Titta

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Om UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Föreläsningar om utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande i skolan. Syftet är att belysa begreppet entreprenörskap och dess olika uttryck inom skola och utbildning och vilka konsekvenser det får för samhället och högre utbildning. Medverkar gör forskare och lärarutbildare från flera lärosäten i Sverige. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015 : Entreprenöriellt lärande och lärarstödDela
  1. Jag, Mikael Björk, arbetar med
    högskolepedagogisk utveckling-

  2. -inom
    Centrum för akademiskt lärarskap.

  3. Jag har med mig
    ett härligt gäng här i dag.

  4. Vi har först Per Dahlbeck...
    som fifflar med mickar.

  5. Du är lärarutbildare
    inom Malmö högskola.

  6. Sen har vi tre stycken alumner.

  7. Ellen Spens, Jessica Droppe
    och Petra Leube.

  8. Ellen och Jessica, lärarutbildningen
    som hette Kultur, medier och estetik.

  9. Och Petra från
    Äldrepedagogprogrammet.

  10. Vi kommer att hoppa
    rakt in i samtalet.

  11. Jag funderar över
    vad var det som stämde-

  12. -i relationen mellan utbildningen
    och det som sen blev yrket?

  13. Per, jag vet att du är sugen, men du
    får sansa dig. Det är till alumnerna.

  14. Vad stämde eller vad var
    en relation som inte stämde?

  15. Jag tänker mer vad som inte stämde,
    tror jag.

  16. Det är där vi börjar, alltså?

  17. För oss, eller för mig i alla fall,
    så var vår vision-

  18. -eller vår pedagogiska filosofi-

  19. -väldigt svår i mötet
    med skolverkligheten när vi kom ut-

  20. -och gjorde projekt och så där.

  21. Det skapade... Vi tvingades
    till att hela tiden formulera oss.

  22. Vad var det vi höll på med? Vad
    ville vi när vi var ute i praktiken?

  23. Det är lite svårt
    att se vad det var som stämde-

  24. -mellan utbildningen
    och verkligheten.

  25. En kollision
    mellan det som var er utbildning-

  26. -och det som var
    förväntningen på er som lärare.

  27. De som inte känner till
    KME-utbildningen...

  28. Går den att beskriva i korthet?

  29. Ja. - Vill du göra det, Ellen?
    Eller ska jag?

  30. Okej. - Jo, men...

  31. Tanken med oss var
    att vi skulle fungera i lärarlag-

  32. -ute på skolorna,
    som en del i lärarlaget-

  33. -som kanske drev fram
    tematiska lärandeprocesser-

  34. -och där vi använde oss av estetiken-

  35. -som ett sätt att gå in i
    lärandeprocesser med eleverna.

  36. Och... Ja, att kunna arbeta tematiskt
    i lärarlagen.

  37. Det var nån slags tanke.

  38. Jag tänkte på din första fråga.

  39. Det som på nåt sätt
    stämde med utbildningen...

  40. Ja, vad härligt.

  41. ...var att...
    jag och vi i studentgruppen-

  42. -fick möjlighet att,
    till viss del under utbildningen-

  43. -formulera oss kring
    vad våra visioner var.

  44. Formulera såna saker som jag
    kanske hade med mig som frågor-

  45. -när jag gick in i utbildningen.

  46. Jag har en scenkonstnärlig bakgrund.

  47. Jag ville med utbildningen förstå mer
    om vad estetiska lärprocesser är-

  48. -och hur man kan teoretisera det
    och förstå det på ett djupare plan-

  49. -för att sen också...
    skapa nya, andra sätt-

  50. -att jobba - inte bara inom skolan-

  51. -utan kanske snarare i samarbete
    med skola, förskola och...

  52. ...ute i samhället.

  53. Jag jobbar nu
    i ett Arvsfonden-projekt-

  54. -där syftet är att vara en plattform-

  55. -där olika aktörer kan mötas
    som kanske inte annars möts.

  56. I den traditionella lärarrollen eller
    som förväntan var när ni kom ut?

  57. Jag jobbar inte
    som nån traditionell lärare alls.

  58. -Avstånd från traditionella lärare.
    -Nej.

  59. Inte så, men jag tycker
    att det kan vara svårt-

  60. -att känna sig hemma
    inom skolans struktur.

  61. Petra, hur var relationen mellan
    utbildningen och yrkeslivet?

  62. -Ska jag berätta lite kort först?
    -Ja, alla har inte koll på äldre...

  63. En äldrepedagog arbetar
    hälsofrämjande med äldre människor.

  64. När jag började min utbildning 2006-

  65. -så var första terminen
    lite att vi sonderade terrängen.

  66. Hur kan vi arbeta med äldre
    som en äldrepedagog?

  67. Jag som tidigare hade arbetat
    inom äldreomsorgen...

  68. Det var
    mest riktat mot vård och omsorg.

  69. Jag såg
    att man kan göra så mycket mer.

  70. Man kan jobba med
    olika pedagogiska intentioner-

  71. -just för att bibehålla...
    den äldres liv.

  72. Lite som vi var inne på tidigare -
    det livslånga lärandet.

  73. Så tidigt i min utbildning
    såg jag att anhörigstödet-

  74. -bör uppmärksammas. Man bör jobba på
    ett äldrepedagogiskt sätt-

  75. -genom att synliggöra
    och uppmärksamma de äldre.

  76. Inte minst den äldre anhörigvården.

  77. Jag hittade tidigt
    ett spår jag kunde gå in på.

  78. Som klickade
    när du kom till din arbetsplats?

  79. Precis, det gjorde det. Det finns
    mycket litteratur på Malmö högskola-

  80. -så jag fick mycket kunskap med mig-

  81. -i hur man kan arbeta
    med olika former av anhörigstöd.

  82. Per, nu sitter du här som
    representant för lärarstaben på MH.

  83. Men du har specifikt träffat Ellen
    och Jessica i deras utbildningar.

  84. Vad tänker du när du hör att för-
    väntningarna på lärarna på skolorna-

  85. -var lite annorlunda
    än det ni utbildade för?

  86. -Får jag göra en liten utvikning?
    -Jag kan inte hejda dig.

  87. Du berättar om att möta äldre
    människor som har behov av nånting.

  88. En dansk kommun hade som slogan "leva
    livet hela livet".

  89. Med tanke på det som sades innan,
    att vara huvudperson i sitt eget liv.

  90. Man ville behålla möjligheten
    att göra skillnad.

  91. Även om man var i vårdbehov fick man
    göra skillnad och betyda nånting.

  92. Det grep mig ganska hårt, faktiskt.

  93. Det kan bero på min stigande ålder.

  94. Vi pratar om förändringsagent.

  95. D.v.s. "jag gör skillnad"
    har ingen åldersbestämning.

  96. Jag ska födas och göra skillnad från
    första dag tills mitt sista andetag.

  97. Det känns begränsande att tänka att
    det här skulle gälla högskola, skola-

  98. -äldrevård eller sjukvård...
    Det måste vara nåt genomsyrande.

  99. Man måste ha sån respekt, för det
    bryter mot många andra traditioner-

  100. -där man betraktas som en som behöver
    nåt, inte en som tillför nåt.

  101. Jag vill knyta det till
    lärarutbildningen.

  102. Vi strävade efter
    att bryta såna mönster.

  103. Jessica sa att det var svårt när man
    kom ut, där inte den synen fanns.

  104. Där tänkte man att elever ska lära
    sig det de behöver kunna - först.

  105. Inte intressanta personer
    som hade tankar, idéer om livet m.m.

  106. Det ingick egentligen i er utbildning
    att använda er av.

  107. Det blev en krock, som jag upplever
    finns kvar i lika stor utsträckning.

  108. Vad frågade du mig?

  109. Du skulle representera MH och staten.

  110. Denna utbildning som fanns inom
    lärarutbildningen finns inte längre.

  111. Jag har respekt för när man bryter
    ett traditionellt sätt att tänka-

  112. -som genomsyrar
    alla människors tänkande.

  113. Bryter man det
    måste man möta motstånd.

  114. Kanske kan man säga
    att vi tillsammans-

  115. -utbildade oss
    till olydiga förändringsagenter.

  116. Ni ute på ställena, och
    jag och kollegor inne på högskolan.

  117. Jag lyckades inte så bra som förändr-
    ingsagent, då utbildningen lades ner.

  118. Jag är inte bitter.

  119. Jag har arbetat med lärarutbildning.
    Det är inte helt ovanligt-

  120. -att jag hör röster som säger
    att vi i högskolan släpar efter-

  121. -det som är behovet hos kommunen
    - som är arbetsgivare.

  122. Ni beskriver en utbildning
    som var så progressiv-

  123. -att kommunerna inte visste
    vad de skulle göra med er.

  124. Tappar ni tron på er utbildning eller
    fortsätter ni att vara progressiva?

  125. Jag tänker
    att jag försöker det hela tiden.

  126. Jag tappar inte tron. Jag är jätte-
    glad för det jag har fått med mig-

  127. -och försöker kämpa för det
    när jag jobbar.

  128. Jag försöker hela tiden skapa sätt
    att kunna jobba på det viset-

  129. -och uppfinna saker, liksom.

  130. Hur jag kan jobba
    och starta projekt mot skolor.

  131. Nu är jag på en skola
    och försöker starta processer där.

  132. Jag tänker i olika riktningar. Så jag
    är jätteglad för min utbildning.

  133. Krocken, som vi pratade om,
    sätter i gång en massa saker.

  134. Det är spännande. Och det gjorde
    att vi... - Som du säger, Ellen.

  135. Vi formulerade oss. Vi tvingades gå
    djupt ner i vad det var vi gjorde.

  136. Varför stämmer det inte?
    Hur ska vi få det att kunna stämma?

  137. Jag är jätteglad för det, och fort-
    sätter jobba så så mycket jag kan.

  138. Men det är jättesvårt.

  139. -Du såg ut att vara på väg in.
    -Jag måste hålla med.

  140. Jag känner mig oerhört privilegierad
    att ha fått den här utbildningen.

  141. Jag var lite äldre
    när jag började studera.

  142. Jag tycker att utbildningar om äldre
    måste finnas.

  143. Det ligger dessutom i tiden
    att arbeta med äldre.

  144. Vi måste uppmärksamma våra äldre
    i samhället.

  145. Det kan vi göra genom
    att ge människor fortsatt möjlighet-

  146. -att studera
    äldreomsorgen och äldrepedagogiken.

  147. Precis som Jessica är jag oerhört
    glad att jag har denna utbildning.

  148. Jag var så glad att jag kom hit igen.

  149. I dag läser jag en kurs
    om åldrande och socialt arbete.

  150. -Om... - Ja, kör.
    -Jag vill instämma med er.

  151. Om man tittar på
    utbildningen i stort-

  152. -så var det de delar av utbildningen
    där våra initiativ...

  153. Det gavs utrymme för oss studenter
    att skapa nånting inom de ramar...

  154. Inom de förutsättningar
    som utbildningen tillhandahöll.

  155. Det fanns utrymme för oss att göra
    nånting. Det blev på riktigt.

  156. Inte bara ett reproducerande. Man
    kunde tänka utanför och visionärt.

  157. Du utbildade dig som äldre. - Du
    bar på en utbildning inom scenkonst.

  158. Man bär på erfarenheter
    när man ger sig in i utbildning.

  159. Jag undrar om det under utbildningen
    fanns ett "defining moment"-

  160. -där ni insåg "detta kommer att bli
    jag som lärare" eller äldrepedagog.

  161. Minns ni några såna tillfällen?

  162. Absolut.
    Det var lite vad jag sa tidigare.

  163. Jag fann tidigt att jag ville lära
    mig mer om anhörigvårdarna.

  164. Jag jobbar ju med den
    högskolepedagogiska utvecklingen.

  165. Hur konstruerar vi lärandemiljöer
    här på högskolan?

  166. Går det att beskriva
    vad som hände i den kursen?

  167. Kan man manifestera såna "defining
    moments" eller sker de bara?

  168. -Jag tror att de bara sker.
    -Åh...

  169. -Vi vill ju kunna reproducera dem.
    -Som talare tidigare i dag har sagt.

  170. Vad som händer i gruppdynamiken
    när man sitter en grupp studenter.

  171. Man för samtal
    och diskuterar litteratur-

  172. -och erfarenheter
    från tidigare yrkesliv.

  173. Det är mycket i gruppen. Sen är det
    vilken linje lärarna leder in oss på.

  174. Eller vad ämnet är
    i föreläsningen eller seminariet.

  175. Det är spännande om det går
    att skapa lärandemöjligheter-

  176. -där vi skapar förutsättningar
    för det att ske.

  177. Dels tror jag att det kan ske bland
    de människor som finns i gruppen-

  178. -dels att det handlar om, från ut-
    bildningens sida, att våga ta risker.

  179. Att lita på studenterna
    och initiativen-

  180. -och kasta sig in i
    nåt som man inte kan kontrollera.

  181. Det är mycket det vi har med oss
    från utbildningen. Att våga det.

  182. Det går inte att styra exakt
    vad elever eller deltagare lär sig.

  183. Det är okontrollerbart.

  184. Så att hitta nån slags ro i det
    och tillit.

  185. Per. "Saker som bara sker,
    okontrollerbart."

  186. Samtidigt ska du skapa kurs inom
    ramarna för mål och examensordning.

  187. Och lärare har ofta stora kontroll-
    behov. Hur hanterar du din lärarroll?

  188. Det är en gigantisk utmaning.

  189. Både i de strukturer och
    den organisationsstruktur som finns-

  190. -finns inom var och en av oss som
    är lärare, att kontrollera lärandet.

  191. Allt vi ska göra innan vi möter
    studenter har nästan låst en kurs.

  192. När vi hade KME-lärarutbildningen
    var vi tvingade att ändra det.

  193. Att gå från retorik...

  194. Vi litar på studenternas kraft
    att ta ansvar och hitta utmaningar.

  195. Lätt att säga. Vi hade en fast kurs-
    plan innan vi hade mött studenterna.

  196. Det håller inte.
    Vi var tvungna att tänka om.

  197. Visa mod, säger du. Jag håller med.

  198. Har du exempel på "defining moment"
    där du var med i en studentprocess-

  199. -eller när du upptäckte
    nåt hos dig själv?

  200. Två, där jag kände mig liten. Det kan
    vara en grogrund för att tänka nytt.

  201. Det ena var er grupp eller tidigare.
    Ni kastades ut i möte med ungdomar.

  202. Ni saknade kunskap för att hantera
    projekten ni satte i gång om islam.

  203. Också om HBT-frågor.
    Det var nån annan grupp.

  204. Vi visste inget om HBT-frågor eller
    islam - mer än det gemene man vet.

  205. Vi tvingades ta in folk utifrån som
    professionellt kunde föreläsa om det.

  206. Det kanske man nu inte vill att jag
    ska säga högt eftersom det brusar.

  207. Det andra, där var ni med. Ett annat
    moment under utbildningen-

  208. -efter att projektet hade
    genomförts... - Som du säger, Ellen.

  209. Att använda erfarenheter
    och inte bara göra en beskrivning.

  210. Inte bara göra examinationsmålen.

  211. Ni stannade i det som hade hänt och
    grävde. "Vad var det egentligen?"

  212. På eget bevåg fortsatte ni
    examinationen fastän den var färdig.

  213. Det resulterade i en bok: "Länge leve
    skolan." Oj, behövs jag egentligen?

  214. En nästan helt självgående grupp.

  215. De dök in i en fördjupnings förstå-
    else av det de hade varit med om.

  216. Vi tänkte inte det
    när vi planerade kursen.

  217. Det är två såna NÄR det stämmer,
    OM man vågar... Då ryser man.

  218. Det är verkligen ett "moment".

  219. Jessica, minns du nåt tillfälle
    som har definierat dig som lärare?

  220. Det är säkert många på vägen.
    Det Per pratade om är jättestarkt.

  221. Vi hade varit ute
    och gjort ett projekt på en skola.

  222. Eleverna skulle göra
    dokumentärfilmer.

  223. Vi kom tillbaka
    och kliade oss i huvudet.

  224. Vad hände?
    Det här med att det inte stämde.

  225. Vi sa att vi måste göra nån slags
    broschyr, tror jag att vi började i.

  226. "Vi måste ha nån liten text
    som man kan lämna fram till skolan"-

  227. -"innan man går in i den processen.
    Vilken pedagogisk filosofi har vi?"

  228. Det var ett prövande, tror jag.

  229. Vi försökte förstå
    vad som gör att det inte stämmer.

  230. Det var en massa olika anledningar
    till att det blev så.

  231. Vi är superstolta över den där boken.

  232. Vi råkade vara de vi var
    i just den situationen.

  233. Vi hade Per och Tina som våra lärare-

  234. -som vågade hoppa på
    det här som vi ville.

  235. Det var sån kraft i vår grupp
    och i vårt arbete-

  236. -och den kraften
    tog jag med mig jättemycket ut sen.

  237. "Nu...! Nu ska vi förändra världen."

  238. Vi kallade oss för
    postpunkpedagogerna.

  239. Inför det här...
    Jag läste lite i den i går.

  240. Det får ny kraft,
    för det går upp och ner, liksom-

  241. -hur man ska använda
    sin visionära kraft.

  242. Nu får jag mer kraft
    i och med det här. Det är jättebra.

  243. Per är på väg
    att skriva bort sig själv som lärare.

  244. Cecilia pratade tidigare om att gå
    från en som bär information-

  245. -till nån som faciliterar lärande.

  246. Då behövs förutsättningar att mötas
    i gruppen och dra sina idéer vidare.

  247. Låt oss drömma om
    en framtida professionsutbildning-

  248. -på högskolan. Vad vill ni se
    för typ av lärandemiljö?

  249. Vad vill ni se
    för lärarroll, lärarstöd-

  250. -för att skapa grogrund
    för det entreprenöriella lärandet?

  251. Dröm stort och dröm fritt.

  252. Jag tror att...

  253. Det är bra som det är i dag
    på ett sätt.

  254. -Så vi kan luta oss tillbaka.
    -Nej. Men studenterna får utrymme...

  255. ...för sina tankar,
    sina innovativa tankar.

  256. Det tycker jag i gruppsammanhang
    och även i de individuella arbetena.

  257. När jag började studera igen
    på höstkanten-

  258. -så kom jag i kontakt med Jens
    här på Malmö högskola-

  259. -just för att diskutera
    mina idéer om-

  260. -hur jag skulle kunna använda
    min utbildning i äldrepedagogik-

  261. -och kanske skapa...
    inte en ny yrkesgrupp...

  262. Vi är äldrepedagoger redan, men
    hur jag kan använda min utbildning-

  263. -och arbeta som konsult
    inom äldrepedagogik.

  264. Där tycker jag
    att jag kan få stöd av skolan-

  265. -att bolla mina tankar och idéer.

  266. Svaret på din fråga är väl-

  267. -att låta studenterna få den tiden
    att bolla sina tankar och idéer.

  268. Så man verkligen kan använda
    sin kunskap och sina idéer framöver.

  269. Det handlar mycket om
    det vi pratade om tidigare.

  270. Att uppmuntra mod och initiativ.

  271. Och också
    att högskolan har modiga lärare-

  272. -som vågar utmana
    sina egna föreställningar-

  273. -om vad studenter kan och vill,
    och vad utbildningen handlar om.

  274. Så att man tänker
    att alla vågar tänka lite utanför-

  275. -den egna föreställningsvärlden.

  276. -Per, vill du drömma?
    -Ja, då kan jag säga...

  277. Under hela mitt liv har jag varit med
    om att känna "det är fullt möjligt".

  278. Det är liksom inte en annan värld.

  279. Jag har sån respekt
    för alla krafter inom och utom mig.

  280. Det gör
    att Malmö högskolas visionsdokument-

  281. -är mer ord än handling vad gäller
    den reguljära lärarutbildningen.

  282. Lärarutbildningen
    är en massutbildning.

  283. KME var en liten del. Det gjorde
    att där kunde man få pröva.

  284. Jag drömmer om att man vågar hitta
    mer ömsesidigt lärande-

  285. -där man tillåts sticka i väg. Nu har
    vi nån sorts likvärdighetstänkande-

  286. -som innebär
    nån sorts grå likställdhet.

  287. En student ska inte kunna säga:
    "Vi har inte gjort det."

  288. Det ska vara precis samma examina-
    tionsformer. Man måste bort från det-

  289. -och låta dessa sticka i väg för att
    befrukta varandra. Det blir roligare.

  290. Jag tror att det är nödvändigt
    dessutom för att hitta vägar.

  291. Vi har lagt ett förslag om
    att starta en sån pilot-

  292. -men
    har inte fått svar från ledningen.

  293. Men vi har preciserat en fortsättning
    på KME-lärarutbildningen.

  294. Förklaringen till
    att vi inte får svar-

  295. -är att vi har en organisation som
    är ovan vid den sortens initiativ.

  296. Den vet inte hur det ska behandlas.

  297. Det kan lämnas över till ansvariga.
    Jag tror att det är det avgörande.

  298. Att gå från en retorisk nivå
    att utbilda förändringsagenter-

  299. -till att i praktiken leva det.
    Det är knäckfrågan.

  300. Möjligt,
    men otroligt svårt och utmanade.

  301. Då är det utmaningen vi bär med oss
    efter det här samtalet.

  302. Tack, Per, Ellen, Jessica och Petra.

  303. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Entreprenöriellt lärande, Entreprenörskap, Lärarutbildning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Lärande, utbildning och samhällsengagemang

Kan man utbilda någon till att bli en förändringsbenägen person? Forskarna Fredrik Björk och Helene Hasslöf samtalar om hur man med social innovation kan bidra till ökad social och miljömässig hållbar utveckling. Exempelvis är idag förhållningssättet för miljöproblemen intressekonflikter mellan människor snarare än en kamp mellan natur och människa. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss