Titta

UR Samtiden - Sekter och livet efter

UR Samtiden - Sekter och livet efter

Om UR Samtiden - Sekter och livet efter

Föreläsningar och paneldiskussioner om sekter och sektavhoppares hjälpbehov. De medverkande arbetar professionellt inom området men har även själva personliga erfarenheter av medlemskap i sekter och sektliknande miljöer. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Till första programmet

UR Samtiden - Sekter och livet efter: SektbegreppetDela
  1. Hej, allihop! Jättevälkomna
    till den här konferensdagen-

  2. -som kommer att handla om sekter
    och sekterism, som är ett ämne-

  3. -som brukar omgärdas av mycket mystik
    och känns lite kittlande.

  4. Vi som arrangerar, Hjälpkällan,
    har funnits sen 2006.

  5. Vi har främst hjälpt människor
    som hoppar av från kristna sekter.

  6. I dag skulle vi vilja sätta sekterism
    i ett lite större perspektiv.

  7. Jag heter Noomi, jag är
    verksamhetsansvarig på Hjälpkällan.

  8. Jag vill presentera
    vår första talare Håkan Järvå.

  9. Han är bäst i världen av 19 miljoner
    spelare på Angry Birds.

  10. Gratisversionerna. Han är även
    legitimerad psykolog, redaktör-

  11. -och medförfattare till "Sektsjuka"
    och "Påverkan och manipulation".

  12. Han är även f.d. scientolog.
    - Varsågod, Håkan.

  13. Hörs jag? Det hörs bra.

  14. Jag ska prata om sekter utifrån
    ett psykologiskt perspektiv.

  15. Den här bilden får symbolisera dagen.
    "Välkommen till Jonestown".

  16. Jag tror att de flesta
    känner till Jonestown.

  17. En av de värsta sektrelaterade
    katastroferna i modern tid.

  18. Över 900 människor dog.
    Vi behöver inte gå in på det-

  19. -men det är en symbol för hur det kan
    gå när det går som värst i en sekt.

  20. Det måste inte bli så katastrofalt.

  21. Vad är då en sekt?
    Det beror lite på vem man frågar.

  22. Om man frågar religionsvetare,
    definierar de det utifrån ideologin.

  23. Om man frågar en psykolog, tittar man
    på de psykologiska mekanismerna...

  24. ...bakom varför man är med i en sekt.

  25. För det är skillnad på ideologi
    och de psykologiska mekanismerna.

  26. För alla som har försökt prata med
    nån som är med i en sekt-

  27. -vet att det är ganska svårt.
    Man fokuserar gärna på ideologin.

  28. Man försöker påpeka det ologiska
    i det här tänkandet.

  29. "Hur kan du tro på nåt sånt korkat?"
    Det är oftast den idé man har.

  30. För det är så verklighetsfrämmande
    från ens egen tankevärld.

  31. Det brukar sluta väldigt illa,
    för man förstår inte varandra.

  32. Och inte heller varför.
    För det är inte p.g.a. ideologin-

  33. -som folk går med i en sekt.

  34. Utan det är oftast mer basala
    funktioner som gör att man går med.

  35. Och man brukar säga att man inte går
    med i en sekt, utan i en grupp.

  36. Det är en basal funktion
    hos människor...

  37. ...att vara med i en gemenskap,
    i en samhörighet.

  38. Och ska man förstå
    varför människor är med-

  39. -måste man förstå
    de basala mekanismerna att höra till.

  40. Det är också det som de här sekterna
    och grupperna erbjuder.

  41. Man får en mening med livet.
    Om man resonerar med en människa-

  42. -och påpekar det ologiska
    i det han tror på-

  43. -hotar man att beröva den människan
    meningen med livet.

  44. Om man vill få en person att lämna
    en sekt, eller prata med en anhörig-

  45. -som är med i sekten, måste man
    förstå funktionen som gruppen fyller-

  46. -för personen. Det har inte så mycket
    med ideologin att göra-

  47. -utan det är nånting
    man brukar få på köpet.

  48. De flesta ser en trevlig grupp
    människor som man lockas av.

  49. Det är nån gemenskap,
    man får en mening med livet.

  50. Sen får man också på köpet svaren på
    en del svåra existentiella frågor-

  51. -som är plågsamt för människor som är
    ateister. Vad är meningen med livet?

  52. Vi är bara en lort i universum.

  53. Det är en tråkig och svår tanke
    att ta till sig.

  54. Det är lättare att ha en mening med
    livet, för det är lättare att leva.

  55. Människor som har en tro lever längre
    än människor som inte har en tro.

  56. Det beror mycket på faktorer som...

  57. Det är ångestfyllt att tro att det
    inte finns nån mening med ens liv.

  58. Så religioner och sekter fyller
    en väldigt grundläggande funktion.

  59. Det måste man förstå om man ska
    förstå problematiken med en sekt.

  60. En sekt skulle jag beskriva
    som en dysfunktionell grupp-

  61. -där man... Det finns...
    Vad ska man säga?

  62. Vi människor lever i
    en illusion om att vi...

  63. ...har ganska stor kontroll över
    våra liv.

  64. Vi bestämmer över oss själva.

  65. Men vi är mer som de här bilderna
    säger. Vi är flockdjur.

  66. Vi styrs väldigt mycket
    av...gruppens grupptryck.

  67. Vi har inte så mycket kontroll
    över våra liv som vi vill tro.

  68. Och...när man går med i
    en sån här grupp...så...

  69. Det finns... De flesta som...
    De här...

  70. De här grupperna har oftast väldigt
    utpräglade rekryteringsmetoder.

  71. Jag kommer inte att gå in på dem.
    Men det handlar väldigt mycket om-

  72. -att man gradvis dras in i ett
    sammanhang som man inte valt själv.

  73. Och det... Det symboliseras av
    foten i dörren-tekniken-

  74. -som är en känd försäljningsmetod.

  75. Det är att man sakta socialiseras in
    i ett sammanhang.

  76. Jag brukar, som exempel på
    hur det går till...

  77. Man säger
    att vi är kognitiva latmaskar.

  78. Alla har installerat programvara
    i sin dator nån gång, va?

  79. Och hur många läser licensavtalet
    innan man installerar det?

  80. Är det nån som brukar göra det?
    Jag har stött på folk som gör det.

  81. Men det är inte jättevanligt.
    Det är så när man går med i en grupp.

  82. Man har ingen aning om
    vad man går med i.

  83. Utan man tittar på yttre faktorer.
    "Det verkar vara ett bra program."

  84. Men man har ingen aning om vad man
    får när man installerar programvaran.

  85. Det kan vara ett virus
    eller nåt som inte är bra för en.

  86. Och man väljer inte en dysfunktionell
    grupp eller att må dåligt.

  87. Man väljer nåt som man tror är bra.
    Det är viktigt att förstå det också.

  88. För det finns en tendens att klandra
    folk som varit med i såna rörelser.

  89. Omvärldens förståelse är inte
    jättestor för det här.

  90. För man ser bara ideologin. Man
    förstår inte varför man går med.

  91. Det är för att man får nånting
    som man behöver.

  92. Nånting basalt för alla människor.

  93. Det handlar mycket om
    det sociala kontraktet.

  94. Och...det finns lite olika namn
    för den här typen av grupper-

  95. -som jag var inne på. Religionsvetare
    kallar det för nyandliga rörelser.

  96. Sekter är ett populärt namn
    som används i media.

  97. Inom psykologisk forskning har man
    börjat prata om "high-demand groups"-

  98. -eller totalitära rörelser för att
    komma bort från begreppet sekter.

  99. För det är så vitt
    så det säger egentligen ingenting.

  100. Ur psykologiskt perspektiv omfattar
    det även andra typer av grupper.

  101. Inte bara religiösa rörelser. Även om
    de oftast är det man tänker på-

  102. -när man pratar om sekter.

  103. Men ur psykologiskt perspektiv
    handlar det om en totalitär rörelse-

  104. -där man som medlem
    inte har så mycket makt.

  105. Det sociala kontraktet
    i en sån här rörelse-

  106. -är att alla har som utgångspunkt att
    du överlåter dig åt en högre makt.

  107. Du avsäger dig rätten över ditt liv
    och dina exekutiva funktioner.

  108. Budskapet är olika beroende på
    vilken grupp du är med i.

  109. Men alla grupper har den här...

  110. För att få vara med måste du avsäga
    dig makten över ditt eget liv.

  111. Det är grunden
    i alla såna här rörelser.

  112. Det gör man inte frivilligt.
    Utan man tror att man får nånting.

  113. En del upplever
    att man får nånting också.

  114. Andlighet, en gruppgemenskap.

  115. Det är det som är funktionen
    som det fyller för personen.

  116. Det är den här funktionen som gör
    att man är kvar.

  117. Det fyller ett behov.

  118. Men priset man betalar är att man ger
    upp sitt eget självbestämmande.

  119. Ska man förstå yttringar av en sån
    här rörelse, tittar man på ideologin.

  120. För ideologin förutspår
    vad personen gör. Om ideologin säger-

  121. -att du ska spränga dig själv för den
    högre maktens skull, gör folk det-

  122. -p.g.a. att man har sagt upp rätten
    till att bestämma över sitt eget liv.

  123. Det är funktionen.
    Man ger upp sitt självbestämmande-

  124. -för en högre makt,
    för en högre saks skull.

  125. Det som händer i en sån här rörelse-

  126. -är nånting som kallas för
    intermittent förstärkning.

  127. Alla som har spelat på en enarmad
    bandit förstår vad det innebär.

  128. Det är hoppet om att jag kommer
    att få den där jackpotten-

  129. -som gör att man stannar kvar.
    I början får man mycket vinster-

  130. -beröm och uppmärksamhet.
    Man får en massa bra saker i början.

  131. Men det där brukar glesas ut.

  132. Men det är hoppet om
    att det kommer att bli bra som gör-

  133. -att man stannar kvar ganska länge.

  134. Det är som i en misshandelsrelation.

  135. Det kan vara för jävligt,
    men plötsligt ber han om ursäkt.

  136. Och då stannar man kvar.

  137. Det är just det här hoppet om att...
    Forskningen visar-

  138. -att om det här kommer oregelbundet
    stannar man kvar mycket längre.

  139. Det kan gå år
    mellan de bra stunderna.

  140. Men man hoppas hela tiden.

  141. Den fjärde delen
    i det sociala kontraktet-

  142. -är att det är väldigt höga krav
    på medlemmar.

  143. Det är det som brukar göra
    att man lämnar.

  144. Det blir för jobbigt att vara kvar.

  145. Många lämnar
    inte p.g.a. att man slutar tro-

  146. -utan man klarar inte av alla krav.

  147. För det bestraffas väldigt hårt.
    Alla avvikelser från den här läran.

  148. Jag stöter på många
    som är i den fasen.

  149. Man klarar inte av att vara kvar
    i miljön, men man tror fortfarande.

  150. Det brukar efterhand lägga sig
    och man kanske hittar en ny tro.

  151. Man går vidare i livet.
    Det är väl det normala.

  152. Men det är de här bestraffningarna
    för alla avvikelser från läran-

  153. -som gör att man oftast lämnar.
    Det är inte att man slutar tro.

  154. Återigen, det är gruppgemenskapen,
    meningen med livet-

  155. -det är de sociala bitarna som gör
    att man är med och att man lämnar.

  156. Ideologin flyter ovanpå.

  157. Ideologin visar oftast... Som jag sa:
    Man kan förutspå vad personen gör.

  158. Men det är inte den
    som i första hand har lockat.

  159. En vanlig fråga
    som är bra att gå igenom:

  160. Vilka går med i såna här rörelser?
    Finns det nån slags sektpersonlighet-

  161. -som är mer benägen
    att gå med i såna här rörelser?

  162. Bilden illustrerar detta ganska väl.

  163. Nej, det finns ingen
    sektpersonlighet.

  164. Det handlar om omständigheter
    och riskfaktorer.

  165. De flesta
    som går med i såna här rörelser...

  166. För dem som har vuxit upp i en sån
    här rörelse är det annat problem.

  167. De som går med är mellan 16 och 26.

  168. Det är en riskålder
    p.g.a. hur man utvecklas som individ.

  169. Man är mer riskbenägen i den åldern.
    Man vill slå sig fri-

  170. -man ska starta ett liv på egen hand,
    man har inte så mycket erfarenhet.

  171. Man gör många misstag.
    Man vet inte så mycket.

  172. Man installerar den här programvaran,
    det ser bra ut.

  173. För de flesta går det bra.
    Men har man otur-

  174. -hamnar man i ett dåligt sammanhang.
    Det kan vara att man kör ihjäl sig.

  175. De flesta som kör ihjäl sig
    är män före 25 års ålder-

  176. -just p.g.a.
    att man är mer risktagande.

  177. Det finns en annan riskfaktor:
    Att man är öppen för förändring.

  178. Många som går med...
    Det är det man är i åldern 16-26.

  179. Man är nyfiken på nånting nytt.
    Har man en mening med livet-

  180. -och är i ett sammanhang, är det inte
    lika lätt att bli indragen.

  181. Utan det är när man är i en fas i
    livet där man är nyfiken på nåt nytt.

  182. Också att man inte är i kontakt med
    sitt sociala nätverk.

  183. Det är en riskfaktor att man är
    ensam, inte har nåt socialt nätverk.

  184. För vad det sociala nätverket
    kan göra-

  185. -när man stöter på
    en sån här rörelse och berättar...

  186. Ofta känner nån i det sociala
    nätverket till rörelsen och kan säga:

  187. "Det där är inte så bra."
    Har man inget nätverk är det lätt-

  188. -att bli indragen. Antingen är man
    ute och reser eller ensam.

  189. Då är man mer sårbar, för då vill man
    ha en grupp människor.

  190. Man vill ha meningen med livet.
    Har man tur-

  191. -hittar man ett bra sammanhang,
    har man otur hittar man ett dåligt.

  192. En vän eller bekant går med. Man blir
    indragen p.g.a. att kompisen är med.

  193. Eller att man blir kär i
    nån som är med.

  194. Så... Hur mycket tid har jag?
    Fem? Det blir perfekt.

  195. Hur många är berörda? Ett område
    som man borde forska mycket mer på.

  196. För det finns inga faktiska...

  197. Det här är en uppskattning utifrån
    forskning som gjorts i andra länder.

  198. Det är en uppskattning. Det skulle
    vara intressant att få veta mer.

  199. Cecilia kommer att prata mer om nåt
    som kan vara till hjälp-

  200. -i den typen av forskning
    här i eftermiddag.

  201. Så.
    Forskning i andra länder har visat-

  202. -att ungefär 1 procent
    av befolkningen-

  203. -är indragen i en sån här grupp.
    I Sverige skulle det vara 100 000.

  204. Enligt amerikansk forskning
    lämnar 0,05 procent-

  205. -av den totala befolkningen
    en sån här grupp varje år.

  206. Det skulle i Sverige vara
    typ 5 000 människor varje år.

  207. Sen finns det... Det här är också
    nånting man borde titta mer på-

  208. -för att få exaktare siffror.
    Det varierar kraftigt-

  209. -beroende på vem som har forskat.

  210. Men 50-65 procent av dem som lämnar
    en sån här rörelse-

  211. -har man sett har nån form av
    psykiska eller sociala problem-

  212. -som de skulle behöva hjälp med.

  213. Så det är en ganska stor andel
    som ändå behöver hjälp efteråt.

  214. Det kanske räcker med att man träffar
    folk som varit med om samma sak-

  215. -för att man ska må bättre.

  216. Det är allt ifrån det
    till stor psykiatrisk problematik.

  217. I Sverige skulle det handla om
    2 per 1 000 personer varje år-

  218. -som lämnar en sån här rörelse
    som skulle behöva stöd efteråt.

  219. När vi gjorde en undersökning
    för några år sen-

  220. -får hjälporganisationer
    som bl.a. Hjälpkällan-

  221. -ungefär 3 000 samtal per år
    och 600 brev varje år-

  222. -från anhöriga och folk som är med i
    sekter som söker hjälp på nåt sätt.

  223. Det är de siffror som vi vet.
    En grov uppskattning.

  224. Men det är väl... Man kan säga
    att det finns nånting i det här-

  225. -men man skulle behöva
    forska mer på detta.

  226. Okej. Då är jag klar för mig.

  227. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sektbegreppet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad menas med begreppet sekt och varför är det så laddat? Finns det en särskild personlighetstyp som lättare dras in i sekter? Håkan Järvå, legitimerad psykolog och själv sektavhoppare, berättar om vad som lockar och varför det är så svårt att lämna. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Ämnen:
Religionskunskap > Nya religiösa rörelser, Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Avhoppare, Religion, Religionspsykologi, Sekter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Sekter och livet efter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sektbegreppet

Vad menas med begreppet sekt och varför är det så laddat? Finns det en särskild personlighetstyp som lättare dras in i sekter? Håkan Järvå, legitimerad psykolog och själv sektavhoppare, berättar om vad som lockar och varför det är så svårt att lämna. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sekters psykologiska konsekvenser

Marianne Englund, legitimerad psykolog och före detta Jehovas vittne, berättar om sekters maktmedel. Skam, skuld och heder är centralt för att behålla medlemmarnas lojalitet gentemot gruppen och för att hålla sexualiteten i schack. Språket är ytterligare ett medel för att skapa distans till omvärlden. Vilka diagnoser är vanliga bland avhoppare och hur skiljer de sig från personer som inte varit med i en sekt? Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Med Stalin som Gud

Under sina tonår gick Magnus Utvik med i en kommunistisk sekt som förespråkade väpnad revolution. Gruppen utövade hård kontroll över medlemmarna, med utfrysning som följd för den som inte var renlärig nog. Här berättar Magnus Utvik om hur han först i vuxen ålder kom till insikt om hur medlemskapet påverkat honom. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Livet i och efter hederskultur

Zubeyde Demirörs blev bortgift i ung ålder och utfryst då hon valde att inte leva enligt familjens regler. Idag driver hon ett hem för flickor inom hedersproblematik. Här talar hon om att avmystifiera hedersbegreppet, om att inte se sig som ett offer, och om diskrimineringen i att alla barns lika rättigheter inte säkerställs i Sverige. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Hjälpbehov hos sektmedlemmar

Helena Löfgren är legitimerad psykoterapeut och har själv varit med i en sekt. Här berättar hon om hur problematiken efter ett avhopp från en sluten grupp eller sekt delvis är beroende på vilken position medlemmen haft i gruppen, och att det ser olika ut för första och andra generationens medlemmar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Barn i sekter

De kriterier som används för att fastställa om ett barn tillhör en riskgrupp gäller oftast familjer där det förekommer våld, missbruk eller psykisk sjukdom. Men hur passar detta in på barn i sekter? Är barn i sekter barn i riskgrupp? Vera Lanängen, socionom och uppvuxen inom en sekt, berättar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Vård för före detta sektmedlemmar

Panelsamtal där de medverkande berättar om sina upplevelser i sekter och om vården de fick i samband med sina avhopp från Jehovas vittnen och Södermalmskyrkan. Medverkande: Madeleine Brink, Lena-Maria Busk, Susanna Boldizar och Christina Avara. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Avhopp från kriminella gäng

Peter Svensson har lämnat ett mångårigt deltagande i den kriminella världen och arbetar idag med att hjälpa avhoppare och ge stöd åt unga i riskgruppen. Här berättar han om sårbarheten i att lämna det som blivit som en familj, om osäkerheten i att orientera sig i det övriga samhället och om vikten av att hjälpa när motivationen finns. I kriminella grupperingar finns en liknande dynamik som i sekter, och orsakerna till att unga människor går med är ofta desamma. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Strategier för hjälp av avhoppargrupper

Hur kan man hjälpa människor som tidigare levt i sektliknande förhållanden? Hur ska samhället och myndigheter agera? En paneldiskussion med deltagare som själva har erfarenhet från dessa miljöer och idag arbetar professionellt med avhoppare från sekter, kriminella gäng och hederskulturer. Medverkande: Marianne Englund, Helena Löfgren, Håkan Järvå, Zubeyde Demirörs och Peter Svensson. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Att mäta religion

Vad är sant när det gäller religiös tro? Är det mätbart - och något som ska mätas? Magdalena Nordin, forskare i religionssociologi, berättar om mätningar av religiositet. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Jag vill ha en kvinnlig imam

Islamsk feminism har många ansikten. Vissa muslimska feminister vill omtolka sin religion och ta bort de lagar i sharia som gör kvinnan underordnad mannen. Andra tycker att islam redan idag är den högsta formen av feminism. I skuggan av moskéerna pågår en kamp om vad som är, och vad som inte är, ett förtryck av kvinnan.

Fråga oss