Titta

UR Samtiden - Sekter och livet efter

UR Samtiden - Sekter och livet efter

Om UR Samtiden - Sekter och livet efter

Föreläsningar och paneldiskussioner om sekter och sektavhoppares hjälpbehov. De medverkande arbetar professionellt inom området men har även själva personliga erfarenheter av medlemskap i sekter och sektliknande miljöer. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Till första programmet

UR Samtiden - Sekter och livet efter: Strategier för hjälp av avhoppargrupperDela
  1. Välkomna tillbaka. Vi avslutar dagen med
    en panel med fem personer-

  2. -som jobbar dagligen med målgrupperna
    som vi har tagit upp.

  3. Ni ska få presentera er själva kort.
    Namn, vad ni jobbar med och bakgrund.

  4. -Vi börjar längst bort.
    -Håkan Järvå, psykolog.

  5. Jag är före detta scientolog, vilket
    gjorde mig intresserad av området.

  6. Jag har i tio år på olika sätt jobbat
    med avhoppare, preventiva program-

  7. -skrivit böcker och föreläst
    om det här problemet på olika sätt.

  8. Ja...

  9. Helena Löfgren, psykoterapeut.

  10. Jag har en bakgrund i Moonrörelsen för
    25 år sen.

  11. Sen jag kom därifrån
    har jag engagerat mig ideellt-

  12. -i avhopparfrågor.

  13. Jag har skrivit en bok
    tillsammans med Håkan.

  14. Jag har jobbat med hederskultur-

  15. -och i dag jobbar jag även
    med avhopparproblematik-

  16. -så jag kan se överlappningen
    mellan heder och avhoppare.

  17. Jag heter Marianne Englund,
    psykolog och psykoterapeut.

  18. Min huvudförsörjning är jobbet
    inom rättspsykiatrisk sluten vård-

  19. -men jag är engagerad i Hjälpkällan.

  20. Jag är uppvuxen som Jehovas vittne,
    och min process ur var ganska lång.

  21. Jag var inaktiv, sen ville jag skilja
    mig, för jag gifte mig inom rörelsen.

  22. Från beslutet att skilja mig
    tog det åtta år att genomföra det-

  23. -och lämna sammanhanget
    med Jehovas vittnen.

  24. Sen tog det ett antal år innan jag
    engagerade mig och började jobba.

  25. Under kanske tio års tid
    levde jag i ett "mellanland".

  26. Mitt engagemang i Hjälpkällan är kanske
    fem år eller nåt sånt.

  27. Jag heter Zubeyde Demirörs.
    Jag är verksamhetsansvarig-

  28. -för ett skyddat boende
    för flickor med hedersproblematik.

  29. Jag jobbar också
    med ungdomar med utländsk härkomst-

  30. -barn och ungdomar på olika sätt.

  31. Jag är uppvuxen i en hederskultur,
    om man får kalla det så.

  32. Jag är utbildad socionom
    och har jobbat i över tio år-

  33. -med ungdomar med utländsk härkomst,
    framför allt med hedersproblematiken.

  34. Peter Svensson.
    Jag arbetar som klientcoach-

  35. -på Fryshusets verksamhet Passus-

  36. -som är till för
    dem som vill hjälpa kriminella gäng.

  37. Jag har gjort det i fem år, och jag har
    egen erfarenhet av kriminalitet.

  38. Vad är den största utmaningen med
    att jobba med er respektive målgrupp?

  39. Vad är svårast? Vad kämpar man mest
    med? - Vi börjar med dig, Peter.

  40. Det är viktigt att man får med
    olika myndighetsaktörer.

  41. Det kostar att hjälpa en individ. Man
    får inte alltid med socialtjänsten.

  42. Det är en utmaning.

  43. Nån pratade om långdistanslopp.

  44. Om man får med socialtjänsten ska man
    ha varit rehabiliterad i tre månader.

  45. Det ska gå snabbt att bli klar.

  46. Vi brukar säga minimum ett år.

  47. Svårigheten är att få ihop ett helt liv
    och en hel människa på ett år-

  48. -så det innebär utmaningar
    myndighetsmässigt och ekonomiskt-

  49. -men också...

  50. Det handlar om att ge individen
    tid och bekräftelse-

  51. -men också att stå ut med de olika
    förändringsprocesserna hos individen.

  52. Dem som vi jobbar med
    vill leva ett Svenssonliv.

  53. Man vill ha arbete,
    bostad och en normal familj-

  54. -men vägen dit ser alltid olika ut.

  55. Vi människor är ju olika med
    olika bakgrunder och olika styrkor.

  56. Peter sa allt som jag ville säga.

  57. Jag har inte upplevt
    att det är problem med ungdomarna.

  58. Mötet med ungdomarna och jobbet med
    dem är inte det största problemet.

  59. Det är kontakten med myndigheter-

  60. -framför allt socialtjänsten, som står
    för de ekonomiska kostnaderna.

  61. Precis som du sa, Peter, har man
    en bild av att allt ska gå så snabbt-

  62. -men man måste vara långsiktig.

  63. Att förändra attityder hos unga som har
    socialiserats i mönster tar tid-

  64. -och den tiden är de inte beredda att
    betala. Så krass ser verkligheten ut.

  65. I och med att jag jobbar
    inom psykiatrin och volontärt-

  66. -så märker jag att man i psykiatrin
    möter dessa personer-

  67. -men det är en lite dold grupp.

  68. Man ser inte att den psykiska ohälsan
    kan ha en koppling-

  69. -till en sluten religiös tillvaro-

  70. -utan man tolkar kanske symptomen
    utifrån andra referensramar.

  71. När jag jobbar i Hjälpkällan
    blir det så tydligt-

  72. -att man kanske
    inte vågar ta upp frågan-

  73. -och att processen tar lång tid.

  74. Man skulle behöva få förståelse för att
    man inte snabbt kan bryta sig ut-

  75. -utan det måste gå i den takt man
    orkar med, för man betalar ett pris.

  76. Om man skyndar på kan man förvärra
    ångest, PTSD och depressioner-

  77. -för man hamnar
    i en tillvaro utan några kontakter.

  78. Det är nåt
    som psykiatrin inte har kunskap om.

  79. Den gruppen är inte sedd
    tillräckligt väl.

  80. Jag instämmer med dig att man kan
    behöva en längre tids behandling-

  81. -just för att tilliten
    är kränkt ända in i själen.

  82. Det är enorma integritetsbrott.

  83. Man kan behöva dela upp terapin-

  84. -och så får man jobba på egen hand
    innan man jobbar med nästa steg.

  85. I landstingets "boxar"-

  86. -passar inte alltid behoven in.

  87. Man har fått en viss behandling,
    men sen är man inte berättigad.

  88. Man drar kanske förhastade slutsatser
    när man ser patienter i vården.

  89. I landstingsperspektivet
    är väl det...

  90. När jag jobbar privat hjälper jag dem
    mer till tilliten, och det tar tid.

  91. Det blir en repris
    på vad alla har sagt.

  92. Kontakten med myndigheter och att få
    förståelse inom vården för problemet.

  93. Jag har ägnat tio år åt
    att försöka kommunicera det här-

  94. -och det är fortfarande svårt,
    tycker jag.

  95. Vad beror det på?

  96. Bra fråga. Om man visste det skulle man
    kanske kunna lösa problemet.

  97. Dels skyller man på offret.

  98. Nån brist hos personen som har varit
    med i rörelserna är problemet.

  99. Det finns nog en sån tendens.

  100. Det är ju en försvarsmekanism
    att skylla på offret.

  101. Det är en ganska vanlig idé
    som jag möter.

  102. Jag tror att det är en del av svaret.

  103. Jag vet inte vad ni andra tänker.

  104. Ibland finns det en samverkan där
    individen har tillitsproblematiken-

  105. -att våga berätta och börja prata.

  106. Om man säger
    att man är rädd för demoner...

  107. Man vågar inte sova med lampan släckt
    för att man kan bli ansatt av satan.

  108. Att prata på det sättet i psykiatrin
    väcker genast ett diagnossystem-

  109. -så att man känner:
    "Det här är inte psykos."

  110. Det är en rädsla
    som har funnits under lång tid-

  111. -och som har satt spår i en.
    Man förstår att andra inte skulle se-

  112. -att det är en tankevärld, inte
    nödvändigtvis en psykiatrisk diagnos.

  113. Det är ett dilemma
    att prata om det man upplever.

  114. Det är ibland associativa tillstånd. Man
    vill inte få den stämpeln.

  115. Det är en aspekt. En annan är
    att man inte vågar beröra-

  116. -religionen och religiösa uppfattningars
    komponenter.

  117. Vi vågar inte diskutera religion
    i Sverige, och vi får inte kartlägga-

  118. -religiös tillhörighet, vilket är
    ett dilemma om man vill undersöka-

  119. -om det finns komponenter som är
    riskfaktorer för psykisk hälsa.

  120. Man kan inte kartlägga religion,
    men man har ju till exempel verktyg-

  121. -för att se om nåt är
    kulturellt betingat.

  122. Jag tänker lite på det spåret - hur man
    inom vården kan se patienterna.

  123. När man pratar
    om kulturer i andra länder-

  124. -har den senaste diagnosmanualen,
    DSM-5, börjat introducera-

  125. -kulturformuleringsintervjun.

  126. "Tycker andra att det är konstigt?"

  127. Man får en kulturell kontext
    kring ett problem.

  128. Den skulle behövas
    i de här sammanhangen-

  129. -för att visa att det är en subkultur
    där det inte anses vara märkligt.

  130. Man skiljer på
    den kulturella kontexten.

  131. Då kan man få en annan diagnos.
    Det har man gjort studier på.

  132. Man ser tungotal som en yttring-

  133. -och ser speciella idéer och tanke-
    mönster inte som vanföreställningar-

  134. -utan som uttryck för en ideologi.

  135. Man plockar isär och lägger pusslet
    noggrant utan att gå för fort fram.

  136. Just det där med diagnos är viktigt-

  137. -för om det inte finns nån diagnos finns
    inte problemet inom sjukvården.

  138. Vi skrev boken, "Sektsjuka",
    för att få ett namn på det.

  139. Det finns
    "religious trauma syndrome"-

  140. -men man skulle behöva förankra nån
    sorts diagnos inom sjukvårdssystemet-

  141. -för då kan man börja behandlingar.

  142. Därför är Cecilias forskning viktig.

  143. Ett problem är hur färgade vi är
    av de olika akademiska fakulteterna.

  144. Hur man ska bemöta.
    Vad är att vara professionell?

  145. Jag har blivit ifrågasatt,
    "Är du professionell?"-

  146. -för att jag jobbar väldigt nära.
    Det tycker jag är problematiskt-

  147. -för jag tror på medmänskliga möten.

  148. Att mötas utan att ingå i nån roll.

  149. Under tidigare år
    brottades jag mycket med det-

  150. -för jag ville inte passa in,
    men jag blev ifrågasatt.

  151. Jag trodde på mitt sätt att jobba, och
    det såg jag på resultatet.

  152. I dag tänker jag inte stå till svars,
    utan jag låter mitt arbete tala-

  153. -och det har jag lyckats med.
    Ingen kan definiera vårt boende.

  154. Ett stödboende, skyddat boende,
    familjehem... Vi ligger lite före.

  155. Det är familjelikt.
    Vi jobbar med ett kollektiv.

  156. Vi jobbar mot alla de mekanismer
    som har förekommit i en hederskultur.

  157. Vi har tagit bort negativa delar
    men tagit in positiva delar.

  158. Varför går ungdomar tillbaka hem?
    Ensamheten. Isoleringen.

  159. Saknaden av gemenskapen, musiken,
    maten... De positiva kulturerna.

  160. Vi har en struktur
    för att tillfredsställa myndigheter-

  161. -och deras förväntningar
    på ett skyddat boende-

  162. -men ingen av våra ungdomar...

  163. Många säger: "Nej, vi vill inte. Det är
    kedjor, lås och en institution."

  164. Men där de kommer till oss...
    "Var är alla...?"

  165. De märker inte kontrollen,
    för vi försöker ta avstånd från det.

  166. Vi ska vara väldigt medvetna om
    vårt kroppsspråk och hur vi pratar.

  167. Vi ser dem inte som patienter, så vi
    kallas "storasystrar", "vänner"...

  168. Att bara mötas och prata om fördomar
    och våra värderingar.

  169. Att möta människan
    utan att gå in i en roll.

  170. "Hur ska jag vara professionell?"

  171. Problemet med vår målgrupp är-

  172. -att de flesta
    har ett gediget brottsregister.

  173. Arbetsgivare vill se utdrag, så det blir
    svårt att komma in i samhället.

  174. De allra flesta har skulder hos
    Kronofogden, och det skapar problem.

  175. Man ska ju betala, men det tar tid-

  176. -och det blir svårt
    att komma in på bostadsmarknaden.

  177. När vi pratade med avhoppare tidigare-

  178. -fanns det uttryck för att man behövde
    mer hjälp än man fick.

  179. Peter och Zubeyde,
    i era verksamheter-

  180. -har ni försökt skapa
    en typ av nätverk-

  181. -som är mer omfattande,
    som kanske känns mer som en familj-

  182. -och där man kan få mer hjälp.

  183. En ung person som hoppar av
    har missat väldigt mycket-

  184. -som andra jämnåriga har.

  185. Är det här nåt som ni
    skulle behöva jobba mer med?

  186. Att skapa ett mer omfattande nätverk.

  187. Det väcktes
    redan i utredningen "I god tro".

  188. Det behövs en samlad kompetens
    och ett ställe där man ser helheten-

  189. -dit andra instanser kan remittera.

  190. Då skulle vi kanske kunna utforska
    avhoppargruppen mer systematiskt-

  191. -men då måste övrig vårdpersonal kunna
    identifiera patienterna-

  192. -och då behövs ändå en grundläggande
    kunskap för att kunna remittera.

  193. Man behöver ofta bygga upp
    ett nytt socialt sammanhang-

  194. -för man förlorar ju de sociala
    kontakter och band som man har haft.

  195. Det kan bli en väldigt ensam resa.
    Man kan hålla tyst om sin bakgrund-

  196. -och man brottas i sin ensamhet
    med sin kanske upplevda "konstighet".

  197. Man vet inte riktigt
    hur man knyter nya kontakter.

  198. Man får lära om
    hur man ska integrera sig själv.

  199. Man skulle absolut behöva bygga upp
    nya sociala sammanhang.

  200. Jag tänkte bara instämma.
    Det krävs ju hjälp på så många plan.

  201. Socialt, psykiatriskt...

  202. Man måste få hjälp med många
    pusselbitar för att det ska bli bra.

  203. Det kräver en omfattande insats,
    speciellt om man har varit med länge.

  204. Det är som att börja i en ny kultur.

  205. Man behöver en lots in i kulturen. Det
    tar år att hitta.

  206. När Barbro Westerholm
    berättade om sin nya motion-

  207. -berättade hon att hon har försökt
    ta upp slutna samfund och sekter.

  208. Man har gått
    från att använda olika begrepp.

  209. Man har ingen bestämd benämning.

  210. Hur viktigt är det att ha en gemensam
    benämning för problematiken?

  211. Det är jätteviktigt.

  212. I dag har vi många olika definitioner
    som överlappar varandra.

  213. Det blir som att jämföra
    äpplen och päron.

  214. Forskning som gör en definition går inte
    att jämföra med en annan studie-

  215. -så det är ett väldigt viktigt arbete
    att komma dit.

  216. Kan det verka stigmatiserande för dem
    som lämnar att ha ett visst begrepp?

  217. "Sekt", till exempel.

  218. Det är ju ungefär lika attraktivt
    som att säga "Jag är alkoholist"-

  219. -så absolut är det ju det.

  220. Ni är välkomna med bra förslag.

  221. Det är inte fel på orden, utan man måste
    fundera över synen på orden.

  222. Ibland byter man ord,
    men det spelar ingen roll.

  223. En lokalvårdare
    är fortfarande en städare.

  224. Det är fel angreppssätt
    att försöka byta ord.

  225. Det är bättre att försöka förändra
    attityden kring ordet som används.

  226. Skulle ni behöva göra som Zubeyde
    och avmystifiera hedersbegreppet?

  227. Behövs nåt liknande
    med sektbegreppet?

  228. Om man bryter ner
    mystiska ord som "hjärntvätt"-

  229. -i små komponenter, så är det vanliga
    enkla socialpsykologiska saker.

  230. Att ge nån en komplimang
    är inte farligt-

  231. -men med hundra andra saker,
    som att ljuga, stretcha på sanningen-

  232. -och använda ett helt annat språk...
    Alla de här...

  233. Om man gör det så konkret som möjligt
    blir det inte så mystiskt.

  234. Apropå avmystifiering...

  235. Jag hör
    från ungdomar med hedersproblematik-

  236. -att det har sänts ut olika signaler-

  237. -av kvinnor med utländsk härkomst-

  238. -som "har patent" på
    att jobba med ungdomar.

  239. De förstår dem bäst,
    för de kommer från en annan kultur.

  240. Jag delar inte den bilden, för jag
    tycker att oavsett problematik-

  241. -är det viktigaste att du är
    medmänniska, nyfiken och ödmjuk-

  242. -för att lära dig av den andra. Vi har
    alla nåt att gå tillbaka till.

  243. Hedersproblematiken ser vi direkt
    som främmande och skrämmande-

  244. -men om vi tänker
    att det är patriarkaliskt förtryck-

  245. -så börjar man bena ner det.

  246. Destruktivt beteende, kriminalitet... Då
    kan man se det på ett annat sätt-

  247. -än att se "vi och de",
    för då vågar man inte ta i det.

  248. Jag försöker tala om att det viktigaste
    är att bara vara nyfiken.

  249. Det går trender i allt.
    Nu är det posttraumatisk stress.

  250. Alla flickor med hedersproblematik ska
    gå igenom PTSD. Olika trender.

  251. Våra flickor går nästan aldrig
    till en psykolog.

  252. "Det är inget fel på mig.
    Det är fel på kontexten."

  253. "Vad har jag gjort
    för att hamna på ett utredningshem?"

  254. De förstår inte det, och det handlar ju
    väldigt mycket om familjen.

  255. De säger: "Skicka mina föräldrar till en
    psykolog så att de börjar fatta."

  256. Det är också viktigt att vi...

  257. Vi bara komplicerar
    att möta en annan människa.

  258. När jag ska göra
    hot- och riskanalyser...

  259. Nu är det inne med Henrik Belfrages hot-
    och riskanalysmall.

  260. Mallar är jätteläskiga om man inte...

  261. Det bästa är att lyssna på ungdomen-

  262. -för vem känner till sitt nätverk
    och vem som kan hugga till?

  263. Hur viktigt är det att träffa nån som
    har en bakgrund så att de förstår?

  264. Vi har pratat om
    ett gemensamt språk i en viss grupp.

  265. Man förstår vissa företeelser som nån
    som inte har varit med inte förstår.

  266. Underlättar inte det
    när man ska hjälpa nån?

  267. Jag tror att det är jätteviktigt,
    för man känner sig väldigt utlämnad-

  268. -om man ska lämna nånting
    som ingen annan förstår.

  269. Det "magiska", som alla säger.
    "De förstår aldrig mig."

  270. Man ger upp redan i det skedet.

  271. Ett bemötande, men också att man
    kan lägga sig med deras språk-

  272. -i alla fall i början
    för att få in dem i ens nätverk.

  273. Sen måste de slussas vidare och inte
    fastna med en före detta kriminell.

  274. Dem som vi jobbar med ska ju ut
    med sina egna vingar på sikt.

  275. Finns det en risk att det blir en ny
    identitet i det som man har varit?

  276. Ingen vill väl vara
    en "före detta" eller ett ex.

  277. Det är viktigt att man går vidare och
    skapar sig... Det beror på åldern.

  278. Den som har börjat med kriminalitet
    i tidig ålder får en identitetskris.

  279. De som får den vid äldre år kan gå
    tillbaka till sin gamla identitet.

  280. Det är viktigt att man inte fastnar
    i nåt "före detta"-

  281. -så hjälp från alla plan är viktigt.

  282. Där är det viktigt med samverkan-

  283. -mellan landsting, kommunen...
    Det är då som det funkar som bäst.

  284. I de fall där det går bra,
    när man blickar tillbaka...

  285. "Vad skiljde den här från den här?"

  286. "För den här individen funkade det
    smärtfritt med myndighetskarusellen"-

  287. -"och för den här brast det
    redan första eller andra kontakten."

  288. När ni blir kontaktade...
    Hjälpkällan kontaktas ganska ofta-

  289. -av andra psykologer, socialtjänsten,
    skolor, skolkuratorer och lärare.

  290. Vad vill de oftast ha hjälp med
    för att hjälpa dem som de möter?

  291. Man vill oftast ha nåt verktyg. "Hur gör
    jag för att förändra det här"-

  292. -"mirakulöst över en natt." Lite så.

  293. Jag förstår att man vill ha verktyg, men
    det tar lite tid.

  294. Det är det vanligaste jag pratar om.

  295. Det här går inte att förändra
    över en natt, men det finns metoder.

  296. Hur skulle ett sånt verktyg
    kunna se ut?

  297. Vi har ju pratat om anhörigstöd, som är
    inne när det gäller IS-krigare.

  298. Man kan ge anhöriga
    stöd i att samtala med sina barn.

  299. Anhöriga gör oftast
    väldigt mycket fel.

  300. Man skuldbelägger och gör misstag-

  301. -som driver barnen
    längre in i en sekt-

  302. -eller en sån där
    våldsbejakande extremiströrelse.

  303. Metoden som jag tänker på
    skulle kunna vara-

  304. -motiverande samtal som lär föräldrar
    hur man samtalar med sina barn-

  305. -för att få till
    ett förändringsarbete.

  306. Om man försöker utbilda lärare...
    Vi lägger ofta allt på lärare.

  307. "Lärare måste vara utbildade i den här
    problematiken och fånga upp det."

  308. Det kräver tid och engagemang
    och är omfattande.

  309. Finns det nåt sätt att underlätta
    för målgrupperna att få hjälp-

  310. -och ta kontakt som skulle kunna vara
    lite enklare och inte så omfattande?

  311. Att jobba förebyggande är viktigast.

  312. Om vi tar hedersdebatten,
    till exempel...

  313. Man kan ta extremism också. Först när
    det blir ett problem börjar vi agera.

  314. Vi måste jobba långsiktigt och före-
    byggande för att förändra attityder-

  315. -till exempel
    med hedersproblematiken.

  316. Om vi tidigt går ut-

  317. -och möter föräldrarna
    i mammagrupper och pappagrupper-

  318. -men inte tänker "Nu ska ni bli
    svenskar", utan för att ge kunskap...

  319. I dag möter jag jättemånga
    föräldrar med annan etnisk bakgrund-

  320. -som säger: "Vi förstår inte."

  321. "Hur ska vi vara
    bra föräldrar i det här landet?"

  322. Alla föräldrar är ju inte onda.

  323. De är också socialiserade in i system
    med förväntningar och begränsningar.

  324. Det är viktigt att lära om. Jag är född
    och uppvuxen i det här landet.

  325. När jag åker till min by i Turkiet är de
    mer utvecklade och framåt än jag.

  326. Vi har inte hängt med i utvecklingen här
    eller där.

  327. Vi är "vilsna själar".
    Vi vet inte exakt var vi...

  328. Det är viktigt
    att det sätts in resurser i skolan-

  329. -för att ge barn och ungdomar kunskap.

  330. Kunskap är det bästa för förändring.

  331. Att tillföra ny kunskap om
    hur samhället och människor fungerar.

  332. På Fryshuset jobbade vi
    med Sharaf hjältar och hjältinnor.

  333. Det var ett utbildningsprogram där vi
    mötte ungdomar under två, tre år-

  334. -med externa föreläsare -
    alla var experter - med olika teman.

  335. Mänskliga rättigheter, genus, sex...

  336. De som sågs som förövare, de unga
    invandrarkillarna, har tagit avstånd-

  337. -och ser sig själva både som en del
    i förtryckarsystemet och som offer.

  338. Går det att göra? Både i kriminella
    grupper och i många religiösa sekter-

  339. -fäster man stort värde
    vid att ställa sig utanför samhället.

  340. Är det möjligt
    med ett förändringsarbete inifrån-

  341. -eller ska man hjälpa
    dem som vill ut?

  342. Vårt krav är att de ska sluta med
    kriminalitet och droger-

  343. -men vi jobbar
    med dem som är motiverade och vill.

  344. Jag tror att det gäller
    sekter och alla miljöer...

  345. Om man har står utanför samhället
    och nån ska dra en tillbaka-

  346. -så är det en dålig människa, en ond
    människa eller vad man än kallar det.

  347. I och med att man står utanför
    har den människan fel.

  348. Man har ju aldrig fel
    som individ själv.

  349. Risken är att man trycker dem
    mer in i det destruktiva.

  350. Det är en sak
    att hjälpa dem som har hoppat av-

  351. -och som av egen kraft
    söker vård eller stöd på olika sätt.

  352. Där kommer samhällsinstanserna fram.

  353. Man går till doktorn och skolan oavsett
    om man är medlem eller inte.

  354. Min erfarenhet är att det räcker med att
    en enda person-

  355. -säger en enda klok sak
    för att kunna få snöbollen att rulla.

  356. "Om du har nåt problem, ring mig."
    Det kan räcka med en så liten sak.

  357. Att ställa nån liten...

  358. Det räcker att ställa en liten dörr på
    glänt när man träffar sin läkare.

  359. Man behöver inte göra så stora saker.

  360. Många professionella gör fel. Man
    kan ställa en fråga om vad som helst-

  361. -men inte säga:
    "Du begår hemska brott."

  362. Självklart drar han sig tillbaka. Många
    fokuserar på det kriminella.

  363. Man kan fråga nåt helt annat
    och så fröet-

  364. -men min upplevelse är
    att man angriper problemet-

  365. -och då drar man sig tillbaka.

  366. Man vill forcera fram en förändring-

  367. -för man ser allt som inte fungerar.

  368. "Men det där måste du ju lämna."

  369. Det kan förvärra problemet,
    för steget kan inte tas så snabbt-

  370. -utan man ska ibland
    hålla igen och invänta-

  371. -men finnas tillgänglig-

  372. -för att inte driva på nåt
    som inte blir bra.

  373. Det är nog viktigt
    när "fönstret är öppet".

  374. Om man är närvarande på olika sätt kan
    man se när fönstret är öppet-

  375. -och då kan man sträcka ut handen, för
    då är nån intresserad.

  376. Finns man i närheten
    kan man se när tillfället finns.

  377. Det har varit viktigt att lyssna, apropå
    att språket har betydelse.

  378. Jag är bättre på att möta upp Jehovas
    vittnen som är i processen att lämna-

  379. -för jag hör var de befinner sig.

  380. Vad har de jobbat bort?
    Var är de i processen?

  381. Då är det lättare att tajma in
    det stöd och den hjälp man ger.

  382. Man är farlig för dem,
    för man kan ta bort tron.

  383. Det ska man inte göra.
    De ska ha sin process i fred-

  384. -för det kan finnas trosfrågor eller
    uppfattningar som de vill behålla-

  385. -men de kan inte leva
    i det sammanhanget.

  386. Om man ska hjälpa nån ur nån sån här
    situation måste man förstå.

  387. Vilken funktion fyller det här?
    Varför är personen med?

  388. Vilket behov
    får han tillfredsställt i rörelsen?

  389. Han betyder oftast nåt. Det är olika,
    men man måste förstå vad det är.

  390. Förstår man det kan man erbjuda
    en ersättning som är likvärdig-

  391. -men om man går på fel sak förstår man
    inte varför personen är där-

  392. -eller vad som triggar honom
    i den här situationen.

  393. Det känns som att det saknas kunskap
    just inom området med sekter-

  394. -men forskningen
    som Cecilia presenterade-

  395. -utgår från behovet
    som de som har lämnat uttrycker.

  396. I forskning som har gjorts tidigare-

  397. -har man intervjuat barn och vuxna
    som är medlemmar i grupperna-

  398. -och frågat
    kring måendet och så vidare.

  399. Kan ni se nån problematik
    med att göra på det sättet?

  400. Jag hade svarat på helt skilda sätt.

  401. Medan jag var med hade jag svarat-

  402. -mycket mer vad organisationen
    har definierat att jag ska svara-

  403. -och haft min lojalitet till att jag
    tillhör det lyckligaste folket.

  404. Det är viktigt att bevara den bilden.
    Det är min uppgift.

  405. Man kan absolut ge exempel på
    saker som är bra i sektsammanhanget.

  406. Man har ett socialt nätverk,
    man har alltid nån att umgås med-

  407. -man bjuder hem varandra...
    Alla trevliga saker som man gör.

  408. Jag hade definitivt kunnat svara så, men
    i ett perspektiv nu ser jag-

  409. -de destruktiva krafterna
    och processen att lämna gruppen.

  410. Man har nånstans med sig idén
    och tankarna om sin egen "defekthet"-

  411. -som tar lång tid
    att processa sig ur tankemässigt-

  412. -så av mig hade man fått två helt skilda
    sätt att beskriva och svara.

  413. Man svarar på ett sätt
    när man är en lojal medlem-

  414. -och på ett sätt när man har klivit ut,
    för då är man kanske i kaos-

  415. -och kanske full av hat och ilska.

  416. När man blir
    integrerad och rehabiliterad-

  417. -får man kanske en mer nyanserad bild,
    så det kan växla över tid.

  418. Från det hatiska till det nyanserade
    finns en grundkritik mot rörelsen-

  419. -men man kan prata om det
    på ett annat sätt.

  420. Det finns ett motstånd
    när det har väckts motioner-

  421. -som handlar om otillbörlig påverkan-

  422. -och människor som har varit utsatta för
    manipulativt ledarskap.

  423. Hur skulle man kunna formulera det
    på ett bättre sätt-

  424. -för att skapa en förståelse
    och en vilja från politiskt håll-

  425. -att satsa lite
    på de här människorna som lämnar?

  426. Hur vi ska förmå dem?
    Det är som Barbro sa.

  427. När politiker har sett det här
    på nära håll så förstår de.

  428. När vi pratar trafficking visade man
    "Lilja 4-ever", och då blev det fart.

  429. Ge inte bara en intellektuell förankring
    att "nåt händer där".

  430. I dag när vi har den här speciella tiden
    med våldsbejakande extremism-

  431. -som är väldigt sekteristisk-

  432. -så finns det ett enormt egenvärde
    för att värna hela vårt samhälle.

  433. Vi kan inte bara stänga våra gränser och
    sätta alla i fängelse-

  434. -utan vi måste försöka förebygga.

  435. Hur kan vi göra nåt åt det här på ett
    positivt sätt utan att vara naiva?

  436. Skulle det finnas fördelar med att
    ta upp alla de här olika aspekterna-

  437. -när man tar upp frågan,
    eller blir det bara som en soppa?

  438. Jag tänker på en diamant.
    Det finns en gemensam kärna-

  439. -och sen finns det
    olika delar som är separata.

  440. Då kan man fokusera
    på den gemensamma kärnan.

  441. Att belysa mångfasetteringen
    är nog nåt att vinna på.

  442. Vilka fördelar skulle det finnas för er
    som jobbar med hedersproblematik-

  443. -om man också lyfte in mer sekterism?

  444. Det som vi jobbar med är ju
    oftast inte från andra kulturer.

  445. Under de senaste åren
    har jag blivit ganska påhoppad-

  446. -av andra som jobbar med min målgrupp
    för att jag skulle försvara islam.

  447. Jag försvarar ingenting.
    Jag försvarar mänskliga rättigheter.

  448. Jag är humanist.

  449. Det är viktigt
    att inte stigmatisera olika grupper-

  450. -för jag gillar inte
    att stigmatisera.

  451. SD tar det här tillfället i akt, så det
    är viktigt med en rättvis bild.

  452. För oss som jobbar
    med den här hedersproblematiken...

  453. Vi har sett att det är ett synsätt med
    olika religiösa tillhörigheter-

  454. -allt ifrån muslimer, kristna, syrianer,
    ortodoxa-

  455. -och till och med inom judendom.

  456. Från Afrika, Asien, Mellanöstern...

  457. Ingen säger att romer
    lever i en hederskultur.

  458. De lever i en extrem hederskultur.

  459. Alla religiösa tillhörigheter
    som lever i olika slutna grupper...

  460. Det är ju samma sak,
    men vi har satt olika namn.

  461. Vi måste ge en rättvis bild,
    för det är ett stort problem.

  462. Det är inte bara en viss grupp.
    Det här som hände nu i Paris...

  463. Jag är jätterädd, och väldigt många är
    rädda, men vi får inte...

  464. Det är ju fruktansvärt, men det här
    handlar inte om alla muslimer.

  465. Jag är också muslim, till namnet.
    Jag tror på Gud.

  466. Vi får liksom inte "elda upp",
    för det finns extremism åt alla håll.

  467. Pojken i skolan i Trollhättan...
    Det är också ett förtryck.

  468. Vi måste gå tillbaka. Vad är det som gör
    att de sociala problemen växer?

  469. Vi behöver mer insatser i skolan.
    70-talet var nog den bästa perioden.

  470. Socialtjänsten hade "hemma hos"-
    terapeuter. Man var med människorna.

  471. I dag kan du inte träffa
    en handläggare på arbetsförmedlingen.

  472. Allt är så långt från individen.
    Vad ska dessa människor ta sig till?

  473. Det är kaos i samhället nu
    med flyktingströmmen.

  474. Ungdomar sätts på tunnelbanor,
    flyktingar ligger...

  475. Vi måste börja tänka: Vart är vi
    på väg? Vad mäktar vi med?

  476. Alla barn som lever i fattigdom
    i Sverige i dag...

  477. Vi måste börja ta hand om våra barn, för
    där kan förändringen ske.

  478. Som Peter säger,
    vilka dras till gängen? Det är roten-

  479. -inte att vi pekar ut människor
    och diagnosticerar dem. Det är fel.

  480. Är det viktigt att jobba förebyggande
    mot att unga dras in i extremism?

  481. Det är viktigt att se till helheten.

  482. Att börja på dagis är ju drömmen,
    men man får jobba med alla bitar.

  483. Samhället fokuserar på det här
    och glömmer den här biten.

  484. "Nu är det här inne. Vi kör det här."

  485. Då är det svårt
    att få ihop livspusslet-

  486. -för i en sekt eller i ett gäng
    står man långt utanför samhället.

  487. Många pusselbitar ska falla på plats, så
    man får se till helheten.

  488. Är det så att man prioriterar
    att sätta in åtgärder-

  489. -när det finns
    ett hot om våld mot samhället?

  490. De flesta sekter vänder våldet inåt mot
    sina medlemmar-

  491. -och då kanske ingen bryr sig.

  492. Jag propagerar för att man
    måste förstå sig på extremism-

  493. -för extremismen är
    det stora hotet mot samhället.

  494. Man har en massa olika ord för det-

  495. -men det är
    den fundamentalistiska extremisten...

  496. Det är den egenskapen som hotar
    vårt demokratiska, öppna samhälle.

  497. Kan man få förståelse för det
    och få folk att enas...

  498. Vänstern ser bara högerextremisterna
    som problem-

  499. -och högern ser vänsterextremister och
    islamister som problem.

  500. Ingen verkar vilja se helheten-

  501. -utan man fokuserar på det som främjar
    den egna politiska agendan.

  502. Kan vi inte enas om att vi
    lever i ett demokratiskt samhälle-

  503. -där extremister som försöker störta
    samhällsordningen är problemet?

  504. På alla håll och kanter.
    Man har blinda fläckar-

  505. -beroende på
    vilken politisk tillhörighet man har.

  506. Man har ett visst politikerområde
    och ett visst parti.

  507. Inom vården har man specialiteter
    där man inte alltid lyfter blicken.

  508. Tappar man helheten
    är det svårt att jobba långsiktigt.

  509. Jag tror att samhället
    tappar det långsiktiga.

  510. Kommunerna har ettårsbudgetar.
    Det blir ettårsprojekt.

  511. Ingen verksamhet hinner starta och
    leverera innan den ska läggas ner.

  512. Sen har vi val var fjärde år.

  513. Man får kanske sätta mål på tio år för
    att se lösningar.

  514. Det blir också en ekonomisk kostnad att
    satsa, lägga ner, satsa...

  515. Man hinner ju inte starta
    och få till nåt på sikt.

  516. Långsiktighet verkar vara ett ledord.

  517. Jag skulle vilja släppa in publiken, för
    vi ska strax avsluta.

  518. Är det nån som har en fråga
    till panelen?

  519. Jag tänkte höra med dig, Peter.
    Hur många är det i systemet hos dig?

  520. Det är en grupp
    på tre och en halv stycken-

  521. -men vi har ett tjugotal i dagsläget.

  522. Vi varslade tre stycken i våras-

  523. -så vi har
    en väldigt liten personalstyrka-

  524. -men det är också olika faser.

  525. Jag själv har
    femton stycken inom Kriminalvården-

  526. -men det omfattande arbetet
    kommer när de kommer ut.

  527. Vi har två, tre stycken som vi jobbar
    med här på utsidan. Heltidsuppdrag.

  528. Man har tillsyn sju dagar i veckan, 24
    timmar om dygnet om det behövs.

  529. Går det bra?
    Lyckas ni med verksamheten?

  530. Det går bra, men det är ett ständigt
    kämpande efter ekonomiska resurser.

  531. De ekonomiska resurserna gör att vi inte
    kan leverera det som vi ska.

  532. -för vi lägger mycket tid på arbetet,
    och vi arbetar individuellt.

  533. Det krävs mycket personal och tar
    mycket tid med dem vi arbetar med.

  534. Vem betalar Passus?
    Vem betalar för Passus?

  535. Vår största finansiär är Kriminalvården-

  536. -som betalar 1 110 000 kronor i år-

  537. -men de är riktade till häkten och
    anstalt, inte till frivårdsklienter-

  538. -så där kan man jobba med dem som
    sitter. Sen har vi tre olika fonder.

  539. Gålöstiftelsen, Hirsch och nån annan.
    Där pratar vi om totalt 600 000.

  540. I sällsynta fall
    får vi med socialtjänsten.

  541. Göteborgs stad är den bästa i och med
    att det är en prioriterad målgrupp-

  542. -så där har vi nu
    ett uppdrag med socialtjänsten.

  543. Jag vet inte om jag tänker rätt-

  544. -men det verkar absurt att kommunerna
    ska stå för de här pengarna.

  545. Hur menar du då?

  546. Folk flyttar omkring i landet,
    och sen ska nån kommun betala.

  547. Nån specifik kommun som kanske
    värjer sig mot att betala pengar-

  548. -för nån
    som ni har under handledning.

  549. Att kommunerna tar ansvar är viktigt.

  550. Regeringen har avsatt fem miljoner. För
    hela Sverige är det inte mycket-

  551. -men regeringen visar
    att det är en prioriterad målgrupp-

  552. -men också att kommunerna
    måste dra sitt strå till stacken.

  553. Det är återigen helheten
    även i det ekonomiska.

  554. Landstinget drar sin last med vården.

  555. Ska kommunerna slippa att betala?

  556. Regeringen betalar, landstinget... Det
    är en ständig...

  557. Arbetsförmedlingen går in med insatser,
    men kommunerna vill slippa.

  558. Jag har en annan fråga närmast
    till er som kan nåt om Jehovas.

  559. Man kan registrera en religion
    på Kammarkollegiet-

  560. -vilket en del religioner har gjort,
    bland annat Scientologikyrkan.

  561. De anmälda kan söka statsbidrag-

  562. -men scientologerna är nekade
    enligt ett regeringsbeslut-

  563. -för man anses inte vara
    tillräckligt demokratiska.

  564. Känner nån till om Jehovas har
    registrerat sig eller sökt bidrag?

  565. De har sökt flera gånger
    men fått avslag av samma anledning.

  566. Det kan väl vara ett kriterium
    när man diskuterar-

  567. -fredad religion eller inte.
    Ett minimikrav borde ju vara-

  568. -att religionen i första hand
    har en demokratisk målsättning-

  569. -och inget annat.

  570. Det är kanske lite godtyckligt.
    Det finns ju samfund i Sverige-

  571. -som har minst lika hårda regler
    mot medlemmarna som Jehovas vittnen-

  572. -och som får bidrag, så det finns kanske
    ingen riktig balans i det.

  573. Jag skulle vilja lyfta upp
    det här med religiösa friskolor-

  574. -som jag kan uppleva som ett problem i
    dagens Sverige.

  575. Vi kanske ska börja titta på
    om det verkligen är så bra.

  576. -Du sa ju själv att det inte är bra.
    -Nej, jag tycker inte det.

  577. Är det nån som har en sista fråga?

  578. Nej. Då tycker jag
    att vi ger panelen en stor applåd.

  579. Svensktextning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Strategier för hjälp av avhoppargrupper

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man hjälpa människor som tidigare levt i sektliknande förhållanden? Hur ska samhället och myndigheter agera? En paneldiskussion med deltagare som själva har erfarenhet från dessa miljöer och idag arbetar professionellt med avhoppare från sekter, kriminella gäng och hederskulturer. Medverkande: Marianne Englund, Helena Löfgren, Håkan Järvå, Zubeyde Demirörs och Peter Svensson. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Ämnen:
Religionskunskap > Nya religiösa rörelser
Ämnesord:
Avhoppare, Religion, Religionspsykologi, Sekter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Sekter och livet efter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sektbegreppet

Vad menas med begreppet sekt och varför är det så laddat? Finns det en särskild personlighetstyp som lättare dras in i sekter? Håkan Järvå, legitimerad psykolog och själv sektavhoppare, berättar om vad som lockar och varför det är så svårt att lämna. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sekters psykologiska konsekvenser

Marianne Englund, legitimerad psykolog och före detta Jehovas vittne, berättar om sekters maktmedel. Skam, skuld och heder är centralt för att behålla medlemmarnas lojalitet gentemot gruppen och för att hålla sexualiteten i schack. Språket är ytterligare ett medel för att skapa distans till omvärlden. Vilka diagnoser är vanliga bland avhoppare och hur skiljer de sig från personer som inte varit med i en sekt? Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Med Stalin som Gud

Under sina tonår gick Magnus Utvik med i en kommunistisk sekt som förespråkade väpnad revolution. Gruppen utövade hård kontroll över medlemmarna, med utfrysning som följd för den som inte var renlärig nog. Här berättar Magnus Utvik om hur han först i vuxen ålder kom till insikt om hur medlemskapet påverkat honom. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Livet i och efter hederskultur

Zubeyde Demirörs blev bortgift i ung ålder och utfryst då hon valde att inte leva enligt familjens regler. Idag driver hon ett hem för flickor inom hedersproblematik. Här talar hon om att avmystifiera hedersbegreppet, om att inte se sig som ett offer, och om diskrimineringen i att alla barns lika rättigheter inte säkerställs i Sverige. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Hjälpbehov hos sektmedlemmar

Helena Löfgren är legitimerad psykoterapeut och har själv varit med i en sekt. Här berättar hon om hur problematiken efter ett avhopp från en sluten grupp eller sekt delvis är beroende på vilken position medlemmen haft i gruppen, och att det ser olika ut för första och andra generationens medlemmar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Barn i sekter

De kriterier som används för att fastställa om ett barn tillhör en riskgrupp gäller oftast familjer där det förekommer våld, missbruk eller psykisk sjukdom. Men hur passar detta in på barn i sekter? Är barn i sekter barn i riskgrupp? Vera Lanängen, socionom och uppvuxen inom en sekt, berättar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Vård för före detta sektmedlemmar

Panelsamtal där de medverkande berättar om sina upplevelser i sekter och om vården de fick i samband med sina avhopp från Jehovas vittnen och Södermalmskyrkan. Medverkande: Madeleine Brink, Lena-Maria Busk, Susanna Boldizar och Christina Avara. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Avhopp från kriminella gäng

Peter Svensson har lämnat ett mångårigt deltagande i den kriminella världen och arbetar idag med att hjälpa avhoppare och ge stöd åt unga i riskgruppen. Här berättar han om sårbarheten i att lämna det som blivit som en familj, om osäkerheten i att orientera sig i det övriga samhället och om vikten av att hjälpa när motivationen finns. I kriminella grupperingar finns en liknande dynamik som i sekter, och orsakerna till att unga människor går med är ofta desamma. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Strategier för hjälp av avhoppargrupper

Hur kan man hjälpa människor som tidigare levt i sektliknande förhållanden? Hur ska samhället och myndigheter agera? En paneldiskussion med deltagare som själva har erfarenhet från dessa miljöer och idag arbetar professionellt med avhoppare från sekter, kriminella gäng och hederskulturer. Medverkande: Marianne Englund, Helena Löfgren, Håkan Järvå, Zubeyde Demirörs och Peter Svensson. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ockultism och modernitet

UR Samtiden - Ockultism och modernitet

Forskaren Henrik Bogdan ger oss en inblick i det akademiska studiet av västerländsk esoterism, med speciellt fokus på ockultismens roll i det moderna samhället. Var återfinns ockultismen i förhållande till modernismen? Är den främst hemmahörande inom tro eller finns det mått av rationellt tänkande med vetenskapliga metoder? Henrik Bogdan ser en tredje väg som kombinerar det som tidigare var oförenligt, både inom förnuft och tro. Inspelat den 23 februari på Stadsbiblioteket, Göteborg. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Pengar i graven

I Kina måste man ta väl hand om sina döda anförvanter. En försummad själ kan bli en ond ande som ställer till mycket besvär. De rikaste och mest ansedda begravs högst upp på kyrkogården. En gravplats och begravning kan kosta en hel årslön i Kina. Men de fattiga har inte råd att begrava sina döda på kyrkogården, det blir en gravplats uppe i bergen med en enkel, billig gravsten.

Fråga oss