Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015 : Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?Dela
  1. Hej, mitt namn är Tom Nilsson.
    Jag är statsvetare-

  2. -på Malmö högskolas institution
    för globala politiska studier.

  3. Jag tänkte prata om min forskning,
    som har skett för ett större projekt-

  4. -som heter Mistra Future Fashion,
    som på olika sätt-

  5. -tar sig an frågan
    om kläder och hållbarhet.

  6. Vi på Malmö högskola har
    fokuserat på och intresserat oss för-

  7. -vad politiken kan göra
    för att skapa ett mer hållbart mode.

  8. Jag tänkte i dag beskriva problemet,
    varför vi ska bry oss om det här.

  9. Jag ska berätta lite grann
    om hur vi har angripit...

  10. ...och hanterat det här problemet
    och presentera lite resultat.

  11. Sen ska jag avsluta med att ge
    några förslag på vad vi kan göra.

  12. Så det är så upplägget ser ut.

  13. "Att sluta cirkeln", står det här.
    Det är den här idén och tanken om-

  14. -att vi kan skapa
    ett litet kretslopp-

  15. -en så kallad cirkulär ekonomi,
    där de resurser-

  16. -som vi använder för att göra kläder
    kan användas till nya kläder.

  17. Vi stänger cirkeln
    och går runt på samma resurser-

  18. -och samma material.

  19. Okej. Jag tänkte börja med
    varför vi ska bry oss om det här.

  20. Det finns många anledningar till det-

  21. -för nästan oavsett hur vi mäter
    miljöavtryck och hållbarhet-

  22. -så kan vi se att kläder har
    ett väldigt högt miljöavtryck.

  23. Det handlar om
    kemikalier som används.

  24. Det handlar om stora mängder vatten.
    Det är mycket land som tas i bruk-

  25. -och mycket energi som går åt.

  26. Och mycket av de här kostnaderna
    ligger inte här hos oss-

  27. -utan de ligger långt borta
    i de länder där kläderna tillverkas.

  28. Man kan också säga att det finns
    ganska lite reglering kring kläder.

  29. Det finns ganska få incitament
    till att göra rätt.

  30. Man kan också se det
    som ett stort resursslöseri.

  31. Vi lägger mycket resurser på
    att göra kläder som ofta kastas sen-

  32. -när vi har tröttnat på dem
    eller slitit ut dem i bästa fall.

  33. Det har också funnits låg medvetenhet
    om att det här är ett problem-

  34. -och vi kan också se
    att konsumtionen av kläder har-

  35. -under 1990- och 2000-talet
    stigit kraftigt men planat ut nu.

  36. Men vi konsumerar långt mer
    än vad vi egentligen behöver.

  37. En annan sak som är värd att nämna
    är att klädernas reella kostnad-

  38. -inte är inräknad i det pris
    vi betalar när vi köper dem-

  39. -utan det finns ett miljöpris-

  40. -som framtiden får ta sig an.

  41. Så det finns många argument för att
    det här är nåt som är relevant att...

  42. ...göra nånting åt.

  43. Och vad kan då göras? Jag tänkte...

  44. ...säga som så att vi
    som konsumenter, som medborgare...

  45. ...kan ju agera medvetet och klokt
    och försöka göra goda val.

  46. Men ännu viktigare är
    att vi tillsammans genom politiken-

  47. -tar oss an det här problemet.

  48. Mycket av forskningen
    kretsar kring det här.

  49. Det finns forskare som har
    stor tilltro till konsumenters makt-

  50. -att välja rätt och trycka på-

  51. -och få företagen
    att agera mer miljömedvetet.

  52. Men vi ser ju att konsumtionen ökar,
    och det verkar inte-

  53. -som om konsumenter själva
    på nåt vis kan vända den här skutan-

  54. -och få till stånd
    större förändringar, om vi säger så.

  55. Så min slutsats skulle snarare vara
    att, visst, alla kan bidra-

  56. -men det behövs också nånting mer.

  57. Att vi agerar som ett kollektiv,
    att vi agerar genom politiken-

  58. -och skapar regler och incitament
    för att ta oss an det här problemet.

  59. Om vi tittar på
    hur det ser ut i stor utsträckning-

  60. -så är det en ganska linjär process.

  61. Vi börjar med produktionen av kläder-

  62. -som tillverkas
    och skeppas över jordklotet.

  63. De hamnar i en affär,
    där vi köper dem, vi använder dem-

  64. -och sen kastar vi dem och köper nya.

  65. Så kläderna används inte
    efter att vi har tröttat på dem.

  66. De kastas.
    Antingen bränns de och blir energi-

  67. -eller så hamnar de på soptippen
    och grävs ner.

  68. Det är ju inte god resurshushållning-

  69. -och det är inte heller
    särskilt miljömedvetet.

  70. Så frågan är om vi kan bryta-

  71. -det här sättet att agera.

  72. Vi kan också säga att vi har
    en köp- och slängkultur-

  73. -där vi köper väldigt mycket kläder,
    och i bästa fall använder vi dem-

  74. -men det är väldigt mycket
    som vi använder ganska lite.

  75. Huvuddelen av våra kläder
    hamnar sen i soporna.

  76. De samlas inte in och kommer inte
    till nytta, utan de bränns upp.

  77. Mycket av det som kastas är kläder
    av god kvalitet som kan användas mer.

  78. Så vi går miste om en massa resurser
    som skulle kunna komma till nytta.

  79. Det är här som den här idén
    om en mer cirkulär process kommer in.

  80. Vi vet också att kläder är billiga
    och ofta av ganska dålig kvalitet.

  81. Man förväntar sig inte
    att kläderna ska hålla länge.

  82. Problemet är att även dålig kvalitet
    har ett miljöavtryck-

  83. -som i stor utsträckning motsvarar
    de kläder som är av god kvalitet.

  84. Och många klädföretag har det här
    med slit och släng som sin affärsidé.

  85. Man har billiga kläder
    av dålig kvalitet.

  86. Därigenom skapar man ett tryck på oss
    att köpa mycket kläder.

  87. Vad krävs då för att vi ska kunna
    övergå till en mer cirkulär ekonomi?

  88. Här är det stora utmaningar
    som ligger framför oss-

  89. -för det är inte lätt
    att återvinna kläder.

  90. Dels slits våra kläder,
    så det är svårt-

  91. -att använda fibrerna
    till att skapa nya kläder.

  92. Dels har de flesta kläder
    olika material i sig-

  93. -och det finns detaljer
    som blixtlås och knappar-

  94. -som gör det ganska svårt att
    på industriell nivå återvinna dem.

  95. Så här behövs det-

  96. -mer forskning och mer kunskap
    för att kunna göra det här-

  97. -på ett sätt som kan konkurrera
    med nyproducerade fibrer-

  98. -och som gör det billigt
    att köpa återvunna fibrer.

  99. Vad vi kan göra däremot
    är att förlänga livslängden...

  100. ...och använda oss av kläderna
    så länge det är möjligt...

  101. ...genom second hand och annat.

  102. Och vi kan samla in kläderna,
    för även om de inte återanvänds-

  103. -så kan vi använda dem
    genom att trasa dem-

  104. -och ha det till stoppning och annat.

  105. Det är den återvinning
    som sker i dag, "downcycling"-

  106. -d.v.s. att man trasar upp kläder
    och har dem till nånting-

  107. -industritrasor eller stoppning
    till bilar eller nånting annat.

  108. Däri ligger en stor utmaning,
    men det finns mycket vi kan göra-

  109. -i väntan på
    nån typ av teknikgenombrott-

  110. -eller nåt nytt material som gör det
    lätt att återvinna kläder.

  111. Vi har också intresserat oss för
    det vi kallar kläders livscykel.

  112. Vi följer kläder genom livscykeln
    från gröda och produktion-

  113. -till att vi använder kläderna
    och gör oss av med dem-

  114. -och vad som händer med kläderna
    när vi är färdiga med dem.

  115. Vi ville se var det
    huvudsakliga miljöavtrycket finns.

  116. Var behöver vi sätta in...

  117. Var behövs insatserna
    i en sån här livscykel?

  118. Analyserna visar
    att dels är det produktionen-

  119. -som behöver göras bättre.

  120. En stor del av miljöavtrycket
    ligger i produktionen.

  121. Det är också hur vi använder kläder,
    hur vi tvättar dem-

  122. -och sist då vad som händer med dem
    när vi har tröttnat på dem-

  123. -och hur vi
    gör oss av med våra kläder.

  124. Jag skulle vilja säga
    att där vi står i dag-

  125. -så är min analys
    att politiken fortfarande är-

  126. -om inte frånvarande så inaktiv.

  127. Det är mycket utredningar
    som är på gång och som görs.

  128. Naturvårdsverket har bland annat
    tittat på kläder och lagt förslag-

  129. -men hållningen är ganska avvaktande.

  130. Vi har inte sett mycket resultat
    från politiskt håll än så länge.

  131. Företagen, kan vi snarare se,
    har vaknat-

  132. -och jobbar
    med hållbart mode mer aktivt.

  133. Vi har sett vissa stora klädföretag
    som nu samlar in kläder i butikerna.

  134. De ser till att de hamnar rätt,
    delvis till återvinning-

  135. -och även till återanvändning.

  136. Man jobbar för att hitta ny teknik
    för att kunna återvinna kläder-

  137. -och för att nå materialåtervinning,
    som kanske hade varit-

  138. -den stora...nyckeln
    till att skapa ett hållbart mode.

  139. Men det är inte alla företag.
    Det är de stora företagen-

  140. -som har ett varumärke att vårda
    som arbetar med de här frågorna.

  141. Det är ett sätt att tillförsäkra sig
    material i framtiden-

  142. -för vi vet att bomullspriserna
    är stigande och har fluktuerat-

  143. -och vi vet också att tillgången
    till mark för att odla bomull-

  144. -är begränsad.

  145. Vi ser också att det
    har kommit miljöcertifieringar-

  146. -som på olika sätt försöker bedöma
    hur kläderna står sig-

  147. -i nån typ av miljöanalys.

  148. Då får man
    en grön groda eller ett grönt träd-

  149. -som vi konsumenter
    kan ta ställning till-

  150. -genom att köpa
    miljöcertifierade kläder.

  151. Jag skulle säga
    att det finns två lösningsparadigm-

  152. -kring det här med hållbart mode.

  153. De kan också gå att kombinera.

  154. Vi kan säga
    att det finns ett lösningsförslag-

  155. -som är väldigt fokuserat
    på ny teknik-

  156. -på nya material och på forskning.

  157. Där hoppas man
    att man ska kunna kombinera-

  158. -miljöarbetet med tillväxt.

  159. Utan att hämma tillväxten
    så kan vi med hjälp av ny teknik-

  160. -fortsätta konsumera och göra kläder,
    fast vi gör det bättre.

  161. Sen har vi det andra paradigmet
    som är mer inriktat på att begränsa.

  162. Vi måste sluta köpa så mycket
    och börja köpa bättre.

  163. Vi måste minska
    nyproduktionen av kläder-

  164. -och vi måste förändra attityder
    och slit- och slängmentaliteten.

  165. Vi måste
    strypa konsumtionen på olika sätt.

  166. Men det ju ingenting som inte säger
    att de två lösningsparadigmen kan...

  167. Vi kan arbeta för dem
    samtidigt och parallellt.

  168. Jag utlovade lite rekommendationer
    och förslag på vad vi kan göra.

  169. Jag tänkte börja med vad vi kan göra
    kollektivt eller genom politiken.

  170. Och jag tycker att det offentliga-

  171. -stat, landsting och kommun,
    kunde föregå med gott exempel-

  172. -ta täten och göra
    all offentlig upphandling grön-

  173. -så att alla de kläder
    som man handlar in i offentlig regi-

  174. -är tredjehandscertifierade,
    miljöcertifierade.

  175. Den offentliga sektorn är en stor
    konsument av textilier och kläder.

  176. Det vore snyggt om man kunde visa
    en medvetenhet från offentligt håll-

  177. -att det här
    är nånting som är viktigt.

  178. Sen har vi ett annat förslag
    som handlar om producentansvar.

  179. Producentansvar finns ju
    för en rad produkter.

  180. Vi är ganska vana vid
    att lämna ifrån oss glasflaskor-

  181. -plastförpackningar och batterier
    och annat.

  182. Nåt liknande
    skulle vi kunna ha för kläder.

  183. Det finns länder som har infört det,
    i alla fall ett - Frankrike.

  184. Tanken här är att man, så att säga...

  185. Kostnaden
    för att hantera den här resursen-

  186. -ska läggas på dem
    som producerar kläderna - företagen.

  187. Det är
    den här "Polluter Pays Principle".

  188. Hade man ett sånt producentansvar...

  189. ...så skulle man
    tvinga producenterna att samla in...

  190. ...de kläder som finns på marknaden
    och se till att de hamnar rätt.

  191. Antingen att de säljs i second hand-
    butiker i Sverige eller utomlands-

  192. -eller att de går
    till "downcycling" och återvinning.

  193. Fördelen med ett sånt här system
    skulle kunna vara-

  194. -att man sätter tryck på företagen-

  195. -att redan i designfasen
    tänka in återvinning-

  196. -och tänka grönt redan vid ritbordet
    när man sitter och designar kläderna.

  197. Man kan skapa ekonomiska incitament,
    d.v.s. att det blir kostsammare-

  198. -att sälja "dåliga" kläder,
    och man kan premiera "bra" kläder.

  199. Man kan så att säga
    sätta olika prislappar på kläder-

  200. -beroende på
    om de är bra eller dåliga.

  201. En annan fördel
    är att man får upp volymerna.

  202. Man får in kläderna i stället för
    att de kastas och bränns.

  203. Får man in kläder så sätter det tryck
    på teknikutvecklingen.

  204. Då har vi en volym att arbeta med.

  205. För ska gamla kläder kunna konkurrera
    med nyproducerade kläder i pris-

  206. -så behövs det väldigt stora volymer.

  207. Många menar att den svenska marknaden
    inte ens är tillräcklig-

  208. -utan att vi måste
    samarbeta inom Norden-

  209. -och skapa
    ännu större volymer tillsammans.

  210. Det vore nog ett sätt att komma åt
    många av problemen vi har med kläder.

  211. Då kunde vi kanske också
    få i gång en mer...

  212. En teknikutveckling.

  213. Sen har vi det här med kemikalier
    som har varit en stor fråga i media-

  214. -att kläder innehåller
    en massa skadliga kemikalier.

  215. Man hinner knappt
    reglera kemikalierna.

  216. Det kommer nya hela tiden
    som ska testas och bedömas.

  217. Vad jag tycker hade varit bra
    är en så kallad positiv lista-

  218. -med de kemikalier
    som är tillåtna att använda-

  219. -och som får finnas i kläder.

  220. Då är det kemikalieindustrins ansvar
    att visa på-

  221. -att de kemikalier man har använt
    är okej och inte skadliga.

  222. Kemikalieinspektionen
    har jobbat mycket med-

  223. -att få ihop en kemikalielista,
    men det har varit väldigt svårt.

  224. Man har också den europeiska nivån
    att förhålla sig till.

  225. Det finns ju reglering på EU-nivå
    kring det här med kemikalier.

  226. Som ni minns
    så visade livscykelanalysen-

  227. -att mycket av miljöbelastningen
    sker i produktionen av kläder-

  228. -och ibland
    har produktionen rätt gammal teknik.

  229. Här har vi befintlig teknik
    som vi kan använda oss av.

  230. Vi kan byta ut den gamla tekniken
    som finns i producentländerna-

  231. -med befintlig teknik
    som hade sparat energi och vatten-

  232. -och gjort det mer miljövänligt.

  233. Sen tänker jag:
    "Föregå med gott exempel."

  234. Lilla Sverige, som mycket av det här
    utgår från, är ju ett litet land.

  235. Ur ett globalt perspektiv
    är vi helt ointressanta.

  236. Vad vi gör, spelar det nån roll?
    Ja, ganska lite, får man säga.

  237. Men man kan ha en förhoppning om
    att Sverige som gott exempel-

  238. -kan skapa ringar på vattnet.

  239. Sverige kan också arbeta
    bortom sina egna gränser.

  240. Vi ser ett samarbete mellan
    de nordiska länderna som lovar gott.

  241. Man har kommit fram till bra idéer,
    bland annat kring producentansvar-

  242. -men vi saknar fortfarande steget-

  243. -när det tas beslut om det
    och blir en implementering av det.

  244. Men det hade varit kul att se
    att vi i Norden kunde ta täten-

  245. -i de här frågorna
    och visa att det är möjligt.

  246. Sen måste man också
    jobba gentemot EU.

  247. Där vet jag att det händer mycket
    just kring de här kemikaliefrågorna.

  248. Det är min lilla rekommendation till
    politiker och andra beslutsfattare-

  249. -om vad man skulle kunna göra.

  250. Jag tänkte avsluta lite kort med
    att tipsa om vad var och en kan göra.

  251. Det är inga märkvärdiga saker.

  252. Man kan försöka förlänga livet
    på de kläder man har.

  253. Kasta dem inte, utan skänk bort dem
    till nån organisation...

  254. ...som tar hand om dem,
    eller nåt företag.

  255. Man kan byta kläder, låna kläder
    och framför allt kan man laga kläder.

  256. Vi vill försöka förlänga livslängden
    och minska nyproduktionen av kläder.

  257. Vi kan konsumera mer medvetet
    och köpa certifierade kläder.

  258. Vi kanske kan köpa kläder
    av bättre kvalitet som håller längre-

  259. -och som ofta kanske är
    snyggare och bekvämare också.

  260. Man kan ställa krav och visa-

  261. -att det här är nåt vi bryr oss om
    och som är viktigt för oss.

  262. Man kan sluta torktumla sina kläder-

  263. -som har visat sig vara
    en stor del av kläders miljöavtryck-

  264. -att vi torktumlar
    så att en massa energi går åt.

  265. Det är vad var och en kan göra,
    och nu tar jag fram sista bilden.

  266. Till er som tyckte
    att det här lät spännande-

  267. -och som vill förkovra er och
    lära er mer finns de här länkarna.

  268. Det sista tipset är en bok-

  269. -"The Travels
    of a T-Shirt in the Global Economy"-

  270. -där man får följa en T-shirts resa
    kors och tvärs över jordklotet.

  271. Tack så mycket!

  272. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Miljö > Avfall och återvinning, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Beklädnadsindustri, Beklädnadsvaror, Kläder, Teknik, Textilier, Textilindustri, Återvinning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - För miljön i tiden

Miljöarbetet på 70-talet

Bekämpningsmedlet hormoslyr användes på 70-talet. Det var en annan tid, säger Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna. I detta samtal om miljöarbetets utveckling deltar också Sofia Jannok, nordsamisk sångare och kompositör och miljödebattören Anders Wijkman. Inspelat i november 2013. Arrngör: Kungliga dramatiska teatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss