Titta

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Om UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Föreläsningar om utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande i skolan. Syftet är att belysa begreppet entreprenörskap och dess olika uttryck inom skola och utbildning och vilka konsekvenser det får för samhället och högre utbildning. Medverkar gör forskare och lärarutbildare från flera lärosäten i Sverige. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015 : Lärande, utbildning och samhällsengagemangDela
  1. När man talar
    om de stora samhällsutmaningarna-

  2. -så lyfts ofta en sak fram
    som utmärkande för dem:

  3. De är komplexa, har många aspekter
    och kan inte lösas av en enda aktör.

  4. Det krävs nån form av samarbete.

  5. Ett begrepp som har fått spridning
    som ett förhållningssätt till det-

  6. -är social innovation.

  7. Min ingång är att jag är
    lärare på Urbana studier-

  8. -där jag undervisar studenter
    i kurser med temat social innovation.

  9. Förutom det jobbar jag
    i olika samverkansprocesser-

  10. -med aktörer i andra delar
    av samhället, utanför skolan.

  11. Några ser jag i publiken.
    Trevligt att se er här.

  12. Vad är social innovation? Det är
    produkter, arbetssätt och tjänster-

  13. -som bidrar
    till ökad social hållbarhet.

  14. Det kan vara
    lokala initiativ i stadsdelar-

  15. -som handlar om att exempelvis
    möta ungdomsarbetslöshet.

  16. Det kan också vara på en högre nivå
    med sektorsövergripande lösningar-

  17. -kring hälsovård och liknande,
    som kan involvera allt från sjukvård-

  18. -till civilsamhällets organisationer.

  19. Det finns en stor spännvidd
    i begreppet social innovation.

  20. Social innovation är inte avgränsat
    till en specifik samhällssektor.

  21. Det kan utvecklas i olika sammanhang.

  22. Gärna i samverkan mellan aktörer
    med olika kompetenser och områden.

  23. På förmiddagen har vi talat
    om entreprenöriellt lärande.

  24. Nu börjar jag prata om innovation.
    Innovation och entreprenörskap-

  25. -är inte helt överlappande, men de är
    kusiner som är beroende av varandra.

  26. Begreppet innovation
    syftar på en process eller modell.

  27. Begreppet entreprenörskap
    syftar på aktören eller aktörerna.

  28. Om man talar om social innovation
    och socialt entreprenörskap-

  29. -kan man se det
    som paradoxala begrepp.

  30. Vi förknippar gärna entreprenörskap
    med marknadsorientering-

  31. -med företagande och ekonomisk vinst.

  32. När vi talar om det sociala
    så handlar det om samhällsförändring-

  33. -om att förändra maktrelationer. Det
    är ett nästan revolutionärt begrepp.

  34. I begreppen social innovation
    och socialt entreprenörskap-

  35. -finns båda sidorna: samhälls-
    förändring och samhällsomvälvning-

  36. -och att agera på en marknad och
    bygga organisationer och företag.

  37. Bilden bakom mig
    är ett paradoxalt exempel.

  38. Det är Prinzessinnengarten i Berlin.

  39. Det är ett initiativ för stadsodling
    som dels försöker förändra synsätt-

  40. -kring det ekologiska och staden.

  41. Dels driver man verksamheten
    utifrån en kommersiell grund.

  42. Ett typexempel på de paradoxer-

  43. -som kan finnas
    inom social innovation.

  44. En central del är att sociala
    innovationer är inkluderande.

  45. Jag talar om medborgarperspektiv.

  46. Det här är ett annat exempel,
    verksamheten Drömmarnas hus i Malmö.

  47. Det började som en teater
    där man ville använda kultur-

  48. -som ett medel för samhällsförändring
    och lokalt engagemang.

  49. Medborgare i Rosengård skulle göras
    delaktiga i att berätta sin historia.

  50. Ett exempel på ett inkluderande sätt
    att arbeta för social förändring.

  51. I det inkluderande
    medborgarperspektivet-

  52. -ligger ett erkännande av vikten av
    olika erfarenheter och olika kunskap-

  53. -för att sociala innovationer ska
    kunna bidra till social förändring.

  54. I många av de processer som jag är
    en del av i Malmö och regionen-

  55. -så är lärande och kunskapsutveckling
    över gränserna en central del.

  56. Därmed blir det relevant
    för oss inom akademin-

  57. -att fundera kring
    hur högre utbildning-

  58. -och akademin kan arbeta
    kring social innovation.

  59. Inte minst hur vi kan bidra
    till lärande kring social innovation.

  60. Det finns naturligtvis
    flera aspekter.

  61. Det handlar om hur studenter
    kan ta vara på sitt engagemang-

  62. -och bidra till sociala
    innovationsprocesser-

  63. -men också att granska sånt som sägs
    bidra till social hållbarhet.

  64. Det ska också frågas vem som har rätt
    att definiera samhällsutmaningar.

  65. Här är vi hos en verksamhet i Malmö-

  66. -som ville förändra synsättet på unga
    och ungas deltagande i samhällslivet.

  67. Vad är utanförskap för unga?
    Vem bestämmer vilka som är utanför?

  68. Sociala innovationer
    och socialt entreprenörskap-

  69. -handlar inte bara om att göra gott-

  70. -utan om att utmana maktstrukturer
    som upprätthåller orättvisor.

  71. Om vi tänker på lärandeprocesser-

  72. -tänker man gärna på en pedagogisk
    ansats med handling i centrum.

  73. Mycket i våra utbildningar
    runt social innovation-

  74. -är handlingsorienterat. Vi vill
    att studenter testar sina förmågor-

  75. -och känner på att tillfredsställa
    den entreprenöriella kittlingen.

  76. Men för att handling ska bidra till
    lärande krävs en kritisk reflektion.

  77. Varför handlade vi så?
    Vilka antaganden gjorde vi?

  78. Varför blev utfallet så här?
    Det är viktigt att hitta en balans-

  79. -eller se det som en process
    av handling och kritisk reflektion-

  80. -som leder framåt. Reflektionen ska
    leda fram till en annan handling-

  81. -som bygger på reflektionen. Det ska
    inte sluta i ena eller andra steget.

  82. Naturligtvis finns det utmaningar.

  83. Ett dilemma är att man ofta
    landar för mycket i görandet-

  84. -och att reflektionen görs
    individuellt och skriftligt.

  85. Det är så akademin är uppbyggd.

  86. Det måste man försöka utmana.

  87. Andra utmaningar kan vara etiska.

  88. Om vi arbetar med social innovation
    med utsatta och svaga människor-

  89. -så måste vi reflektera
    över vad vårt engagemang gör-

  90. -och hur vi hanterar etiska spörsmål.

  91. Okej. - Tack, Helen.

  92. Det är jättespännande att höra dig
    berätta om social innovation.

  93. Du beskriver det
    som ett förhållningssätt-

  94. -för att möta samhällsutmaningar
    med många perspektiv.

  95. Du pratar egentligen
    om hållbar utveckling.

  96. Det är mycket som går in i varandra.
    Du gör det från en ingång...

  97. Det är ett sätt att jobba med hållbar
    utveckling från en social dimension.

  98. Så är det väl på högskolan.
    Vi jobbar alla med hållbarhetsfrågor.

  99. Ofta från olika ingångar för att
    sedan se det större perspektivet.

  100. Det står i femte paragrafen
    att det är nåt vi ska jobba med.

  101. Högskolan ska främja
    hållbar utveckling-

  102. -och arbeta för en hållbar miljö-

  103. -och ekonomisk och social välfärd
    och rättvisa.

  104. Det är ett övergripande perspektiv,
    och inte bara på högskolan-

  105. -utan i alla skolformer: grundskola,
    gymnasium och ner till förskolan.

  106. Det kommer från internationella
    policydokument som har sipprat ner-

  107. -till våra läroplaner.

  108. Jag har jobbat
    med hållbarhetsbegreppet-

  109. -på Natur, miljö och samhälle på
    Fakulteten för lärande och samhälle.

  110. I undervisning och forskning
    möter man ofta en tankefigur-

  111. -som ska hjälpa
    en att tänka på hållbarhet.

  112. Man speglar det
    från olika dimensioner:

  113. Det sociala och kulturella, det
    ekonomiska och det miljömässiga.

  114. Det kan vara bra för att reflektera
    över hållbarhet.

  115. Man försöker lyfta upp hur de olika
    dimensionerna interagerar-

  116. -när vi tar beslut, till exempel.

  117. Men man kan också se på varifrån
    hållbarhetsperspektivet kommer.

  118. Många hör det i olika sammanhang.

  119. I lärandesammanhang kan det vara
    intressant att packa upp historiskt.

  120. Till skolvärlden och undervisningen
    kom det från miljörörelsen-

  121. -och miljöundervisningen
    som växte fram på 70-talet.

  122. Då såg man miljöproblem som en kamp
    mellan människans aktiviteter-

  123. -och naturen och ekosystemen.

  124. Vi hade DDT-debatten, till exempel.

  125. Vi skulle skydda naturen
    från vårt sätt att bruka den.

  126. I undervisningen bottnade det
    i ett faktabaserat lärande.

  127. Framför allt i NO-undervisningen.

  128. Det finns fortfarande kvar.
    Faktakunskaperna är en del.

  129. Men från det sättet gled det över
    till att inkludera värden-

  130. -och att det hade med livsstil att
    göra. Det räcker inte med fakta.

  131. Man siktar in sig på att socialisera
    elever i ett miljövänligt beteende-

  132. -som ju kommer från experter
    och faktagrunden.

  133. I dag talar vi om hållbar utveckling.

  134. Vi definierar miljöproblem mer
    som mänskliga intressekonflikter-

  135. -snarare än en kamp
    mellan natur och människa.

  136. Om vi lyfter upp det
    som intressekonflikter-

  137. -och man frågar varför det ekonomiska
    perspektivet ska gå före det sociala-

  138. -eller det miljömässiga-

  139. -då kommer vi in på maktstrukturer
    och vilken värld vi vill leva i.

  140. Vilka perspektiv är viktiga?
    Vi kommer in på etiska diskussioner.

  141. Det handlar om demokratiska
    diskussioner och framtiden-

  142. -och vad som anses hållbart.

  143. När man ser de strukturerna
    kan vi kanske skapa engagemang.

  144. Vi kan inte få svar på det
    genom att lära oss fakta-

  145. -eller fördefinierade kompetenser
    för att leva hållbart.

  146. Det handlar också om vilka värden
    vi vill ha i samhället.

  147. Det är viktigt att komma ihåg.

  148. Ibland kan man se att såna modeller
    kan glida över-

  149. -från att vara en tankestötta
    till en målvision som ska uppfyllas.

  150. Perspektiven ska harmoniseras:
    ekonomi, miljö, samhälle och kultur.

  151. De ska stärka varandra,
    och då har vi hållbar utveckling.

  152. Det är sällan vi ser
    att begreppen harmoniserar.

  153. Men det kan ju vara
    en visionär tanke.

  154. Annars tycker jag att begreppet
    hållbarhet lyfter frågor-

  155. -kring syfte med utbildning.

  156. Vad ska utbildningen ge till
    individen och till samhället?

  157. Och vad är en önskvärd utbildning?

  158. Men social innovation,
    lärande för hållbar utveckling-

  159. -och entreprenöriellt
    och utmaningsbaserat lärande-

  160. -är begrepp som är svåra att fylla.
    De flyter ihop.

  161. Vi tänkte i vårt samtal
    där vi har olika bakgrund-

  162. -så har vi ett perspektiv till här.

  163. Vi har försökt vaska ut vanliga
    begrepp som man hittar i dokument-

  164. -från det entreprenöriella lärandet.

  165. Vi har tittat på vad Skolverket
    skriver och på lite rapporter.

  166. Vi tänkte dra lappar med ord som
    förekommer även i våra verksamheter-

  167. -och i det entreprenöriella, och så
    ser vi vad de kan få för betydelse-

  168. -beroende på sammanhanget.
    Ska du börja ta en lapp? Spännande.

  169. Vem har vunnit? "Läraren som coach".

  170. Jag tycker att det är intressant.
    Coachperspektivet har lyfts mycket.

  171. Inte bara
    inom entreprenöriellt lärande-

  172. -utan som ett sätt att utmana bilden
    av den auktoritära skolan.

  173. Man talar ibland om katederpedagogik.

  174. I stället ska läraren
    stödja och coacha.

  175. Det bygger på en idealföreställning
    om vad det ska vara-

  176. -och om hur eleverna
    själva ska skapa saker.

  177. Det finns problem i det här.

  178. Coachandet kräver reflektion
    över vad det innebär att coacha.

  179. För att kunna coacha krävs det
    att det finns nåt att coacha.

  180. Eleverna måste befinna sig nånstans
    för att kunna bli coachade.

  181. Pendeln får inte svänga över
    för mycket-

  182. -även om jag måste medge att jag
    gärna låter elever blomma ut i det.

  183. Men det finns många positiva saker,
    att flytta perspektivet till eleven-

  184. -och elevens idéer och tankar.

  185. Men det är ett individuellt fokus,
    även om man kan coacha ett lag.

  186. Men i hållbarhetsfrågor
    är den andra sidan också viktig.

  187. Inte bara den som understödjer det
    som kommer från elevens egna tankar-

  188. -utan att jag som pedagog
    utmanar elevens tankar.

  189. Jag vet inte om det är en coach-

  190. -men jag tänker att i stället
    för att man uppmuntrar-

  191. -kanske man i stället ifrågasätter,
    utmanar och regisserar situationer-

  192. -där studentens tankar
    kan få en tankevändare.

  193. Det är absolut viktigt.

  194. Jag var inne på risken
    att fastna i själva görandet.

  195. Entreprenörskap bygger ofta
    på passion och drivkraft.

  196. Då kan det vara svårt att kritiskt
    reflektera över sig själv.

  197. -Det kan vi pedagoger bidra med.
    -Jag tar nästa lapp.

  198. Det står "att utveckla kompetenser".
    Det stöter man ofta på i dokument.

  199. Ja, vad är kompetens? Vi skriver det
    också i kursplaner som lärandemål.

  200. Man kan ibland fundera på
    vad det handlar om för kompetenser.

  201. Om man ser entreprenörskap
    som en typ av företagande-

  202. -så handlar det om vissa kompetenser,
    som att bygga organisationer-

  203. -och identifiera möjligheter. Men om
    vi talar om hållbar utveckling-

  204. -så kan det handla
    om andra konsekvenser.

  205. Om lyssnande och att känna in.

  206. Här kan man se att spänningen
    mellan det individuella perspektivet-

  207. -och det kollaborativa,
    att den är viktig att titta på.

  208. I social innovation betonas
    det kollaborativa lärandet-

  209. -och förmågan att arbeta med andra
    som en nyckelkompetens.

  210. Det intressanta med kompetenser
    är att man går från kunskap-

  211. -till att vara och göra.

  212. Det är ju positivt,
    att vi handlar med lärandet.

  213. Att det inte bara handlar om lärande
    för lärandets skull.

  214. Men vem är det som definierar
    vilka kompetenser som är viktiga?

  215. Det blir ofta reproducerande att
    kompetenserna redan är definierade.

  216. Men om en kompetens kan vara ett
    kritiskt förhållningssätt som du sa-

  217. -då kommer det kanske in på ett annat
    område där man kan tänka nya tankar-

  218. -och där vi inte i förväg vet
    exakt vart kompetenserna ska leda.

  219. Det blir en utmaning, för vårt sätt
    att arbeta här i högskolan-

  220. -handlar om att i förväg definiera
    allt i inflexibla kursplaner.

  221. Samtidigt ska lärandesituationer
    till sin natur vara innovativa.

  222. Det är en paradox
    som vi måste hantera.

  223. Skolan gör det inte lätt för oss.

  224. Ett kritiskt förhållningssätt
    innebär också olika saker.

  225. Utbildningen ska vila
    på en vetenskaplig grund.

  226. Om vi tittar på kritiskt tänkande
    är det nåt ganska definierat.

  227. Det är värdefullt och viktigt
    att man har källkritik-

  228. -och att man tittar på hur
    undersökningar konstrueras-

  229. -så att man kan värdera dem.

  230. Men man kan också kritisera
    vårt sätt att leva nu.

  231. Var får det plats i det här?

  232. Det utmaningsbaserade lärandet
    kanske kräver nya tankar.

  233. Om vi inte lever hållbart måste vi
    släppa fram nya sätt att tänka.

  234. Det är också
    ett kritiskt förhållningssätt.

  235. Det blir ett slags kompetens,
    självreflektion.

  236. Och att utmana sig som pedagog, att
    regissera såna lärandesituationer-

  237. -som kan utmana
    vårt invanda sätt att tänka.

  238. Det glider elegant över i nästa tema:

  239. Det autonoma, livslånga lärandet
    som ideal. Vad tänker du om det?

  240. Det säger vi också ofta. Ofta kopplar
    man det till en rörlig marknad-

  241. -och att vi ska byta jobb många
    gånger. Man ska anpassa sig.

  242. Fakta och kunskaper förändras. Efter
    en utbildning är vi inte färdiga.

  243. Vi måste fortsätta hela tiden.
    Det tror jag vi redan är inne i.

  244. Mycket på grund av internet och
    kunskapskällor långt utanför skolan.

  245. Vi får mycket till oss, men det
    kan också vara problematiskt.

  246. Det kan tendera att flyta över
    i vad en utbildning är.

  247. Är det en rättighet
    eller en skyldighet?

  248. Det livslånga flyttar över ansvaret
    att utbilda sig till individen.

  249. Men på många håll menar man
    att utbildning är en rättighet.

  250. Vi talar om lärande på institutioner
    som skola och högre utbildning.

  251. Vi får ju också lärande
    i det vardagliga.

  252. Det är intressant att flytta
    perspektivet från det vi gör här-

  253. -till andra organisationer.

  254. Vi talar mycket i dag
    om organisatoriskt lärande.

  255. Hur kunskap kan integreras i de
    praktiker som finns i organisationer-

  256. -och hur man kan tänka
    på läroprocesser-

  257. -och inte se skolan som den som har
    ansvar för att lärande ska äga rum.

  258. Det är viktigt
    med professionsutbildning också-

  259. -och samarbete
    med organisationer och företag.

  260. Men man måste också slå vakt om att
    skilja på lärande och undervisning.

  261. Lärande gör vi hela tiden.

  262. Varje dag stöter man på nya
    situationer där man lär sig.

  263. Men undervisa gör man inte bara
    för att lära. Det har ett syfte.

  264. Vi lär för ett syfte.
    Jag tycker att det är viktigt.

  265. När man samarbetar i projekt-

  266. -och jobbar i nära samarbete med
    en organisation eller ett företag-

  267. -vad är då syftet?

  268. Då lämnar man över undervisnings-
    syftet till den organisationen.

  269. Det kanske inte är fel,
    men på våra högskolor och skolor-

  270. -har vi en agenda
    från en demokratiskt vald regering-

  271. -som sätter läroplaner med ett syfte.
    Det bestämmer vi demokratiskt.

  272. -Det är ju lika delar i det här.
    -Absolut.

  273. Jag tror att det är viktigt
    att lyfta lärandet utanför skolan-

  274. Även där får man tänka på syftet.

  275. Lärande i organisationer beskrivs
    ibland som nåt instrumentellt.

  276. Att det sker för att öka
    konkurrenskraft och så vidare.

  277. Det är också tanken på det livslånga
    lärandet som autonomt. Vad är det?

  278. -Finns det eller är det en chimär?
    -Det kanske det är.

  279. Lärandet, speciellt i sammanhang
    där man lär tillsammans-

  280. -och i organisationer
    eller utanför skolan-

  281. -så handlar det autonoma inte om att
    föra över kunskap till nån annan.

  282. Det är att ta till sig och bearbeta
    och skapa ett lärande med andra.

  283. Men det är inte samma
    som att det sker enskilt.

  284. Jag tänker att entreprenörskap
    handlar mycket om lärande i sig.

  285. Det handlar om att reflektera
    över framgångar och misstag.

  286. Det finns en parallell i lärande,
    ledarskap och entreprenörskap.

  287. Man kan se dem som olika sidor
    av en och samma företeelse-

  288. -som handlar om social interaktion
    med syfte att förändra nånting.

  289. Entreprenörskap
    handlar om förändring.

  290. Att förändra en marknad
    eller att förändra samhällssystem.

  291. Jag vill tillägga,
    när vi pratar om att gå utanför-

  292. -att hållbarhet handlar om att ta in
    det som är utanför i undervisningen.

  293. Här har vi en klimatförändring. Vad
    innebär det för oss i utbildningen?

  294. Vi får ju ta in det för att se vad
    det är för syfte med det vi lär.

  295. Jag tar en till.
    "Lösningsorienterande."

  296. Det är väl härligt?

  297. Jag nämnde i början
    i min första introduktion-

  298. -att vi talar om samhällsutmaningar-

  299. -och att det krävs samverkan
    för att kunna "lösa" dem.

  300. Jag är kritisk
    till att tala om lösningar.

  301. Jag brukar lösningar för
    "the fairy tale perspective".

  302. Man ser det som ett problem, som hur
    prinsen och flickan ska få varandra.

  303. Sen följer vi deras vedermödor, och
    till slut överkommer de utmaningen.

  304. Sen lever de lyckliga i alla sina
    dagar. Så talar man om lösningar.

  305. Innovationen ska dyka upp
    genom kollaborativa processer.

  306. Sen har man löst det
    för evig framtid.

  307. Men många av dagens utmaningar
    var gårdagens lösningar.

  308. Det handlar snarare om att hitta sätt
    att möta samhällsutmaningarna-

  309. -på ett dynamiskt
    och inkluderande sätt-

  310. -som kan spegla de förändringar
    som sker i samhället.

  311. Jag tänker att lösningsorienterande
    kanske är en sorts uppmuntrande.

  312. Man tänker att de problem
    vi står inför är så stora-

  313. -att vi inte ska känna oss tyngda.
    Man ska se det som är positivt-

  314. -och kanske inte löser allt,
    men ger nya tankar.

  315. På det viset är det ju bra
    att det kan ge hopp.

  316. Men att koncentrera sig på att
    allting som du säger ska lösas...

  317. När man fokuserar på lösningar-

  318. -då plockar man bort problemen.

  319. Med hållbarhet kanske det är tvärtom.

  320. Vi kanske ska problematisera saker
    snarare än att bara lösa dem.

  321. I problematiseringen kommer det upp
    relationerna mellan saker.

  322. Vi ska inte gräva ner oss
    i problemen, sägs det.

  323. Vi ska hitta snabba lösningar.
    Det talas gärna om smarta lösningar.

  324. Saker ska vara klimatsmarta.
    Det är bland det värsta jag vet.

  325. I stället för att vara snabba och
    smarta kanske vi ska vara långsamma-

  326. -och omfamna komplexitet
    och våga se problem-

  327. -och jag ogillar att man ska prata om
    utmaningar i stället för problem.

  328. Det är att förenkla.

  329. Ibland är det mer konstruktivt att
    säga: Det här är ett problem.

  330. Vi tänker gärna att saker kan lösas
    på ett sätt som blir win-win.

  331. Det är inte självklart. Att möta
    en samhällsutmaning kanske innebär-

  332. -att nån kommer att förlora och måste
    lämna ifrån sig makt eller resurser-

  333. -för att det ska
    komma andra tillgodo.

  334. Vi ska inte väja för svårigheter,
    komplexitet och konflikter.

  335. Och - nu tappade jag tråden.

  336. Du sa att processerna får ta tid.

  337. Det finns också en konflikt ibland i
    att akademin tar tid och analyserar-

  338. -och är långt från verkligheten.
    Därute finns verkligheten.

  339. Härinne sitter vi i en bubbla.
    Jag kan förstå det.

  340. Men om vi inte kan kritiskt granska-

  341. -och reflektera och problematisera,
    om inte akademin gör det-

  342. -var ska vi då göra det?

  343. Även om akademi
    och samhälle samverkar-

  344. -måste vår roll vara att
    problematisera och granska.

  345. Det tackar jag jättemycket för.

  346. Vi kan som slut säga att vi inte
    sitter här för att visa sanningar.

  347. Det vi vill visa är att begreppen
    flyter omkring i olika sammanhang-

  348. -och vi ger dem olika innehåll.
    Det är spännande att se vad du säger.

  349. Vi har inte träffats så mycket innan.
    Att spegla från olika håll är målet.

  350. Det kan också ses
    som en entreprenöriell process.

  351. -Tack så mycket.
    -Tack.

  352. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lärande, utbildning och samhällsengagemang

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan man utbilda någon till att bli en förändringsbenägen person? Forskarna Fredrik Björk och Helene Hasslöf samtalar om hur man med social innovation kan bidra till ökad social och miljömässig hållbar utveckling. Exempelvis är idag förhållningssättet för miljöproblemen intressekonflikter mellan människor snarare än en kamp mellan natur och människa. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Entreprenöriellt lärande, Entreprenörskap, Högskoleundervisning, Högskolor, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Lärande, utbildning och samhällsengagemang

Kan man utbilda någon till att bli en förändringsbenägen person? Forskarna Fredrik Björk och Helene Hasslöf samtalar om hur man med social innovation kan bidra till ökad social och miljömässig hållbar utveckling. Exempelvis är idag förhållningssättet för miljöproblemen intressekonflikter mellan människor snarare än en kamp mellan natur och människa. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Ett samtal om jämställdhet i akademin

Sociologiforskaren Birgitta Jordansson och Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, besvarar frågor om jämställdheten vid de högre lärosätena. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss