Titta

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Om UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Föreläsningar om utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande i skolan. Syftet är att belysa begreppet entreprenörskap och dess olika uttryck inom skola och utbildning och vilka konsekvenser det får för samhället och högre utbildning. Medverkar gör forskare och lärarutbildare från flera lärosäten i Sverige. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015 : Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärandeDela
  1. God morgon!
    Välkomna till Malmö högskola-

  2. -den yngsta men största högskolan-

  3. -den högskola som fick vara med
    om att omvandla en stad-

  4. -från en industristad i depression-

  5. -till en kunskapsstad
    med hopp och framtidstro-

  6. -och en innovations...

  7. Funkar det bra nu?
    ...och en innovationsanda.

  8. Att vara deltagande i förändring-

  9. -inte bara i individens förändring,
    som man tänker-

  10. -men även i professions-, samhälls-
    och globalförändring.

  11. Nu ska jag hitta min presentation.

  12. Där! Malmö högskola,
    den lokal ni nu befinner er i.

  13. Ser ni bra? Ska vi dimma ljuset lite?

  14. Jag tänkte börja med det här.
    Kan vi dimma ljuset?

  15. Nelson Mandela sa att utbildning
    är det mest kraftfulla vapen vi har-

  16. -för att förändra världen.

  17. En fråga man ska ställa sig-

  18. -när man ansvarar för människo-,
    profession- och samhällsutveckling-

  19. -är om vi gör det vi kan.

  20. Det är retoriskt.
    Vi kan göra mer och bättre.

  21. Jag kommer att prata om uppdraget
    för högre utbildning globalt-

  22. -och Malmös strategi
    som vi har som plattform till 2020.

  23. Jag ska prata om
    lärande för förändring.

  24. Jag kommer att fundera på om vi
    kan utbilda förändringsagenter-

  25. -eller om det är nåt man bara är?

  26. Jag kommer också att prata om-

  27. -att utan samverkan för hållbar
    samhällsutveckling når vi inte långt.

  28. FN:s hållbarhets mål
    har blivit förnyade nu-

  29. -till 2020, nej 2030.

  30. Vi kan ta en titt på
    var Europa vill vara 2020.

  31. Vad säger vår högskoleförordning
    och våra lärosätesstrategier-

  32. -Malmö högskolas strategi?

  33. Man blir varm i hjärtat när man ser
    att millenniemålen växlas upp.

  34. De blir fler, från 8 till 17.

  35. På fjärde plats efter att bekämpa
    fattigdom, svält och hälsofrågor-

  36. -där finns utbildning.

  37. Det som har hänt från millenniemålen
    är att man har med högre utbildning.

  38. Det fanns inte tidigare,
    men här har man satt ett tufft mål.

  39. 2030 ska alla ha likvärdig tillgång-

  40. -till prisvärd
    och högkvalitativ utbildning-

  41. -oavsett vilken typ av utbildning
    man går. Det är ett tufft mål.

  42. Kanske är det inte möjligt,
    men det är nåt att sträva efter.

  43. Tittar man på EU:s 2020-mål
    tog jag ut några-

  44. -som handlar om utmaningen
    med att vara anställningsbar.

  45. Det var inte bra med rött på svart.
    En pedagogisk lärdom!

  46. Sysselsättning står högt och
    75 procent av 20- till 64-åringar-

  47. -ska arbeta
    och vara i sysselsättning.

  48. När det gäller utbildning vill man
    inte att nån ska hoppa av skolan.

  49. Man har satt nivån på mindre
    än 10 procent. Den borde vara 0.

  50. Minst 40 procent av 30- till
    34-åringar ska ha högre utbildning.

  51. Sverige har satt som mål
    40-45 procent.

  52. Det är också en utmaning,
    men vissa har satt 80.

  53. Vi har Korea och andra länder
    som har högre målsättning.

  54. Samtidigt säger man i EU-

  55. -att fram till 2030
    kommer vi att växla upp.

  56. Vi kommer att ha en utbildning-

  57. -men kommer att göra omställningar
    3-4 gånger under livet.

  58. Det behöver utbildningen
    vara beredd på.

  59. I högskolelagen pratar man
    om hållbar utveckling, jämställdhet-

  60. -förståelse för andra länder
    och internationella förhållanden.

  61. Högskolorna ska också rekrytera
    till högskolan.

  62. Regeringen säger att utbildning
    ska utveckla och bilda individer-

  63. -till att ta samhällsengagemang
    och vara kritiskt tänkande.

  64. Utbildningen ska ha en kvalitet
    som gör oss konkurrenskraftiga.

  65. Vi har ett påbud
    att utbildningsutbudet ska planeras-

  66. -med hänsyn till studentefterfrågan
    och arbetsmarknadens behov.

  67. Det är klurigt.

  68. Man kan lösa det genom att utbilda
    studenter som kan anpassa sig.

  69. Det är en ekvation som inte är lätt.

  70. När man jobbar med högre utbildning
    jobbar man långsiktigt.

  71. När man jobbar med yrkesutbildningar
    kan det förändras snabbare.

  72. Om vi tittar på Europa
    har det hänt mycket på kort tid.

  73. Vi har en högre utbildning
    som har fler studenter som söker.

  74. Vi har en mångfald
    som vi är tacksamma för.

  75. Vi har fler yngre studenter,
    och det beror på lagstiftningen.

  76. Utmaningen är att vi har internet.
    Det är både möjlighet och utmaning.

  77. Det gör
    att vi får ytterligare konkurrens-

  78. -och att studenter
    kan studera när det passar.

  79. Ett flexibelt lärande
    borde vi också tänka på.

  80. Studenter åker utomlands
    i mindre grad under sin utbildning-

  81. -och inom vissa utbildningsområden
    tar studenterna inte ut examen.

  82. Ibland är det bra att komma ut
    på arbetsmarknaden snabbare-

  83. -men det finns en vits
    med en akademisk examen.

  84. Prioriterade områden i EU ser ni här:

  85. Bredare rekrytering, stödja livslångt
    lärande och ha en anställningsbarhet.

  86. Vi behöver
    kunna möta upp arbetslivet.

  87. Studentcentrerat lärande i fokus
    står bland de sex punkterna från EU.

  88. Likaså gör internationalisering
    och mobilitet.

  89. Man försöker följa vad som händer
    inom de olika länderna.

  90. Kan vi lära av varandra
    och se goda exempel?

  91. Malmö högskola tog 2012 fram
    vår strategiska plattform för 2020.

  92. Visionen är en påbyggnad på det
    som var när högskolan startade 1998.

  93. Där skrev vi
    att mångfald gör skillnad.

  94. Nu är visionen att mångfald, kunskap
    och kreativitet-

  95. -omsätts till handling
    för hållbar samhällsutveckling.

  96. Det är en tuff vision. Det
    handlar inte bara om att förbereda-

  97. -utan också om att ha
    handlingsberedskap att kunna agera.

  98. Malmö högskola ska stimulera
    livslångt lärande och kompetens-

  99. -i ett föränderligt samhälle,
    vilket är en utmaning.

  100. Våra studenter ska stimuleras
    att utveckla en förmåga-

  101. -att identifiera och leda förändring
    som möter samhällsutmaningar.

  102. Vi pratar om "förändringsagenter"-

  103. -vilket är ett begrepp
    som finns runt om i världen.

  104. Vi jobbar med det begreppet
    i olika utbildningar-

  105. -och ser var utmaningarna är.

  106. Fram tills nästa år
    ser ni här vad vi jobbar med.

  107. Det är utmaningsbaserade,
    studentaktiva pedagogiska metoder.

  108. Vi pratar om
    studenternas generiska kompetenser.

  109. Våra studenter vet att man inte bara
    har ämneskunskap när man får examen.

  110. Man kommer med bra och generiska
    kompetenser som kan användas brett.

  111. Vi måste integrera digitaliseringen
    i utbildningen-

  112. -och det måste gå fort,
    framför allt inom lärarutbildningen.

  113. Vi ska vidareutveckla
    och synliggöra forskningsanknytning-

  114. -men också titta på
    om våra studenter kan arbeta

  115. -med hur man omsätter
    forskningsresultat i handling.

  116. Hur gör vi för att förbereda nåt
    som vi inte vet hur det ser ut?

  117. Det är en utmaning.

  118. Jag tar några fraser här.

  119. Vi ska förbereda studenter
    för handlingssituationer i framtiden.

  120. De situationerna
    är mer eller mindre okända.

  121. Det betyder att vi måste förbereda
    studenterna för det okända-

  122. -med medel från det vi vet i dag.

  123. Vi vet att fakta förändras, så det
    handlar om förhållningssätt-

  124. -att ha tillämpbarhet
    och kunna agera.

  125. Det har Bowden och Marton skrivit om
    i "The university of learning"-

  126. -en bok som man kan läsa
    flera gånger.

  127. Utmaningsbaserat lärande...

  128. Det kommer säkert att ändras,
    men vi kan se det som ett paraply.

  129. Vad har vi för utbildningar
    att placera under paraplyet?

  130. Problembaserat lärande
    har funnits sen 70-talet.

  131. Entreprenöriellt lärande platsar in
    i utmaningsbaserat lärande.

  132. I matematik och teknik pratar man om
    "inquiry based learning".

  133. På vårdutbildningar pratat man om
    interprofessionellt lärande.

  134. Man pratar om "project based
    learning" och case-metodik.

  135. Alla de har inslag av-

  136. -eller är uppbyggda så att de
    jobbar med utmaningsbaserat lärande.

  137. Vad är då det?

  138. Det är studentcentrerat.

  139. Studenten ska inte bara lära. De
    är individer som är i en lärprocess.

  140. Lärarens roll har ändrats från
    att vara leverantör av fakta-

  141. -som jag står här nu-

  142. -till lärarens roll som facilitator,
    handledare, stödjare i processer-

  143. -att vara där när studenterna
    lägger sina kartor-

  144. -att ställa frågor
    så att kartorna blir sammankopplade.

  145. Man utgår från relevanta problem
    och aktuella utmaningar.

  146. De utmaningarna väljer lärarna,
    och det är en grannlaga uppgift.

  147. Hur mycket jobbar vi med hållbarhet
    när vi sätter ihop våra fall?

  148. Metoden bygger på
    att studenterna blir nyfikna.

  149. Hur roligt är det att lära sig
    när man är nyfiken?

  150. Varför använder vi inte det?
    Det ska vara roligt att lära.

  151. Det bygger på konstruktivism - man
    sätter samman förståelsen av begrepp.

  152. Det skiljer sig från andra
    pedagogiska metoder och tekniker.

  153. Det är förankrat i kollaborativt
    lärande. Man jobbar i grupper.

  154. Man utforskar tillsammans
    i grupper av olika konstellationer.

  155. Man integrerar kunskap, upplevelser,
    teori, forskning och tillämpning.

  156. Det är inte bara att lära sig teori
    och leverera fakta.

  157. Man länkar evidensbaserat lärande
    och innovation. Det är spännande.

  158. Innovation kan ske när som helst,
    men kopplat till högre utbildning-

  159. -är det också kopplat
    till evidens och forskning.

  160. Och inte minst viktigt:

  161. Processerna inkluderar reflektion,
    feed-back och att dela kunskap-

  162. -att ta ansvar för att sprida
    den kunskap som man har satt samman.

  163. Är ni med på det här?
    Är det nåt ni saknar?

  164. Ni får tänka.
    Jag tar det om en stund.

  165. Gör ett inlägg om ni vill addera nåt!

  166. Alla lärare känner till Blooms
    taxonomi och har vandrat i trappan-

  167. -att relatera faktakunskap i
    förhållande till tillämpning, syntes-

  168. -att sätta samman och värdera
    och komma till den skapande nivån.

  169. Vi glömmer ofta
    att Bloom hade två nivåer till.

  170. Han har också en affektiv dimension
    som handlar om känslor.

  171. Han pratar också om
    psykomotoriska dimensioner.

  172. Det gäller att hitta
    en utbildningsmetodik-

  173. -som inkluderar alla tre dimensioner
    och strukturera dem.

  174. Taxonomin har varit bra för oss
    när vi har satt examinationer-

  175. -att utvärdera att de mål vi sätter
    också examineras-

  176. -och på vilken nivå de gör det.

  177. Många av oss vet hur svårt det är
    att förflytta examinationsmål uppåt-

  178. -men det är viktigt för oss.

  179. Erfarenhetsbaserat lärande har
    sin grund i teorier av John Dewey.

  180. Jag älskar att döda myter.
    Vi säger "learning by doing".

  181. Det sa aldrig John Dewey.

  182. Han sa: "Learn to do by knowing
    and to know by doing."

  183. Det är större än "learning by doing".

  184. Den här modellen som Kolb
    presenterade -56 känner ni alla igen.

  185. Man jobbar utifrån konkreta,
    som vi pratade om tidigare...

  186. Man utgår från problemen,
    man observerar-

  187. -tar reda på vad man behöver lära
    och reflekterar över sitt lärande.

  188. Hur formar man abstrakta koncept?
    Man måste studera, leta evidens-

  189. -och föra samtal. När man verbalisera
    sina tankar blir de tydliga.

  190. Och sen testa och applicera kunskap
    i nya situationer.

  191. De här bilderna ligger nära varandra.

  192. Kolb tittar på hur vi lär, och
    modellerna ligger i en fyrfältare.

  193. Det är intressant när man adresserar
    studenternas olika förmågor-

  194. -som vi kommer att göra senare.

  195. Erfarenhet i sig är ingen garanti
    för att man lär sig nåt.

  196. Man lär sig alltid nåt, men om man
    tänker i en akademisk värld...

  197. Vi måste skilja mellan enbart
    erfarenhet och lära genom erfarenhet.

  198. Jag vill ge några exempel. Jag kommer
    från den odontologiska fakulteten.

  199. Vi startade en ny utbildning 1990
    baserad på problembaserat lärande.

  200. Vi gör det fortfarande,
    ett antal år senare.

  201. Problembaserat lärande har varit
    framgångsrikt i vårdutbildningar.

  202. Det startade först på Linköpings
    universitet på 80-talet.

  203. Det ligger mycket i det.
    Det är inte bara en metodik.

  204. Det handlar om mer saker.

  205. Den här bilden med Malmömodellen-

  206. -utgår från vad hela området och hela
    utbildningen riktar sig till.

  207. Man har en vision kring nåt
    som är överbryggande-

  208. -människors hälsa
    i stället för ohälsa.

  209. Det är ett paradigmskifte
    att man utgår från hälsobegreppet.

  210. Det handlar inte bara om tanden och
    det som händer i den orala miljön.

  211. I lärandet och den kontext
    där studenterna ska hitta kunskap-

  212. -finns biologisk nivå,
    individnivå och samhällsnivå.

  213. De nivåerna integreras av lärarna
    i varje kurs i speciella mind-maps-

  214. -för att fallen ska falla in
    i de lärandemål man har satt.

  215. Problembaserat lärande innebär inte
    att man inte kan ha kursmål.

  216. Det är ett missförstånd.

  217. Parallellt jobbar studenterna
    forskningsbaserat.

  218. Hur skapar vi forskningsfrågor?

  219. Lärarna är också forskare, och de
    resultaten vill vi ha i utbildningen.

  220. Vi vill att studenterna förstår-

  221. -hur man implementerar
    forskningsresultat i vården.

  222. Man tar ett ansvar var våra
    forsknings- och kunskapsresultat.

  223. Här är en loop
    som är inbyggd i konceptet.

  224. Cirkeln återkommer ofta.

  225. Cirkeln är väldigt inkluderande,
    men den har punkter.

  226. I problembaserat lärande
    jobbar man i basgrupper.

  227. Där har man en kollektiv kunskap.

  228. Åtta individer med olika bakgrund
    har olika kunskap.

  229. Hur får man tag i det?
    Det är vår stora fråga.

  230. Man utgår från där studenterna
    befinner sig. Hur får vi reda på det?

  231. Här kan studenterna göra det
    i basgruppsarbetet-

  232. -genom att ta fram vilka frågor
    de ska jobba med.

  233. Det är studenterna som definierar
    problemen, inte lärarna.

  234. I case-metodiken
    är det redan definierat.

  235. Det gäller att aktivera kunskap-

  236. -att prata sig samman om vad man äger
    för kollektiv kunskap.

  237. I den diskussionen uppstår tydligt
    det man kan och inte kan.

  238. När man hamnar i det man inte kan
    genererar man hypoteser-

  239. -möjliga förklaringar
    på det man har sett som problem-

  240. -vilket initierar
    vad man behöver lära.

  241. Man har olika sätt
    att inhämta kunskap.

  242. Man stimulerar till
    att söka resurspersoner.

  243. Man går till olika typer
    av litteratur, inte kurslitteratur.

  244. Ju mer litteratur
    man kan hitta i fältet...

  245. Ens kritiska värdering
    måste vara på topp-

  246. -så att man kan värdera kvaliteten
    i innehållet.

  247. Sen är det problemlösningen
    som handlar om att tillämpa kunskap-

  248. -att särskilja från det specifika
    fallet till generell tillämpning.

  249. Fallen ser olika ut. Ibland
    är de generella, ibland specifika.

  250. Då tränar studenterna i detta och får
    förstå hur man förklarar problemet.

  251. Förutom den metodiken ska studenterna
    jobba med grupprocessen-

  252. -det sociala som händer
    i arbetsgruppen där de tog fram det.

  253. De ska värdera hur
    problembaseringsprocessen gick-

  254. -och funderar på hur den egna och
    gruppens lärandeprocess förflyttades-

  255. -och kopplingen mellan forskning,
    evidens och erfarenhet.

  256. Förutom kunskapsinhämtning
    handlar det om sociala kontexter.

  257. Den modellen kan man flytta över-

  258. -till Donald Schöns och Chris Argyris
    "Double-loop learning".

  259. Vad vi än gör
    handlar om att vi agerar.

  260. För det mesta händer nåt. Det
    blir inte alltid som man har tänkt.

  261. Då har man initierat en relation.

  262. -till hur jag reflekterar
    kring det jag har varit med om.

  263. Om bara individen korrigerar detta
    blir det inte större förändringar.

  264. Det man gör i dubbelloopen är att
    inte bara reflektera när man gör nåt-

  265. -utan man reflekterar på sin praxis.

  266. Då kan man göra struktur-
    och organisationsförändringar.

  267. Då leder man individens lärande
    och förändring i professionen.

  268. Att utveckla hållbart lärande handlar
    om individer som ska vara rustade.

  269. Vad behöver de ha med sig?
    Man behöver förstå hur man lär.

  270. Man ska kunna bedöma vilka kunskaper
    man behöver i olika situationer-

  271. -både förmågor och kompetenser.

  272. Kunna bedöma och använda färdigheter.

  273. Kunna bedöma ytterligare behov-

  274. -nån sorts framåtsiktande,
    det livslånga lärandets modell.

  275. Att kunna använda olika resurser
    och kunna kommunicera.

  276. Vi har en digital värld
    som studenterna ska navigera i-

  277. -vilket de redan gör. Studenterna
    i dag är digitala "natives".

  278. De är bekväma med det,
    men inte i ett utbildningsperspektiv.

  279. Det är där vi kommer in.

  280. Entreprenöriellt lärande
    i högre utbildning.

  281. Det finns ingenstans. Man kan söka
    på nätet och läsa böcker-

  282. -men jag vågar för första gången
    presentera det utanför mig själv.

  283. Vilken utmaning! Nu vill jag
    ha respons. Hur har jag tänkt?

  284. Är vi på rätt väg?
    Det är inte satt i sten.

  285. Det kommer förmodligen att förändras
    ordentligt. Jag får nog justera det.

  286. Det är ett par saker.

  287. Våra studenter behöver utveckla
    generella kompetenser-

  288. -kunna ta initiativ, ta ansvar
    och omsätta idéer till handling.

  289. Det händer inte av sig själv.
    Vi får träna studenterna.

  290. Att genom samverkan med olika aktörer
    under utbildningen-

  291. -få flera perspektiv
    och reella utmaningar.

  292. Hur gör vi det?

  293. Att genom kunskap i vetenskapsmetodik
    ha ett undersökande förhållningssätt.

  294. Att arbeta kollaborativt
    i olika medier.

  295. Dela och förmedla kunskapsproduktion
    och synliggöra nya behov av kunskap.

  296. Lyckas vi med det, tror jag
    att vi har förändringsagenter.

  297. Ett fantastiskt exempel
    är från vårt program Grafisk design.

  298. Läraren Christel Brost presenterar
    kursen när studenterna börjar-

  299. -och alla får sätta på sig en lapp
    där det står "förändringsagent".

  300. Det är dag ett.

  301. Sen frågar hon hur det känns,
    och de ser väldigt frågande ut.

  302. Sen diskuterar hon deras roll
    när de är färdiga med sin utbildning.

  303. Vilken roll ska de ha, och hur kan
    deras investering ha betydelse?

  304. Hon har jobbat metodiskt med detta-

  305. -och när de gör sitt första projekt
    är det inte bara utifrån designmålen.

  306. De har också sett att de kan göra
    skillnad och påverka en verksamhet-

  307. -genom att diskutera forskning.

  308. De kan ställa frågor
    när projektet är smalt-

  309. -så att de breddar beställningen
    till att inkludera hållbarhetsmål.

  310. Då är man förändringsagent.

  311. När de har gjort det en gång
    känner de att de är förändringsagent-

  312. -för att de går
    den här utbildningen.

  313. Det tycker jag är
    ett fantastiskt incitament-

  314. -till att förflytta oss
    från bara lärandeperspektivet-

  315. -till vad man gör med sitt lärande.

  316. Håller ni med mig?

  317. Är det nåt ni vill lägga till?

  318. Skolverket har en fin definition
    kring entreprenöriellt lärande.

  319. Vi jobbar med det här-

  320. -och behöver jobba med lärandeteorier
    som inkluderar hela människan.

  321. Människan ska bli utmanad
    och inte bli främmande-

  322. -för den värld
    man ska verka i när man är färdig.

  323. Ingen som hojtar?

  324. Jo!

  325. -Nej.
    -Jag får prata högt.

  326. Jag jobbar med Ung företagsamhet,
    och vi jobbar med de lägre åldrarna.

  327. Vi jobbar också...

  328. Nu kör vi det! Ska jag börja om?

  329. Susan Wahlgren heter jag. Jag
    jobbar för Ung företagsamhet i Skåne.

  330. Vi jobbar mycket med entreprenöriellt
    lärande och företagsamhet-

  331. -men vi tittar på de lägre åldrarna.
    Det skulle jag vilja lägga till här.

  332. Det är inte bara högre utbildning,
    utan man börjar tidigare-

  333. -och ökar på och kan se den globala
    världen mer och mer efter hand.

  334. Annars håller jag med,
    och vi säger samma sak-

  335. -när vi jobbar med
    gymnasielever och i grundskolan.

  336. Jättebra!
    Utbildning handlar inte om...

  337. Vi ska inte dela in så mycket.
    Det blir trösklar mellan varje nivå.

  338. Utbildning ska ses som progression-

  339. -och då måste man starta...

  340. Skolan har också jobbat
    med forskande förhållningssätt-

  341. -men det är en viktig start
    för individer-

  342. -att ha en möjlighet att påverka
    och känna att man gör skillnad.

  343. Helt rätt!
    Det här ska starta tidigt.

  344. Här är exempel som ni kommer att höra
    om de här dagarna på olika projekt-

  345. -Demola-projektet, Arduinos-

  346. -och Christel har projekt med staden
    och förändringsarbete.

  347. Vi är mötesplats
    för social innovation-

  348. -en innovation som handlar om hur
    människor lever i hållbara samhällen.

  349. -Bara...
    -En minut.

  350. Då hoppar jag faktiskt.

  351. Då får jag välja den bild
    som är viktigast just nu.

  352. Digitalt är Sverige långt kommet.
    Det var egentligen spindeln.

  353. Jag tar den här bilden för att visa
    hur vi förhåller oss i EU.

  354. EU är den röda
    och medelvärdet för hela Europa.

  355. Blått är Sverige, och grått Danmark,
    Sverige, Finland och Nederländerna.

  356. Vi ligger jättelångt framme
    när det gäller att använda internet-

  357. -använda kompetens
    och vara sammankopplade-

  358. -men i utbildning
    behöver vi jobba mycket mer-

  359. -för att systematisera
    hur vi använder digitaliseringen.

  360. Doktor Ruben Puentedura gjorde den
    här SAMR-modellen som pratar om-

  361. -hur digitalisering ersätter
    det vi gör i en analog värld-

  362. -och förbättrar till viss del.

  363. Vi vill hamna på
    att verkligen förstå-

  364. -att den digitala världen kan göra
    att vi arbetar på annat sätt-

  365. -att vi kan göra kollaborativa,
    kunskapsbyggande-

  366. -och samverkande arbeten
    digitalt och förbättra dem.

  367. Då finns det hjälphjul
    som man kan ta-

  368. -för att förstå hur de är kopplade
    till Blooms taxonomi.

  369. Jag vill också skicka med hur Malmö
    högskola jobbar med staden-

  370. -i projekt för hållbart lärande
    på Nya Malmö latinskola.

  371. Vi jobbar med globala klassrum
    och digital teknik-

  372. -och har seminarium i Afrika,
    Amerika, Australien och Sverige.

  373. Tekniken kan!

  374. Vi jobbar med
    samverkansäkrade utbildningar-

  375. -för att förstå vad som stoppar
    kvalitet i samverkan.

  376. Det är inte bara gästföreläsare eller
    att skicka en student på projekt.

  377. Vi samverkar med skolor.

  378. Vi lever i en värld där migration
    är frivillig men också ofrivillig.

  379. Globala utmaningar
    möter vi varje dag.

  380. Våra studenter måste vara rustade
    för att ta hand om detta-

  381. -och jobba för en hållbar utveckling
    och en hållbar värld.

  382. Därmed tackar jag.

  383. Tack, Cecilia Christersson!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Entreprenöriellt lärande, Entreprenörskap, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Lärande, utbildning och samhällsengagemang

Kan man utbilda någon till att bli en förändringsbenägen person? Forskarna Fredrik Björk och Helene Hasslöf samtalar om hur man med social innovation kan bidra till ökad social och miljömässig hållbar utveckling. Exempelvis är idag förhållningssättet för miljöproblemen intressekonflikter mellan människor snarare än en kamp mellan natur och människa. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsförståelse i olika genrer

Barbro Westlund är forskare i didaktik med inriktning på läsförståelse. Hon visar hur man genom olika genrer kan utveckla elevers läsförståelse. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss