Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015: Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmåganDela
  1. Vad roligt att ni har kommit hit
    för att lyssna-

  2. -när jag berättar om
    Bunkefloprojektet och våra resultat.

  3. Jag är docent i idrottsvetenskap,
    Ingegerd Ericsson-

  4. -idrottsläraren som fick vara med
    i det fantastiska Bunkefloprojektet-

  5. -en hälsofrämjande livsstil,
    där alla elever-

  6. -får en timme schemalagd
    idrott och hälsa varje skoldag.

  7. Och inte nog med det.
    Bunkefloprojektet har nu-

  8. -efter att vi har kunnat se
    de positiva effekterna-

  9. -övergått till Bunkeflomodellen.

  10. Där har eleverna idrott och hälsa
    på schemat varje skoldag-

  11. -och det blir en ökning från
    två till fem lektioner per vecka.

  12. Vi genomför motorikobservationer
    enligt MUGI-modellen vid skolstarten.

  13. MUGI ska jag
    berätta om vad det står för.

  14. Elever som vi ser är i behov av extra
    stöd i sin motoriska utveckling-

  15. -kan vi erbjuda
    specialundervisning i motorik.

  16. Det är motorikträning enligt MUGI-
    modellen, som jag ska berätta om.

  17. Det är ju så här att efter
    att ha varit idrottslärare i 25 år-

  18. -så känns det som om
    fler och fler barn börjar skolan-

  19. -med en otränad, oerfaren motorik.

  20. De har inte fått röra sig färdigt.

  21. Så som samhället ser ut i dag
    så är det många skärmar som lockar.

  22. Man sitter framför tv:n eller datorn,
    och mycket tid går åt till att sitta-

  23. -tid som barnen
    borde ha varit ute och lekt-

  24. -och automatiserat
    sina grovmotoriska grundrörelser.

  25. Kroppen är inte helt oviktig,
    även om det inte framgår-

  26. -så tydligt i läro- och kursplaner.

  27. Vi kunde märka tidigt
    att barn som kände sig otrygga-

  28. -och var klumpiga
    och inte kunde fånga en boll-

  29. -eller inte hade balans nog
    för att sparka på en rullande boll...

  30. Man vill inte så gärna
    vara med i kamraternas lekar då-

  31. -för alla ser ju att man inte
    vågar exempelvis klättra i träd.

  32. Självförtroendet och kroppshållningen
    blir lite hopsjunkna på det viset-

  33. -och motivationen minskar
    till att vara fysiskt aktiv.

  34. Det är inte kul
    att visa att man inte lyckas.

  35. Lärarna i klassrummen sa:
    "Det är så oroligt."

  36. "Han verkar inte nöjd
    och vrider på sig."

  37. "Tappar han pennan
    så tappar han koncentrationen också."

  38. Alla negativa saker
    gjorde att vi försökte-

  39. -i projektet
    vända den här negativa spiralen.

  40. Spiralen innebär ju att
    de som skulle behöva mycket träning-

  41. -och vara ute och röra sig, hoppa,
    springa och skutta, de rör sig minst-

  42. -så vi vill vända det här
    till en positiv spiral.

  43. Detta är i enlighet med teorier från
    Britta Holle, Jean Ayres och Bandura-

  44. -och hans "self-efficacy",
    begreppet om tillit till sin förmåga.

  45. "Jag tror att jag kan,
    jag är nöjd med min kropp."

  46. Då menar vi att man kan sitta still
    och vara uppmärksam på läraren.

  47. Alltså basfärdigheterna,
    "fundamental movement skills".

  48. "Jag behöver inte ägna energi
    åt att tänka på mina armar och ben."

  49. När barn lyckas t.ex. hoppa hopprep,
    då växer hela individen.

  50. "Nu kan jag det här, då försöker jag
    korsa där eller hoppa dubbelsväng."

  51. Kamraterna säger:
    "Oj, hur gör du det där?"

  52. Plötsligt så är man med i gemenskapen
    och kan vara med och leka-

  53. -och vara med
    i andra kamraters rörelselekar-

  54. -och lärarna säger: "Han är lugnare
    och mer intresserad av undervisning."

  55. "Han" säger jag,
    för det är oftast pojkar-

  56. -men flickor
    kan också ha behov av extra träning.

  57. Vi gjorde motorikobservationer,
    och det kunde se ut så här.

  58. "Får man nummerlapp? Är det tävling?"
    Nej, det är inte tävling.

  59. Det handlar om att observatörerna
    kanske inte kan namnet på barnen-

  60. -och vi vill heller inte skriva:
    "Kalle kan inte stå på ett ben."

  61. Vi tittar på enkla basfärdigheter
    som de flesta sjuåringar klarar av.

  62. Barnen får alltid prova på övningen
    innan vi bedömer dem.

  63. Här ser vi en övning,
    och en liten pojke i andra klass sa:

  64. "Åh, det är som tivoli, fast gratis!"

  65. En sån insikt när man är åtta år!
    Det kunde man leva länge på.

  66. Det handlar om att försöka,
    i de här motorikobservationerna-

  67. -erbjuda barnen lite rörelseglädje.

  68. Man vill ju inte
    skrämma bort dem från idrott.

  69. Idrottslärare har ju ett uppdrag
    att skapa ett livslångt intresse-

  70. -så att barnen fortsätter att vara
    fysiskt aktiva även efter skolgången.

  71. Vi gjorde också motorikobservationer
    innan de slutade nian.

  72. Då hade vi mer utmanande övningar-

  73. -som att ta sig fram över häckar,
    tre stycken, femtio centimeter höga-

  74. -och i stället
    för att springa med en rockring-

  75. -så fick barnen utmana sig och
    ha ett hopprep och hoppa tio gånger.

  76. Det här motorikobservationsschemat
    som vi konstruerade för mätningarna-

  77. -mäter grovmotorik, det vill säga
    balans- och koordinationsförmåga.

  78. Det skulle vara
    ett pedagogiskt hjälpmedel-

  79. -då vi ville se vilka barn som
    behövde stöd i motorikutvecklingen.

  80. Vi tittar inte på ett barn i taget,
    det ska inte bli en testsituation-

  81. -utan vi tar en halv klass i taget.

  82. Som jag sa är rörelseglädje ett mål-

  83. -precis som varje idrottslektion
    ska ha rörelseglädje för alla.

  84. Vi mäter inte maximal styrka,
    hastighet eller uthållighet.

  85. Det är inte viktigt
    att springa fort eller vara stark-

  86. -utan mer att hålla balansen
    och klara av koordinationsövningar.

  87. För vetenskapliga mätinstrument
    måste man visa-

  88. -att det uppfyller kraven
    för validitet och reliabilitet:

  89. Att vi mäter
    det vi säger att vi ska mäta.

  90. Då gjorde vi faktoranalys och testade
    reliabiliteten med Cronbachs alfa.

  91. Det var mycket statistik
    man fick lära sig där.

  92. Bunkefloprojektet är ursprungligen
    ett benskörhetsprojekt.

  93. Forskare som Christian Lindén
    har skrivit mycket om-

  94. -hur barnens skelett
    blir mer hållfast och ökar i omfång-

  95. -vilket ju är som en försäkring
    för att man när man är äldre-

  96. -inte ramlar
    och bryter handleder eller höftleder-

  97. -vilket är vanligt, särskilt för
    kvinnor som drabbas av osteoporos.

  98. Jag tror att man kan undvika det där
    genom att hoppa och stöta.

  99. Det var såna övningar som lades in
    och som vi hade särskilt fokus på.

  100. Vad gjorde vi
    med barnen som behövde extra träning?

  101. De fick vestibulär stimulering.
    Vestibulär stimulering får fart på-

  102. -balansorganen
    och vätskan i innerörat.

  103. Det ska vara
    rulla, gunga, snurra, rutscha.

  104. Allt som är jättekul! Eller hur?

  105. Och vara upp och ned och hänga
    och snurra och byta riktning-

  106. -det här som barn
    gör naturligt om de får chansen.

  107. Barnen skulle känna att de lyckades,
    så det var inga ouppnåeliga krav.

  108. Britta Holle,
    min läromästare i det här, säger:

  109. "Erbjud inte
    övningar som barnen inte kan."

  110. Det kan ju låta lite motsägelsefullt.
    De ska ju träna och bli bättre.

  111. Då borde de ju träna på att stå på
    ett ben om det är det som är svårt.

  112. Men när de kommer på extraträning
    har de ofta misslyckats många gånger-

  113. -i saker
    som kanske inte är så roliga.

  114. Att stå på ett ben, hur kul är det?

  115. Om det är svårt ska inte barnen
    uppleva misslyckandet igen-

  116. -utan då gäller det för läraren
    att känna till vad som kommer före.

  117. Vad har vi för övningar före?

  118. Vi kanske kan träna
    på att hoppa på ett ben.

  119. Går det inte att hoppa på stället
    hoppar vi framåt för att befästa det-

  120. -så att det går av sig själv
    och barnen slipper tänka på det.

  121. Man vill automatisera färdigheter
    på den nivå som kommer före.

  122. Det har varit nyckeln för mig,
    och Britta Holle är så bra-

  123. -för hon visade på hur man
    kan arbeta pedagogiskt medvetet-

  124. -på ett sätt som inte bara innebär
    att man är en glad amatör.

  125. "Nu ska vi ha lite kul! Ut och lek.
    Nu är vi aktiva."

  126. Man har också ett mål
    och en medvetenhet i det här.

  127. När barnen kommer första gången
    kan det vara...

  128. Var börjar vi? Hur vet vi var barnet
    ligger i sin motoriska utveckling?

  129. Vi vill ju också bygga förtroende
    och lära känna varandra-

  130. -så en bra fråga kan vara
    "Vad skulle du vilja kunna?"-

  131. -eller "Vad vill du lära dig?"

  132. Barnet vet att det är en gymnastiksal
    och vilken utrustning som finns.

  133. Barnet tänker efter... Vad tror ni?
    Är det nån som har nån idé?

  134. Vad skulle man vilja lära sig
    om man inte känner sig så smidig?

  135. Vad kan barnen som är nio-tio år
    vilja lära sig?

  136. Jens.

  137. -Nånting som du skulle vilja...?
    -Slå en kullerbytta.

  138. Ja, många idrottslärare
    har det som mål för första terminen-

  139. -men skräm inte barnen om det
    känns otäckt med trycket på nacken.

  140. De kan börja med gungstolen bakåt.

  141. Nej, det som många barn säger är-

  142. -att de vill lära sig
    att hålla i en boll och slå till den.

  143. Eller hur? Vilket grymt spel.

  144. Jag som har dålig motorik kommer här.
    Mina lagkamrater skriker:

  145. "Ta det platta! Ta det platta!"
    Jag tar det platta och...missar.

  146. Och en gång till...och missar.
    "Åh!" säger de.

  147. Och jag missar tre gånger.

  148. Så får jag ställa mig i skamvrån
    och vänta tills nästa kamrat slår.

  149. Utelaget springer fram. "Ta lyra!"
    Och de är tätt inpå här.

  150. Hur trygg känner jag mig då?
    Nej, brännboll är ett grymt spel-

  151. -och det går att göra
    utan att utsätta barnet för det här.

  152. Men vill de lära sig det
    så kan vi börja-

  153. -med en ballong och ett tennisracket.

  154. Vi kan ta mjuka, stora bollar.

  155. Vi kan börja där,
    men sen handlar det om att se-

  156. -hur det ser ut
    när barnet rullar, ålar och kryper.

  157. Vi vill automatisera de rörelser-

  158. -som är så viktiga för balansen
    och för hur vi tar oss fram.

  159. Nu hoppar vi över till statistik.

  160. Här är resultat på nationella prov,
    diagnostiska prov i årskurs två.

  161. Interventionsgruppen till vänster
    är barn-

  162. -som började i ettan och tvåan 1999.

  163. Det är några år sen. De barnen
    fick en timme gympa varje skoldag-

  164. -plus extra motorisk träning
    om de behövde det.

  165. Det här är svenska.
    Tala och lyssna är den röda stapeln.

  166. Vi har skrivförmågan i mitten
    och läsförmågan till höger.

  167. Interventionsgruppen
    ligger högre i allting, ser ni det?

  168. Det är signifikanta skillnader,
    statistiskt säkerställda-

  169. -i både skrivförmåga och läsförmåga.

  170. Läsförmågan prövade speciallärarna
    för alla barn som började skolan.

  171. Och läsförmågan... LUS, kallas det -
    läsutvecklingsschema.

  172. Då kunde man märka
    att jämförelsegruppen-

  173. -som hade två timmar
    schemalagd idrott i veckan-

  174. -hade signifikant bättre resultat
    i läsförmåga-

  175. -så interventionsgruppen
    har kommit i kapp och gått förbi-

  176. -på ett och två års
    extra träning motorik.

  177. Det är intressant. Hänger det ihop
    med motoriska färdigheter-

  178. -som att kunna hålla i pennan
    och känna sig säker när man skriver?

  179. Även i matematik
    fanns det signifikanta skillnader-

  180. -särskilt gällande rumsuppfattning.

  181. Rumsuppfattning kan jag förstå,
    för vi arbetar på olika ytor.

  182. Barnen får röra sig i förhållande
    till andra kamrater och föremål.

  183. De lär sig bedöma
    avstånd och hastighet och så vidare.

  184. Det är förmågor man har nytta av
    när man löser problem i matematik.

  185. En matematikuppgift
    kunde vara att tänka sig...

  186. "Ser ni det där stora, höga trädet?"

  187. "Hur många sjuåringar måste stå
    ovanpå varandra för att ni ska bli"-

  188. -"lika höga som trädet?"

  189. "Det beror på hur lång man är."
    "Ja, men ungefär hur många?"

  190. Att uppskatta avstånd och såna saker.

  191. Det är de första tre åren,
    så avhandlingen, som handlar om-

  192. -motorik, koncentrationsförmåga
    och skolprestationer-

  193. -beskriver hur det gick under tre år,
    men vi har ju gjort en uppföljning.

  194. Det finns beskrivet i mer populär
    litteratur som "Rör dig - lär dig".

  195. Vi tittade alltså på motorisk status.

  196. Redan efter ett år var det skillnad
    i balans- och koordinationsförmåga.

  197. Min stränge handledare sa:
    "Det är inga märkvärdiga resultat."

  198. "Det är väl självklart att barn
    som tränar blir bättre på det."

  199. Ja,
    men vi ville ju se hur mycket bättre-

  200. -och om det har betydelse i skolan.

  201. Vad betyder det att vi ger dem
    en trygghet i motoriska färdigheter?

  202. När de skulle sluta nian ville vi
    titta på hur motoriken var då också.

  203. För interventionsgruppen
    är nästan hela stapeln blå.

  204. Det betyder att de har god motorik,
    alltså på det sätt som vi mätte det.

  205. I jämförelsegruppen finns det
    många barn som vi hade sett-

  206. -hade bekymmer
    med att stå på ett ben-

  207. -eller att kasta och fånga en boll,
    som vi också tittade på.

  208. De barnen -
    och det visar flera studier-

  209. -går igenom hela skolan
    med de här bekymren.

  210. Om de inte tränar så är det troligt-

  211. -att de behåller sina
    motoriska brister långt upp i åren-

  212. -och kanske inte fortsätter
    att vara fysiskt aktiva heller.

  213. Ni ser att den vänstra stapeln
    inte är helt blå.

  214. Vi får väl vara realistiska.
    Vi kan göra mycket men inte allt.

  215. Men vi kan göra
    väldigt mycket väsentliga saker.

  216. Här har vi resultaten från när de
    skulle söka vidare till gymnasiet.

  217. I interventionsgruppen var det
    96 procent som klarade målen-

  218. -och blev behöriga
    att söka vidare till gymnasiet-

  219. -medan i jämförelsegruppen,
    alltså kontrollgruppen-

  220. -där de hade haft två timmar idrott
    och hälsa, där var det 89 procent.

  221. Det är 7 procents skillnad här.

  222. Är det mycket? 7 procent?
    Är det mycket eller lite?

  223. Ja... Vi vet
    att det här läsåret, 2008-2009-

  224. -så var det 14 000 elever som inte
    klarade grundskolans mål i Sverige.

  225. Nu är det ännu fler.
    Det är över 14 000 elever varje år-

  226. -som inte
    blir behöriga till gymnasiet.

  227. 89 procent var precis samma andel
    som gällde för hela landet-

  228. -så det är väl troligt
    att det ser ut så här på många håll.

  229. Kan vi göra nåt för nån av de 14 000
    så är det ju värt en hel del-

  230. -därför att det betyder mycket
    att få gå på gymnasiet.

  231. Man får lättare en start i livet,
    man blir behörig att söka vidare-

  232. -och man kan få arbete
    efter gymnasiet.

  233. Men har man inte gjort det
    så är det svårare i samhället i dag.

  234. Jag kan inte låta bli
    att titta på de här staplarna.

  235. Vi jämförde elever med motoriska
    brister med dem som har god motorik.

  236. Det är 97 procent av dem
    med god motorik som klarar målen-

  237. -och 81 av dem med motoriska brister,
    och skillnaden är signifikant.

  238. Slutsatsen är
    att daglig idrott i skolan-

  239. -och även extra motorisk träning
    är ett möjligt sätt att förbättra-

  240. -både motorik, alltså balans
    och koordination, skolprestationer-

  241. -och andelen elever som klarar målen
    och blir behöriga till gymnasiet.

  242. Så det är slutsatsen. Då händer väl
    en massa positivt i samhället, eller?

  243. Vi har tittat på hur barnen
    upplevde sitt självförtroende också-

  244. -och jag skulle gärna observera
    barn som känner sig otrygga-

  245. -som i en föregående studie
    vi hörde talas om.

  246. Det finns ett samband mellan motorik
    och hur man upplever sin självkänsla.

  247. Vi tittade också på betygen.
    Hur gick det för eleverna i idrott?

  248. Ja, vi kunde se
    att i interventionsgruppen-

  249. -så var det inte en enda elev
    som inte fick betyg i idrott.

  250. I vanliga fall är det 5 procent
    som går ut grundskolan utan betyg.

  251. De kanske inte närvarar, är sjuka-

  252. -eller inte är motiverade
    att vara fysiskt aktiva.

  253. Den sista studien
    som vi publicerade-

  254. -beskriver skolprestationerna
    efter nio års intervention.

  255. Optimala åtgärder är så klart
    att skolan schemalägger...

  256. Att alla skolor
    schemalägger mer idrott-

  257. -med motorisk träning för alla
    och dessutom specialundervisning.

  258. Det är det optimala. Så vad händer?

  259. Ja, Malmökommissionen med ordförande
    Sven-Olof Isacsson i spetsen-

  260. -gjorde en hälsoekonomisk analys
    av Bunkeflomodellen.

  261. Om man i Malmö skulle schemalägga
    idrott varje skoldag för alla elever-

  262. -så skulle Malmö stad tjäna
    59 miljoner i ökat produktionsvärde.

  263. Tio år
    efter att de har slutat grundskolan-

  264. -skulle eleverna
    bättre kunna bidra till samhället-

  265. -genom att arbeta och betala skatt-

  266. -och inte belasta A-kassan eller
    vad det nu kallas att få bidrag.

  267. 56 miljoner skulle man dessutom tjäna
    i minskade sjukvårdskostnader.

  268. Av människor som är fysiskt aktiva
    är det färre som drabbas av övervikt-

  269. -body mass index, alltså fetma,
    diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

  270. Vetenskapliga studier
    visar positiva effekter-

  271. -och samband
    mellan fysisk aktivitet och hälsa.

  272. Så minskade sjukvårdskostnader
    uppskattar man till 56 miljoner.

  273. Kostar det nånting, då?
    Ja, man får väl ha lite fler lärare-

  274. -som sköter om
    den fysiska aktiviteten i skolan.

  275. I den hälsoekonomiska analysen
    har man räknat med ökad lokalkostnad.

  276. Det kan man diskutera, för skolorna
    hade nog inte minskat lokalintäkter.

  277. Men om man satsar
    4 600 kronor per elev-

  278. -vilket gäller
    vilken elev som helst i landet-

  279. -så hade man kunnat,
    tio år efter att de har gått ut-

  280. -tjäna 38 000 kronor per elev.

  281. Så då gör man väl det, eller?

  282. Ja, det går lite trögt.
    "Intressanta resultat", säger folk.

  283. Jag hade en dialog med Hans Rosling,
    professor i folkhälsovetenskap.

  284. Han sa: "Det är svårt
    att få en kommun att satsa på nåt"-

  285. -"som ger utdelning efter tio år."

  286. Vetenskapen
    står ju inte över politiken, precis.

  287. Men Malmökommissionen gjorde
    den här hälsoekonomiska analysen-

  288. -och sa: "Förstärk ämnet idrott
    till samtliga barn i Malmös skolor."

  289. Det här hände 2013-

  290. -och Malmö blev utsedd
    till Årets gymnastikkommun 2013-

  291. -och fick ta emot pris i Almedalen.
    De blev Årets idrottskommun 2014.

  292. Nu väntar vi med spänning
    på vad som ska hända i Malmö.

  293. Under tiden
    har vi blivit besegrade av Danmark.

  294. De har haft en konsensuskonferens
    och tagit till sig våra resultat.

  295. De har skrivit in en lagändring
    om motion och rörelse-

  296. -för de har insett att det stärker
    motivationen, lärandet och hälsan.

  297. Man integrerar det
    i alla elevers skoldag i Danmark.

  298. De ska ha 45 minuter varje dag.

  299. I Sverige har man skrivit in
    ett försiktigt tillägg i läroplanen-

  300. -att skolan ska sträva efter
    att erbjuda daglig fysisk aktivitet.

  301. "Sträva efter att erbjuda."

  302. Det är inte lika starkt som:
    "45 minuter om dagen för varje elev."

  303. Undervisningstiden
    ska tillrättaläggas-

  304. -så att eleverna får motion
    i genomsnitt i 45 minuter om dagen.

  305. Det här hände förra året, 2014.

  306. Alla lärare i Danmark känner sig
    kanske inte jättetrygga i det här-

  307. -med att leda fysiska aktiviteter
    för alla elever.

  308. Men då finns Sund Skole Nettet-

  309. -som erbjuder lärarna
    till exempel ett motorikpaket-

  310. -där de kan titta på hur vi gjorde
    och få hjälp med observationerna.

  311. Roskilde kommun gör precis som vi
    och använder MUGI observationsschema.

  312. Sydafrika är också med på tåget.
    Där har vi gjort observationer.

  313. Stellenbosch University
    har konstaterat-

  314. -att sen idrottsundervisning slutade
    vara obligatorisk i Sydafrika-

  315. -så är det allt fler barn
    som behöver extra motorisk träning.

  316. De vågar inte ens ha sina barn
    ute i trädgården-

  317. -vid sitt eget hus, så många barn är
    inomhus med begränsad rörelsefrihet.

  318. Därför behöver barnen extra träning-

  319. -och det får de
    på Stellenbosch University-

  320. -där de har pedagoger som skapar
    individuella träningsprogram-

  321. -för att träna barns motorik
    och koordinations- och balansförmåga.

  322. Här springer de med rockringar. Ja...

  323. I Sverige har vi haft en utfrågning
    i riksdagen, vilket är positivt.

  324. Det hände i år. Vi var kallade dit-

  325. -liksom Gymnastik-
    och idrottshögskolan och Skolverket-

  326. -och vi pratade och diskuterade.

  327. Man får väl anse att det är positivt
    att det tas upp till diskussion.

  328. Det lär väl hända positiva saker,
    får vi hoppas.

  329. Jag har hopp för framtiden.
    Här hoppar Emmy, tre år-

  330. -och här hoppar hennes föräldrar.
    Det var det hela. Tack!

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Idrott, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolidrott, Sport, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Hur vi motionerar hjärnan

Stafettseminarium om samarbeten mellan idrottsvärlden och forskarvärlden. Åtta personer berättar om varför det är viktigt att träna hjärnan, bland andra Christian Blomstrand, professor i neurologi, och docenten Maria Åberg. Inspelat den 10 maj 2014 på Pedagogen i Göteborg. Arrangör: Göteborg & Co.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Lågkonjunktur och folkhälsa

Hur påverkas vår hälsa av ekonomiska kriser och konjunktursvängningar?

Fråga oss