Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015: Barn och ungdomar i stadenDela
  1. Jag heter Anna-Karin Ivert och
    är lektor i kriminologi här i Malmö.

  2. Jag ska prata
    om barn och ungdomar i staden.

  3. Om rörelsemönster, otrygghet
    och psykisk hälsa.

  4. Jag tänkte först snabbt säga något-

  5. -om varför vissa barn och ungdomar
    utvecklar psykisk ohälsa.

  6. Det kan bero på en mängd faktorer som
    verkar på olika nivåer och samspelar.

  7. Det kan vara biologiskt,
    som genetisk sårbarhet.

  8. Det kan vara psykologiskt,
    som inlärningssvårigheter.

  9. Det finns också sociala faktorer,
    som konflikter i familjen.

  10. Man kanske är mobbad i skolan-

  11. -eller så handlar det om social miljö
    i bostadsområdet eller andra områden.

  12. Det tänkte jag prata om i dag.

  13. Det finns internationell forskning-

  14. -främst från USA, men även
    från Storbritannien och Holland-

  15. -som handlar om hur psykisk ohälsa
    varierar mellan bostadsområden.

  16. Man förklarar det på olika sätt.

  17. Det finns skillnader i hur man mår
    mellan områden.

  18. Ofta förklaras det
    med strukturella förutsättningar.

  19. Man tittar på samband mellan
    områdets socioekonomiska status-

  20. -eller fattigdomsnivån i området
    och hur barnen mår.

  21. Ofta ser man att barn i områden
    med högre fattigdom eller utsatthet-

  22. -mår sämre. Exakt hur det hänger ihop
    finns det olika teorier kring.

  23. Det kan handla om att det finns
    mindre resurser i de områdena.

  24. Det är inte lika tydligt i Sverige-

  25. -men i USA kan det handla om tillgång
    till sjukvård och bra skolor.

  26. Området kan vara slitet-

  27. -och ha dåligt med plats
    där barn kan vara ute och leka.

  28. Det kan skapa...
    Man kanske måste vara hemma mer-

  29. -än vad man skulle varit annars,
    vilket kanske inte är bra.

  30. Man pratar också om att sociala
    processer kan påverka psykisk hälsa.

  31. Det är på områdesnivå.
    Man pratar om socialt kapital-

  32. -och kollektiv styrka eller förmåga.

  33. Den kollektiva styrkan handlar om
    i vilken utsträckning de boende-

  34. -kan ha någon form av informell,
    social kontroll över vad som händer.

  35. Man delar
    vissa normer och värderingar.

  36. Det skulle kunna påverka barns
    och ungdomars hälsa och utveckling-

  37. -genom att fler vuxna i området
    deltar i socialisationsprocessen.

  38. Dels kan man ingripa
    mot ett utåtagerande beteende-

  39. -men det kan också
    skapa en trygghetskänsla för barn.

  40. Man pratar också om att vissa områden
    kan vara en påfrestande miljö.

  41. Det handlar om hög kriminalitet-

  42. -vilket bidrar till ohälsa
    hos barn och ungdomar.

  43. Det kan handla om att man
    utsätts för brott och mår dåligt-

  44. -eller indirekt utsatthet.

  45. Någon jag känner kan ha utsatts,
    vilket innebär ett stressmoment.

  46. Det räcker att känna att det
    finns en risk att man ska utsättas.

  47. Det pratar man om.

  48. Sammantaget är det alltså
    ganska väldokumenterat-

  49. -att barn och ungdomar mår olika bra
    i olika områden.

  50. Forskningen har dock vissa brister
    som ofta lyfts fram.

  51. Brister och kunskapsluckor.
    De flesta gör likadant.

  52. Man tittar på om t.ex. socioekonomisk
    struktur hör ihop med psykisk ohälsa-

  53. -men man går inte in på orsakerna.

  54. En annan fråga kommer ofta upp
    som ett problem:

  55. Vem beskriver bostadsområdet?

  56. Man kan leta i data
    över utbildnings- och inkomstnivå-

  57. -efter samband med psykisk hälsa.

  58. Man kan också be vuxna beskriva
    hur de uppfattar området.

  59. Finns det problem?
    Finns det positiva sociala processer?

  60. Sen ser man hur de vuxnas beskrivning
    hänger ihop med barns psykiska hälsa.

  61. I andra studier frågar man barnen.

  62. Tycker de
    att det finns problem i området?

  63. Det diskuteras vad som är bäst:

  64. De vuxnas "objektiva" uppfattning
    eller barnens egna bilder.

  65. Det som talar för de vuxna
    är att det skulle kunna vara så-

  66. -att barn som mår dåligt upplever
    sitt område som problematiskt.

  67. Man vet inte vad som påverkar vad.

  68. Samtidigt har vuxna sannolikt
    en annan bild-

  69. -av området
    och vad som är ett problem.

  70. En annan brist handlar om tidsramen.

  71. Exponering för en miljö
    kan sannolikt spela ganska stor roll.

  72. Vistas du en kort tid i ett område
    så får det kanske ingen effekt.

  73. Har du däremot växt upp där kan det
    få jättestora effekter på hur du mår.

  74. Dels alltså längden på exponeringen-

  75. -men det kan också spela roll
    i vilken ålder du är i miljön.

  76. Du är olika känslig
    i olika perioder under ditt liv.

  77. Den sista bristen man brukar peka på
    är att det finns så många områden-

  78. -där barn och ungdomar tillbringar
    tid - mer och mer ju äldre man blir.

  79. Tittar man på bara var du bor och
    hur du mår så kanske man missar...

  80. Ser man inget samband kan man säga:
    "Social miljö spelar ingen roll."

  81. Väger man däremot in tiden ungdomarna
    tillbringar i andra miljöer-

  82. -i skolan, på stan
    eller i vänners bostadsområden-

  83. -så kan man kanske hitta samband.

  84. Jag ska ge några exempel från Malmö
    och titta på några frågor.

  85. I Sverige finns det viss kunskap
    kring de här frågorna.

  86. Mönstret liknar det internationella,
    men det finns ganska lite forskning-

  87. -kring hur bostadsområdet påverkar
    barns och ungdomars psykiska hälsa.

  88. Jag tänkte kolla på några frågor.

  89. Finns det samband mellan egenskaper
    i bostadsområdet och psykisk hälsa?

  90. Blir resultatet detsamma när ungdomar
    och vuxna beskriver sitt område?

  91. Vi tittar även på upplevd otrygghet.
    Kan det ha någon betydelse?

  92. Slutligen: Vilka samband finns mellan
    vardagsrutiner och rörelsemönster-

  93. -och hur ungdomarna mår?

  94. Materialet kommer från forsknings-
    projektet Malmöbarn, eller Minds.

  95. Vi har följt cirka 500 ungdomar
    under en längre period.

  96. Vi började 2007, då barnen var 12 år,
    och har följt dem tills...

  97. 2014 gjorde vi sista datainsamlingen.

  98. När de blev äldre fick vi tag
    på färre av dem - kanske 400 stycken.

  99. Varje gång
    har ungdomarna fått fylla i en enkät-

  100. -om vad de gör, hur de mår och hur de
    uppfattar sitt område och sin hälsa.

  101. De fick berätta hur de tillbringat
    fyra dagar föregående vecka.

  102. Var de har varit, med vilka
    och vad de gjorde.

  103. Parallellt har vi gjort en områdes-
    undersökning av de vuxnas bild-

  104. -för att kunna
    använda det här tillsammans.

  105. Vi tittar på sambandet i Malmö mellan
    områdesegenskaper och psykisk ohälsa.

  106. Det första
    är den klassiska fattigdomsvariabeln-

  107. -eller socioekonomisk utsatthet.

  108. Jag har vägt in områdets inkomstnivå
    och utbildningsnivå.

  109. Sambandet är tydligt.

  110. Barn från områden med högre socio-
    ekonomisk utsatthet verkar må sämre.

  111. Jag hittade också ett samband mellan
    barns upplevelse av kollektiv styrka-

  112. -och den lokala problemnivån. Just
    hur den lokala problemnivån upplevs-

  113. -verkar påverka
    hur barn och ungdomar mår.

  114. Vi jämför ungdomarnas och
    de vuxnas bild av bostadsområdena.

  115. De överensstämmer ganska väl.
    Det finns...

  116. Samma områden upplevs som
    problematiska av ungdomar och vuxna.

  117. De områden ungdomar upplever som bra,
    upplever de vuxna som bra.

  118. Det finns ett samband,
    men det är ganska svagt.

  119. Korrelationen blir ganska svag.

  120. Det finns en korrelation,
    men den är inte särskilt stark.

  121. Finns samma samband
    mellan psykisk ohälsa och område-

  122. -om vi ser på de vuxnas beskrivningar
    i stället för ungdomarnas?

  123. Det är samma bild,
    men här har vi använt-

  124. -kollektiv styrka och problemnivå
    från vuxenrapporten.

  125. Sambandet försvinner mellan områdes-
    variablerna och psykisk ohälsa.

  126. Det tyder på att
    ungdomarnas uppfattning av området-

  127. -är starkare än den beskrivning
    som vuxna i samma område ger.

  128. Jag vill också titta
    på upplevd otrygghet.

  129. Det finns forskning,
    framför allt från USA-

  130. -som visar på att otrygghet-

  131. -kan vara faktorn mellan hur man
    upplever sitt område och hur man mår.

  132. Det kan vara
    den förklarande mekanismen.

  133. Mycket riktigt ser vi...
    Ni minns sambandet-

  134. -mellan socioekonomisk struktur,
    kollektiv styrka och problemnivå.

  135. Lägger jag in huruvida ungdomen
    känner sig trygg i sitt område-

  136. -så försvinner den direkta effekten
    av områdesegenskaperna.

  137. Det är i stället otryggheten
    som påverkar psykisk ohälsa.

  138. Vi tar två personer i samma område
    som har samma bild av området.

  139. Om en är otrygg och den andra inte
    så påverkar det den psykiska hälsan.

  140. Det gäller främst
    mer inåtvända problem som depression.

  141. Avslutningsvis tänkte jag säga något
    om miljöer utanför bostadsområdet.

  142. Jag sa ju i början att man ofta bara
    tittar på var man bor.

  143. I vårt projekt kan vi titta på
    hur barnen rör sig i staden.

  144. Jag ska snabbt visa det.
    Här är en del av Malmö.

  145. Exempelpersonen bor i ett område
    och går i skolan i ett annat.

  146. Man kanske äter lunch någonstans och
    har fritidsaktiviteter någonstans.

  147. Man går hem, och sen till en kompis.
    Man går på bio och hem igen.

  148. En vanlig dag, eller en fredag,
    rör man sig i många olika områden.

  149. De kan se väldigt olika ut
    vad gäller socioekonomisk struktur-

  150. -men också sociala processer-

  151. -och faktorer
    som kan påverka upplevd trygghet.

  152. Vi tittar på
    tidsanvändning och psykisk ohälsa.

  153. Det här är väldigt enkla analyser
    som måste fördjupas.

  154. Ungdomar som tillbringar mer tid
    i socioekonomiskt utsatta miljöer-

  155. -rapporterar mer psykisk ohälsa.

  156. Tillbringar man mer tid i sådana
    områden så verkar man må sämre.

  157. Detsamma gäller områden
    med låg kollektiv styrka.

  158. Vi kan titta på typen av aktiviteter.

  159. De som tillbringar mycket tid utan
    vuxentillsyn rapporterar mer ohälsa.

  160. De som tillbringar mycket tid med
    familjen rapporterar lägre nivåer.

  161. Sambanden verkar se likadana ut
    över tid.

  162. Vi följde ju samma ungdomar
    under flera år.

  163. Vi har ännu inte tittat på
    åt vilket håll sambanden går.

  164. De som mår dåligt
    kanske söker sig till vissa miljöer-

  165. -eller så påverkar miljön hur man
    mår. Det måste man titta närmare på.

  166. Om vi ska ta några slutsatser
    så skulle jag säga-

  167. -att man måste ta hänsyn
    till ungdomarnas upplevelser.

  168. Det kan vara bra med objektiva mått-

  169. -från befolkningsregister
    eller vuxnas uppfattningar-

  170. -men man måste ta med
    ungdomarnas egna upplevelser.

  171. De verkar kunna förklara skillnader
    i hur de mår.

  172. Otrygghet kan förmodligen
    vara en viktig förklarande mekanism-

  173. -mellan områdesupplevelse och hälsa.

  174. Det kan förklara skillnaderna
    mellan olika områden.

  175. Rörelsemönster och rutiner varierar
    beroende på hur ungdomarna mår.

  176. Exakt hur det hänger ihop
    måste vi titta vidare på.

  177. Som sagt: Det som verkar vara viktigt
    att fortsätta studera och jobba med-

  178. -är samband mellan områdesegenskaper
    och psykisk ohälsa över tid.

  179. Dels exponeringens längd,
    men också ungdomarnas ålder.

  180. Hur kan en miljö
    man var i som 13-14-åring-

  181. -påverka ett utfall
    när man är 17-18 eller 18-19 år?

  182. Det kan få en negativ effekt-

  183. -men är man lite äldre får det kanske
    inte alls samma effekt.

  184. Vi vill hitta de känsliga perioderna.

  185. Det är också viktigt
    med fler individfaktorer.

  186. Alla påverkas inte likadant - flickor
    och pojkar kan påverkas olika.

  187. Individuella skydds- eller
    riskfaktorer kan också vara viktiga.

  188. Det här var bara grundläggande
    mönster för hur det verkar se ut.

  189. Det måste man fördjupa
    för att få mer kunskap.

  190. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Barn och ungdomar i staden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Bebyggelsesociologi, Boendemiljö, Bostäder, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociala strukturer, Sociologi, Stadssociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Våldet genom barnens ögon

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv. I 41 år har Bris stöttat barn som ropat på hjälp. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Teknik

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss