Titta

UR Samtiden - Sekter och livet efter

UR Samtiden - Sekter och livet efter

Om UR Samtiden - Sekter och livet efter

Föreläsningar och paneldiskussioner om sekter och sektavhoppares hjälpbehov. De medverkande arbetar professionellt inom området men har även själva personliga erfarenheter av medlemskap i sekter och sektliknande miljöer. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Till första programmet

UR Samtiden - Sekter och livet efter: Hjälpbehov hos sektmedlemmarDela
  1. I dag lever vi under lite
    speciella omständigheter i världen-

  2. -med en allt större rädsla
    för våldsbejakande extremism.

  3. När det kryper inpå oss i Sverige är
    det lätt att övermannas av rädslan.

  4. Vi kan se många paralleller
    i det här sekteristiska-

  5. -oavsett om det är våldsbejakande
    eller inte.

  6. Själv var jag för 25 år sedan
    med i den så kallade Moonrörelsen.

  7. Vi levde oerhört slutet.

  8. Sekterism kan ju vara på en skala,
    där det är olika extremt.

  9. Moonrörelsen är långt ut
    på den skalan i hur totalitärt-

  10. -och manipulativt det är. Ju längre
    ut på den skalan man kommer-

  11. -desto svårare blir det
    att behålla sitt kritiska tänkande.

  12. Förmågan att göra fria,
    informerade val minimeras.

  13. Man får en blind fläck
    i sitt kritiska tänkande-

  14. -vad det gäller just gruppen.

  15. Moonrörelsen ses inte som
    våldsbejakande. Men vi marscherade-

  16. -sjöng att vi var himmelska soldater
    och inväntade kriget.

  17. Det finns en latent
    våldsbejakande del i många grupper.

  18. Vid provokation bryter det ut.
    Jag tänker på Waco-

  19. -där myndigheterna hanterade
    situationen på ett olyckligt sätt.

  20. Man kanske provocerade fram en
    katastrof. Kunskap är jätteviktigt.

  21. Hur hanterar man medlemmar,
    och de som redan har hoppat av?

  22. För att göra det, gäller det att
    inte övermannas av sin egen rädsla.

  23. Av sitt äckel och avsky inför
    de handlingar som utförs i grupp-

  24. -eller av förakt för den förmenta
    låga intelligens de verkar ha-

  25. -som går på det här. Man måste
    tränga under ytan för att förstå.

  26. Jag har under många år engagerat mig
    i och träffat folk som har varit med.

  27. Såna som har fötts in eller gått med.

  28. Jag vill dela med mig
    av de erfarenheterna.

  29. Jag gör så här. Det är viktigt
    när man pratar om sekterism-

  30. -att se att grupper kan vara
    mer eller mindre sekteristiska.

  31. Alltså mer eller mindre manipulativa.

  32. Men också att avhoppare inte är
    en homogen grupp. De är olika.

  33. Om du har vuxit upp eller gått med,
    men också vad du har varit med om.

  34. Var har du varit i gruppen?
    Har du varit en perifer medlem?

  35. Många säger att det inte var så
    farligt. De kanske bara gick en kurs-

  36. -och var inte alls med och
    såg verkligheten bakom skyltfönstret.

  37. Till att du blir en gräsrotsmedlem.

  38. Då börjar du kanske se
    bortom smekmånadsfasen-

  39. -och får mer krav och rädsla.

  40. Om du kvalificerar dig till att bli
    kärnmedlem ökar risken för övergrepp-

  41. -och psykisk skada,
    skulle jag vilja säga.

  42. När du sen själv blir ledare
    på olika nivåer-

  43. -så övergår du till att rekrytera
    andra att göra samma skada på folk-

  44. -som du själv blev tillfogad. Man
    vill rädda människor och göra gott.

  45. Det är viktigt att komma ihåg. De här
    människorna vill rädda världen. Dig!

  46. De vill väl, men de kan ljuga
    och ta till våld. Allt är tillåtet-

  47. -i det här heliga kriget. Det är
    viktigt att komma ihåg olika saker.

  48. Sen är det hur gammal man var
    när man gick med.

  49. Hur länge var man med?

  50. Vilka händelser var man med om
    i gruppen?

  51. Hur många kränkningar och
    dissociativa övningar? Det är olika.

  52. Man ska inte klumpa ihop dem.
    Om man gick med som vuxen-

  53. -måste man titta på
    vad i livssituationen som gjorde-

  54. -att det fanns en sårbarhet just då.
    Man kanske kommer ur en relation-

  55. -är ny i stan, eller har bytt jobb.
    Det finns många olika sårbarheter.

  56. Första generationen
    är de som har gått med som vuxna-

  57. -eller i unga tonåren.

  58. Jag delar upp det i första
    och andra generationen-

  59. -för att det är viktiga skillnader-

  60. -i hur man kan bemöta avhoppare.
    Det är det jag gör som psykoterapeut.

  61. Jag tror att det är mycket skuld
    och skam. Man bär stämpeln "idiot".

  62. "Hur kunde jag vara så korkad?"
    Det förstärks av våra fördomar-

  63. -om att det är idioter och jagsvaga
    människor. Så enkelt är det inte.

  64. Jag brukar i arbetet med avhoppare-

  65. -prata mycket på detaljnivå om
    hur det gick till när man gick med-

  66. -för att sen kunna identifiera-

  67. -alla de socialpsykologiska
    grupprocesserna.

  68. Som ni var inne på, identifiera
    en parlör för hur språket ser ut-

  69. -i Moonrörelsen och andra grupper-

  70. -och se
    att många har den enda sanningen.

  71. Många grupper har liknande fenomen,
    men olika ord.

  72. Att förstå språket, att förstå
    i detalj och identifiera...

  73. Om man skriver sin berättelse
    och identifierar alla processerna.

  74. Vi är alla påverkbara för grupptryck,
    ledarskap och reklam.

  75. Utsätts man för en stor mängd social
    påverkan under en begränsad tid-

  76. -så blir det allt svårare att
    stå emot. Vi har alla en kokpunkt.

  77. Det räcker med att se på dissociativa
    fenomen, hallucinationer...

  78. Det kan jag ordna åt er alla
    under eftermiddagen.

  79. Det är enkelt att provocera fram det
    hos friska människor.

  80. I de här sammanhangen provocerar man
    fram många saker. "Du har mött Gud."

  81. Om man då är omtumlad, så är det lätt
    att ta till sig såna förklaringar.

  82. Sårbarheten kan alltså uppstå
    i rekryteringsprocessen.

  83. Också som Marianne var inne på,
    symptom som man kan ha.

  84. Att förstå att det är vanligt som
    avhoppare att drabbas av ambivalens.

  85. "Tänk om jag nu plötsligt
    är attackerad av Satan, här och nu?"

  86. Man kanske bara har
    en känslomässig anledning att gå ut.

  87. "Jag står inte ut.
    Djävulen får väl ta mig."

  88. Är avhoppet grundat på känslomässiga
    beslut, så är man sårbar-

  89. -för om en ledare eller medlem
    knackar på dörren.

  90. Då faller man pladask. "Förlåt."

  91. Man är så sårbar i det första skedet.

  92. Man behöver hjälp
    att förstå varför man ville gå ur.

  93. Att skriva de här listorna-

  94. -över vad som var bra och dåligt,
    blir som en livlina.

  95. Att man även tar ett intellektuellt
    beslut över vad man vill-

  96. -och hittar sin identitet.
    "Vad vill jag? Vad är viktigt?"

  97. Att det är normalt
    att få panikattacker-

  98. -och hamna mellan hur jag tänker,
    känner och beter mig i gruppen-

  99. -och hur jag tänkte och kände innan.
    En pseudoidentitet-

  100. -som kan växla som ett hologram. Det
    är bland det viktigaste att förstå.

  101. Det är normalt, liksom mycket annat.

  102. Man kan lugna sin patient med att
    det hör till och att det går över.

  103. Också att våga prata
    både om religion och sexualitet.

  104. Det är vi lite rädda för i vården.

  105. Vi som terapeuter får lära oss
    att vi ska vara öppna.

  106. Vi ska våga ta upp ämnet
    när det kommer upp-

  107. -men också öppna dörren
    för de här frågorna.

  108. Om man har varit med, skäms man så
    mycket att man inte vill ta upp det.

  109. Då kan vi alla bidra
    genom att visa på den här öppenheten.

  110. Inom vården försöker vi att
    inte förutsätta heteronormativitet-

  111. -och prata om flick- och pojkvänner,
    utan om partner.

  112. Vi kan säga att man ibland kan göra
    saker som man inte hade tänkt sig-

  113. -eller hade planerat.

  114. Att visa
    att man är öppen för ett sånt samtal-

  115. -tror jag är viktigt för
    att personerna ska våga öppna sig.

  116. En annan del är att jag inte bara
    är en idiot, utan den enda idioten.

  117. Att då träffa andra personer
    med liknande erfarenhet är viktigt.

  118. Självhjälpsgrupper är bra, att träffa
    andra med liknande erfarenheter.

  119. Hjälpkällan är ovärderlig.
    Att kunna hitta ett sånt forum.

  120. Men också att kunna läsa berättelser-

  121. -och jämföra hur vår enda sanning var
    jämfört med andra.

  122. Vissa grupper har...
    "Jag är med i en finare grupp."

  123. "Den var inte lika sekteristisk."
    Sen ser man likheter och olikheter.

  124. Det hjälper
    när man ska bearbeta och förstå.

  125. Särskilt om man har levt
    en längre tid i mental isolering.

  126. Vissa grupper är inte slutna
    som Jonestown i djungeln.

  127. Man lever i samhället,
    men i ett mentalt fängelse.

  128. Man tar inte in information,
    eller går in på nätet.

  129. Då kan man mista
    sin nutidsorientering.

  130. Man har en lucka,
    där man har missat vad som har hänt.

  131. Det kan kännas obehagligt.
    Man kan ha missat hela internet.

  132. Det finns mycket man kan ha missat
    om man har varit med länge.

  133. Att få hjälp att återintegreras
    i samhället är viktigt.

  134. En av de mest smärtsamma sakerna är-

  135. -om man har haft egna barn
    med sig i gruppen.

  136. Att kanske ha tagit med dem,
    eller fött dem där.

  137. Eller som i Moonrörelsen
    tvingats gifta sig med nån-

  138. -och fått barn
    med den mannen eller kvinnan.

  139. Det är ohyggligt smärtsamt att tänka
    på vad man har gjort mot sina barn.

  140. Att förstå hur svårt det är att vara
    förälder i detta är bra för läkandet.

  141. Att uppmuntra till
    att läka tillsammans med barnen-

  142. -för att läka alla de här skadorna
    som har skett.

  143. Det är ytterligare ett lager
    av otrolig skuld och skam.

  144. Det får man inte glömma bort
    när det är aktuellt.

  145. Jag tänkte prata lite
    om den andra generationen-

  146. -som vi har varit inne lite på i dag.

  147. Där är ideologin, som jag
    har uppfattat det, ännu mer sekundär.

  148. Man föds in, och är egentligen inte
    där för att man älskar ideologin-

  149. -utan för att föräldrarna är där.

  150. Det som Vera belyste väldigt väl
    var det här dödshotet:

  151. "Jag måste rekrytera klasskamraterna.
    Snart kommer världens undergång."

  152. Det är en skräck
    att leva med det som barn.

  153. Men också veta
    att det finns avhoppare.

  154. De räddas efter djävulen själv,
    enligt många grupper.

  155. Om jag använder mina kritiska tankar
    kan jag bli tagen av djävulen-

  156. -och hamna
    i den här fruktansvärda ensamheten.

  157. Det är socialt självmord
    att hoppa av-

  158. -om man gör det drastiskt.
    Det är extremt skrämmande.

  159. Barn är olika, men det kan finnas
    en risk i en sån miljö-

  160. -att man utvecklar
    en otrygg anknytning.

  161. Om man har det, är det så
    att alla livshändelser efter det-

  162. -som innebär ett hot om
    eller en faktisk separation-

  163. -blir extra traumatiska.

  164. Det skapar känslomässiga sår
    att ha en otrygg anknytning.

  165. En del väljer att leva dubbelliv
    som ett sätt att hitta sig själva.

  166. Samtidigt kan det leda till
    att man tappar bort sig själv.

  167. Så är det ofta i andra generationen.
    Förutom akuta problem-

  168. -som ångest, depression och PTSD,
    så är det det här "vem är jag?".

  169. "Jag har stängt av mina känslor.
    Jag saknar känslomässig kompass."

  170. "Jag vet inte vem jag är."

  171. En otrolig ilska mot sina föräldrar.
    "Hur kunde de göra så här?"

  172. "Älskade de mig inte mer än så?" Att
    förstå att det inte handlade om det-

  173. -utan om hur kontrollerade
    och fångade föräldrarna var i sig.

  174. Det kan kännas
    som att komma från en annan planet.

  175. Att guida in i samhället,
    och tala om vad som är normalt.

  176. Vad är normalt umgänge?
    Hur pratar man utan att rekrytera?

  177. Bara det här att förstå
    vad som är normalt i vårt samhälle-

  178. -kan vara en viktig del.

  179. Sen är det inte bara psykologiska
    behov, utan också andra saker.

  180. Hela tillvaron kan rasa
    när man lämnar.

  181. Man kan ha raserad ekonomi.

  182. Man kan naturligtvis stå utan boende.

  183. Vårdnadstvister,
    juridiska svårigheter.

  184. Man kan sakna betyg
    och arbetslivserfarenhet-

  185. -och nutidsorientering om samhället.
    Man skulle behöva en samhällsguide-

  186. -som avhoppare.

  187. Några ord om anhöriga.
    Jag tror att många ovetandes...

  188. ...har nån nära sig i sin omgivning,
    som är med i en mer eller mindre-

  189. -sekteristisk grupp.

  190. En familj önskade att
    de hade träffat mig för ett år sen.

  191. De har vandrat runt i vården,
    utan att känna sig sedda och hörda.

  192. Man ses som en hysterisk förälder
    som är intrasslad i sina barn.

  193. Ibland blir föräldrarna
    patologiserade av samhället.

  194. Det mest extrema fallet
    är boken "Sekten"-

  195. -där kvinnan som vill rädda barnen
    söker upp socialtjänsten.

  196. De journalför
    att hon verkar vara psykiskt störd.

  197. Det är olyckligt när det slutar så.

  198. Som vi vet efter Knutby
    och härjningarna av IS-

  199. -så överträffar verkligheten
    ofta fantasin.

  200. Det gäller att stanna upp och tänka
    att det är bäst att lyssna färdigt.

  201. Som anhörig får man ställa in sig
    på ett långdistanslopp.

  202. Först vill man skaka liv i den här.
    "Fattar du inte vad galet det är?"

  203. Det är det sämsta man kan göra.
    Det leder bara till-

  204. -en syn på att du är djävulen.

  205. Då har man verkligen inte skapat
    en grund för en tillitsfull dialog.

  206. Mitt råd till anhöriga är att läsa på
    om social påverkan och manipulation.

  207. Läs på om gruppens ideologi. Träffa
    folk som har varit med i samma grupp.

  208. Då är du initierad
    och kan föra ett samtal.

  209. Gör inget förhastat. Ta hand om dina
    känslor så att du inte är hysterisk.

  210. Det blir man lätt om man är rädd
    för att en människa ska skada sig.

  211. Att så frön av kritiskt tänkande
    i den mån det är möjligt.

  212. När jag säger "så frön",
    så menar jag:

  213. Om du kan mycket,
    så väntar du tills fönstret öppnas-

  214. -och personen är i kontakt
    med sitt kritiska tänkande.

  215. Då ställer du en öppen fråga:
    "Hur menar du? Berätta."

  216. Att tvinga ut dem
    från att citera ledarna-

  217. -så att det måste passera hjärnan.
    Att använda den egna förmågan-

  218. -att tänka kritiskt.
    Det kan ta lång tid.

  219. Det finns...
    I era program har ni några boktips.

  220. Både om manipulation och påverkan
    i allmänhet-

  221. -men också "Sektsjuka"
    och "Påverkan".

  222. Två små svenska böcker
    som ger en grundläggande kunskap.

  223. Också om barn.
    Charlotte Esséns "Sektbarn".

  224. En amerikansk bok, "Breaking
    Their Will", för att förstå...

  225. ...möjligheter och risker
    med religiös fostran.

  226. Vi har också andra böcker, som vi
    återkommer till under eftermiddagen.

  227. Så att... Det här var jättekort.
    Jag skulle vilja prata hela dagen.

  228. Jag finns på nätet. Det finns
    fler boktips på min hemsida.

  229. Vi har frågestund och paneler senare.

  230. Jag finns på nätet, om det är nån
    som undrar över nånting. Tack.

  231. Ja... Är det nån
    som har frågor till Helena?

  232. Hej. Jag tänkte ställa en fråga
    kring det här.

  233. Du talar om faktorer. Hur länge
    man har befunnit sig i miljön.

  234. Utifrån kanske behov av metod
    eller behandling eller bemötande...

  235. Kan du se nånting kopplat till ålder?

  236. Att i vissa åldrar
    är vissa metoder och behov tydliga-

  237. -beroende på om man är äldre,
    eller om man är barn eller i tonåren.

  238. Nånting kring metod och ålder.

  239. Kanske inte kring metod, men vi måste
    alltid anpassa vår kommunikation-

  240. -till den vi pratar med,
    så att det blir pedagogiskt.

  241. Man anpassar sig
    till patientens kognitiva förmåga.

  242. Luckra upp det lagom.
    Inte metoderna, men hur jag pratar.

  243. Att jag pratar på ett enklare sätt-

  244. -med personer
    som är lite mer fastlåsta-

  245. -och mjukar upp
    det svartvita tänkandet.

  246. Man måste alltid göra
    en individuell bedömning.

  247. Vad är det mest akuta problemet?
    Hur fastlåst är den i tänkandet?

  248. Det är svårt att måla med
    den breda penseln just på det sättet.

  249. Individuellt.

  250. Var det nån mer som hade en fråga?

  251. Det här med att prata som anhörig.

  252. När jag har gjort det,
    så har jag använt "jag förstår inte".

  253. Och inte "det här är obegripligt".

  254. Då minskar man tröskeln nåt otroligt.

  255. Absolut. Det är det jag menar med...

  256. ...ödmjukhet i hur man närmar sig
    nån. Säg inte "det där är konstigt".

  257. Precis som du säger.
    Säg "jag förstår inte".

  258. Det ingår
    i det ödmjuka och respektfulla.

  259. Finns det råd? Jag tittade i går
    på nätet i Hjälpkällan-

  260. -men hittade inga såna här råd
    till anhöriga.

  261. -Det kanske finns?
    -I den här boken som heter...

  262. ..."Recovery from Cults".
    Den är inte med här.

  263. Michael Langone är redaktör.
    Där finns ett kapitel för anhöriga-

  264. -ett för terapeuter och så vidare.
    Det finns andra böcker.

  265. "Cult Proofing Your Kids"
    är en annan.

  266. Där står det hur man kan prata
    med folk i olika åldrar.

  267. Ödmjukhet, respekt och jag-form
    är bra.

  268. Jag upplever att när föräldrarna
    kommer och frågar-

  269. -så är det som du tog upp, att
    de börjar ruska i det vuxna barnet-

  270. -och säger: "Du måste väl begripa
    att du har blivit hjärntvättad?"

  271. Att det upphör så fort som möjligt.

  272. Det kunde vara bra
    att ha de där råden utdragna-

  273. -och lagda på hemsidan.

  274. Sen har jag en allmän grej,
    det är ingen fråga.

  275. Jag har mött väldigt många sekter-

  276. -och kommer gärna in på ämnet sekter
    och sektpåverkan.

  277. Det finns alltid nån raljant person
    som tycker-

  278. -att "så jävla dum är inte jag att
    jag fastnar i nåt sekteristiskt"-

  279. -"och blir lurad och så vidare".

  280. Jag brukar tala om att under alla år
    som jag har mött sektmedlemmar-

  281. -så är det fina och omsorgs...
    Vad säger man? Vad heter det?

  282. -Förlåt?
    -Omsorgsfulla?

  283. Omtänksamma människor!

  284. Som det är svårt att hitta
    så där direkt i övriga livet.

  285. Och att sekterna mycket hellre
    värvar de här personerna-

  286. -och såna som är intelligenta. Sen
    avslutar jag med att "du klarar dig".

  287. Då brukar det bli ganska tyst.

  288. Jag kan svara på det.

  289. Högmod till skillnad från ödmjukhet
    är inget som skyddar mot påverkan.

  290. Jag var ung och trodde mig
    för smart för att bli lurad.

  291. Det hjälpte inte så mycket.

  292. Ödmjukhet, respekt, tålamod är mina
    ledord för anhöriga och terapeuter.

  293. Tack.

  294. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hjälpbehov hos sektmedlemmar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Helena Löfgren är legitimerad psykoterapeut och har själv varit med i en sekt. Här berättar hon om hur problematiken efter ett avhopp från en sluten grupp eller sekt delvis är beroende på vilken position medlemmen haft i gruppen, och att det ser olika ut för första och andra generationens medlemmar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Ämnen:
Religionskunskap > Nya religiösa rörelser
Ämnesord:
Avhoppare, Avprogrammering, Religion, Religionspsykologi, Sekter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Sekter och livet efter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sektbegreppet

Vad menas med begreppet sekt och varför är det så laddat? Finns det en särskild personlighetstyp som lättare dras in i sekter? Håkan Järvå, legitimerad psykolog och själv sektavhoppare, berättar om vad som lockar och varför det är så svårt att lämna. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sekters psykologiska konsekvenser

Marianne Englund, legitimerad psykolog och före detta Jehovas vittne, berättar om sekters maktmedel. Skam, skuld och heder är centralt för att behålla medlemmarnas lojalitet gentemot gruppen och för att hålla sexualiteten i schack. Språket är ytterligare ett medel för att skapa distans till omvärlden. Vilka diagnoser är vanliga bland avhoppare och hur skiljer de sig från personer som inte varit med i en sekt? Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Med Stalin som Gud

Under sina tonår gick Magnus Utvik med i en kommunistisk sekt som förespråkade väpnad revolution. Gruppen utövade hård kontroll över medlemmarna, med utfrysning som följd för den som inte var renlärig nog. Här berättar Magnus Utvik om hur han först i vuxen ålder kom till insikt om hur medlemskapet påverkat honom. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Livet i och efter hederskultur

Zubeyde Demirörs blev bortgift i ung ålder och utfryst då hon valde att inte leva enligt familjens regler. Idag driver hon ett hem för flickor inom hedersproblematik. Här talar hon om att avmystifiera hedersbegreppet, om att inte se sig som ett offer, och om diskrimineringen i att alla barns lika rättigheter inte säkerställs i Sverige. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Hjälpbehov hos sektmedlemmar

Helena Löfgren är legitimerad psykoterapeut och har själv varit med i en sekt. Här berättar hon om hur problematiken efter ett avhopp från en sluten grupp eller sekt delvis är beroende på vilken position medlemmen haft i gruppen, och att det ser olika ut för första och andra generationens medlemmar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Barn i sekter

De kriterier som används för att fastställa om ett barn tillhör en riskgrupp gäller oftast familjer där det förekommer våld, missbruk eller psykisk sjukdom. Men hur passar detta in på barn i sekter? Är barn i sekter barn i riskgrupp? Vera Lanängen, socionom och uppvuxen inom en sekt, berättar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Vård för före detta sektmedlemmar

Panelsamtal där de medverkande berättar om sina upplevelser i sekter och om vården de fick i samband med sina avhopp från Jehovas vittnen och Södermalmskyrkan. Medverkande: Madeleine Brink, Lena-Maria Busk, Susanna Boldizar och Christina Avara. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Avhopp från kriminella gäng

Peter Svensson har lämnat ett mångårigt deltagande i den kriminella världen och arbetar idag med att hjälpa avhoppare och ge stöd åt unga i riskgruppen. Här berättar han om sårbarheten i att lämna det som blivit som en familj, om osäkerheten i att orientera sig i det övriga samhället och om vikten av att hjälpa när motivationen finns. I kriminella grupperingar finns en liknande dynamik som i sekter, och orsakerna till att unga människor går med är ofta desamma. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Strategier för hjälp av avhoppargrupper

Hur kan man hjälpa människor som tidigare levt i sektliknande förhållanden? Hur ska samhället och myndigheter agera? En paneldiskussion med deltagare som själva har erfarenhet från dessa miljöer och idag arbetar professionellt med avhoppare från sekter, kriminella gäng och hederskulturer. Medverkande: Marianne Englund, Helena Löfgren, Håkan Järvå, Zubeyde Demirörs och Peter Svensson. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Vägen till hjälpmedel

Att fundera över hur man bäst hjälper patienten, och att lyssna på patienten på rätt sätt, är exempel på vårdetik. Lars Sandman, professor i vårdetik vid Högskolan i Borås, presenterar en etisk modell som kan ge stöd. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Jag vill ha en kvinnlig imam

Islamsk feminism har många ansikten. Vissa muslimska feminister vill omtolka sin religion och ta bort de lagar i sharia som gör kvinnan underordnad mannen. Andra tycker att islam redan idag är den högsta formen av feminism. I skuggan av moskéerna pågår en kamp om vad som är, och vad som inte är, ett förtryck av kvinnan.

Fråga oss