Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015 : Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?Dela
  1. Jag ska berätta lite
    om ett forskningsfält-

  2. -i gränslandet mellan fysik
    och astronomi: astrofysik.

  3. "Födda ur stjärnstoff - ljuset från
    universum som berättar vår historia."

  4. Det är den långa historien
    om människans innehåll.

  5. Människan har säkert i alla tider
    funderat på livets stora gåtor.

  6. På kvällen, innan ljuset fanns...
    Är man ute på en mörk plats-

  7. -kan man bli helt omvälvd
    av stjärnhimlen.

  8. På en bra plats utan störande ljus
    kunde man se massor av stjärnor.

  9. Man kunde också se att de inte
    var jämnt fördelade.

  10. På vissa ställen
    fanns det fler stjärnor än på andra.

  11. Det är det vi kallar Vintergatan.
    Det såg ut som en vit gata på himlen.

  12. I dag vet vi att vi är i mitten
    av en galax som ser ut som en skiva.

  13. Inifrån ser man det ut som ett band
    eller en gata över himlen.

  14. Man kunde fundera på vad som lyser
    och varför det är mörkt.

  15. Vi såg också fenomen som norrsken,
    kometer eller planeter.

  16. Ibland lystes hela stjärnhimlen upp.
    Kanske vart hundrade år.

  17. För tusen år sen såg man stora
    ljusfenomen som vi kallar supernovor.

  18. Man funderar ju på
    hur vårt liv hänger ihop med det.

  19. Man kan fundera på:
    "Varifrån kommer vi?"

  20. Det är en av de stora frågorna.

  21. "Vart är vi på väg?"
    Man funderar på framtiden.

  22. "Vad ska vi äta till lunch?"
    Det är väl de tre stora livsfrågorna.

  23. Om man börjar med den sista så
    kan man äta vietnamesisk nudelsoppa.

  24. Det är den lättare frågan, och
    det som engagerar oss till vardags.

  25. "Vart är vi på väg?"
    Det vet vi inte.

  26. Jag koncentrerar mig på:
    "Var kommer vi ifrån?"

  27. I detalj: "Hur kan vi veta det?"

  28. Hur vet vi något om varifrån
    vi kommer? Inte på kort sikt.

  29. Alla är ju födda av sina föräldrar,
    som är födda av sina föräldrar.

  30. Går man lite längre tillbaka så
    är vi uppbyggda av gamla växtdelar-

  31. -och kanske delar
    av någon död dinosaurie.

  32. Det vi består av har passerat genom
    många konstiga djur och människor.

  33. Tittar man lite längre tillbaka,
    kanske någon miljard år:

  34. Varifrån kommer egentligen det stoff
    som kroppen är uppbyggd av?

  35. Grundämnena kommer inte
    från samma ställe.

  36. Allt vi består av bildades inte
    vid samma tidpunkt på samma ställe.

  37. Vi kan faktiskt,
    med modeller och observationer-

  38. -titta på var allt det här bildades.

  39. Vi delar upp människokroppen
    i beståndsdelar.

  40. Vi vet att den innehåller mest väte,
    ganska mycket syre och lite kol.

  41. De små tårtbitarna
    är kväve och resten.

  42. De här ämnena bygger upp-

  43. -vatten, olika aminosyror,
    kött och ben.

  44. Kroppen innehåller mycket vatten,
    men den lilla tårtbiten är väsentlig.

  45. Den innehåller alla spårämnen,
    som järn och vitaminer.

  46. Vi tittar på varifrån de kommer.

  47. Väte, grundämne nummer 1-

  48. -bildades i universums begynnelse.
    Inte i big bang, men lite efter.

  49. Vätet som bygger upp
    vattnet i vår kropp-

  50. -är alltså 13 miljarder år gammalt.
    Det bildades först.

  51. I big bang bildades bara lätta ämnen
    som väte och helium.

  52. Från början
    fanns bara de lättare grundämnena.

  53. Då kunde man inte
    bygga mycket till kropp.

  54. På sin höjd en heliumballong -
    utan ballong.

  55. Vi behöver tyngre grundämnen. Man kan
    bilda kol med väte- och heliumkärnor.

  56. Det är grundämne nummer 6 -
    ganska lätt.

  57. Det bildas inuti stjärnorna
    när de lever sina liv.

  58. Ett vätemoln som kontraherar.

  59. Inuti det bildas det kolatomer.

  60. Men att det bildas i en stjärna
    hjälper väl inte?

  61. Vi måste få hit det på något sätt.

  62. När en större stjärna dör,
    exploderar den.

  63. Som en supernova, en annan nova
    eller i en stor explosion.

  64. Stjärnan, som har bildat kol, sprängs
    och skickar ut det i omgivningen.

  65. Kvar får vi en gas-

  66. -som innehåller väte
    men också har strösslats med kol.

  67. Det finns möjligheter att bygga något
    lite mer komplext - en kropp med kol.

  68. Men vi måste ha till exempel kalcium
    för att bygga upp skelett.

  69. Det bildas i explosionen.

  70. Det är grundämne nummer 20 och kräver
    mycket mer tid, massa och energi.

  71. I explosionen bildas kalcium-

  72. -men också tyngre grundämnen
    som järn, nickel och kobolt.

  73. Det är spårämnen, som också krävs
    för att kroppen ska fungera.

  74. Hur kan vi veta allt detta?

  75. Hur kan vi veta var litium, väte,
    kol och kalcium bildas?

  76. Svaret finns i stjärnorna.

  77. På den här bilden ser man Vintergatan
    och några teleskop i Chile.

  78. När vi ser det här
    kan vi säga något om universum.

  79. Vi ser att stjärnorna inte
    är homogent fördelade över himlen.

  80. Vissa är blåa, vissa är röda.
    De är alltså varma och lite kallare.

  81. Vi kan inte säga om någon innehåller
    mycket eller lite guld eller järn.

  82. Det måste vi veta för att ta reda på
    var ämnena har bildats.

  83. Det finns något
    som kallas för spektroskopi.

  84. Vi tar ljuset
    och delar upp det i alla färger.

  85. Alla som
    har haft en kristallkrona vet-

  86. -att när solen lyser in i rummet
    så får man en regnbåge på sidan.

  87. Ett prisma
    eller annat ljusuppdelande element-

  88. -gör att vi kan analysera ljuset
    och dela upp det i olika färger.

  89. Om en stjärna eller en glödlampa
    lyser genom ett prisma-

  90. -så får vi regnbågens alla färger.

  91. Det är inte riktigt sant,
    men jag ska visa.

  92. Om vi däremot tar atomer...

  93. Vi hettar upp en sorts grundämne till
    en gas, som kvicksilver i ett lysrör.

  94. Då får vi bara enstaka färger.

  95. Skulle vi lysa upp
    och värma upp väteatomer-

  96. -så skickar de bara ut ljus
    på vissa våglängder.

  97. Väte skickar bara ut
    väldigt smalt rött och blått ljus.

  98. Det är bara en sorts röd
    och en sorts blå.

  99. Med natrium ser vi i stället mycket
    gult, lite grönt och lite blått.

  100. Det insåg man för 150 år sen, men
    man visste inte vad det var bra för.

  101. När man eldade olika ämnen
    kunde man se olika färger.

  102. Med helium får vi lite andra färger.

  103. Vi får gult, men en lite blåare gul.

  104. Vi tar den här supernovaexplosionen,
    som är tusen år gammal.

  105. Skulle vi skicka in det ljuset
    genom ett prisma och dela upp det-

  106. -så skulle vi inte heller få hela
    regnbågen, utan vissa färger.

  107. Det är så vi vet
    vad supernovan har skickat ut.

  108. Hur kan vi veta vad färgerna betyder?

  109. Vi jämför
    med våra mätningar i laboratoriet.

  110. Vi jämför med väte.

  111. Vi jämför nebulosans fingeravtryck
    med vätets fingeravtryck.

  112. Den röda linjen
    återfinns i nebulosaspektrumet.

  113. De två blåa linjerna också.
    Det betyder att den här nebulosan-

  114. -innehåller väteatomer som
    skickar ut ljus vid de här linjerna.

  115. Vi går ner i laboratoriet
    och mäter natrium.

  116. Vi ser
    att det finns natrium i nebulosan.

  117. En av de gula linjerna är natrium,
    och den röda är väte.

  118. Det dyker upp
    en ljusgrön linje också.

  119. Vi hittar natriums linje i nebulosan,
    så det måste finnas natrium i den.

  120. Helium verkar också finnas.
    Nebulosan har två gula linjer.

  121. Det stämmer överens med helium.

  122. Bilden är förenklad.
    Vi ser kanske tio linjer.

  123. Tittar vi lite noggrannare...

  124. Stoppar vi in en stjärna
    så ser den ut som hela regnbågen.

  125. Den är så varm att den skickar ut
    hela spektrumet, i en förenklad bild.

  126. Tar vi solen
    och lyser in den i ett prisma...

  127. Vad ser vi då?
    Vi ser det här.

  128. Den är inte helt jämn. Den innehåller
    väldigt många svarta streck.

  129. Nere i rött
    ser vi starka, svarta pluttar.

  130. Det ska läsas som en bok - uppe
    från vänster till nere till höger.

  131. Som raderna i en bok
    där färgen fortsätter.

  132. Vi har tagit spektrumet,
    dragit ut det och klippt upp det.

  133. Varje svart streck
    är ett fingeravtryck-

  134. -från en atom
    som har absorberat ljuset.

  135. Varje svart streck indikerar
    hur mycket det finns av ett ämne.

  136. Vi kan se mängden,
    stjärnans värme och densitet-

  137. -och hur den rör sig.

  138. Genom att analysera olika stjärnor-

  139. -ser vi hur mycket
    av olika ämnen de innehåller.

  140. Stjärnornas innehåll av olika ämnen
    visar hur gamla de är-

  141. -var de har bildats
    och gasen där de vuxit upp.

  142. Vi hörde innan
    att socioekonomisk status-

  143. -påverkar barns psykiska ohälsa.
    Det är lite samma sak här.

  144. Beroende på gasen den bildats av
    får stjärnan olika egenskaper.

  145. Är det mycket järn där den bildas
    så får den mycket järn.

  146. Stjärnorna från universums ungdom
    fick inte så mycket metaller.

  147. Den hade sett ut så här.
    Här är ett utsnitt av blått ljus.

  148. Vi tittar på krusningarna.

  149. Den har nästan ingen absorption.
    Inga svarta streck.

  150. Här är en metallfattig stjärna.

  151. Det har bildats lite järn,
    men inte så mycket.

  152. För varje järnatom
    finns det 6,8 miljarder väteatomer.

  153. Det är väldigt lite järn,
    men det blir små dippar i spektrumet.

  154. Det motsvarar ett svart streck.

  155. Då kan vi mäta mängden järn.
    Vi tittar på två andra stjärnor.

  156. En som innehåller lite mer järn,
    och solen - en ganska ung stjärna.

  157. Den är ca 4 miljarder år och bildades
    10 miljarder år efter universum.

  158. På den lägsta har vi ingenting.
    På nästa bild finns det en liten dal.

  159. Sen dyker det upp fler, och högst upp
    är det som ett sicksackmönster.

  160. Det är bara
    ett litet blått intervall-

  161. -men varje liten dal
    är ett ämne som absorberar.

  162. Det är som ett fingeravtryck,
    och genom att titta på varje del-

  163. -kan vi bestämma hur mycket järn och
    andra metaller stjärnan innehåller.

  164. Utifrån det
    kan vi kartlägga olika stjärnor-

  165. -som befinner sig
    i olika delar av vår galax.

  166. Då kan vi räkna bakåt och
    se hur de olika ämnena har bildats.

  167. Jag har markerat järn med "F", och
    ni ser en dal som motsvarar nickel.

  168. I solen finns det "bara" 31 000
    väteatomer för varje järnatom-

  169. -jämfört med 6,9 miljarder
    i den som är mycket äldre.

  170. Forskningen som vi bedriver-

  171. -går ut på att i detalj
    titta på alla svarta markeringar.

  172. Vi tittar på var ljuset som de
    enskilda atomerna skickar ut finns.

  173. Uppe till höger är en ljuskälla som
    ger upphov till alla de här linjerna.

  174. Tittar man i detalj kan det dyka upp
    10 000 linjer per ämne-

  175. -som ska sammanflätas
    när man tolkar stjärnljuset.

  176. Vad händer sen?
    När första generationens stjärnor-

  177. -har spritt ut ämnen i universum
    så ser det ut så här.

  178. Det här är Carinanebulosan.
    I den finns det många unga stjärnor.

  179. Här bildas
    nästa generations stjärnor.

  180. De bildas av avfallet som
    de tidigare stjärnorna har spytt ut.

  181. Mycket järn, kanske mycket kol.

  182. Då kan kommande stjärnor och planeter
    bildas av det.

  183. Solsystemet och jorden bildades
    för ungefär 5 miljarder år sen-

  184. -i avfallet från tidigare supernovor
    och explosioner.

  185. Därför kunde vi bildas av järn och
    andra tunga element - inte bara väte.

  186. Det var en förutsättning
    för att det skulle bli mänskligt liv.

  187. Vi zoomar in på den röda rutan.

  188. Tittar vi riktigt noga
    så ser det ut så här.

  189. Det är en av våra favoritstjärnor.
    Det är Vintergatans största stjärna.

  190. Den lyser
    6 miljoner gånger starkare än solen-

  191. -och har hundra gånger större massa.

  192. Det är en fabrik för tunga ämnen.
    Den håller precis på att dö-

  193. -och kasta ut resultatet av
    sin stjärnproduktion i omgivningen.

  194. De största stjärnorna är
    de bästa fabrikerna för tunga ämnen.

  195. Genom att titta på stjärnans delar
    kan vi bestämma:

  196. Vad innehåller den?

  197. Hur mycket järn, nickel, krom,
    strontium och kalcium-

  198. -har stjärnan tillverkat,
    som den sen skickar ut i omgivningen?

  199. Vi tittar på
    en annan del av nebulosan.

  200. Här kommer det att bildas
    nya planeter och stjärnor-

  201. -av materialet som skickas ut.

  202. Beroende på mängden
    kan det kanske bildas nytt liv.

  203. För att summera: I big bang
    bildades de lättaste ämnena-

  204. -som vi kan göra vatten av.

  205. Vi behöver syre också,
    men grundläggande väte.

  206. Stjärnorna som bildas av vätet
    kan tillverka till exempel kol.

  207. Kolet anrikas i stjärnorna-

  208. -och skickas ut i universum
    med hjälp av supernovaexplosionerna.

  209. I själva explosionen bildas järn
    och nickel, som behövs till en kropp.

  210. Från den här nebulosan
    kommer nästa generations planeter.

  211. Om några miljarder år kan det bildas
    liv här, om det inte redan finns.

  212. Det är en fråga som jag inte
    berör i dag, men man kan fråga sig:

  213. Försöker någon där ute
    säga oss något? Tack.

  214. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astrofysik, Astronomi, Biologi, Människans ursprung, Naturvetenskap, Spektroskopi, Utvecklingslära
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Människan och rymden

Människans blick mot universum

Rymden och forskningen om rymden väcker tankar om existens och synen på oss själva. Den ger perspektiv på tid och historia. Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, inleder seminariedagen som presenterar olika aspekter av svensk rymdforskning. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Fråga oss