Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015: Vad spelar skogen för roll?Dela
  1. Jag heter Per Jönsson och jobbar på
    fakulteten för teknik och samhälle.

  2. Det här arbetet har jag gjort
    med min kollega Lars Eklund i Lund.

  3. Jag ska prata om att observera
    vegetation och klimat från rymden.

  4. Det har jag sysslat med ett antal år.

  5. Vi börjar med att titta
    på de här underbara blommorna.

  6. Vi kan slås av deras skönhet,
    men vi tittar längre ner.

  7. Då ser vi att det är läsarbilder
    från Sydsvenskan från den 4 januari.

  8. Då blir man lite orolig:
    Ska de blommorna finnas i januari?

  9. Kommer våra vintrar att bli så?

  10. Det är en vacker bild,
    men den ställer några frågor.

  11. Säger man "vegetation" så tänker de
    flesta, alldeles riktigt, på skogen.

  12. På de här bilderna ser vi ett
    av de mest produktiva ekosystemen:

  13. Tropiska regnskogar.
    Det här är i Sydostasien.

  14. De är otroligt artrika.

  15. Man kan säga att vi har en skyldighet
    att bevara dem.

  16. Skog är också viktigt
    eftersom det tar upp koldioxid.

  17. En annan anledning
    till att skog påverkar klimat:

  18. Om vi hugger ner skog så ändrar sig
    regn- och klimatmönster.

  19. Det finns många exempel
    på att man avverkat för mycket skog-

  20. -och fått
    omfattande klimatförändringar.

  21. Skogen är för många också en resurs.

  22. Vi kan utnyttja den
    eller missbruka den.

  23. Skogen är en av Sveriges och många
    andra länders viktigaste basresurser.

  24. Det finns många aspekter på skogen.

  25. Tänker vi på vegetation
    så kan vi också tänka på odlade fält.

  26. Till vänster
    ser vi ett vackert rapsfält.

  27. Det är någonstans i Skåne,
    kanske i maj.

  28. Bilden till höger visar
    ett småskaligt jordbruk i Afrika.

  29. Den odlade jorden är basen
    för den mänskliga existensen.

  30. Det är också en ekonomisk resurs
    och ett viktigt ekosystem.

  31. Om vi har monokultur
    eller mer småskalig odling...

  32. Vi vet att odling påverkar miljön:
    jorderosion, näringsläckage o.s.v.

  33. Vegetation och odlad mark
    är också en politisk fråga.

  34. Vem äger marken och jorden?
    Vem har rätt att odla?

  35. Vi har all anledning
    att observera vegetation.

  36. Om vi ska ta fler anledningar-

  37. -så vill vi förstå effekterna
    av den globala uppvärmningen.

  38. Vi vet att det blir stora effekter
    på ekosystem.

  39. Vi vill också förstå hur klimat,
    vegetation och miljö hör ihop.

  40. Vi vill generera data
    till klimatmodeller.

  41. Att titta på klimatmodeller
    är vårt sätt att se in i framtiden.

  42. Vi vet inte hur framtiden blir,
    men vi kan sätta upp modeller.

  43. Beroende på våra antaganden
    ser vi olika utvecklingsscenarion.

  44. De modellerna blir oerhört viktiga
    för att planera framtiden.

  45. Tittar vi på Sverige så är skogsbruk
    en långsiktig investering.

  46. Planterar vi träd så ska de kanske
    skördas om 50 eller 70 år.

  47. Vilka trädsorter ska vi satsa på?
    Vilka träd kommer att växa bra-

  48. -och fungera i ett ekosystem
    om 70 år?

  49. Vi får försöka sätta ihop det vi vet
    till en modell för framtiden.

  50. Här har vi en bild.
    Till vänster ser ni en karta.

  51. Det är temperaturen i juli
    i dagens läge.

  52. Till höger är samma karta med
    en antagen dubblerad koldioxidhalt.

  53. Nere till höger ser ni färgkodningen.

  54. Blått är relativt kyligt,
    och mörkrött är väldigt varmt.

  55. Förändringarna är stora.

  56. Koldioxiden kommer enligt modellerna
    att öka temperaturen.

  57. Frågan är: Var kommer man att
    kunna odla och i vilken omfattning?

  58. Vilka sorter klarar förändringarna?

  59. Det kommer att få politisk effekt -
    var människor kan bo och så vidare.

  60. Ändringarna kommer.
    Det får man ha i bakhuvudet.

  61. Vi vet inte hur stora de blir,
    men vi kan påverka dem.

  62. Hur ska man då observera vegetation?

  63. Det bästa hade varit att ta en liten
    fältstol och sätta sig i en glänta.

  64. Det här är någonstans i Norge.

  65. Man tar ledigt från sitt jobb
    och sitter där hela året.

  66. Man ser hur vegetationen ändrar sig.

  67. Här är det höst,
    och nu kommer vi tillbaka till våren.

  68. Det är bra, men det duger inte
    om vi ska förstå vegetationen.

  69. Från min lilla plätt kan jag se
    att det blir grönare och fler löv-

  70. -men jag måste ha ett mått för
    att kunna jämföra med andra platser.

  71. Att bara sitta där gör inte
    att vi kan dra några slutsatser.

  72. I stället kan jag observera
    vegetationen i olika våglängdsband:

  73. Infrarött, rött och så vidare

  74. Utifrån den reflekterade strålningen
    kan jag bilda ett vegetationsindex.

  75. Det är ett mått
    på hur kraftig växtligheten är-

  76. -hur stor lövytan är och så vidare.

  77. Det är det som är grundtanken.

  78. Vi utnyttjar att växter
    reflekterar ljus på olika sätt.

  79. Vi kan kombinera ljus
    i olika våglängdsband-

  80. -och få ett index över växtligheten,
    som vi följer under flera år.

  81. Längst till höger ser ni...

  82. Vi kan titta här på tidsskalan.

  83. Vi följer vegetationsgläntan
    eller skogspartiet under tre år.

  84. Till vänster är indexet
    över hur kraftig växtligheten är.

  85. Vi har en vintersäsong, och
    det går upp på våren och sommaren.

  86. Vi kan följa det på det sättet.

  87. Det är det här vi vill göra.

  88. Vi vill följa vegetationen
    på olika ställen på jorden-

  89. -och sätta ihop ett större mönster.

  90. Vi kan göra det
    genom att utnyttja satelliter.

  91. Sådana satelliter
    har funnits sen 1982.

  92. De mäter reflekterad solstrålning
    i olika våglängdsband.

  93. De senaste satelliterna har en rums-
    upplösning på tio gånger tio meter.

  94. Det är ju fantastiskt. Vi tänker oss
    en plätt på tio gånger tio meter.

  95. Satelliten kan titta på just den.
    Jag kan titta på någons trädgård-

  96. -bilda det här indexet och se
    hur gräset växer i den trädgården.

  97. Tidsupplösningen är också fantastisk.
    Vi får data var tredje dag-

  98. -från den senaste satelliten:
    Sentinel-2.

  99. ESA, den europeiska
    rymdorganisationen, har sänt upp den.

  100. Med hjälp av reflekterad data
    kan vi generera vegetationsindex.

  101. Det finns en hel massa satelliter,
    och de rör sig i olika banor.

  102. En del rör sig tjugo mil över jorden
    - andra hundra mil.

  103. Vi är intresserade av de satelliter
    som rör sig i banor över polerna.

  104. ESA:s Sentinel-2
    är en sådan satellit.

  105. Hur ser då satelliterna ut?
    Landsat har varit uppe i många år.

  106. Det ser ut som en Volkswagenbuss
    med ett antal strålningsdetektorer.

  107. Den skickas upp
    i den här banan över polerna.

  108. Sen kan man täcka hela jorden
    genom att kombinera olika satelliter.

  109. Här har vi en bild från Landsat.
    Det är en bild över Skåne.

  110. De som är härifrån känner igen det,
    men för att orientera er-

  111. -kan jag säga att det jag pekar på
    är kärnkraftverket i Barsebäck.

  112. Vägen som går här
    är E6 från Malmö till Göteborg.

  113. Nere till höger ser vi Lund.

  114. Det är ett uppstyckat landskap - ett
    jordbrukslandskap med små enheter.

  115. Det finns inga stora skogsområden.

  116. Det enda mer sammanhängande
    är Kävlingeån, som går ut...

  117. Det är ett sammanhängande ekosystem.

  118. Vi tittar på samma bild
    i två olika våglängdsområden:

  119. Rött och infrarött.

  120. Olika detaljer kommer fram.

  121. Vi kan speciellt titta
    vid den röda pilen.

  122. Där framträder något helt plötsligt.
    Vad kan det vara?

  123. Alla som spelar golf
    ser att det är en golfbana.

  124. Det är gräset på fairway som syns
    så tydligt i det våglängdsområdet.

  125. Med olika våglängdsområden
    kan jag få fram olika detaljer.

  126. Om vi tittar på bilden taget i rött
    så ser vi att ett visst trädbestånd-

  127. -en sorts tall eller något annat,
    framträder väldigt tydligt.

  128. I olika våglängdsområden
    får jag fram olika detaljer.

  129. Vi kan göra en falsk färgbild.

  130. Det här är en bild över Brasilien,
    och den är lätt obehaglig.

  131. Det som går som ådror är floderna.

  132. Man har avverkat,
    och floderna är kommunikationsleder.

  133. Man kommer till floderna och avverkar
    skogen. Det är förändringen vi ser.

  134. Vi ser också något annat,
    som har kommit på senare tid:

  135. Odlingar i skogen.

  136. Det kan vara soja eller andra grödor
    som man har utvinning av.

  137. Vi har fortfarande vegetation,
    men den är inte alls lika artrik-

  138. -som den
    ursprungliga, tropiska vegetationen.

  139. Det är en bild av hur det ser ut.
    Hade jag tagit den tio år i rad-

  140. -så hade jag sett att ytan odlad jord
    har ökat och regnskogen har minskat.

  141. Jag är matematiker,
    så varför sysslar jag med sådant här?

  142. Som jag ser det används matematik
    för att analysera verkligheten.

  143. Ska jag lösa problem
    så använder jag matematiska verktyg.

  144. Jag ser inte matematik
    som bara en massa x och y.

  145. Det är ett problemlösningsverktyg.

  146. Matematik utgör grunden
    för vår forskning.

  147. Jag ska visa lite senare vad vi gör.
    Matematiken finner tillämpningar-

  148. -i komplexa system,
    biologiska system och klimatsystem.

  149. Allt är drivet av
    och baserat på matematiken.

  150. Vi har tagit fram
    ett program för vegetationsanalys.

  151. Vi får data från satelliterna.

  152. Tänk er en upplösning i rummet
    på tio gånger tio meter-

  153. -data var tredje dag och sexton olika
    våglängdsspann över hela jorden.

  154. Vi ska omvandla det till något som
    kan tolkas - däri ligger matematiken.

  155. Jag ska ge ett exempel.
    Här har vi tittat på en liten yta.

  156. Vi har en tidsserie över hur
    vegetationen ändrar sig under tre år.

  157. Vi gör en analys
    av hur bruset ser ut-

  158. -och hur vi tror
    att vegetationskurvan ser ut.

  159. Vi kan dra ut saker som
    när växtsäsongen börjar och slutar-

  160. -hur kraftig växtsäsongen är o.s.v.

  161. Det är så mycket data att
    vi måste köra det på stora datorer.

  162. För att sammanfatta det vi gör-

  163. -så tar vi upp vegetationsindex eller
    reflekterad strålning på jorden.

  164. Vi gör en anpassning och analyserar-

  165. -hur vegetationsparametrarna ser ut
    för den här ytan.

  166. Sen sätter vi ihop
    en heltäckande bild.

  167. Det kan vara bilder över kontinenter,
    hela jorden eller mer lokalt.

  168. Utifrån den kartan
    kan vi dra slutsatser.

  169. Vad kan vi då göra med vårt program?
    Det heter Timesat.

  170. Vi kan avgöra när våren kommer
    och när hösten sätter in.

  171. Vi kan se
    hur kraftig vegetationen är.

  172. Vi kan titta på störningar som
    insektsangrepp och invaderande arter.

  173. På många ställen fruktar man att det
    ska komma in arter och ta över.

  174. Det kan vi titta på.

  175. Vi kan analysera
    vegetationsförändringar över tid-

  176. -och vi kan göra kartor
    som visar förändringarna.

  177. Här är ett exempel.
    Bilden är tagen utanför Lund.

  178. Nationalparken Dalby Söderskog
    drabbades av almsjukan.

  179. Alla almar och de flesta träden dog.

  180. Vi skulle kunna titta på hur
    utbredda skadorna är och så vidare.

  181. Den här kartan har min kollega
    Lars Eklund gjort med Timesat.

  182. Tittar ni noga...
    Det är ju en karta över Europa.

  183. Den visar
    hur vegetationssäsongens längd-

  184. -har ändrats
    under lite drygt tjugo år.

  185. Vegetationssäsongens längd är från
    vårens början till höstens början.

  186. Uppe till höger är färgkodningen.

  187. Mörkgrönt innebär
    att växtsäsongen har blivit längre.

  188. Lite gråaktigt
    så har den blivit kortare.

  189. Växtsäsongen i norr
    har blivit längre.

  190. Man tolkar det som att vår vegetation
    drivs av temperatur.

  191. Vi har tillräckligt med nederbörd.

  192. Blir det varmare så kommer våren
    tidigare och hösten pågår länge.

  193. Det är en tydlig trend.

  194. Längre ner, som i Spanien, drivs
    vegetationen inte på samma sätt.

  195. Den är mer driven
    av tillgång till vatten o.s.v.

  196. Med ett varmare klimat-

  197. -skulle vegetationen
    torka ut snabbare på hösten.

  198. Växtsäsongen förkortas.

  199. De här både lokala och globala
    effekterna kan vi analysera.

  200. Trenden på norra halvklotet
    i vårt barrskogsområde-

  201. -är att växtsäsongen blir längre.

  202. Jag ska ta ett sista exempel.

  203. Vi har tittat på miljöförändringar
    i Sahel, precis söder om Sahara.

  204. Det är ett väldigt kargt område.
    Människorna där lever på marginalen.

  205. Miljön kan precis upprätthålla
    det mänskliga livet där.

  206. Här ser ni typisk vegetation i Sahel.

  207. Till höger ser ni
    hur växtlighetsindexet ändrar sig.

  208. Det går upp väldigt kraftigt när
    regnen kommer och sen går det ner.

  209. I det här området har
    förändringar i ytvattentemperaturer-

  210. -förändrat regnmönstren.

  211. Efter 1968 var det en fruktansvärd
    torka i fyrtio eller trettio år.

  212. Nu ser vi en återhämtning.

  213. Jag avslutar med den här bilden.

  214. Vi har tagit data från satelliter
    och analyserat den.

  215. Vi ser mönster över hur vegetationen
    har återkommit i vissa områden.

  216. Man kan ju fråga sig varför det
    har hänt och vilken drivkraften är.

  217. I det gröna stråket
    har vegetationen ökat.

  218. Vi har två mått på det, så det är en
    tydlig trend över hela Sahel-bältet.

  219. Vi kan titta på orsaker.

  220. Det kan vara beteshjordar som
    har kollapsat - mindre betestryck.

  221. Det kan vara arter som är bättre
    anpassade till det nya klimatet.

  222. Det kan vara mer regn.
    Det var det sista.

  223. Jag tackar för ert intresse.

  224. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad spelar skogen för roll?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap, Tillämpad matematik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss