Titta

UR Samtiden - Sekter och livet efter

UR Samtiden - Sekter och livet efter

Om UR Samtiden - Sekter och livet efter

Föreläsningar och paneldiskussioner om sekter och sektavhoppares hjälpbehov. De medverkande arbetar professionellt inom området men har även själva personliga erfarenheter av medlemskap i sekter och sektliknande miljöer. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Till första programmet

UR Samtiden - Sekter och livet efter: Sekters psykologiska konsekvenserDela
  1. Jag ska prata om och fokusera på
    emotionerna skuld och skam-

  2. -som jag ser som en förstärknings-
    mekanism i religiösa sammanhang...

  3. ...och vårt behov av sociala band.

  4. Först presenterar jag teorier
    och tankar som har varit användbara-

  5. -när jag har pratat med avhoppare.
    De kan begripliggöra:

  6. "Varför är det så svårt?
    Varför har jag de rädslor jag har?"

  7. "Varför mår jag så här?"

  8. Sen använder jag Jehovas vittnen
    som exempel på just de komponenterna.

  9. Först lite
    om skam- och skuldförmågan.

  10. De emotionerna är ganska obehagliga.
    Vi vill helst inte ha dem-

  11. -men de fyller en funktion vad gäller
    sociala band och tillhörighet.

  12. När skammen är till nytta
    är den relationsbevarande.

  13. Skulden är relationsreglerande.

  14. I sociala sammanhang är det viktigt
    att kunna läsa av vad som gäller.

  15. Vi kan drabbas av en skamkänsla
    när vi gör något som inte är bra.

  16. Då reglerar den vårt beteende så
    att vi kan bevara vår tillhörighet.

  17. När den blir destruktiv
    leder den till självutplåning.

  18. Det är i det här sammanhanget
    som de slutna grupperna-

  19. -har skammen som en
    ganska stark förstärkningsmekanism.

  20. Du börjar utplåna ditt eget jag -
    det du känner, tycker och tänker.

  21. I dess värsta form har vi suicidet.

  22. Det är skammen i dess sämsta form.

  23. Den är inte längre till hjälp,
    och självutplåningen går så långt.

  24. Samma sak med skulden.

  25. En självdestruktiv skuld
    leder till självbestraffning.

  26. "Jag är och gör så fel
    att jag måste straffa mig själv."

  27. Skuld och skam kan hänga ihop.

  28. Ibland är det svårt att veta
    vilken emotion som är mest styrande.

  29. I skulden finns det
    en komponent av skam.

  30. Skam och aggressivitet kopplas ihop,
    och där har man självbestraffningen.

  31. Aggressiviteten blir inåtriktad.

  32. Det här är också viktigt:

  33. Ibland bråkar man
    om vad som tillhör religionen-

  34. -och vad som är kultur
    och maktstrukturer.

  35. Vi kan bråka
    när de ligger i extremerna-

  36. -men ibland är det svårt.
    Det är en väv.

  37. Religionen kan stödja saker som beror
    på kultur eller samhällsstrukturer.

  38. Därför har vi svårt för att diskutera
    religiösa frågor och mekanismer.

  39. Vi är lite känsliga
    när det gäller att prata om religion.

  40. Det är lite fredat,
    men man måste våga beröra det.

  41. Ibland använder jag
    exemplet könsstympning.

  42. Det sägs vara religiöst,
    men det är också kulturellt.

  43. Det förekommer
    hos både kristna och muslimer.

  44. Det finns en väv, där både religionen
    och kulturen kan stötta upp.

  45. Vi måste våga diskutera
    utifrån flera perspektiv.

  46. I kärnan av allt...

  47. Det som religionen ofta landar i
    och det som får stöd av kulturer-

  48. -är kön och sexualitet.
    Där tar man kontroll över individer.

  49. Både när det gäller våra könsroller-

  50. -och utövandet av sexualiteten.

  51. I religionen förstärks skammen-

  52. -genom tankeidén att människan
    är ofullkomlig - defekt.

  53. Skulden förstärks genom tankeidén
    att människan är syndfull.

  54. De delarna förstärks
    i det religiösa perspektivet.

  55. Vi närmar oss det här med grupper.

  56. Man kan fundera på
    när en grupp uppstår.

  57. Det behövs nog mer än en person
    för att det ska börja bli en grupp.

  58. När vi möts-

  59. -har vi tankar om hur vi reglerar
    våra roller och relationer.

  60. Där finns skam och skuld
    som reglerare.

  61. Jag ska gå igenom individcentrerat
    tänk, gruppcentrerat tänk-

  62. -och regler och normer.

  63. I en mer gruppcentrerad kultur-

  64. -blir individen beroende av gruppen
    för sin existens och utveckling.

  65. Gruppen styr vem man är
    och hur man ska vara-

  66. -och är ansvarig utåt.

  67. I grupper
    är skam en större reglerare.

  68. Du bär ansvaret för gruppens rykte
    med vad du gör och hur du är.

  69. I en mer individcentrerad kultur
    är individen autonom.

  70. Man pratar om integritet
    och ansvarar för sina handlingar.

  71. Det är mer skuldfokusering.

  72. Om jag ska generalisera så
    är vi i vårt land mer skuldfixerade.

  73. Vi pratar mycket mer om vem
    som är ansvarig och har gjort fel.

  74. Vi har ett sådant prat.

  75. I ett sammanhang som fokuserar mer
    på relationer och gruppen-

  76. -tänker man mer på vilket rykte
    man skapar för gruppen.

  77. Eller familjen eller släkten.

  78. Här är en indelning
    som jag brukar använda.

  79. Att lämna en grupp
    och bli en individ igen-

  80. -inverkar på flera delar
    av ens person.

  81. Det är därför det kan vara så svårt.

  82. Ens själv - identiteten...

  83. Gruppens gemenskap - hur jag ska vara
    - skapar min identitet.

  84. I ett individinriktat sammanhang
    är det de individuella dragen.

  85. När man ska lämna ett gruppsammanhang
    måste man hitta:

  86. "Vem är jag? Vad tycker jag?"
    Det kan vara svårt.

  87. Man är lite vilsen efter att
    ha blivit definierad utifrån gruppen.

  88. Målen i livet blir också olika.

  89. I gruppsammanhang ska man
    upprätta de förväntade rollerna.

  90. Man har ett socialt ansvar och
    rättar sig - moralen är pliktbaserad.

  91. Ens beteende
    avspeglar gruppens normer.

  92. Man ska bli mer individinriktad på
    alla punkter, och det är komplicerat.

  93. Man behöver hitta sig själv
    på ett helt nytt sätt.

  94. Till exempel så blir
    moraluppfattningen självbaserad.

  95. Från att ha fått veta
    vad som är rätt och fel-

  96. -ska man själv klura ut det,
    och då blir man osäker.

  97. Det är också en slags identitetskris
    och nya upptäckter man behöver göra.

  98. Man måste våga vara i de nya
    upptäckterna utan att värdera dem.

  99. Thomas Scheff
    är sociolog och psykolog.

  100. Jag tycker att det här är användbart
    för att förstå mekanismerna.

  101. Han menar att det på samhällsnivå-

  102. -är normerna som påverkar beteende,
    känslor och det kroppsliga.

  103. Man kan också bryta ner det.
    Parenteserna är mina tillägg.

  104. Inom en sluten grupp eller församling
    är det gruppens normer-

  105. -som starkt styr dina beteenden,
    dina känslor och det kroppsliga.

  106. Skammen som förstärkare
    blir en normövervakare.

  107. I det här starka förtrycket
    undviker man att göra uppror.

  108. Man får en tolerans
    för orättvisa och ojämlika system.

  109. Man kan se det, men man anammar det.

  110. Leon Festinger
    har pratat om kognitiv dissonans.

  111. Det kan också begripliggöra
    varför man hamnat där man är.

  112. Vi vill att våra beteenden,
    tankar och känslor ska hänga ihop.

  113. Det ska finnas en harmoni.

  114. Vill man ta över eller skapa en sekt,
    eller ta kontroll över individer-

  115. -så börjar man med beteendena.

  116. Man upprättar regler för vad man
    får göra, hur man ska se ut med mera.

  117. Man kan hamna i en inre konflikt,
    men man vill inte vara i den.

  118. Därför anpassar man tankar
    och känslor efter beteendekraven.

  119. Därför kan terapi fungera.
    Man kan jobba sig tillbaka-

  120. -genom att ändra på de beteenden
    som man har varit fastlåst i.

  121. Man får hänga på
    med sina egna tankar och känslor-

  122. -och försöka få en ny harmoni.
    Det kan vara en destruktiv process-

  123. -men man kan också använda den
    till att börja avvänja sig.

  124. Steven Hassan pratar om att sekter
    tar kontroll över information.

  125. I sekter avråds man från
    att använda Internet alltför fritt.

  126. Man får inte gå in på vissa sidor,
    och man ska inte läsa vissa böcker.

  127. Det undviker man, och därför
    får man ingen knuff i tankesystemet-

  128. -som skulle kunna bryta sönder
    det man är i.

  129. Jag tänkte använda Jehovas vittnen
    som ett exempel-

  130. -på de här fenomenen.

  131. Jag ska nämna
    vilka normer Jehovas vittnen har-

  132. -alltså vad du förväntas göra
    eller avstå från.

  133. Jag tar upp språkbruket.

  134. Begrepp är laddade i olika grupper-

  135. -vilket förstärker benägenheten
    att vara kvar och "vi och de"-tänket.

  136. Sen ska jag nämna kön och sexualitet.

  137. Jehovas vittnen och normer.
    Det här är bara ett axplock-

  138. -från att vara ett Jehovas vittne.

  139. Man avråder från högre utbildning.

  140. Det är riskabelt och inte lämpligt,
    som man säger.

  141. Det är klart,
    om vi tänker på det här-

  142. -med att börja fundera
    i andra tankebanor...

  143. Det är ju en risk
    med kritiskt tänkande-

  144. -vilket man uppmuntras till
    vid högre utbildningar.

  145. Kritiskt tänkande är
    inom Jehovas vittnen mycket negativt.

  146. Man har anmälningsplikt
    gentemot varandra.

  147. Vet man att någon
    har gjort något olämpligt eller fel-

  148. -eller begått
    en uteslutningsbar handling-

  149. -så är man skyldig att anmäla det
    till församlingen och dess äldste.

  150. Annars riskerar man
    att själv bli utesluten.

  151. Man är en del av den andres synd.
    Så kontrollerar man gruppen.

  152. Tvivel är tabubelagt,
    och olämpligt beteende kontrolleras.

  153. Vad som är olämpligt kan vara
    en enorm lista på detaljnivå.

  154. Allt från kläder, skägg och hår
    till vilka filmer man får se.

  155. Olämplighetsgraden varierar.

  156. Under min uppväxt... Kort kjol
    har nog alltid varit olämpligt-

  157. -men en period
    gällde det lång kjol också.

  158. Eller ryggsäck,
    vissa typer av leksaker och så.

  159. Beroende på hur mycket kontroll
    man måste ha-

  160. -så kan "olämpligt"
    betyda olika saker.

  161. Känslor är bedrägliga.

  162. Man lyssnar inte in det man kanske
    egentligen känner. Man definieras...

  163. Jehovas vittnen kallar sig
    det lyckligaste folket i världen.

  164. Känner man inte så,
    så är ju något fel på en.

  165. Därför kan man inte lyssna in
    känslor av att man inte mår bra.

  166. Det kvävs, eftersom man ska vara
    det lyckligaste folket i världen.

  167. Kritiskt tänkande kallas oandligt,
    och att vara oandlig är farligt.

  168. Här är språket.
    Att man har ett internt språk-

  169. -skapar ett unisont sätt att tänka.
    Man hamnar i ett grupptänk.

  170. Man har en överenskommen syn
    som man bör ha.

  171. Man korrigerar sig själv, och det här
    är ett sätt att prata internt.

  172. Orden används frekvent,
    och det här är bara ett axplock.

  173. Man skulle kunna skriva en bok
    om hur det här påverkar individerna.

  174. Läran och tron kallas "sanningen",
    alltså är allt utanför lögn.

  175. Man kallar varandra "vänner",
    alltså är alla andra fiender.

  176. Man pratar om "bröder" och "systrar"
    för att avsexualisera relationen-

  177. -men samtidigt är
    man oerhört fixerad vid sexualitet.

  178. Den försöker man... Man har
    hela tiden ett fokus på sexualiteten.

  179. Hur länge personer av motsatt kön
    får vistas tillsammans-

  180. -utan att någon ser vad som pågår...
    Det har man i ryggmärgen.

  181. Har man varit ensam för länge
    med någon av motsatt kön-

  182. -behöver man inte säga det. Man vet:
    "Nu får vi gå ut till de andra"-

  183. -"så att vi inte plötsligt
    klär av oss och har sex."

  184. Det där är underförstått.

  185. Lustigt nog kan personer av samma kön
    umgås hur länge som helst.

  186. Homosexualitet existerar ju inte...

  187. Där är inte regeln densamma.

  188. Att vara "andligt stark"
    ger hög status.

  189. Det innebär också hög aktivitet
    inom församlingen kopplat till tron.

  190. "Lojal" anses också fint, men det
    innebär lojalitet med organisationen.

  191. Du ifrågasätter inte lärorna
    och diskuterar dem inte ens kritiskt.

  192. Människorna utanför är "världsliga".
    Dem ska man inte släppa in.

  193. Däremot ska du vara
    så exemplarisk som möjligt-

  194. -för att uppfattas som så normal
    som möjligt. Du har ett uppdrag.

  195. Du är ett Jehovas vittne -
    i andra hand en individ.

  196. Ditt uppdrag är alltid
    att göra andra intresserade av tron.

  197. Man kan aldrig på riktigt
    bli nära vän med ett Jehovas vittne.

  198. På riktigt. Det är inte genuint,
    men man är en väluppfostrad person.

  199. Trevlig... Men man har ett uppdrag.

  200. När man gör något olämpligt
    som är uteslutningsbart-

  201. -kan man bli utfryst.
    Man blir symboliskt dödförklarad.

  202. Din familj förväntas ta avstånd.
    Man hälsar inte om man möts på gatan.

  203. Man tappar det vi kallar socialt hyfs
    - att man hälsar.

  204. Förväntningen är
    att man inte gör det.

  205. "Avfälling" är värre än "utesluten".

  206. Det finns en hierarki
    för vad man blir bärare av.

  207. Avfälling är den som är illojal
    offentligt mot organisationens läror.

  208. Man börjar berätta. Det jag gör nu-

  209. -gör att jag blir behäftad
    med det här hittepå-begreppet.

  210. Jag definierar inte mig själv
    utifrån det här, men det är laddat.

  211. Inom organisationen är man väldigt
    rädd för dem som får beteckningen.

  212. De är bärare av något hotfullt.

  213. "Ändens tid."
    Snart kommer slutet - Harmagedon.

  214. Gud ingriper och utplånar ondskan.

  215. Man sätter sitt liv nu inom parentes
    och väntar med val i livet.

  216. Man har inte tid att utbilda sig,
    skaffa barn och gifta sig.

  217. Man kan göra det,
    men då är man inte riktigt fokuserad.

  218. "Äldste" är församlingens
    motsvarighet till präster.

  219. De bevakar renheten och
    församlingens rykte om någon gör fel.

  220. Man har interna domstolar.
    Det är alltid tre män-

  221. -som förhör sig om huruvida en person
    har sann ånger för det den gjort.

  222. Man kan hamna
    i en dömande kommitté tidigt.

  223. Det gör ingen skillnad om man är
    tolv, femton, tjugofem eller trettio.

  224. Du kan få ganska intima detaljfrågor,
    speciellt kring sexualiteten.

  225. Har man haft sex med någon man inte
    är gift med kan man få detaljfrågor:

  226. Om man blev penetrerad, om man njöt,
    om man fick utlösning, hur man kände.

  227. På den nivån är det.
    Det är oerhört integritetskränkande.

  228. Det här förekommer.

  229. Man ska vara ödmjuk, vilket betyder
    att man aldrig ska ifrågasätta.

  230. Det här är en del av språkbruket.

  231. Då kommer vi över
    till ett centralt fokus:

  232. Kön och sexualitet.
    Mannen har det andliga ansvaret.

  233. En kvinna ska alltid
    vända sig till sin man-

  234. -när något ska beslutas.
    Kvinnan ska underordna sig.

  235. Sex sker inom äktenskapet.

  236. Homosexualitet är förbjudet
    och onani är tabu.

  237. Man säger att sexualiteten
    är ett hot från Satan.

  238. Han använder den för att man ska
    tappa tron eller bete sig olämpligt.

  239. Det här ställer förstås till det
    i en uppväxt som ett Jehovas vittne.

  240. Ibland ställer det till det
    när personer gifter sig.

  241. Det blir som det blir.
    Man köper grisen i säcken.

  242. Man vet inte om man matchar varandra
    och kan få sexualiteten att fungera.

  243. Den styrs också av tankar och idéer-

  244. -om vad som får göras
    i ett äktenskap.

  245. Det har diskuterats huruvida
    oralsex och analsex är lämpligt.

  246. Medlemmarna diskuteras och styrs
    på den detaljnivån.

  247. När man lämnar så finns
    den här tankeidén kvar ganska länge:

  248. "Jag är ofullkomlig och defekt."

  249. Det förstärks
    genom att man använder sig av bön.

  250. Man förväntas be dagligen,
    och fokus är:

  251. "Förlåt för att jag är syndig
    och gör fel."

  252. "Jag är tacksam för att någon
    hjälper mig med min ofullkomlighet."

  253. Det bara förstärker skammen.

  254. Du är en skambärare väldigt länge
    och får en bild av att vara defekt.

  255. Det är också ett hittepå - tankeidén
    att människan är ofullkomlig.

  256. Det är bara en tankeidé.

  257. Människan är som den är -
    den gör bra och mindre bra saker.

  258. Det är behäftat med att allt du
    tänker, gör och önskar är defekt.

  259. Det tar tid
    att få bukt med sig själv.

  260. Du har en utgångspunkt
    kring dig själv som defekt.

  261. Lojaliteten som man uppfostras in i-

  262. -gör att man kan ha en viss naivitet.

  263. Lojalitet är fint,
    men ibland är det sunt att tänka-

  264. -att alla relationer kanske inte
    är så bra för en. Att tänka till.

  265. Man blir så lojal i alla sammanhang
    att man kan råka illa ut.

  266. Det gäller att våga känna och tänka
    det man känner och tänker-

  267. -och inte värdera det
    som syndigt, felaktigt eller farligt.

  268. När jag kommer i kontakt
    så brukar man i början vara...

  269. Att ta kontakt med en "avfälling"
    är jätteläskigt.

  270. Man är väldigt rädd-

  271. -men när de märker att man är normal
    och inte vill ta något från dem...

  272. Jag kan säga: "Ta inga beslut -
    fundera på var du har dig själv."

  273. Det vore lätt att styra dem,
    men då upprepar jag det de sitter i.

  274. De ska ju hitta till sina egna val
    och känna: "Det här vill jag."

  275. Det här säger de ofta:
    "Jag måste berätta för de äldste."

  276. "Jag kan inte leva ett dubbelliv."
    "Jo."

  277. "Du kan leva hur många liv du vill.
    Du behöver få en integritet."

  278. "Du måste inte redovisa det du gör,
    känner, tycker eller tänker"-

  279. -"för de äldste."
    Det är också en nödvändig process.

  280. Jag vet inte om jag nämnde att man på
    tal om defekthet kan behöva sluta be.

  281. Den är lite läskig,
    eftersom man förväntas göra det.

  282. Poängen är att du förstärker skammen,
    så sluta be.

  283. Sluta be utifrån att du är fel.

  284. Det är läskigt,
    men man kan byta innehåll.

  285. "Ursäkta Gud, men jag måste
    pröva något annat. Jag mår inte bra."

  286. Kan man ändra nyansen
    så har man inlett processen-

  287. -att förändra sin självbild.

  288. Det kan ta lång tid.

  289. Jag ska nämna det jag möter och som
    man kanske missar inom psykiatrin.

  290. Man vågar inte prata om
    sin bakgrund som ett Jehovas vittne.

  291. Man är kvar i lojalitetstanken,
    och det där tankesättet:

  292. "Om jag pratar om organisationen
    och säger att jag mår dåligt"-

  293. -"fastän jag har tillhört
    det lyckligaste folket i världen"-

  294. -"så blir jag en avfälling."

  295. Det finns en hämningsfaktor,
    plus att man har skamkänslor.

  296. Man vågar inte berätta att man
    i 30-årsåldern har en demonskräck.

  297. "Jag är rädd för att
    bli ansatt av demoner på nätterna."

  298. "Jag är enormt rädd för Harmagedon."

  299. "Så fort det åskar får jag panik
    och tror att det är Guds ingripande."

  300. Det känns skamligt att prata om,
    för man vet hur andra tänker.

  301. "Om jag pratar om demoner..."

  302. Man är uppvuxen med demoner och Satan
    som något verkligt.

  303. Andra barn
    kanske läser om spöket Laban.

  304. Man närmar sig det kusliga,
    men det finns ingen under sängen.

  305. Man tar hand om
    den delen av uppväxten.

  306. Barn till Jehovas vittnen
    får lära sig att demoner finns.

  307. Ser du en olämplig film
    kan du bli ansatt av demoner.

  308. Det har du med dig hela uppväxten,
    och det är verkligt när man lämnar.

  309. Man vet att andra inte tänker så,
    så det blir skamligt att nämna det.

  310. Man förstår: "Om jag säger det här
    så tror de att jag är helt tokig."

  311. Det handlar om rädslor,
    och man har svårt med tillit.

  312. Man närmar sig de där världsliga...

  313. "De kommer lura mig
    eller ta ifrån mig min tro."

  314. Man kan hamna
    i en blandning av saker.

  315. Skammen kan leda till att suicidet
    är nära. Man lämnar sin tillhörighet.

  316. Man är helt ensam, och förmågan till
    det individuella har tagits ifrån en.

  317. Man hinner inte bygga upp den.

  318. Inom den här problematiken
    behöver man se-

  319. -att det kan finnas en bakgrund
    som har fått det här att dyka upp.

  320. Så... Jag drog på i en rasande fart.

  321. Tack.

  322. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sekters psykologiska konsekvenser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marianne Englund, legitimerad psykolog och före detta Jehovas vittne, berättar om sekters maktmedel. Skam, skuld och heder är centralt för att behålla medlemmarnas lojalitet gentemot gruppen och för att hålla sexualiteten i schack. Språket är ytterligare ett medel för att skapa distans till omvärlden. Vilka diagnoser är vanliga bland avhoppare och hur skiljer de sig från personer som inte varit med i en sekt? Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Ämnen:
Religionskunskap > Nya religiösa rörelser, Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Avprogrammering, Religion, Religionspsykologi, Sekter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Sekter och livet efter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sektbegreppet

Vad menas med begreppet sekt och varför är det så laddat? Finns det en särskild personlighetstyp som lättare dras in i sekter? Håkan Järvå, legitimerad psykolog och själv sektavhoppare, berättar om vad som lockar och varför det är så svårt att lämna. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sekters psykologiska konsekvenser

Marianne Englund, legitimerad psykolog och före detta Jehovas vittne, berättar om sekters maktmedel. Skam, skuld och heder är centralt för att behålla medlemmarnas lojalitet gentemot gruppen och för att hålla sexualiteten i schack. Språket är ytterligare ett medel för att skapa distans till omvärlden. Vilka diagnoser är vanliga bland avhoppare och hur skiljer de sig från personer som inte varit med i en sekt? Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Med Stalin som Gud

Under sina tonår gick Magnus Utvik med i en kommunistisk sekt som förespråkade väpnad revolution. Gruppen utövade hård kontroll över medlemmarna, med utfrysning som följd för den som inte var renlärig nog. Här berättar Magnus Utvik om hur han först i vuxen ålder kom till insikt om hur medlemskapet påverkat honom. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Livet i och efter hederskultur

Zubeyde Demirörs blev bortgift i ung ålder och utfryst då hon valde att inte leva enligt familjens regler. Idag driver hon ett hem för flickor inom hedersproblematik. Här talar hon om att avmystifiera hedersbegreppet, om att inte se sig som ett offer, och om diskrimineringen i att alla barns lika rättigheter inte säkerställs i Sverige. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Hjälpbehov hos sektmedlemmar

Helena Löfgren är legitimerad psykoterapeut och har själv varit med i en sekt. Här berättar hon om hur problematiken efter ett avhopp från en sluten grupp eller sekt delvis är beroende på vilken position medlemmen haft i gruppen, och att det ser olika ut för första och andra generationens medlemmar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Barn i sekter

De kriterier som används för att fastställa om ett barn tillhör en riskgrupp gäller oftast familjer där det förekommer våld, missbruk eller psykisk sjukdom. Men hur passar detta in på barn i sekter? Är barn i sekter barn i riskgrupp? Vera Lanängen, socionom och uppvuxen inom en sekt, berättar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Vård för före detta sektmedlemmar

Panelsamtal där de medverkande berättar om sina upplevelser i sekter och om vården de fick i samband med sina avhopp från Jehovas vittnen och Södermalmskyrkan. Medverkande: Madeleine Brink, Lena-Maria Busk, Susanna Boldizar och Christina Avara. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Avhopp från kriminella gäng

Peter Svensson har lämnat ett mångårigt deltagande i den kriminella världen och arbetar idag med att hjälpa avhoppare och ge stöd åt unga i riskgruppen. Här berättar han om sårbarheten i att lämna det som blivit som en familj, om osäkerheten i att orientera sig i det övriga samhället och om vikten av att hjälpa när motivationen finns. I kriminella grupperingar finns en liknande dynamik som i sekter, och orsakerna till att unga människor går med är ofta desamma. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Strategier för hjälp av avhoppargrupper

Hur kan man hjälpa människor som tidigare levt i sektliknande förhållanden? Hur ska samhället och myndigheter agera? En paneldiskussion med deltagare som själva har erfarenhet från dessa miljöer och idag arbetar professionellt med avhoppare från sekter, kriminella gäng och hederskulturer. Medverkande: Marianne Englund, Helena Löfgren, Håkan Järvå, Zubeyde Demirörs och Peter Svensson. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Religionens roll i politiken

Ett samtal om religionens roll i dagens samhälle. Medverkande: Stina Oscarsson, chef för Radioteatern; Andreas Johansson Heinö, forskare i statsvetenskap; Göran Larsson, professor i religionsvetenskap; Kerstin Alnebratt, genusforskare. Inspelat den 10 maj 2014. Arrangör: Göteborg & Co.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Religionsfrihet

Är fundamentalistiska religiösa grupper ett hot mot religionsfriheten? Vi besöker England där det har pågått en debatt om shariadomstolar under våren 2008.

Fråga oss