Titta

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Om UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Föreläsningar om utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande i skolan. Syftet är att belysa begreppet entreprenörskap och dess olika uttryck inom skola och utbildning och vilka konsekvenser det får för samhället och högre utbildning. Medverkar gör forskare och lärarutbildare från flera lärosäten i Sverige. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015 : Integrering av entreprenörskapDela
  1. Sista programpunkten. Det har varit
    en lång vägs färd mot denna kväll.

  2. Till den sista punkten
    har jag bjudit in...

  3. Vi är fem olika lärosäten som har
    jobbat ihop med Tillväxtverket-

  4. -för att integrera entreprenörskap
    och innovation i högre utbildning.

  5. I olika lärosäten har vi jobbat-

  6. -utifrån olika utgångspunkter
    och utbildningar.

  7. Jag har med mig Magnus Hoppe
    från Mälardalens högskola-

  8. -och Linda Johansson från Karolinska
    institutet. Ni kan presentera er.

  9. Jag är Linda Johansson-

  10. -från Karolinska institutet,
    enheten för bioentreprenörskap.

  11. Vår institution sysslar med lärande,
    informatik, management och etik.

  12. Jag har drivit två projekt på sistone
    där Jens och Magnus har varit med.

  13. De kallas KI 2.0 och KI 2.1.

  14. Vi har försökt få in och implementera
    inslag av entreprenörskap-

  15. -i utbildningarna
    på Karolinska institutet.

  16. Magnus Hoppe, lektor i företags-
    ekonomi vid Mälardalens högskola.

  17. Vårt projekt har varit ett samarbete-

  18. -mellan den företagsekonomiska
    institutionen-

  19. -och framför allt vård och hälsa,
    samt pedagogik- och utbildningssidan.

  20. Vi har alltså jobbat mellan de här
    silosarna som finns i akademin.

  21. Och Jens Sjölander, från avdelningen
    Innovation och utveckling.

  22. Vi driver projekt om innovation
    och entreprenörskap.

  23. Nu ska vi se hur vi har jobbat
    organisatoriskt inom lärosätena-

  24. -men också på den lokala arenan-

  25. -för att integrera innovation och
    entreprenörskap i högre utbildning.

  26. Jag tänkte inledningsvis
    peka på begreppet entreprenörskap-

  27. -som har präglat den här satsningen.
    Vad betyder det?

  28. Många tänker på att starta företag,
    men begreppet är vidare än så.

  29. Tillväxtverkets definition
    är den ni ser här uppe:

  30. En definition som omfattar enskilda
    initiativ, kollektiva initiativ-

  31. -intraprenörskap inom organisationer-

  32. -men också idéburet entreprenörskap,
    såsom projekt.

  33. Om vi utgår från
    den här definitionen-

  34. -hur har ni tagit er an arbetet
    med entreprenörskap?

  35. Hur har ni sett på definitionen?

  36. Har det varit en möjliggörande
    eller försvårande definition?

  37. -Har ni några kommentarer?
    -Din blick hoppar mellan oss.

  38. Den som vill gripa bollen får ta den.
    Men då börjar jag väl med dig.

  39. Vi hoppade över det där
    med definitioner.

  40. Vi ville försöka agera
    entreprenöriellt i organisationen-

  41. -istället för att planera för mycket,
    som vår organisation ville.

  42. Vi skrev tjusiga planer som vi
    skickade till Tillväxtverket-

  43. -men vi visste inte hur det här
    skulle fungera i vårdmiljön.

  44. Så vi började agera för att försöka
    få med oss folk.

  45. Vi sökte personer på olika delar
    inom vård och hälsa-

  46. -som var öppna för att diskutera
    det här begreppet.

  47. Vi ville inte fastna i definitioner,
    utan vara det vi ville implementera.

  48. Jag tänker på något som vår kära
    rektor ute på vänsterflanken nämnde.

  49. Att hans skola hade börjat diskutera
    begreppet entreprenörskap-

  50. -för att det skulle landa.

  51. Det var något vi på
    Karolinska institutet började med-

  52. -med arbetsgrupper på elva av våra
    grundutbildningsprogram.

  53. KI har utbildningar på många nivåer,
    men vi valde grundutbildningen.

  54. Till de sammansatta arbetsgrupperna
    frågade vi: "Vad är entreprenörskap?"

  55. Alla skulle få tänka igenom det-

  56. -och dela med sig av alla tankar,
    fördomar, förväntningar.

  57. Så vi började i den änden.

  58. Begreppet är välkänt och ofta
    förknippat med en politisk hållning-

  59. -eller att man ska starta företag.

  60. Först diskuterade vi begreppet,
    för att kunna jobba med det.

  61. Det var mycket spännande
    som följde på det.

  62. Ska vi byta till den där bilden?

  63. Jag kan kommentera
    hur Malmö högskola gjorde.

  64. Vi jobbade tätt med fakulteten Hälsa
    och samhälle, inom vård och omsorg.

  65. Det är ett politiskt laddat begrepp
    som väcker motstånd ibland.

  66. Därför fick vi lägga mycket tid på
    att diskutera begreppen.

  67. Vi sökte komponenter i utbildningarna
    där detta kunde integreras-

  68. -och då var vi tvungna
    att förtydliga "detta".

  69. En högskolepedagogisk kurs
    skulle hjälpa lärarna-

  70. -att stärka
    studenternas handlingskompetens.

  71. Vad behöver då lärarna? Vi lade
    mycket fokus på definitionsarbetet.

  72. Vi jobbade genom lärandecirklar
    tillsammans med institutionerna.

  73. Det kommer inte osökt.

  74. På Mälardalen inventerade vi hur folk
    såg på entreprenörskap med en enkät.

  75. All personal inom vård och hälsa
    fick associera fritt-

  76. -upp till tio ord,
    om entreprenörskap. Så här blev det.

  77. Vi hade väntat oss mer
    "privatisering, profit, kapitalism".

  78. Den typen av konnotationer.

  79. Men som ni ser blev "kreativitet"
    och "nytänkande" störst-

  80. -följt av "utveckling, drivkraft,
    nyfikenhet".

  81. Sedan finns givetvis "företagande"
    och "pengar" med.

  82. Men våra förutfattade meningar
    om personal inom vård och hälsa-

  83. -besannades inte alls.

  84. De såg att det fanns möjlighet
    att göra något med begreppet.

  85. Vi genomförde en enkät i samråd
    med varandra, med liknande frågor.

  86. Det kom mycket "kreativitet,
    nytänkande, företagande, pengar".

  87. Jag känner igen alla orden.

  88. Men sedan fick arbetsgrupperna
    brainstorma runt begreppet.

  89. Då dök det upp fler ord och känslor.

  90. Jag minns en workshop
    med ett utbildningsprogram-

  91. -där det kom in två lärare som man
    såg var upprörda över det här.

  92. De var med på brainstormingen
    och satte upp lappar på tavlan-

  93. -men de var inte med på resten
    av workshopen.

  94. De hade förknippat det här begreppet-

  95. -med något som de inte tyckte var
    förenligt med hälsa och sjukvård.

  96. Det handlade bara om kapitalism,
    att tjäna pengar-

  97. -och att inte se till människors
    värde, och så vidare.

  98. Om de hade stannat kvar,
    hade de då fått en annan bild?

  99. För nästa steg var att inte skapa
    en egen definition-

  100. -utan titta på kärnan i begreppet.

  101. Då landade vi i att entreprenörskap
    handlar om att skapa värde-

  102. -förbättra hälso- och sjukvården,
    och skapa arbetstillfällen.

  103. Några ändrade uppfattning
    under projektets gång.

  104. Vi på högskolan hade en diskussion
    med institutioner och fakulteter-

  105. -om olika komponenter
    i undervisningen.

  106. Inledningsvis hade vi
    en slags lärandecirkel-

  107. -där vi tittade på vad det innebar
    pedagogiskt att undervisa.

  108. Vi upptäckte att det saknades
    ett språk för mycket av det vi gör.

  109. För att nå fram till vad det är
    vi gör. Det jobbade vi med.

  110. Att använda begrepp som möjliggör
    dialog, som utmaningsbaserat lärande.

  111. Det är ett ganska nytt begrepp
    i svenska sammanhang.

  112. Internationellt är "Challenge Based
    Learning" mer etablerat.

  113. Varför ska man då slänga in
    ett nytt begrepp?

  114. Nya begrepp är åtminstone
    möjliggörande för en diskussion.

  115. Då kan saker läggas
    under det paraplyet.

  116. Sådant som ofta kom tillbaka i början
    var: "Vad är nytt i det här?"

  117. "Är det inte bara
    kejsarens nya kläder?"

  118. Jo, det är det delvis, men det är
    ett begrepp som är aktuellt just nu.

  119. Och eftersom det talas om det
    skapar det möjligheter.

  120. Till alla här som är intresserade
    av pedagogik:

  121. En del av det duktiga pedagoger gör
    är entreprenöriellt.

  122. Nu får vi ett språk som gör att fler
    kan bli duktiga pedagoger.

  123. Det är hela den här satsningen.
    Inte att vi ska uppfinna något nytt.

  124. Man kanske kan få nya perspektiv på
    det man själv och andra redan gör.

  125. Se det med andra ögon.

  126. Entreprenörskap är handlingskompetens
    och kunskap för att göra rätt.

  127. Normer och drömmar om hur samhället
    bör vara.

  128. Entreprenörskap är ett politiskt
    begrepp, med normer om samhället.

  129. Man måste prata om vilket samhälle
    man drömmer om och definiera det.

  130. Alla är inte överens jämt,
    utan det finns maktintressen bakom.

  131. Det blir spännande och utmanande för
    en akademi som ska stå för kunskap.

  132. Den myndighet vi har samarbetat med
    i de här projekten-

  133. -kan inte säga oss vad vi ska göra.
    Vi gör vad vi vill med begreppet.

  134. Då måste alla vara involverade.

  135. Begreppen skiljer sig mellan
    lägre nivåer och högre utbildning.

  136. De högre institutionerna
    är ju autonoma.

  137. Staten ska inte lägga sig i.

  138. Kunskapsbygget är ämnet, med
    fakulteterna som beslutande organ.

  139. Där gör folk med långvarig kompetens
    upp om hur detta ska hanteras.

  140. Tänk om staten skulle säga åt alla
    att jobba med entreprenörskap.

  141. Om det inte är relevant för ämnet
    är det en felaktig statlig styrning.

  142. Den unga tjejen tog upp
    en intressant fråga.

  143. Hur planerar Malmö högskola att jobba
    med utmaningsbaserat lärande?

  144. Jag kan ibland uppleva-

  145. -att det kommer individer till oss,
    som har lärt sig på ett visst sätt.

  146. Men sedan går det ganska snabbt
    att forma om dem till det vi gör.

  147. Man ser snabbt vilken utbildning
    studenterna går-

  148. -och till och med
    vilken termin de går.

  149. Det man kommer in med
    får inte stanna kvar-

  150. -under den tid man är
    i högre utbildning.

  151. Vi ska strax tala lite om...

  152. Tillväxtverket har drivit
    och möjliggjort den här satsningen.

  153. Vi är fem lärosäten som har jobbat
    i snart fyra år med detta-

  154. -och fem nya lärosäten har fått
    chansen att göra en liknande resa.

  155. Har vi nämnt de andra vi jobbade med?

  156. Nej. Det var Blekinge tekniska
    högskola och Sahlgrenska.

  157. Förändringen i begreppen är att man
    gick från entreprenörskap-

  158. -till entreprenöriellt lärande
    till entreprenöriell kultur.

  159. Det är en begreppsförskjutning.
    Vi ska strax återkomma till den.

  160. Men många nyfikna tittare
    kanske undrar-

  161. -vad det är för kartong som står här.

  162. Den här hiskligt fula flyttkartongen.

  163. Den står inte bara där för att
    provocera, utan vi har saker i den.

  164. Det är en kartong som används mycket
    som metafor.

  165. Man ska tänka utanför boxen.

  166. Nu sitter vi ju utanför boxen
    och tänker tillsammans.

  167. Jag har en lite mindre box här också.

  168. Ni ser storleksskillnaden.
    Liten box - stor box.

  169. Som en metafor har jag lagt
    en doktorsring i den lilla boxen.

  170. Ser kameran den?

  171. Så här är vi vana att hantera kunskap
    i akademin.

  172. Man väljer ett litet område
    som man ska bli bra på.

  173. Det bästa är att lägga på locket
    och kontrollera det.

  174. Många tror att det är så här vi ska
    jobba med kunskap mot våra studenter.

  175. Men entreprenörskap har inte bara
    en liten box.

  176. Många forskar på entreprenörskap
    med små boxar.

  177. Men entreprenörskap är egentligen
    den där stora lådan.

  178. Det finns inget rätt eller fel sätt
    att angripa entreprenörskap-

  179. -utan det finns en stor låda där alla
    får hoppa in och hitta sin grej.

  180. Det var väl tanken med boxen?

  181. Man kan också kombinera saker
    i boxen.

  182. Nu plockar jag ut den traditionella
    synen på akademin och kunskap igen.

  183. Vad händer om man tar boxen
    med ringen-

  184. -och kombinerar den med det här,
    som är en musiker som spelar?

  185. Doktorsring - jazzmusiker.
    Vad innebär detta?

  186. Det visar hur man kan kombinera det
    traditionella akademiska uppdraget-

  187. -med till exempel kulturarbetares
    kreativitet-

  188. -för att skapa nya innovationer
    eller arbetssätt-

  189. -som på olika sätt skapar mervärde.

  190. Detta hände faktiskt i vårt projekt.

  191. Jag kan återkomma
    till den roliga historien strax.

  192. Jag lägger tillbaka de här i boxen
    så länge.

  193. Jag ska ta en sak till först.
    Det här är också ett entreprenörskap.

  194. Jag ska inte göra reklam. Det här är
    rättvisemärkt och kravmärkt kaffe.

  195. Det kan låta finare att prata
    om socialt entreprenörskap.

  196. Varför det är finare
    är en diskussionsfråga-

  197. -men detta är också en bild
    av entreprenörskapet.

  198. Det finns andra saker däri också.

  199. Man brukar säga att resultat är
    viktigt för entreprenörskapet.

  200. Både ni på KI och vi på Mälardalen
    har försökt konstruera saker.

  201. Det roligaste som hände var
    att lärargrupper-

  202. -som kanske inte har kunnat
    utveckla sig i den normala hierarkin-

  203. -framför allt kliniska adjunkter
    bland sjuksköterskorna, blev sedda.

  204. De kunde stärka varandra
    och skapade ett nätverk.

  205. De tog fram...
    Jag har med mig en dummy.

  206. En handbok om hur man kan jobba
    med entreprenöriellt lärande-

  207. -inom sjuksköterskeutbildningarna.

  208. Det är jätteviktigt att man blir
    så konkret som möjligt.

  209. Det hjälper också att ha ett projekt
    att sätta i mitten.

  210. Det blev en sorts metareflektion
    mellan oss, och även Tillväxtverket-

  211. -där vi har lärt känna varandra och
    fått dela erfarenheter och kunskaper.

  212. Projektet har bidragit
    till många olika delar.

  213. Men det här var en sådan fysisk del.

  214. -Ni på KI kom också framåt.
    -Ja, tack och lov. På fyra år.

  215. Jag plockar upp en verktygslåda
    ur lådan.

  216. I vår process insåg vi att kärnan
    i entreprenörskapet-

  217. -innebär mervärde, arbetstillfällen
    och att förbättra sjukvården.

  218. Men det jobbar väldigt många på KI,
    och det är väldigt många studenter.

  219. Många lärare är vana att göra
    saker och ting på ett visst sätt.

  220. Vissa behov måste tillfredsställas-

  221. -för att vi ska kunna jobba
    mer entreprenöriellt.

  222. Vi är ju inte i mål än, utan resan
    kommer att pågå länge framöver.

  223. Men bland annat såg vi behov av...

  224. Jag tyckte att jag hörde det
    i samtalet här innan.

  225. Vår rektor som ville att eleverna
    lämnade skolan med självförtroende.

  226. Vi såg i vår process att man på många
    instanser inom hälso- och sjukvården-

  227. -har problem med dålig självkänsla
    och att man inte förstår sitt värde.

  228. Då kan man inte "sälja" sig själv.

  229. Visa vad man kan bidra med
    till samhället.

  230. Vi måste bli bättre på att få både
    studenterna och professionsutövarna-

  231. -att tro på sig själva så att de kan
    förmedla det till andra.

  232. Vi såg också att det finns behov av
    kompetensutveckling för lärarna-

  233. -om de ska kunna jobba och tänka
    på det här nya sättet.

  234. De behöver mötesplatser,
    och tid att möta varandra.

  235. Tid är något alla har dåligt med.

  236. Vi såg även ett skriande behov
    av samarbete.

  237. Magnus, du talade om silos tidigare.
    Vi har också silos överallt.

  238. Trots goda förutsättningar
    för samarbete sker det sällan.

  239. Som ett sätt att börja jobba med
    detta skapade vi en verktygslåda:

  240. "För kreativitet, nya perspektiv
    och samarbete", med övningar-

  241. -för att hitta tillbaka till
    sin kreativitet och hjälpa andra.

  242. Att få nya perspektiv på det man
    redan gör och se sätt att samarbeta.

  243. Det är en av produkterna
    av de här fyra årens arbete.

  244. Jag ska nu berätta
    det roliga exemplet.

  245. Om vi tar ringen...

  246. ...och vi tar kulturen-

  247. -och vi tar tekniken.

  248. Vad får vi då? Vad fick vi?
    Jo, vi fick dataspel för äldre.

  249. Vi undrade hur vi skulle jobba
    med kursutveckling.

  250. Mycket av utbildningarna görs i de
    här silosarna vi inte vill ha kvar.

  251. Vi vill ju att lärare från teknik
    och samhälle kommer in-

  252. -tillsammans med äldrepedagogerna,
    och pratar om åldrandets utmaningar.

  253. I det mötet vill vi också ha in
    Malmö stad.

  254. Vi vill ha in chefer, men också
    arbetare som jobbar närmast marken.

  255. Det är kopplat till kollektiva,
    kollaborativa kunskapsarenor.

  256. De här tre sakerna visade att man
    skulle börja jobba med dataspel.

  257. Det är ett exempel på intraprenörskap
    och hur kunskap och akademi möts.

  258. Man bygger samman organisatoriskt
    olika vetenskapsområden och aktörer-

  259. -i en kurs eller på en kunskapsarena.

  260. Det är svårt att få ett lärosäte
    att bete sig entreprenöriellt.

  261. Vi började med entreprenörskap,
    men där mötte vi alla ett motstånd.

  262. Men i entreprenöriellt lärande
    fick man ett pedagogiskt uppdrag.

  263. Alla akademier och rektorer
    ska ju lära.

  264. Sedan blev det entreprenöriell kultur
    vilket är en jätteutmaning-

  265. -för hela samhället.

  266. Hur ska entreprenöriella
    organisationer se ut-

  267. -där man stimulerar sådant?

  268. Ta bort silosarna
    och skapa andra strukturer.

  269. Det är lätt att säga att studenter
    ska vara olydiga.

  270. Hur olydig kan man vara utan
    studielånet eller sina högskolepoäng?

  271. Vi har många disciplineringssystem
    som motarbetar en olydighetskultur.

  272. Man bör gå vidare med entreprenöriell
    kultur och satsa pengar på det.

  273. Flytta det till de ställen
    där det funkar, där folk är olydiga.

  274. Jag vet inte om det är en önskedröm.

  275. Just att det blev entreprenöriell
    kultur i de nya satsningarna-

  276. -har vi bidragit mycket till.

  277. Vi såg att det var
    vad det handlade om.

  278. Vi kan försöka implementera massor-

  279. -men utan en tillåtande kultur
    händer ingenting.

  280. Det är lätt att skriva in det
    i verksamhetsplanerna-

  281. -men gör vi det på riktigt?

  282. Nu vill jag vara lite olydig,
    för vi har Tillväxtverket här.

  283. Kan du kommentera förändringen
    från entreprenörskap-

  284. -till entreprenöriellt lärande
    till entreprenöriell kultur?

  285. Jag sitter kvar här
    och försöker tänka.

  286. Det har skett en rejäl förskjutning
    i våra aktiviteter genom åren.

  287. Jag har arbetat med entreprenörskap
    i högre utbildning sedan 2007.

  288. 2009 fick vi en strategi-

  289. -från att ha arbetat direkt mot
    studenter i inspirationsform-

  290. -där det handlade mycket om
    halleluja-aktiviteter-

  291. -till att arbeta mer strategiskt
    med frågorna.

  292. Det har varit en resa, tack vare alla
    projekt och insatser genom åren-

  293. -och det är ju inget konstigt.

  294. Det är å andra sidan en stor
    utmaning, men vi ska inte glömma...

  295. ...det vi har i våra styrdokument.

  296. "Högskolan ska samverka med
    närliggande samhälle"-

  297. -är en paragraf i högskolelagen.

  298. Där kan vi hämta en del
    av vårt arbetssätt-

  299. -när vi jobbar med
    entreprenöriell kultur.

  300. Jag stannar nog där.

  301. Där kan man koppla an till det lärare
    och studenter möter dagligen-

  302. -även om de inte tittar på själva
    dokumentet, men i kursplanen.

  303. Hur utbildningar byggs upp och vilka
    kompetenser som ska främjas-

  304. -genom att man deltar
    i högre utbildning.

  305. Allmänna kompetenser. Lösa problem,
    samarbeta, möta förändringar.

  306. Gör vi alltid det
    på våra högre utbildningsnivåer?

  307. Eller är vi väldigt upptagna av
    att lära oss vårt område.

  308. En sista kommentar.

  309. -Var tog lådan vägen?
    -Här.

  310. Som ni ser är lådan öppen.

  311. Man kan fråga om entreprenörskap
    hör hemma i en vetenskapande miljö?

  312. Vad står entreprenörskapet för?

  313. Jo, för ett ifrågasättande
    av existerande.

  314. Entreprenören driver utveckling
    och går utanför boxen.

  315. Om det där är hur vi definierar
    olika områden-

  316. -så ska entreprenören
    ifrågasätta det.

  317. Det finns ingen motsättning mellan
    entreprenöriella förhållningssätt-

  318. -och vetenskapande förhållningssätt.

  319. I en tidigare föreläsning
    pratade Per om frågetecken.

  320. Att gå från ett frågetecken
    till tre frågetecken.

  321. Ja, det är ett entreprenöriellt
    förhållningssätt.

  322. Att ge sig i kast med något
    och hela tiden få fler frågor.

  323. Då expanderar man kunskapen.

  324. -Du hade en bild till.
    -Det är samma bild egentligen.

  325. Jag ställde samma fråga,
    fast inom vårdmiljön.

  326. Nu måste jag trycka på knappen.

  327. Har man sagt A får man säga B.

  328. Dök den upp nu då? Där är den.

  329. Är det här den nya bilden?
    Nu får ni hjälpa mig.

  330. Vi ställde frågan
    i relation till vårdsektorn.

  331. I princip var det samma saker
    som dök upp.

  332. Vi kunde ha kört
    vilken bild som helst. Här ser ni.

  333. Det är fortfarande "utveckling",
    och "nytänkande" är största ordet.

  334. Vi ska strax runda av. Finns det
    några reflektioner från publiken-

  335. -utifrån definitionen vi såg
    inledningsvis av entreprenörskap?

  336. Är det så ni såg på begreppet?
    Har ni andra bilder?

  337. Gärna några kommentarer
    från publiken.

  338. Är det så ni har sett
    på entreprenörskap?

  339. Jag hade en fråga till dig
    på Tillväxtverket.

  340. Om du börjar med entreprenörskap,
    och sedan entreprenöriellt lärande-

  341. -och sedan över till kultur...

  342. Kultur är ett ganska
    abstrakt begrepp.

  343. Universitet och högskolor förstår ju
    vad lärande är.

  344. Det är en av deras grunduppgifter.

  345. Men om man ska stimulera
    en mer entreprenöriell kultur-

  346. -kan det inte bli ganska abstrakt
    att förstå och göra någonting av?

  347. Jo, det kan det, men huvudpoängen är
    inte att vi ska göra det.

  348. Lärosätena ska själva definiera vad
    entreprenöriell kultur är för dem.

  349. -Är det en risk?
    -Ja, absolut. De projekten är nya.

  350. Jag vet inte
    var det kommer att landa.

  351. Men jag kan känna mig trygg i-

  352. -att det leder till viss förändring,
    för det har vi sett.

  353. Men jag skulle vilja ställa en fråga
    till er.

  354. Jag har själv varit initiativtagare
    till de här piloterna-

  355. -utifrån tidigare erfarenheter med
    en annan sorts förstudie.

  356. Utifrån den definitionen funderade vi
    ganska mycket i urvalet-

  357. -och alla de här lärosätena
    hade varit med i andra satsningar.

  358. Det blev lite plock bland de sökande.

  359. Hur har diskussionen om
    entreprenöriellt förhållningssätt-

  360. -och diskussionen om definition
    gått till i den här gruppen?

  361. Ni berättade vad som hände
    på era respektive organisationer-

  362. -men hur fördes den diskussionen?

  363. Kan var och en berätta lite?

  364. Min första tanke är främst att...

  365. Karolinska institutet har varit med
    länge i inspirationssatsningar-

  366. -och jobbat med andra projekt
    om entreprenörskap.

  367. Det här var det första längre
    projektet med strategiskt fokus.

  368. Till en början,
    i vår fem lärosäten-konstellation-

  369. -handlade det mycket om
    att forma en grupp-

  370. -där vi kunde utbyta erfarenheter
    och lärdomar på ett bra sätt.

  371. Det tar tid, för vi är fem
    väldigt olika organisationer.

  372. För att kunna ta med sig
    en definition till en grupp-

  373. -måste man ha bearbetat den själv
    många gånger.

  374. Tycker ni att ni landade i det?

  375. Nej, det tycker inte jag. Fokus har
    inte legat vid den diskussionen.

  376. Vi hade andra processer
    som vi var involverade i.

  377. Vi hade alla skrivit upp planer på
    hur vi skulle agera-

  378. -så vårt första fokus var inte
    på begreppen, utan på planerna.

  379. I början ville vi vara inne i
    varandras processer.

  380. Vi gjorde inte så mycket tillsammans
    det första året, tror jag.

  381. Efter att pratet hade kommit igång
    hade vi mer att göra tillsammans.

  382. Men i början stödde vi mest varandra
    i processen.

  383. Och hittade de egna behov vi hade
    av stöd från andra.

  384. När man inte vet vad man behöver
    kan man inte be om hjälp.

  385. Vi hade alla interna problem. Vi
    fokuserade på att komma in internt.

  386. Så samarbeta med andra
    var lågprioriterat.

  387. Det var lite samma sak för oss.

  388. Tillväxtverket jobbade underifrån
    med satsningen.

  389. Att låta diskussionerna komma,
    att testa sig fram.

  390. Inte komma med klara lösningar,
    utan ett fokus på lärande.

  391. Vi landade i att prata mycket
    entreprenörskap i början-

  392. -men vi hamnade i
    entreprenöriellt lärande.

  393. Där fann i alla fall jag stöd
    i de övriga lärosätena.

  394. Vi hade utbyte kring
    hur vi hade jobbat med detta.

  395. Men eftersom vi är så olika - i Malmö
    har vi utmaningsbaserat lärande -

  396. -har vi delat erfarenheter
    av vad vi gör-

  397. -men vi har inte landat i någon
    gemensam samsyn.

  398. Och det är inte heller önskvärt.

  399. Men att kunna ta stöd i
    entreprenöriellt lärande-

  400. -var väldigt möjliggörande för oss.

  401. Vi pratade om att sammanfatta.

  402. Det växte fram en trygghet
    i varandra.

  403. Vi skapade en relation som växte
    med åren.

  404. Då vågar man öppna sig och berätta
    om misslyckanden.

  405. Man vågar vara lite mer kritisk.

  406. Det första vi hade var ju bara namn
    och ansikten.

  407. I all entreprenöriell verksamhet
    måste man känna trygghet och stöd.

  408. Det gäller även här. Vi hade
    fem entreprenöriella projekt.

  409. Men innan vi hade tryggheten
    var samarbetet bara en from tanke.

  410. Det här är entreprenörskap
    i en EU-kontext-

  411. -så det handlade om jobba på
    en regional arena-

  412. -och hitta definitioner,
    ihop med andra aktörer.

  413. Vilka regionala samhällsutmaningar
    finns det? Hur kan vi tillsammans...?

  414. Vi gled över med utmaningsbaserat
    lärande i entreprenöriell kultur-

  415. -som nog blir nästa steg av detta.

  416. Stockholm är en jättestor region
    med många olika aktörer.

  417. Hur utnyttjar vi dem
    och hur bra är vi på att samarbeta?

  418. Alla har sin egen situation.

  419. Vi har helt olika kontexter
    som vi fortsätter att röra oss i.

  420. Vi hade en fråga från Anneli också.

  421. Apropå det här med definitioner
    och kultur.

  422. Tidigare pratade vi mycket om nytta.

  423. Jag är lite ambivalent
    inför det ordet.

  424. Jag tänker att om man ska kunna
    skapa nytta-

  425. -eller vara nyttig på lång sikt,
    så behöver man också vara onyttig.

  426. Vi hinner inte med
    den diskussionen nu-

  427. -men när det gäller det vi ofta
    pratar om, estetiska lärprocesser-

  428. -behöver man också ha utrymme
    för misslyckanden-

  429. -att börja om från början,
    att ställa så jobbiga frågor-

  430. -att saker och ting kanske kraschar,
    och så vidare.

  431. Det kan man kanske fortsätta
    att diskutera.

  432. Hur kommer det in i det här?

  433. Vi har diskuterat det,
    för det handlade om vad värde är.

  434. Vi började de diskussionerna också.

  435. Värde är inte bara ekonomisk nytta,
    utan även social eller kulturell.

  436. Det beror helt på sammanhanget.

  437. Men samhällsdiskussionen kring
    entreprenörskap fokuserar på tillväxt

  438. -och att skapa företag
    och ett materiellt samhälle.

  439. Men det kanske inte är det materiella
    som skapar ett gott samhälle-

  440. -utan mer det immateriella,
    och på det sättet "onyttiga".

  441. Jag tänker på vad "att skapa mening"
    har för relation till nytta.

  442. Meningsfullhet är kopplat till vem
    som definierar det, alltså demokrati.

  443. Det är någonting som vi med dialog
    måste definiera tillsammans.

  444. Angående att skapa värde, och mening
    och så...

  445. Jag återkommer till tid. Det lärare
    och studenter kämpar med dagligen-

  446. -är bristen på tid.
    Det finns inte tid att misslyckas.

  447. Du ska vara excellent från början.

  448. Du har inte tid att tänka igenom
    allt det där du har gjort-

  449. -och det du skulle vilja göra.

  450. Det handlar om att gå tillbaka
    och titta på vår syn på inlärning.

  451. Är det korvstoppning, eller ska vi
    lösgöra tid så att folk kan arbeta-

  452. -på det sätt som gör att de kan skapa
    värde och mening, för alla?

  453. Vi slutar där. Tack, Linda och Magnus
    för att ni kom och diskuterade-

  454. -era erfarenheter
    av entreprenöriellt lärande.

  455. Tack till alla tittare.
    "Over and out".

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Integrering av entreprenörskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Entreprenöriellt lärande, Entreprenörskap, Företagsekonomi, Högskolan, Högskolor, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Lärande, utbildning och samhällsengagemang

Kan man utbilda någon till att bli en förändringsbenägen person? Forskarna Fredrik Björk och Helene Hasslöf samtalar om hur man med social innovation kan bidra till ökad social och miljömässig hållbar utveckling. Exempelvis är idag förhållningssättet för miljöproblemen intressekonflikter mellan människor snarare än en kamp mellan natur och människa. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Frågor kring jämställdhet på högskola och universitet

Statsvetaren och genusvetenskapsläraren Malin Rönnblom säger bl.a. att de flesta satsningar på jämställdhet riktas mot kvinnor, och då underförstått att det är kvinnorna som måste ändas. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss