Titta

UR Samtiden - Sekter och livet efter

UR Samtiden - Sekter och livet efter

Om UR Samtiden - Sekter och livet efter

Föreläsningar och paneldiskussioner om sekter och sektavhoppares hjälpbehov. De medverkande arbetar professionellt inom området men har även själva personliga erfarenheter av medlemskap i sekter och sektliknande miljöer. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Till första programmet

UR Samtiden - Sekter och livet efter : Livet i och efter hederskulturDela
  1. Jag tackar för att jag är här i dag.

  2. Det är tack vare Robert
    - en gammal kollega.

  3. Jag har också jobbat på Fryshuset.

  4. Jag tänkte börja med
    att presentera mig.

  5. Jag representerar två målgrupper.

  6. Jag är utbildad socionom
    och har jobbat i över tio år med-

  7. -att möta ungdomar som är utsatta för
    hedersrelaterat våld och förtryck.

  8. Förutom det
    representerar jag min målgrupp.

  9. Alla som har följt debatten
    känner säkert till Fadime Sahindal-

  10. -som mördades 2002 av sin pappa.

  11. Hon blev ett ansikte utåt i Sverige
    kring den här problematiken.

  12. Man kände inte till den innan.

  13. Man hade börjat märka av...

  14. Det hade hänt lite olika rättsfall-

  15. -men det fick inte medial uppmärk-
    samhet som mordet på Fadime fick.

  16. Och jag är själv född och uppvuxen-

  17. -och har socialiserats in i
    en hederskultur.

  18. Jag är skeptisk mot
    ordet hederskultur.

  19. Vad är kultur?
    Man kan se väldigt olika ut.

  20. Kulturen jag har är inte...

  21. Jag delar inte samma åsikter kring
    kulturen som mina föräldrar hade-

  22. -när vi växte upp.

  23. Jag använder de gamla begreppen för
    att samhället använder sig av dem.

  24. Det jag vill säga...
    Under alla dessa år-

  25. -har jag fört en kamp
    mot det här förtrycket.

  26. Under mina tidigare år
    var jag väldigt fokuserad på...

  27. Jag trodde att vi som lever
    i Mellanöstern, framförallt-

  28. -var de som levde under förtrycket.

  29. Men i Sverige fanns inte det här.
    Jag hade en naiv bild.

  30. Nån sa: "Jag är född i Stockholm,
    men jag har levt utanför Stockholm."

  31. Det var likadant för mig.
    Jag är också från Stockholm.

  32. När jag på senare år träffade
    många vänner på Socialhögskolan-

  33. -kunde de inte förstå
    mina uttalanden.

  34. "Men du är ju jättemodern
    och har integrerats. Du är svensk."

  35. Men så kunde jag göra vissa
    uttalanden där de inte förstod.

  36. Och jag förstod inte dem.
    Det blev en kulturkrock-

  37. -trots att jag
    är född och uppvuxen i Sverige.

  38. Min familj kom hit på 70-talet
    med arbetskraftsinvandringen-

  39. -från Turkiet.

  40. Ibland är det läskigt. För Fadime och
    jag har lite liknande berättelser.

  41. Hon var också från Turkiet,
    men hon var kurd och jag är turk.

  42. Det har egentligen ingen betydelse,
    men i medier då hade det betydelse.

  43. Jag vill tala om
    varför jag stryker under det här.

  44. Inte bara kurder och muslimer mördar
    sina barn eller hedersförtrycker.

  45. Utan problematiken...

  46. I dag är den kopplad till ett synsätt
    utifrån patriarkala värderingar.

  47. Man anser att det
    är skillnad på män och kvinnor.

  48. Kvinnor bär på skuld och skam.
    Tidigare föreläsare pratade om det.

  49. Männen är de som bär på hedern.

  50. Hela min släkt bor här i Sverige.

  51. Den sociala kontrollen
    har varit enormt stark-

  52. -till skillnad från om man
    inte har en stor släkt här i Sverige.

  53. Jag växte upp och levde ett dubbelliv
    som många andra ungdomar-

  54. -som kommer från den här kontexten.

  55. Jag lärde mig snabbt att hantera
    två olika normsystem som krockade.

  56. Jag kommer att hoppa lite här.

  57. Jag ska inte ha nån föreläsning
    om begreppet heder.

  58. Det är viktigt att förstå
    att heder har olika innebörd-

  59. -i europeisk historia
    och i kontexten som jag kommer ifrån.

  60. Nån var inne på
    individ och kollektiv.

  61. En hederskontext
    är en kollektivistisk kontext.

  62. Vi lever för familjen,
    gruppen, kollektivets bästa.

  63. Det finns ingenting
    som heter att jag är en egen individ.

  64. Jag brukar säga
    att våra öden är förutbestämda.

  65. Redan den dag vi föds.

  66. Det som också är viktigt
    är att vi får olika positioner.

  67. Är det okej att jag hoppar lite
    i powerpointen? Ja, här var den.

  68. Utifrån könet vi föds till får vi en
    position i den hierarkiska ordningen.

  69. Den här hierarkiska ordningen
    handlar mycket om en maktstruktur.

  70. Den visar
    vilka som är mest respekterade-

  71. -och vilkas röster som väger tyngst.

  72. Jag har valt
    att prata mycket om likheter.

  73. Jag vill inte prata om olikheter för
    jag såg efter den svenska debatten...

  74. Efter mordet på Fadime Sahindal
    blev det en hysteri.

  75. Mona Sahlin
    gjorde ett ställningstagande.

  76. "Även om vi inte förstår
    problematiken"-

  77. -"finns det en målgrupp..." På den
    tiden pratade man mycket om offer.

  78. Det var mycket fokus på flickorna.
    "Det finns en grupp flickor"-

  79. -"som kommer ifrån andra länder, som
    inte har rätten till sina egna liv."

  80. "Vi behöver stötta flickorna."

  81. Då hade man väldigt lite kunskap.

  82. Hon tog sitt ansvar som politiker-

  83. -och det satsades mycket pengar
    och det startades skyddade boenden.

  84. Det som är viktigt att visa på...

  85. 2002, efter mordet på Fadime,
    var fokus mycket på det akuta stödet.

  86. Tak över huvudet och skydd.

  87. Man hade en bild av att alla flickor
    i en hederskultur kommer att mördas.

  88. Man hade en naiv bild.
    Så därför slussades alla flickor in-

  89. -som sökte skydd,
    på de skyddade boendena.

  90. Jag har varit
    lite kritisk mot det här sättet.

  91. Jag som har en egen historia-

  92. -har precis som Fadime och många
    andra flickor gått igenom mycket.

  93. Jag blev bortgift som 15-åring trots
    att jag är både svensk och turkisk.

  94. Jag insåg tidigt att jag i systemet-

  95. -inte är lika fullvärdig
    som en etnisk svensk person.

  96. För mig var det att möta rasism.

  97. Jag kan låta provokativ,
    men jag är känd för att provocera-

  98. -och ifrågasätta system
    som förtrycker människor.

  99. För mig blev det en krock.

  100. Tidigare togs många unga flickor
    till hemländerna och blev bortgifta.

  101. Jag var en av dem. När jag kom
    tillbaka till Sverige förstod ingen.

  102. Jag hade gått ut högstadiet.
    En sommarresa som många andra.

  103. Under juni till augusti.

  104. Jag uttalande mig i Aftonbladet
    för några år sen och blev mordhotad.

  105. "Köp- och säljmånaderna
    börjar nu i våra hemländer."

  106. Det är så krasst. Många unga flickor
    som är födda och uppvuxna i Sverige-

  107. -men har annan etnisk bakgrund, tas
    efter högstadiet till hemländerna.

  108. Könsstympningar, omskärelse,
    bortgifta, tvångsgifte, kvarlämnade.

  109. Det som för mig
    var väldigt provocerande-

  110. -var att jag hade en sån fin bild av
    det svenska systemet.

  111. Kvinnor förtrycks inte.
    Här finns jämställdhet och rättvisa.

  112. Det jag insåg ganska snabbt
    var att det då fanns en lagstiftning-

  113. -som gjorde
    att unga flickor med etnisk bakgrund-

  114. -kunde bli bortgifta
    med föräldrarnas samtycke. För mig...

  115. Jag har hört det här många gånger.

  116. Att man ibland som etnisk svensk
    backar lite.

  117. Man vågar inte ifrågasätta andra
    kulturer. Då blir man kallad rasist.

  118. För mig är det indirekt rasistiskt-

  119. -att inte behandlas
    likt en etnisk svensk.

  120. Varför har mina föräldrar rätten
    att avgöra när jag ska gifta mig?

  121. Det lyfte jag upp
    till våra politiker.

  122. "Det här är indirekt rasistiskt."

  123. Det är viktigt att vi går tillbaka
    till vår egen svenska historia.

  124. Det har tagit många år att nå hit.

  125. Och det är viktigt att våga säga det.

  126. Man behöver inte vara rasist för
    att man värnar om sina rättigheter.

  127. Jag hoppar. Jag jobbar med frågorna
    samt representerar målgruppen.

  128. Men hur som helst...

  129. Jag valde att inte bli ett offer.

  130. Jag hade sett bittra kvinnor.
    Min mamma var en av dem.

  131. Kvinnor som hade accepterat sitt öde.

  132. Vi tror
    att våra öden är förutbestämda.

  133. Jag drar paralleller till
    alla som har föreläst på förmiddagen-

  134. -som pratade om Gud...
    Vi är ju muslimer.

  135. Men islam är inte kraften
    som håller oss kvar i systemet.

  136. Jag vill inte säga tradition,
    utan synsätt. Kultur, kanske.

  137. Det var mer det som var drivande.

  138. Samhörigheten och gruppen...
    Alltså gruppens bästa.

  139. Jag pratade för några år sen med
    kriminalinspektör Kickis Åhré Älgamo.

  140. Hon är expert. Hon var den första
    polisen som fick fallet Pela.

  141. Hon fick första samtalet.
    Hon brukar säga:

  142. "När jag
    har försökt förstå hederskontexten"-

  143. -"så tycker jag att det
    är lite likt en maffiastruktur."

  144. En eller flera personer
    som bestämmer.

  145. Sen finns en hierarkisk ordning
    med väldigt uttalade positioner.

  146. Som ni ser är det oftast de äldre
    männen som har mest att säga till om.

  147. Sen pappa och den generationen
    följt av söner och manliga kusiner.

  148. Farmor/mormor/äldre kvinnor
    nedanför.

  149. När jag växte upp fick jag
    alltid höra att vi invandrare-

  150. -till skillnad från människor
    från väst har respekt för våra äldre.

  151. Vi respekterar våra äldre.

  152. Vi lämnar inte våra äldre på ålder-
    domshem, utan vi tar hand om dem.

  153. Men varför hamnar då
    min farmor och mormor så långt ner?

  154. Varför bestämmer pappa över farmor?
    För hon har inte en man.

  155. Där kom svaret. Hon har ingen man.

  156. Då hamnar hon som kvinna längre ner
    i den hierarkiska ordningen.

  157. Om man gör om triangeln...
    Här är hela kollektivet.

  158. Men om vi gör det med svenska
    kärnfamiljen... Mamma, pappa, barn.

  159. Då hamnar pappa högst upp.

  160. Sen är det bröderna, mamma
    och dottern.

  161. Om man tittar på den här
    hierarkiska ordningen är det farmor-

  162. -som har makten över dessa.

  163. De här två grupperna har man
    inte talat så mycket om tidigare år.

  164. Dem börjar man prata om
    mer och mer.

  165. I målgruppen finns en utsatthetsgrad
    som är olika för olika individer.

  166. Människor
    som har ett funktionshinder-

  167. -är också en skam
    för familjen, för släktens namn.

  168. Det finns sanna historier
    som jag själv också sett.

  169. I byn i Turkiet som jag kommer ifrån-

  170. -fanns en släkting som var sjuk.

  171. Ingen visste hur,
    men han hade ett förståndshandikapp.

  172. Man försökte gömma honom.
    Mamman satte kedja under ett träd.

  173. Om han sprang ut
    skulle folk börja prata om honom.

  174. Det förstörde hela släktens namn.
    När flickor är giftasvuxna-

  175. -är de inte lika attraktiva, nu är
    jag ironisk, på äktenskapsmarknaden.

  176. För det är en marknad.

  177. En ryktesspridning
    kan förstöra för hela gruppen-

  178. -och för hela släkten.

  179. Jag ska hoppa lite här. Tillbaka.

  180. För att gå tillbaka till
    hur vi socialiseras...

  181. Vi har uttalade roller.

  182. Mammans roll är ofta lite dubbel.
    Hon ska både kontrollera döttrarna-

  183. -och rapportera när hon märker-

  184. -att döttrarna inte följer
    de riktlinjer som finns-

  185. -inom familjen och släkten.
    Hon är den som blir ansvarig-

  186. -ifall en dotter tar ett felsteg.

  187. Så hon har en dubbel utsatthet. Som
    mamma vill hon skydda sina döttrar.

  188. Samtidigt fungerar hon som vakt
    och måste rapportera.

  189. Gör hon inte det och det kommer fram
    nåt, får hon skit för det.

  190. Hade hon varit en bra mamma
    hade hon uppfostrat sin dotter rätt.

  191. Hon får ansvaret för att hon inte
    har lyckats hålla henne inom ramarna.

  192. Jag ska släppa det teoretiska.
    Jag pratar mycket från hjärtat.

  193. Då kan jag förmedla mitt budskap.

  194. Men det jag
    i alla fall vill lyfta upp...

  195. Det finns mycket,
    men mycket av det lyftes upp-

  196. -av föreläsarna
    som nämnde Jehovas vittnen.

  197. Det är så många likheter.

  198. Det viktigaste för oss,
    som kan förstöra en hel släkts heder-

  199. -är om flickan inte kan bevara
    sin oskuld tills bröllopsdagen.

  200. Vi har fortfarande traditioner
    som går ut på-

  201. -att på bröllopsnatten ska det vita
    lakanet visas upp med blodfläck på.

  202. Om det inte kommer blod så kan det
    gå väldigt illa för den flickan.

  203. Jag vet inte om ni har hört talas om
    oskuldsintygen.

  204. Jag ska vara med på en föreläsning om
    myten om mödomshinnan.

  205. Och det här var ett problem i Sverige
    för några år sen.

  206. Många flickor
    ville sy ihop sin mödomshinna.

  207. Plastikkirurger tjänade mycket pengar
    tills ett ställningstagande gjordes.

  208. Man tyckte att det var oetiskt,
    för vi hjälper inte flickorna.

  209. Ingen kan bevisa oskuld.

  210. Vi ser olika ut och alla blöder inte.

  211. Men det är väldigt svårt att förmedla
    den kunskapen till de berörda.

  212. När vi försöker säga till flickorna
    att det är ett hemskt ingrepp-

  213. -och ingen kan bevisa nåt-

  214. -så säger flickorna: "Jag förstår när
    du förklarar det rent anatomiskt."

  215. "Men den dag jag är där och inte
    kan visa upp blod. Vad gör jag då?"

  216. Många kvinnor har blivit mördade,
    utslängda från familjen, utfrysta.

  217. De har tagits till läkare. Mitt öde
    som kvinna har hängt på en läkare-

  218. -som inte... Jag var också en som
    slaviskt trodde att det skulle blöda.

  219. Jag har levt med den ångesten.
    "Vad händer om det inte gör det?"

  220. Ditt öde
    ligger i handen på en läkare.

  221. Han ska säga
    om hon är oskuld eller inte.

  222. Så egentligen handlar det mycket om
    kontrollen av kvinnans sexualitet.

  223. Det är det största problemet här.

  224. Det är också viktigt
    att hålla sig till sin egen grupp.

  225. Kusinäktenskap förekommer.
    Arrangerade äktenskap.

  226. Vissa har redan innan de föds
    blivit bortförlovade till nån kusin.

  227. Det är en grym verklighet
    när jag säger äktenskapsmarknad.

  228. Jag brukar säga att
    vi kvinnor, flickor som bor i Europa-

  229. -är mycket mer värda
    än kvinnor i våra hemländer.

  230. Kan nån tänka sig varför vi är
    mer värda på äktenskapsmarknaden?

  231. Ja, vi hämtar hit en person
    och räddar hans liv-

  232. -hans familjs liv, hela hans släkts
    liv. Det är vägen till Europa.

  233. Därför har det också lett till-

  234. -att många...
    Jag vet inte om ni har märkt det.

  235. Våra fester är väldigt stora, men det
    är också mycket pengar som rör sig.

  236. I de arrangerade äktenskapen-

  237. -kommer mannens familj till flickans
    familj och frågar om hennes hand.

  238. Flickans familj
    begär då en summa pengar.

  239. Antingen pengar på banken
    eller ett hus.

  240. Hon ska ha
    guldarmband och guldkedjor.

  241. Många föräldrar till söner är beredda
    - trots att de inte har pengarna-

  242. -att ta lån,
    sälja all jord de har i hemländerna-

  243. -för att skicka hit sina barn.

  244. Det här är ett sidospår,
    men det är effekterna av det här.

  245. För att hoppa tillbaka
    till det här inifrån-

  246. -så handlar det mycket om...
    Enligt mig är alla utsatta.

  247. Alla är offer i den här kulturen.
    Jag vill kalla det offerkultur.

  248. Pappa måste offra sig för alla andra.

  249. Mamma måste offra sig för sina barn.

  250. Vi måste offra oss för vår mamma.
    Det går liksom i led.

  251. Att växa upp med en mamma... Det
    kan ha förekommit grov misshandel.

  252. Männen, jag ska inte generalisera,
    har ofta en stark machoattityd.

  253. Det går också tillbaka till
    hur vi socialiserar våra barn.

  254. Det försöker jag lyfta upp när jag
    möter kvinnor från den här kontexten.

  255. Vi svartmålar männen, men egentligen
    ska vi vända spegeln mot oss själva.

  256. Vem är det som uppfostrar barnen?
    Det är vi mammor. Vi kan påverka.

  257. Men redan från tidig ålder
    gör vi skillnad på söner och döttrar.

  258. Tills för bara några år sen var det
    väldigt många aborter i Sverige-

  259. -när man fick veta att fostret var
    en dotter. Då ville man göra abort.

  260. En dotter är bara ett problem.

  261. Man vill ha söner.
    Söner ska fortsätta släktens namn.

  262. Det är sönerna man investerar i.

  263. När jag tittar på mina bröder...
    Jag är äldst.

  264. Egentligen borde jag ha en högre
    position eftersom jag är äldst.

  265. Men då de är män
    har de en högre position.

  266. Det vill säga
    deras röst väger tyngre.

  267. Vi märkte att det var mer acceptabelt
    för dem att vara ute efter skolan.

  268. För oss döttrar
    var livet så begränsat:

  269. Hem - skola - skola - hem.

  270. Kom du för sent var direkt våra
    farbröder vid skolan och kollade.

  271. Vi hade en sån social kontroll.

  272. För mig som växte upp
    i en förort i Tyresö kommun...

  273. Hela min släkt i Sverige...

  274. Farmor, farfar, mormor, morfar,
    mostrar, morbröder... Alla!

  275. De bor antingen
    på blå eller röda linjen.

  276. Vi var de enda i Tyresö. När vi kom
    till Sverige bosatte de sig där.

  277. Alla hamnade sen i segregerade
    områden, medan vi blev kvar.

  278. Det tackar jag gud för. Jag och
    mina syskon har kunnat integreras.

  279. Jag pratar så här bra svenska för att
    det inte fanns så många landsmän där.

  280. Mina kusiner, som är mycket yngre,
    kan inte prata korrekt svenska-

  281. -och kan heller inte prata
    korrekt turkiska.

  282. Den sociala kontrollen var inte lika
    stark för oss som för mina kusiner.

  283. När vi var yngre och skulle åka ut
    till Rinkeby, till släkten-

  284. -för det var vi tvungna till...

  285. Mina mostrar och morbröder
    försökte manipulera mamma-

  286. -för att få henne
    att flytta till dem.

  287. Då sa vi barn
    att vi inte ville flytta.

  288. En av mina systrar hotade med-

  289. -att hon skulle kontakta
    socialtjänsten om vi flyttade dit.

  290. Vi märkte när vi åkte till Rinkeby...
    Det här torget.

  291. När man kommer ut från tunnelbanan
    är det det här fantastiska torget.

  292. På somrarna, det första vi mötte när
    vi kom ut var oftast de äldre männen.

  293. Det är fullt med män.
    Mamma sa alltid till oss döttrar då:

  294. "Vad ni än gör, sänk era huvuden,
    titta inte åt vänster eller höger"-

  295. -"förrän vi är förbi folkmassan, för
    att inte nån ska prata illa om oss."

  296. Jag pratade inte med mina manliga
    kusiner, för nån kunde tolka det fel-

  297. -och säga
    att det pågick nåt mellan oss.

  298. Vi var hela tiden rädda.

  299. För det var väldigt viktigt...
    Vi har ett ordspråk:

  300. "Låt mig säga vem du är genom
    att tala om vilka du umgås med."

  301. Det är väldigt många
    ordspråk och metaforer.

  302. Det här är sånt som vi i det
    svenska samhället tar lite för givet.

  303. Framförallt
    vid hot- och riskbedömningar.

  304. Jag har sagt till socialsekreterare
    att det finns en uttalad hotbild.

  305. Då kan socialtjänsten säga:
    "Hur lyder hotet?"

  306. "Vi är en flock får. Försvinner ett
    får ur flocken äter vargen upp det."

  307. Då säger socialsekreteraren:
    "Det är väl inget hot."

  308. Jo, det är ett jätteallvarligt
    och kraftigt uttalat hot.

  309. Sånt här har ofta ställt till med
    problem när vi möter ungdomar-

  310. -när vi startar processen med skydd,
    hur socialtjänsten ska gå vidare...

  311. I de bästa av världar för
    att handläggningen ska gå smidigt-

  312. -så ska det finnas en polisanmälan.

  313. Många gånger vill ungdomarna
    inte anmäla, för de är rädda.

  314. De flesta ungdomar
    som knackar på vår dörr...

  315. Det är inte nånting de har fått
    för sig från en dag till en annan.

  316. Det är nånting
    som har pågått under många år.

  317. Men nästan i 95 procent av fallen
    finns det en utlösande faktor-

  318. -till att det är just nu
    man måste dra.

  319. När ungdomarna knackar på våra
    dörrar, försök inte tolka in nånting.

  320. Utan ta det väldigt allvarligt.

  321. Det krävs mod och styrka
    för att fatta det här beslutet.

  322. När man gör det, var det en incident
    och man går i gång känslomässigt.

  323. Nån föreläsare sa nånting om
    när man går ur en grupp.

  324. Många gånger
    är det så för ungdomarna.

  325. Jag önskar att man hade hunnit jobba
    så pass mycket förebyggande-

  326. -så ungdomarna visste om sina rättig-
    heter och vilka insatser det finns-

  327. -så de kan ta beslut på ett mer...

  328. Ett mer moget...
    Moget vill jag inte säga.

  329. Att det inte sker på grund av
    en incident, utan är mer genomtänkt.

  330. När de kommer till oss
    kommer de med allt.

  331. Alltså, det är kris.
    Det är så mycket känslor. Skräck.

  332. "Min pappa kommer att döda mig
    om de hittar mig."

  333. När det har släppt lite
    kommer det här...

  334. "Gud, vad har jag gjort? Jag måste
    tillbaka, annars börjar folk prata."

  335. "När folk börjar prata
    blir det problem min familj."

  336. Det finns en så stark lojalitet.

  337. Den största svagheten
    som många flickor bär på-

  338. -är deras systrar eller mamman.

  339. Trots att samhället har gjort
    väldigt många insatser för flickor-

  340. -som har behövt skydd,
    så går de tillbaka hem.

  341. Vi förstår inte varför. Men egent-
    ligen är det inte svårt att förstå.

  342. Dels är det svagheten inför mamman.

  343. Att ha växt upp med en mamma
    där hon har blivit misshandlad-

  344. -slaviskt har tillgodosett
    pappans behov-

  345. -kanske själv blev bortgift, det
    kanske inte finns kärlek till pappan.

  346. Men hon har stått ut med slag och
    hot. Både psykiskt och fysiskt våld-

  347. -ibland också sexuellt våld,
    bara för sina döttrars skull.

  348. Om det här är vad vi barn får höra...
    Så var det i mitt fall.

  349. Den dag som jag blev bortgift-

  350. -kunde jag inte säga att jag
    inte ville. Mamma grät och sa:

  351. "Om du inte tänker på dig själv,
    tänk på mig."

  352. "Jag vill att du gifter dig med honom
    så folk inte pratar illa om oss."

  353. Vi hade
    väldigt mycket problem i vår familj.

  354. Det ledde till
    att inom två veckors ram-

  355. -från att vi kom dit,
    till byn i Turkiet, från den dagen...

  356. Min f.d. mans familj visste att min
    pappa hade kommit med alla döttrar.

  357. Vi stod redo på äktenskapsmarknaden.

  358. Min farfar hade spridit det
    innan vi hade kommit till byn.

  359. Det tog två veckor
    tills jag befann mig i makens hem.

  360. Allt som allt tog det två veckor.

  361. Det var en människa
    som jag inte kände.

  362. Jag hade inga planer på
    att gifta mig, men var tvungen.

  363. I dag har vi kommit
    lite längre i Sverige.

  364. Det finns många
    som jobbar med dessa frågor.

  365. Det är lättare att möta ungdomarna
    och jobba förebyggande.

  366. Men då, 1988, hade vi inte kunskap
    om detta. Det året blev jag bortgift.

  367. När jag kom tillbaka, 15 år och gift,
    sökte jag till Östermalms gymnasium-

  368. -och kom in på handelslinjen.

  369. Jag minns ett tillfälle. Vi
    skulle göra en utflykt med klassen.

  370. Läraren bad oss ta hem lapparna
    för att få föräldrarnas underskrift-

  371. -så att det var okej att följa med.

  372. Jag började kallsvettas.
    Jag väntade tills alla hade gått ut.

  373. Sen gick jag fram till läraren. "Är
    det okej om jag skriver på själv?"

  374. "Jag bor inte med mina föräldrar."
    - "Nehej, var bor du nånstans?"

  375. Då sa jag: "Jag är gift." - "Då
    får du väl be din man skriva under."

  376. Jag kände mig så kränkt. Jag förstod
    att läraren inte förstod mig.

  377. Jag kände att jag inte ville tillbaka
    till den skolan, så jag hoppade av.

  378. I dag har vi kommit så långt
    att vi har lyft upp vissa frågor-

  379. -som hur det är i skolan för alla
    barn som måste leva ett dubbelliv.

  380. De kommer tidigt på morgonen
    med klädseln som de måste ha på sig-

  381. -och byter sen om på skoltoaletterna,
    och när de ska hem byter de om igen.

  382. Vi ser vad som händer barnen
    som inte får delta på klassresor-

  383. -simundervisning
    och sexualitetsundervisning.

  384. Det är frågor som vi kämpar för
    och lyfter upp till våra politiker.

  385. Vi måste få till stånd
    bättre lagar och riktlinjer.

  386. Jag har svårt att förstå hur man
    i skolans värld kan acceptera-

  387. -att ett barn kommer med en lapp:

  388. "Jag får inte delta i
    religionsundervisningen."

  389. Eller i simundervisningen
    eller i sex och samlevnad.

  390. Många skolor säger att det är okej.
    Hur kan man det?

  391. Det finns en skolplan
    som måste följas av alla.

  392. Man får inte göra skillnad på barn.

  393. Det är det här som gör
    att jag har en lite annan attityd.

  394. Du sa att jag inte följer regler.
    Det gör jag, men jag accepterar inte-

  395. -att bli förtryckt
    i nåt annat system.

  396. När jag föreläser för socialtjänsten,
    för de har fått mycket kritik...

  397. Jag var en av dem
    som i tidig tid gjorde ett utlåtande-

  398. -utifrån det jag hörde när flickorna
    berättade sina skräckscenarier-

  399. -om
    hur socialsekreterare bemötte dem.

  400. Jag sa: "Låt inte svensk socialtjänst
    bli de nya hedersförtryckarna."

  401. Vem är jag att tala om
    vad som är bäst för dig?

  402. Vad är skillnaden mellan mig
    och föräldrarna om jag inte lyssnar?

  403. I Sverige älskar vi offer. Vi tycker
    synd om. Jag går starkt i gång då.

  404. Jag är inte ett offer.
    Jag är en aktiv människa.

  405. Jag vill för sjutton inte
    att nån tycker synd om mig!

  406. Jag tror att många delar den känslan.
    De kan ha varit i en offerposition.

  407. "Tyck inte synd om mig. Lyssna in mig
    och hjälp mig att visa vägar."

  408. När jag har varit ute och föreläst...

  409. Ibland har man inom socialtjänsten
    vänt ut och in på sig själv.

  410. Förståeligt. Ibland vet man inte hur
    man ska hjälpa människan framför sig.

  411. Om man inte har kompetensen
    kan det bli svårt.

  412. Men jag har svårt för de som försöker
    få det till en tonårskonflikt-

  413. -involverar föräldrarna,
    och ska göra SoL-placering.

  414. Om vi pratar om en flicka utsatt för
    hedersrelaterat våld och förtryck-

  415. -har jag svårt för att se
    hur man kan göra SoL-placering.

  416. Det kan ske i vissa situationer
    beroende på hot och så.

  417. Men även om det inte finns ett hot om
    att hon kommer att mördas-

  418. -kan hotet se annorlunda ut.
    Vi pratar om utfrysning och skam.

  419. Vi pratar om skuld. Vi pratar om den
    här psykiska misshandeln och terrorn.

  420. Jag fick en flicka som var sexton år.
    Jag ska inte namnge kommunen.

  421. En ung socialsekreterare
    som var nyutexaminerad-

  422. -kom till mig och sa:
    "Vi har hört talas om dig."

  423. "Vi har en flicka som har
    problem hemma med föräldrarna."

  424. "Hon har irakisk bakgrund,
    de är muslimer."

  425. "Vi kommer att starta en utredning."

  426. "Nån antyder
    att det kan förekomma heder."

  427. "Vi skulle vilja göra
    jourhemsplacering hemma hos dig."

  428. "Men vi vill inte,
    eftersom du jobbar med dessa frågor"-

  429. -"att du går in och ser det här
    ur hedersproblematik."

  430. "Du måste jobba med oss för att få
    flickan att kontakta sina föräldrar."

  431. Jag sa då: "Jag vill träffa flickan."
    Och vi två satt i samtal i en timme.

  432. Direkt såg jag att det här är
    hedersrelaterat våld och förtryck.

  433. På högsta nivå.
    Då sa jag till socialsekreteraren:

  434. "Jag kan inte lova
    att jag jobbar med dig."

  435. "Utan jag kommer att göra min egen
    bedömning. Jag är HRV-strateg."

  436. "Jag gör hot- och riskanalyser."

  437. "Märker jag att det är heders-
    problematik så lyfter jag upp det."

  438. Men i det här fallet
    ville de inte se det så.

  439. Hon var SoL-placerad,
    så vi kunde inte komma nånvart.

  440. När hon började öppna sig för mig,
    eftersom jag har den här bakgrunden-

  441. -berättade hon för mig att hon
    hade blivit våldtagen av sin pappa.

  442. Det är en riktig skam. När hon bodde
    hos mig sov hon med lampan tänd-

  443. -kläderna på och dörren på glänt.
    När jag kom in bara...

  444. Jag förstod att det var nåt mer.
    Ju mer jag fick henne att våga prata-

  445. -desto mer kom det fram. Det
    hade förekommit sexuella övergrepp.

  446. Hon kan inte berätta det.
    Det är en skam.

  447. Jag försökte förklara att de
    måste ändra det från SoL till LVU.

  448. Mamman vet var hon bor.
    Mamman, väninnor och släkt-

  449. -terroriserar flickan
    och dyker upp i skolan.

  450. "Om du har annan information
    tar jag upp det i nämnden."

  451. "På ett villkor: Det jag skickar får
    inte komma till mammans kännedom."

  452. Och vad gör hon?
    Det går till mammans kännedom.

  453. Det här är såna allvarliga saker.

  454. Ibland är det faktiskt vi
    som skadar mer, alltså myndigheter.

  455. Jag ska avsluta, jag såg det.

  456. När jag lyssnar in alla barn som har
    vuxit upp i de religiösa grupperna-

  457. -tänker jag vilken
    är skillnaden mellan dem och oss?

  458. Varför är man ibland
    så snabb att agera?

  459. "Jaha, är ni muslimer? Okej."

  460. "Är du begränsad?" Och sen bara poff.
    Jag har sett såna omhändertaganden.

  461. Jag har fått säga:
    "Hon ska inte in på skyddat boende."

  462. "Hon är inte så förtryckt."
    Förstår ni?

  463. Varför då ser man inte dessa barn
    i de här religiösa samfunden?

  464. Vad är skillnaden?

  465. Jag tackar, och öppnar upp
    för frågor. Vi har tid, eller?

  466. Tack. - Snabb fråga? I mitten.

  467. 20 000 barn
    lever i sektliknande förhållanden.

  468. Hur många barn
    kan ha den här rädslan i Sverige?

  469. Det finns ett stort mörkertal.
    Vi kan inte komma åt exakta siffror.

  470. Siffrorna vi har i dag
    är extremfallen.

  471. Det som medierna belyser.

  472. Alla som lever under förtrycket...
    I dag kallas det vardagsheder.

  473. De som lever med det under vardagen
    kommer vi inte åt.

  474. Jag kan inte säga en exakt siffra.

  475. Sen har vissa myndigheter
    gjort forskning på olika skolor-

  476. -och har nåt uppskattat,
    men jag följer inte det.

  477. -Då tackar vi Zubeyde.
    -Ska jag ta av mig?

  478. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Livet i och efter hederskultur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Zubeyde Demirörs blev bortgift i ung ålder och utfryst då hon valde att inte leva enligt familjens regler. Idag driver hon ett hem för flickor inom hedersproblematik. Här talar hon om att avmystifiera hedersbegreppet, om att inte se sig som ett offer, och om diskrimineringen i att alla barns lika rättigheter inte säkerställs i Sverige. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Familjesociologi, Heder, Hedersrelaterat våld, Samhällsvetenskap, Sociologi, Tvångsäktenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Sekter och livet efter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sektbegreppet

Vad menas med begreppet sekt och varför är det så laddat? Finns det en särskild personlighetstyp som lättare dras in i sekter? Håkan Järvå, legitimerad psykolog och själv sektavhoppare, berättar om vad som lockar och varför det är så svårt att lämna. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Sekters psykologiska konsekvenser

Marianne Englund, legitimerad psykolog och före detta Jehovas vittne, berättar om sekters maktmedel. Skam, skuld och heder är centralt för att behålla medlemmarnas lojalitet gentemot gruppen och för att hålla sexualiteten i schack. Språket är ytterligare ett medel för att skapa distans till omvärlden. Vilka diagnoser är vanliga bland avhoppare och hur skiljer de sig från personer som inte varit med i en sekt? Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Barn i sekter

De kriterier som används för att fastställa om ett barn tillhör en riskgrupp gäller oftast familjer där det förekommer våld, missbruk eller psykisk sjukdom. Men hur passar detta in på barn i sekter? Är barn i sekter barn i riskgrupp? Vera Lanängen, socionom och uppvuxen inom en sekt, berättar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Hjälpbehov hos sektmedlemmar

Helena Löfgren är legitimerad psykoterapeut och har själv varit med i en sekt. Här berättar hon om hur problematiken efter ett avhopp från en sluten grupp eller sekt delvis är beroende på vilken position medlemmen haft i gruppen, och att det ser olika ut för första och andra generationens medlemmar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Vård för före detta sektmedlemmar

Panelsamtal där de medverkande berättar om sina upplevelser i sekter och om vården de fick i samband med sina avhopp från Jehovas vittnen och Södermalmskyrkan. Medverkande: Madeleine Brink, Lena-Maria Busk, Susanna Boldizar och Christina Avara. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Avhopp från kriminella gäng

Peter Svensson har lämnat ett mångårigt deltagande i den kriminella världen och arbetar idag med att hjälpa avhoppare och ge stöd åt unga i riskgruppen. Här berättar han om sårbarheten i att lämna det som blivit som en familj, om osäkerheten i att orientera sig i det övriga samhället och om vikten av att hjälpa när motivationen finns. I kriminella grupperingar finns en liknande dynamik som i sekter, och orsakerna till att unga människor går med är ofta desamma. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Livet i och efter hederskultur

Zubeyde Demirörs blev bortgift i ung ålder och utfryst då hon valde att inte leva enligt familjens regler. Idag driver hon ett hem för flickor inom hedersproblematik. Här talar hon om att avmystifiera hedersbegreppet, om att inte se sig som ett offer, och om diskrimineringen i att alla barns lika rättigheter inte säkerställs i Sverige. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Med Stalin som Gud

Under sina tonår gick Magnus Utvik med i en kommunistisk sekt som förespråkade väpnad revolution. Gruppen utövade hård kontroll över medlemmarna, med utfrysning som följd för den som inte var renlärig nog. Här berättar Magnus Utvik om hur han först i vuxen ålder kom till insikt om hur medlemskapet påverkat honom. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Strategier för hjälp av avhoppargrupper

Hur kan man hjälpa människor som tidigare levt i sektliknande förhållanden? Hur ska samhället och myndigheter agera? En paneldiskussion med deltagare som själva har erfarenhet från dessa miljöer och idag arbetar professionellt med avhoppare från sekter, kriminella gäng och hederskulturer. Medverkande: Marianne Englund, Helena Löfgren, Håkan Järvå, Zubeyde Demirörs och Peter Svensson. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Konsekvenserna av nätmobbning

Peter K Smith, professor på Goldsmithuniversitetet i England, går igenom hur nätmobbning ser ut och vilka konsekvenserna blir för den som blir mobbad. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet - ärren finns alltid kvar

Mobbningen och fåglarna

Per har alltid älskat fåglar. När han blev ordförande i det lokala fågelskådningssällskapet blev ingen förvånad. Men en dag förändrades allt, och plötsligt blev föreningen en plåga.

Fråga oss