Titta

UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteterDela
  1. Jätteroligt att få vara här.

  2. Min bakgrund är att jag under tre år
    ledde arbetet i Regeringskansliet-

  3. -med den lag som sedan 2010
    styr minoritetspolitiken.

  4. Sen satt jag som chef
    på den enhet på Länsstyrelsen-

  5. -som tillsammans med Sametinget
    kollar att kommuner och myndigheter-

  6. -efterlever lagen.

  7. Minoritetspolitik
    är ett folkrättsligt åtagande.

  8. Sverige har gjort många åtaganden
    internationellt.

  9. Mest känd är FN:s barnkonvention.

  10. Vi är noga med hur andra länder
    lever upp till sina åtaganden.

  11. Vi har dem också. Minoritetspolitiken
    bygger på det arbete-

  12. -som Europarådet bedriver. Det
    kom till efter andra världskriget-

  13. -när mänskliga rättigheter
    hade suttit trångt.

  14. Inte minst minoriteter som judar
    och romer fick påtagligt uppleva-

  15. -dess konsekvenser.

  16. Europarådet ska säkerställa respekten
    för mänskliga rättigheter.

  17. Redan i Europakonventionen
    om mänskliga rättigheter från 1950-

  18. -som ligger till grund
    för Europarådets arbete-

  19. -stadgas att medlemsstaterna
    har en skyldighet-

  20. -att värna nationella minoriteter.

  21. Sen i början på 90-talet
    togs två nya konventioner fram.

  22. Språkstadgan -92 och ramkonventionen
    -95. Där reglerar man-

  23. -hur medlemsstaterna
    ska arbeta med frågorna.

  24. Sverige hade ingen minoritetspolitik
    tidigare.

  25. Förmodligen för att kunskapen
    om minoriteter har varit begränsad.

  26. Det har ändå gjorts några saker
    som har haft bäring.

  27. Redan 1977 uttalade en enig riksdag
    att samerna är ett urfolk i Sverige.

  28. Det anknyter till FN-konventioner
    om urfolkens ställning.

  29. Innebörden är att samerna som folk
    fanns på det geografiska område-

  30. -som i dag är Sverige långt innan
    nån hade tänkt begreppet Sverige.

  31. Det var bara
    ett principiellt ställningstagande.

  32. 1993 inrättades Sametinget,
    ett folkvalt parlament.

  33. Dit de samer
    som finns med i röstlängden-

  34. -kan välja sina företrädare.

  35. De sysslar
    med språk- och kulturfrågor-

  36. -och har vissa
    självstyrelseuppgifter-

  37. -som har tagits över från andra
    myndigheter. Framförallt rennäring.

  38. 1994 gick regeringen till riksdagen
    och förklarade att finska språket-

  39. -har en historisk särställning
    i Sverige vid sidan om svenska.

  40. 1999 beslutade en enig riksdag
    över alla partigränser-

  41. -att ratificera
    minoritetskonventionerna.

  42. Man sa att det fanns
    fem nationella minoriteter.

  43. Judar, romer, samer, sverigefinnar
    och tornedalingar.

  44. Och fem nationella minoritetsspråk.
    Finska, jiddisch, meänkieli-

  45. -romani chib och samiska.
    Meänkieli är tornedalsfinska.

  46. Vad är en nationell minoritet?
    Vi använder ordet om allt möjligt.

  47. De flesta anser sig vara minoritet
    i nåt avseende.

  48. Men nationell minoritet
    enligt Europarådet-

  49. -och enligt svensk politik
    bygger på tre kriterier:

  50. Det ska vara en grupp som skiljer sig
    språkligt, kulturellt-

  51. -från majoritetsbefolkningen.
    Det betyder att dialekter-

  52. -inte är minoritetsspråk.
    De kan man satsa på ändå.

  53. För det andra ska det vara en grupp
    som har funnits här av hävd.

  54. Som har haft
    en historisk närvaro i landet.

  55. Och för det tredje, som finns i dag
    och har en samhörighet-

  56. -och vilja att behålla sin identitet.

  57. Det var de tre kriterier
    som man använde när man 1999-

  58. -fastställde Sveriges nationella
    minoriteter och minoritetsspråk.

  59. Minoritetsrättigheter
    är individuella.

  60. De är inte kollektiva. Det gäller
    generellt för mänskliga rättigheter.

  61. De är individuella. Minoritetspolitik
    bygger på självidentifikation.

  62. Jag själv avgör om jag vill
    göra anspråk på rättigheterna-

  63. -och tillhöra en nationell minoritet.

  64. Samhället bestämmer det inte.
    Och inte den nationella minoriteten.

  65. Jag avgör det själv.

  66. Vi har i Sverige ingen officiell
    registrering på etnisk grund.

  67. Ni känner till det som dök upp
    om Skånepolisen och romer.

  68. Det har varit tydligt
    ända sedan andra världskrigets slut-

  69. -att vi inte ska ha nån registrering
    på etnisk grund.

  70. Det är av integritetsskäl,
    av hänsyn till individen.

  71. Inte minst judar och romer har
    anledning att vara skeptiska mot det.

  72. Vi har inte någon exakt statistik
    på hur många som tillhör-

  73. -olika nationella minoriteter.

  74. Vi brukar hävda att vi har en god
    uppfattning om storleksordningen.

  75. Man brukar säga att det finns
    minst 700 000 invånare i Sverige-

  76. -med bakgrund
    i en nationell minoritet.

  77. Eller flera. Man kan ha samisk pappa
    och tornedalsk mamma.

  78. Var tionde invånare.

  79. Jag kan numera tala fritt och säga
    att det är en underskattning.

  80. Minoriteter har inte levt åtskilda
    under historiens gång.

  81. Man har levt sida vid sida.

  82. Man har gift sig och skaffat barn
    över gruppgränserna.

  83. Det har inte varit högstatus
    att tillhöra en nationell minoritet.

  84. Många föräldrar har avstått
    från att föra vidare till sina barn-

  85. -vad man har för rötter,
    för att de inte ska diskrimineras.

  86. Därför är det säkert så
    att många fler invånare-

  87. -har rötter i någon av de nationella
    minoriteterna utan att veta om det.

  88. Varför minoritetspolitik i Sverige?
    När den reformerades 2009-

  89. -sa man: "Det är ett senkommet
    erkännande av våra minoriteter"-

  90. -"och deras språk,
    och vårt gemensamma kulturarv."

  91. "Ett erkännande av grupper som
    osynliggjorts och förtryckts."

  92. Jag brukar när jag pratar
    om minoriteternas plats i Sverige-

  93. -utgå från det vi för sex år sen
    kallade för märkesåret 1809.

  94. Det var då som konungariket Sverige
    klövs på mitten.

  95. Sverige förlorade
    kriget mot Ryssland.

  96. Ryske tsaren la beslag på den östra
    rikshalvan. Det som i dag är Finland.

  97. När det uppmärksammades
    för sex år sen låg fokus på att 1809-

  98. -innebar starten av formandet
    av det moderna Sverige.

  99. Vi fick en ny grundlag
    och nya samhällsinstitutioner.

  100. Vi fick en ny karta. Sverige
    såg helt annorlunda ut än tidigare.

  101. Riksklyvningen hade minst lika stor
    betydelse för minoriteterna.

  102. Gränsen i norr längs Torne-Muonio älv
    delade inte bara riket-

  103. -utan också de fem minoriteterna.
    Efter det har de fem grupperna-

  104. -funnits både i Finland och Sverige.

  105. Framför allt, 1809 och åren därefter-

  106. -blev starten för formandet
    av en ny syn på Sverige.

  107. Synen på Sverige som svenskarnas rike
    där man talar svenska.

  108. Ett synsätt som inte fanns tidigare,
    men växte sig starkt efter 1809.

  109. Där är gränsälven i norr sommartid.
    Så här ser den ut vintertid.

  110. Gustav Vasa var den som grundade-

  111. -ett modernt kungarike i Sverige
    på 1500-talet.

  112. Modernt betydde
    att det kostade mer än tidigare.

  113. Gustav Vasa utvecklade en förmåga
    att hitta nya intäkter-

  114. -för att finansiera kungahuset.

  115. Med reformationen kunde han dra in
    katolska kloster och deras egendomar.

  116. Han brandskattade kyrkorna
    på kyrkklockorna.

  117. Han utvecklade ett system
    för att skattebelägga bönderna.

  118. Men hungern var omättlig och
    Gustav Vasa började blicka norrut.

  119. Det som då ännu inte var Sverige-

  120. -och konstaterade att där fanns det
    en handel i öst-västlig riktning.

  121. Det var nästan enbart samer
    som fanns i de nordliga delarna-

  122. -av dagens Sverige,
    och som stod i centrum av handeln.

  123. Gustav Vasa skaffade sig skattefogdar
    som kunde skattebelägga den handeln.

  124. Hans son Karl IX reglerade handeln
    uppe i norra delen av dagens Sverige-

  125. -till fem platser
    där handel fick bedrivas.

  126. Jokkmokks marknad är den mest kända.

  127. Där byggde han också kyrkor. Efter
    reformationen var han dess överhuvud.

  128. Genom dem hölls allmogen i herrans
    tukt och förmaning. Så även samerna.

  129. Det var en tvångskristning av samer.

  130. Man förbjöd traditionella
    samiska kulturuttryck, som jojken.

  131. De samiska trummorna brändes på bål.

  132. De som vi brukar kalla
    för trolltrummor.

  133. Några överlevde, de fördes ner
    till Riksskattekammaren.

  134. De flesta brändes. Det är märkligt,
    jag förstår inte varför-

  135. -men överallt i världen
    där det har begåtts övergrepp-

  136. -har de som begått övergreppen
    varit noga med att dokumentera dem.

  137. Därför vet vi att man letade reda
    på undangömda trummor och brände dem.

  138. Och brände även ägaren på samma bål.

  139. Vi fick tvångsarbete
    i den tidiga gruvnäringen.

  140. Silvergruvan i Nasafjäll. Tvångs-
    arbete eftersom det bara fanns samer-

  141. -som man kunde anlita för
    att bryta och transportera malmen.

  142. Det var tvångsarbete,
    det är väldokumenterat.

  143. Man drog samer mellan två vakar under
    isen tills de ställde upp att arbeta.

  144. Eller inte kom upp levande,
    vilket hände inte så sällan.

  145. Eftersom man i Stockholm inte såg
    några städer eller byar i norr...

  146. Samerna lever inte så, de vandrar
    mellan vinter- och sommarbete-

  147. -över landområden.
    Så kungen såg ett tillfälle-

  148. -att skapa bondehemman
    som kunde betala skatt.

  149. Med löften om skattefrihet
    uppmuntrade han bönder-

  150. -att bege sig norrut och
    odla upp det som var samernas mark.

  151. Före 1809 var Sverige flerspråkigt-

  152. -och flernationellt. Det är
    inte konstigt om man tänker efter.

  153. Staterna var inga demokratier.

  154. Det var kungariken och biskopsdömen.

  155. Ett stycke land
    som någon sagt "det här är mitt".

  156. Givetvis levde det människor där,
    mest bönder.

  157. De talade inte sällan olika språk.
    De gick inte sällan i olika kyrkor.

  158. Det brydde sig ofta inte kungarna om.

  159. De var intresserade av två saker:
    Att de som bodde i riket-

  160. -skulle betala skatt
    och ställa upp med soldater.

  161. Sen fick de tala
    vilket språk de ville-

  162. -och ofta gå i vilken kyrka de ville.

  163. Så såg det ut i kungariket Sverige,
    och i de flesta kungariken i Europa.

  164. Om vi håller oss till den mark
    som i dag är Sverige-

  165. -har vi haft finsktalande invånare
    åtminstone sedan tidig medeltid.

  166. Går vi till norra Sverige så var
    det finska och samiska man talade.

  167. Svenskan är ett nytt språk
    i nordligaste Sverige.

  168. Förr var det några myndighetspersoner
    som talade svenska.

  169. Man talade finska och samiska.
    Även i Mellansverige-

  170. -i Bergslagens bergsbruk, var en stor
    del av arbetskraften finsktalande-

  171. -från den östra rikshalvan.
    Man sökte sig dit det fanns arbete.

  172. Människor kom österifrån
    till Bergslagen-

  173. -jobbade i bergsbruket, bosatte sig
    och levde vidare.

  174. Även i Stockholm, som har varit
    huvudstad sedan grundandet 1252...

  175. I Stockholm har det alltid
    funnits finsktalande invånare.

  176. Inte konstigt.
    Det var de två stora språken.

  177. Stockholm var rikets huvudstad.

  178. Det har funnits perioder när var
    fjärde invånare i stan talade finska.

  179. I dag är det kanske var tionde.

  180. Det var de två arbetsspråken
    i Gustav Vasas rikskansli.

  181. Återigen, det var
    de två stora språken i landet.

  182. Gustav Vasas tre söner Erik, Johan
    och Karl blev alla kungar.

  183. De talade givetvis svenska, men fick
    lära sig finska under sin uppväxt.

  184. De skulle bli kungar i ett land
    där man talade svenska och finska.

  185. Samiska och finska
    har talats i kyrka och skola-

  186. -i det som i dag är Sverige
    till långt in på 1800-talet.

  187. Det är inte så konstigt.
    Martin Luthers affärsidé-

  188. -var att prästen skulle predika
    på allmogens språk-

  189. -och inte på latin.

  190. Där man talade svenska
    predikade man på svenska.

  191. Där det talades finska
    predikade man på finska.

  192. Där det talades samiska
    predikade man på samiska.

  193. Det här är en karta
    från en doktorsavhandling.

  194. Slutet på 1500-talet:
    Hertig Karl, senare Karl IX-

  195. -var hertig över Sörmland, Närke
    och Värmland.

  196. Han var lika ekonomiskt sinnad
    som fadern.

  197. Han sökte också hitta nya inkomster.

  198. Han såg att de här gränsskogarna-

  199. -mellan mellansvenska landskap-

  200. -ogästvänliga,
    ogenomträngliga, obebodda...

  201. Det var därför de var gränser.
    De kunde man göra pengar på.

  202. Med löften om skattefrihet
    uppmuntrade han svedjefinnar-

  203. -från trakterna kring Savolax att
    komma över till västra rikshalvan-

  204. -bosätta sig i skogstrakterna,
    svedjebränna och bebygga områden-

  205. -som fram till dess var obebodda.

  206. Den här kartan visar utsträckningen
    av den skogsfinska kolonisationen-

  207. -kring sekelskiftet 1600.
    Områden som alltså bebyggdes-

  208. -av finsktalande människor. I dag
    finns inte många finsktalande där-

  209. -men på kartorna ser man
    att många namn på berg och sjöar-

  210. -är finska eller har finskt ursprung.

  211. De namnsattes av människor
    som var finsktalande. Och så.

  212. Det sträckte sig från gränsskogarna
    mellan Svealand och Götaland-

  213. -Kolmården och Tiveden,
    ända upp till Västerbottens inland.

  214. Ni vet väl
    vad huvudstaden i Tiveden heter?

  215. Den är känd för sina jordgubbar.
    Varför heter den Finnerödja?

  216. Jag är själv uppvuxen i Dalarna.
    Jag brukar visa den här bilden.

  217. När vi i dag pratar om
    vad som är Sverige-

  218. -vad som är svenskt och kärnsvenskt-

  219. -är det många som associerar det till
    Dalarna, folkmusik och folkdräkter.

  220. Jag är folkmusiknörd,
    och är stolt över det.

  221. Det här är en bild från Bingsjö,
    en by i Rättviks kommun.

  222. I Bingsjö anordnas
    Sveriges största spelmansstämma.

  223. I Dalarna
    anser vi att det är den finaste.

  224. Här ser vi människomassor
    på väg mot Päckosgården i Bingsjö.

  225. Därifrån kom de legendariska
    spelmännen Päckos Olle och Gustaf.

  226. Varför heter gården Päckosgården?
    De första invånarna hette Pekkarinen.

  227. Svedjefinne från Savolax.
    Apropå vad som är kärnsvenskt.

  228. Hjort Anders, som kanske är
    den mest kände Bingsjöspelmannen-

  229. -har berättat hur han
    i början av 1900-talet kom till Mora-

  230. -där Anders Zorn
    kallade till spelmanstämma.

  231. Då hörde han hur de andra sa
    när han kom vandrande längs vägen:

  232. "Där borta kommer finnjäveln."
    Det betraktades som finnbygder.

  233. I dag är det det mest ursvenska
    man kan föreställa sig.

  234. Romer har vi också haft i Sverige
    sedan medeltiden.

  235. För tre år sedan uppmärksammade man
    i Stockholm att det var 500 år sen-

  236. -man hade de första uppteckningarna
    i stadens böcker om romska familjer-

  237. -bosatta i Stockholm.

  238. På den tiden kallades de tatarer.
    Det fanns nog romer långt tidigare-

  239. -men det här är första gången
    vi har det skriftligt. 1512.

  240. Det har inte varit enkelt
    att vara rom i Sverige.

  241. Vare sig historiskt eller i dag.

  242. 1642 fick vi ett tatarplakat
    utfärdat på slottet.

  243. De skulle till livet straffas.

  244. Det blev straffritt på 1600-talet
    att ha ihjäl romska män och pojkar.

  245. Det blev ingen rättslig åtgärd.

  246. Kring sekelskiftet 1700,
    under Karl XI-

  247. -fördrevs många av de romer
    som fanns kvar på västra rikshalvan-

  248. -över på den östra,
    bort mot gränsen till Ryssland.

  249. Det är de romerna som fördrevs
    från den västra rikshalvan-

  250. -som nu har kommit tillbaka
    och kallas för finska romer.

  251. De har klädedräkten
    som många tror att alla har-

  252. -men som bara finska romer har.

  253. Judar har vi haft i Sverige
    officiellt sedan 1774.

  254. Gustav III behövde yrkeskunnande
    och uppmuntrade judar-

  255. -i norra Tyskland att invandra hit-

  256. -och bo i Stockholm, Göteborg
    och Norrköping-

  257. -och strax därefter även Karlskrona.

  258. Där fick de utöva sitt yrkeskunnande.
    De fick bo där-

  259. -och utöva sin religion.
    Det var den stora skillnaden.

  260. Tidigare var det förbjudet
    att utöva judisk religion.

  261. Det var periodvis dödsstraff.

  262. Vi vet att det har funnits judar här
    långt tidigare.

  263. Redan i början av 1600-talet
    finns judiska familjer dokumenterade.

  264. De lät sig döpas in i svenska kyrkan
    för att kunna vara verksamma här.

  265. Med invandringen i slutet av
    1700-talet fick vi en judereglering-

  266. -som reglerade var de fick vara
    verksamma, bo och utöva sin religion.

  267. Den luckrades upp under 1800-talet
    och försvann helt mot slutet.

  268. Så kom 1800-talet, tiden efter 1809.

  269. Nationalismens framväxt i Europa
    och i Sverige.

  270. Napoleonkrigen slog sönder Europa
    inte bara fysiskt-

  271. -utan även kungariken slogs sönder
    och fanns inte mer.

  272. Människor famlade.
    "Var hör vi hemma? Vilka är vi?"

  273. Det var då tänkesättet en stat,
    ett folk, en kyrka, ett språk-

  274. -växte sig stark runtom i Europa
    men också i Sverige.

  275. Riksklyvningen var ett trauma
    för många, framför allt i väst.

  276. Vad var det egentligen som var kvar?

  277. Det såg helt annorlunda ut på kartan.

  278. Geijer och Tegnér ägnade som vi vet
    betydande del av sina livsverk-

  279. -åt att skriva om de här sakerna.

  280. Vad är Sverige?
    Vad är det att vara svensk?

  281. Man funderade på vad vikingarna
    betydde för det moderna Sverige.

  282. Fanns inte tidigare. Nu behövdes
    nya rötter för det nya landet.

  283. Det beslutades om allmän folkskola
    på 1840-talet.

  284. Folkskolan
    blev ett väldigt viktigt instrument-

  285. -för att sprida den nya bilden av
    Sverige som ett svensktalande land.

  286. Det är nog ingen av er
    som har gått i den gamla folkskolan.

  287. Ni har gått i grundskolan. I
    folkskolan hade vi en orange läsebok.

  288. Den användes
    från Karesuando till Smygehuk.

  289. I den får man inte bilden
    av att det fanns nånting annat-

  290. -än blonda svensktalande svenskar,
    oavsett var i landet den användes.

  291. Efter 1809 kom de nationella
    minoriteterna att trängas undan-

  292. -och osynliggöras. Mest påtagligt
    för samer och tornedalingar i norr.

  293. 1884 är ett intressant årtal. Vi fick
    beslut om folkskola på 1840-talet-

  294. -men det gick långsamt med det
    vi i dag kallar för implementering.

  295. Kommunalmännen var snåla
    och ville inte betala lärarlöner.

  296. Det gick långsamt. 1884 hade
    statsmakterna i Stockholm tröttnat.

  297. Nu skulle det finnas en folkskola
    i varenda socken.

  298. Man införde nåt radikalt,
    statsbidrag.

  299. Det vet vi även i dag att
    då händer det saker ute i kommunerna.

  300. Men statsbidraget var förknippat
    med ett absolut villkor:

  301. I svenska skolor talar man svenska.
    Inte bara på lektioner-

  302. -utan i skolbyggnad, på skolgård,
    och under raster. Endast svenska.

  303. Först 1957 gick man ut med
    ett cirkulär till landets kommuner-

  304. -och talade om att det är tillåtet
    att tala finska i svenska skolor.

  305. På rasterna.

  306. Det betyder att uppe i norr där de
    flesta talade finska eller samiska-

  307. -fick den lilla sjuåringen
    från första skoldagen lära sig-

  308. -att i skolan talar vi svenska.

  309. Innan du talar svenska håller
    du tyst, även om du inte förstår.

  310. Många sjuåringar har fått smaka
    björkriset för att få klart för sig-

  311. -vad samhället anser om det språk
    de haft med sig hemifrån.

  312. Ett hemifrån
    som alltid legat i Sverige.

  313. Tornedalsförfattaren Gunnar Kieri
    har skrivit "Var som folk".

  314. Den är skönlitterär, men bygger
    på intervjuer med tornedalingar-

  315. -som gick i skolan
    på 40- och 50-talet.

  316. Vill man läsa en bok om hur det är
    att ha vuxit upp i moderna Sverige-

  317. -som minoritet,
    så rekommenderar jag den.

  318. Nån kan tycka att 1957 är historia.

  319. Men så sent som 2012
    var det ett fall uppe i Lycksele-

  320. -där en lärare förbjöd två samiska
    pojkar att tala samiska på rasten.

  321. Det finns ingen rättslig grund,
    men det sitter i väggarna.

  322. I svenska skolor talar vi svenska.

  323. Med de nya gränsdragningar
    som drogs i norr-

  324. -kom samernas situation
    att bli mer ansträngd än tidigare.

  325. Vi fick i slutet av 1800-talet
    politiken "lapp ska vara lapp".

  326. Man ansåg att samerna var under-
    utvecklade. De skulle inte överleva-

  327. -utan ganska snart dö ut.
    De skulle hållas åt sidan.

  328. Inte integreras i samhället. Samiska
    barn fick inte gå i svenska skolor.

  329. Man inrättade särskilda nomadskolor.
    Det var internatskolor.

  330. Föräldrarna vandrade
    mellan vinterbete och sommarbete.

  331. Barnen befann sig i skolorna
    större delen av året. Och...

  332. ...man fick inte tala samiska.

  333. Det var svenska som gällde. Flera
    generationer har fråntagits språket.

  334. Skolorna fanns fram till 1960-talet.
    Lika länge rådde förbud för samer-

  335. -att bygga bostadshus. De skulle
    inte vänja sig vid det bekväma liv-

  336. -som majoriteten levde.
    Också fram till mitten av 1900-talet.

  337. 1928 fick vi en renbeteslag. Inget
    konstigt i sig med en sådan lag.

  338. Den reglerade också
    vem staten ansåg vara same-

  339. -med rätt till samiska rättigheter.

  340. Staten bestämde att en same är
    nån som är på fjället med sina renar.

  341. Många samer har under årens gång
    blivit av med sina renar.

  342. Dåligt väder, sjukdomar
    bland renarna, olyckshändelser.

  343. De hade förlorat renarna och hade då
    inte längre samiska rättigheter-

  344. -i gamla samiska marker.

  345. Det är en stor strid inom det
    samiska samhället fortfarande i dag.

  346. Vem som har rätt och inte rätt.

  347. Gränserna som drogs i norr
    var de första gränserna på riktigt.

  348. Den mellan Sverige och Finland.
    Från början var gränsen Ryssland.

  349. De bevakades.
    Man kunde inte passera utan vidare.

  350. Samerna som vandrade mellan beten-

  351. -fick inte längre passera gränserna.
    De stoppades.

  352. Eftersom samerna inte såg sig
    som svenskar eller ryssar-

  353. -bosatte de sig
    där det var minst ofördelaktigt.

  354. Det blev nordligaste Sverige,
    kring Karesuando.

  355. I slutet av 1800-talet
    ansåg man att de var för många.

  356. Man tvångsförflyttade dem
    längre söderut-

  357. -där man ansåg
    att det fanns mer plats.

  358. Det var en enkel order
    från Länsstyrelsen i Luleå:

  359. Antingen flyttar ni
    eller så slaktar vi renhjorden.

  360. Som ni vet, skogsavverkning,
    gruvor, vattenkraft, vindkraft-

  361. -trängde tillbaka samerna allt mer
    på deras traditionella marker.

  362. Romerna är den grupp
    som har stått mest utanför samhället.

  363. 1914 fick vi inreseförbud.
    Romer förbjöds att resa in i Sverige.

  364. Romer som bodde här men hade lämnat
    landet kanske inte släpptes in.

  365. Vi fick 1921 en ordningslag.
    På den byggdes lokal ordningsstadga.

  366. Den förbjöd romer att bosätta sig i
    kommuner. Man fick stanna tre veckor.

  367. Många äldre romer minns med fasa
    hur poliser kom och rev upp lägret.

  368. "Nu är det dags att ge sig iväg." Men
    eftersom rätten att gå i skolan...

  369. ...hängde ihop med att man var bosatt
    i en kommun, så hade romska barn-

  370. -oavsett hur många generationer de
    levt här, inte rätt att gå i skola.

  371. Det var först med Taikons kamp
    på 60-talet-

  372. -som romer fick rätt
    att bosätta sig i en kommun-

  373. -att bosätta sig i en fast bostad,
    och att gå i skolan.

  374. Det är bra att ha med sig. Det ger en
    förståelse för vilket tungt bagage-

  375. -av egna erfarenheter
    som många romer fortfarande bär på.

  376. Sen fick vi rasbiologiska institutet
    i början på 1920-talet i Sverige.

  377. Vi var ett föregångsland i det här
    området. Rasbiologisk kartläggning.

  378. Man var i Sverige,
    som man då ansåg upplyst och modernt-

  379. -fokuserade på att den svenska
    folkstammen inte skulle degenereras-

  380. -och blandas upp
    med lägre stående grupper.

  381. De lägre stående grupper
    som man fokuserade på-

  382. -var finnar, lappar, zigenare
    och judar.

  383. Som av en tillfällighet
    Sveriges fem nationella minoriteter.

  384. När märkesåret 1809
    invigdes i Sveriges riksdag-

  385. -höll Horace Engdahl
    från Svenska Akademien högtidstalet-

  386. -om den svensk-finska historien
    och minoriteternas.

  387. Han såg den som en omfattande
    kollektiv minnesförlust.

  388. Den svenska historiens blinda fläck.

  389. En del av vår historia, som vi aldrig
    tar del av i svensk skolundervisning.

  390. Utgångspunkten
    för minoritetspolitiken i Sverige är-

  391. -att de fem nationella minoriteterna
    har samma historiska hemortsrätt-

  392. -som majoritetsbefolkningen, och är
    en del av vårt gemensamma kulturarv.

  393. 2009 fick vi två nya lagar.
    Vi fick en språklag.

  394. De flesta länder har språklagar som
    säger vilka språk som är officiella.

  395. Det har man inte haft i Sverige.
    Vi talar ju svenska.

  396. 2009 har engelskan trängt sig på.
    Vi behövde en lag-

  397. -om att svenska är det officiella
    språket. Det säger språklagen.

  398. Den säger också att vi har
    fem nationella minoritetsspråk.

  399. Dessutom säger den
    att även teckenspråket är erkänt.

  400. Vi fick en lag om minoriteter och
    minoritetsspråk som styr politiken.

  401. 2011 fick vi en ny regeringsform
    i Sverige.

  402. Där har man stärkt skrivningarna
    om minoriteters ställning.

  403. Riksdagen valde mot bakgrund
    av att samerna är ett urfolk-

  404. -att särskilt lyfta fram det
    samiska folket med namn i grundlagen.

  405. Lagen om nationella minoriteter
    antogs av en enig riksdag.

  406. Den handlar i första hand om språk
    och kultur. Det är en rättighetslag.

  407. Kommunerna
    kan inte göra en behovsprövning.

  408. Den gäller i hela landet,
    i alla 290 kommuner.

  409. Den gäller för alla fem minoriteter,
    oavsett var man bor.

  410. Då talar vi om grundskyddet.

  411. Sen finns det ett förstärkt skydd
    för tre av språken-

  412. -som har hemvist i en viss del
    av landet eller som är stort:

  413. Samiska, finska och meänkieli.
    Där det högre skyddet gäller-

  414. -det är ett förvaltningsområde.
    Där ingår Stockholm stad.

  415. Det är finskt förvaltningsområde.
    Grundskyddet som gäller för alla fem-

  416. -oavsett var man bor,
    är framför allt tre paragrafer:

  417. Minoriteter
    ska informeras om sina rättigheter.

  418. Minoriteterna vet själva inte om
    att de har rättigheter.

  419. De har aldrig haft det.
    De måste informeras.

  420. Stat och kommun
    ska främja deras kultur.

  421. När det står främja
    så är det ett krav på aktiv handling.

  422. Man kan inte säga att ingen
    efterfrågar det. Man måste handla.

  423. Med hänvisning till FN:s
    barnkonvention har man skrivit in-

  424. -behovet att främja barns utveckling
    av en kulturell identitet.

  425. Man ska ge minoriteter inflytande och
    samråda med dem i aktuella frågor.

  426. Möjlighet till inflytande
    innan beslut har fattats.

  427. I regeringens proposition 2009
    utvecklade man hur man såg-

  428. -på de fem minoritetsspråken.

  429. Minoriteterna ska ges möjlighet att
    tillägna sig och bruka modersmålet.

  430. Ordet tillägna sig är viktigt
    med tanke på att statlig politik-

  431. -har berövat minoriteter deras
    modersmål. Man får ta tillbaka dem.

  432. Språk och kultur ska kunna överföras
    till nästa generation.

  433. Minoritetsspråken ska bevaras
    och utvecklas som levande språk.

  434. Man kan säga att det är kärnan
    i minoritetspolitiken.

  435. 2011 fick grundskolan en ny läroplan.
    Den räknar upp 14 kunskapsmål-

  436. -som grundskolan ska genomföra
    för varje elev. Ett av de 14 målen-

  437. -är att skolan ska ansvara
    för att varje elev får kunskap om-

  438. -minoriteternas kultur, språk,
    religion och historia.

  439. Jättebra! Men det är i få klassrum
    som man berör de här frågorna.

  440. Vad är det här? 21 december 1956.

  441. Rosa Parks, ja. Det vet
    de flesta svenskar och skolelever.

  442. Rasdiskrimineringen i USA är viktig.
    Hur många vet att samer-

  443. -inte hade rätt att ta in på hotell
    i norr under samma tid?

  444. Vi vet mycket mer om de här sakerna
    i andra länder än i vårt eget land.

  445. I dag är det 75 kommuner
    som ingår i förvaltningsområde.

  446. Den högre ambitionsnivån. 75 av 290.

  447. Där ska service ges
    på minoritetsspråk om nån begär det.

  448. Jag avgör
    om jag vill ha det på mitt språk.

  449. De flesta som tillhör minoriteterna
    har aldrig fått lära sig modersmålet.

  450. Därför blir det på svenska. Men man
    har rätten att få det på modersmålet.

  451. Förskola och äldreomsorg
    ska erbjudas på minoritetsspråket.

  452. Det utgår statsbidrag
    för merkostnader.

  453. Ala har rätt till äldreomsorg
    och förskola.

  454. Det är att få det på modersmålet
    som är merkostnaden.

  455. Förvaltningsområde gäller språket.

  456. De flesta finska romer har finska
    som modersmål, och inte romani chib-

  457. -så de inkluderas
    i finskt förvaltningsområde.

  458. När minst en kommun i länet ingår-

  459. -så gör länets landsting
    eller region det också.

  460. Så här ser minoritetskartan ut i dag.

  461. Det röda är kommuner
    i samiskt förvaltningsområde.

  462. Det blå är finskt förvaltningsområde.

  463. Och det gula
    är förvaltningsområde för meänkieli.

  464. Den här kartan växer och växer.

  465. Just nu ansöker åtta kommuner
    hos regeringen-

  466. -om att få ingå
    i ett förvaltningsområde.

  467. Ett genombrott är Sundsvall, som vill
    ingå i samiskt förvaltningsområde.

  468. Den första kommunen
    utanför traditionellt samiskt område-

  469. -som ser sina historiska sammanhang.

  470. Tack! Det här är framsidan
    på en tidningsbilaga-

  471. -som vi gav ut på Länsstyrelsen
    ihop med Sametinget.

  472. Den gick ut med DN:s riksupplaga.

  473. Där beskrev man minoritetspolitiken.
    Vad den går ut på.

  474. Vi var glada att Charlotte Kalla
    ville fronta på förstasidan.

  475. Charlotte är tornedaling. "Jag blir
    glad när jag hör meänkieli på radio."

  476. Kalla är en typisk företrädare för
    den unga generationen minoriteter.

  477. Hon har inte språket.

  478. Hennes föräldrar
    tyckte sig inte kunna det bra nog.

  479. Och hon har inte fått det i skolan.
    Hon är uppvuxen i en kommun-

  480. -där minoriteten är i majoritet.

  481. Det illustrerar en vardag för många
    familjer i nationella minoriteter.

  482. Svårt att prata
    över generationsgränser.

  483. Far- och morföräldrar
    är dåliga på svenska-

  484. -eller, vilket är vanligt för äldre,
    de tappar inlärda språk.

  485. Tack så mycket.

  486. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Minoriteter, Minoritetspolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss