Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015 : Otrygghet i vardagenDela
  1. Jag heter Caroline Mellgren-

  2. -och arbetar vid institutionen
    för kriminologi på Malmö högskola.

  3. I dag ska jag under titeln "Det kan
    hända vem som helst vad som helst"-

  4. -prata om otrygghet i vardagen.

  5. Otrygghet har vuxit fram som centralt
    tema i forskning och politik-

  6. -de senaste decennierna.

  7. Att minska otryggheten
    är ett av polisens huvudmål.

  8. Det är en central fråga.

  9. I Sverige har vi studerat otryggheten
    hos befolkningen sen 90-talet.

  10. Det genomförs studier
    både på nationell och lokal nivå.

  11. Nationellt gör Brottsförebyggande
    rådet undersökningar.

  12. På lokal nivå, på initiativ av
    kommun, polis och organisationer-

  13. -genomförs lokala undersökningar-

  14. -för att följa hur befolkningen mår
    och uppfattar sina närmiljöer.

  15. Några frågor
    som är centrala att ställa-

  16. -är hur vi kan förklara otrygghet.

  17. Finns det variationer
    mellan individer och bostadsområden?

  18. Ser den likadan ut för alla,
    eller finns det skillnader?

  19. Det som jag fokuserar på i dag-

  20. -är om händelser i samhället påverkar
    individens otrygghet här och nu.

  21. En central utgångspunkt är att
    otrygghet inte är jämt fördelad.

  22. Den ser olika ut
    beroende på vem och var du är.

  23. Det finns en rad faktorer
    som påverkar vår otrygghet.

  24. Faktorer som brukar samlas under
    "sårbarhet" är till exempel kön.

  25. Kvinnor rapporterar oftare
    högre otrygghet.

  26. Minoritetsgrupper
    är oftare mer otrygga.

  27. Man riskerar att utsättas
    för en viss typ av brott.

  28. Det är de med funktionsnedsättning,
    äldre och de med erfarenhet av brott.

  29. Det finns en ökad sårbarhet
    om man skulle utsättas.

  30. Det beror på var man bor-

  31. -hur miljöerna man växer upp i
    och lever i ser ut.

  32. Vilka problem finns i området?

  33. Klotter, skadegörelse, nedskräpning
    eller sociala problem-

  34. -som signalerar
    att det finns en fara i området-

  35. -att risken är större
    på det ena stället.

  36. Man tittar på social sammanhållning
    mellan dem som bor där-

  37. -känner man till vem som rör sig där
    ökar tryggheten.

  38. Vi påverkas också
    av hur media rapporterar-

  39. -och om man har ett riskfyllt arbete
    där man löper större risk än andra.

  40. Vad man har för förtroende
    för myndigheter.

  41. Om man är orolig
    för sin familj och sina barn.

  42. Det finns andra faktorer som påverkar
    utanför bostadsområdet-

  43. -i skolan, på väg
    till fritidsaktiviteter-

  44. -med vem vi spenderar vår tid
    och vad vi gör.

  45. Även om vi är rädda
    för vissa personer-

  46. -som kan befinna sig i skolan
    eller i andra miljöer.

  47. Vi påverkas även av den lokala
    och nationella brottsnivån.

  48. Om vi har stöldbegärliga objekt-

  49. -och frågan är om vi påverkas
    av särskilda händelser.

  50. Nåt som man också bör diskutera-

  51. -är hur individens trygghet
    förhåller sig till individens risk.

  52. Står de i proportion till varandra?

  53. Ett perspektiv är om otryggheten
    är rationell eller irrationell.

  54. Om man säger att individens
    trygghetskänsla är rationell-

  55. -förutsätter det att individen har
    stor kunskap om brottsligheten-

  56. -om hur risken att utsättas ser ut
    för just den personen på den platsen.

  57. Det ställer höga kunskapskrav för att
    säga att otryggheten är rationell.

  58. Då säger man samtidigt
    att nån har irrationell otrygghet.

  59. Då säger man också-

  60. -att den med otrygghet som inte är
    i proportion till den reella risken-

  61. -inte har rätt
    att känna den här rädslan.

  62. Då kan man dela in befolkningen
    i de som inte är tillräckligt rädda-

  63. -i de som är tillräckligt rädda
    eller för rädda-

  64. -i stället för att prata om
    nivåer av otrygghet.

  65. Det man ser är att oavsett
    om otryggheten jag upplever-

  66. -är i proportion
    till min risk att utsättas för brott-

  67. -är konsekvenserna
    som otrygghet kan ge högst verkliga.

  68. Man bör gå förbi diskussionen
    om rädslan är irrationell-

  69. -eftersom den har verkliga
    konsekvenser ändå.

  70. Om man tittar på
    de konsekvenser otrygghet kan ge-

  71. -ser man konsekvenser på individ-,
    lokalområdes- och samhällsnivå.

  72. För individen kan det orsaka
    stress, ångest och oro.

  73. Man begränsar sitt handlingsutrymme
    och vistas inte på vissa platser.

  74. Personer utvecklar strategier för
    att undvika riskfyllda situationer-

  75. -eller minska sin risk
    att utsättas för nåt obehagligt.

  76. Man ändrar sina aktiviteter,
    tvivlar på myndigheter-

  77. -eller blir osäker i möten vilket
    leder till försämrad livskvalitet.

  78. Om man tittar på lokalområdesnivå-

  79. -kan det leda till att människor drar
    sig tillbaka och inte vistas ute.

  80. Det blir färre ögon på gatan och
    en informell social kontroll minskar.

  81. Det kan leda till att vissa platser
    i ett område blir "no go-areas"-

  82. -områden dit man inte går.

  83. Det kan leda till minskat förtroende
    för lokala aktörer.

  84. Vissa som har medel att flytta
    väljer att göra det-

  85. -och det kan bli en koncentration
    av resurssvaga-

  86. -som gör att problemen i ett område
    får lättare fäste och kan öka.

  87. På samhällsnivå leder det till att
    myndigheternas legitimitet minskar.

  88. Det kan leda till ökad brottslighet
    då vi har minskad social kontroll.

  89. Flyttar många kan det leda till-

  90. -ökad segregation på stadsnivå.

  91. Vilket kan leda till
    en trygghetspolarisering.

  92. Man har mätt tryggheten i Malmö
    de senaste 15-20 åren.

  93. Det man kan se är att generellt
    blir befolkningen tryggare.

  94. De flesta blir tryggare,
    men det man också ser-

  95. -är att alla inte får lika stor del
    av den utvecklingen.

  96. Skillnaden mellan den som är minst
    och mest trygg ökar.

  97. Även om alla blir tryggare
    blir skillnaderna större.

  98. Det är en ökad trygghetspolarisering,
    även om de flesta blir tryggare.

  99. Jag tänkte ge ett exempel...

  100. ...på hur otryggheten
    kan ha konsekvenser-

  101. -även om risken att utsättas
    för brott är begränsad.

  102. 2013 genomförde jag och en kollega-

  103. -en trygghetsundersökning
    i Oxie i Malmö.

  104. Det var efter en rad uppmärksammade
    skjutningar och anlagda bränder.

  105. Vi frågade om man hade påverkats
    av den senaste tidens händelser-

  106. -med dödsskjutningar och bränder.

  107. Av de 500 som besvarade den svarade
    34 procent att de hade påverkats.

  108. 140 personer valde att beskriva
    på vilket sätt de hade påverkats.

  109. Vi tittar på några resultat i korthet
    för att ge en bakgrund.

  110. Var femte sa att de oroade sig för
    bostadsinbrott eller skadegörelse.

  111. En liten del oroade sig för att bli
    utsatta för våld eller trakasserier.

  112. De som var otrygga när de var ute
    ensamma var ungefär 15 procent.

  113. Det var något fler kvinnor och äldre
    som var otrygga ute.

  114. Vi frågade om man uppfattade
    att brottsligheten ökar.

  115. Då svarade de flesta
    att det ökade i Malmö-

  116. -och en mindre del
    att det hade ökat i lokalområdet.

  117. I Oxie är befolkningen
    som besvarade enkäten...

  118. Jämfört med andra ställen i Malmö har
    de en hög grad av trygghet och trivs.

  119. När vi analyserade svaren där man
    fick beskriva hur man hade påverkats-

  120. -framkom det tre teman.

  121. Allmän trygghetsupplevelse, konkreta
    konsekvenser och altruistisk oro.

  122. Man kunde se
    att det skapade en känsla-

  123. -att det inte spelar nån roll VAR en
    händelse sker. ATT den sker påverkar.

  124. Även om det inte sker i mitt
    bostadsområde påverkar det mig.

  125. Jag känner ökad otrygghet när det
    händer saker i andra delar av staden.

  126. En respondent sa: "Det kan hända
    vad som helst var som helst.

  127. Det skapar en allmän oro.

  128. Man såg att det tenderade att uppstå
    en kategorisering i vi och dem.

  129. Man distanserar sig
    genom att tillskriva dem de händer-

  130. -egenskaper som jag inte har.

  131. En person var rädd
    att våldet hade fått fäste-

  132. -och att de kriminella
    struntar i vanliga människor.

  133. Det är ett sätt att distansera sig
    från det som händer.

  134. Man såg också
    att många svarade att det fanns...

  135. De här händelserna
    utgjorde en brytpunkt.

  136. Det fanns nåt före,
    och det fanns nåt efter.

  137. Man kunde tydligt säga att före
    de här händelserna var jag mer trygg.

  138. Det fanns en tydlig påverkan.

  139. Konkreta konsekvenser-

  140. -överensstämmer med det som forskning
    kring otrygghet visar.

  141. Det har betydelse för individens
    vardag och rörelsemönster.

  142. Många undviker att gå ut kvällstid.

  143. Man undvek att åka buss och tåg.

  144. Man går inte hem ensam
    utan ser till att bli hämtad.

  145. Man är mer rädd för ungdomar-

  146. -som ses som en symbol
    för social oordning.

  147. Många beskriver Malmö som en farlig
    stad som man inte gärna åker in till-

  148. -och där undviker man vissa platser.

  149. Otryggheten begränsar många personers
    handlingsutrymme.

  150. Om man tittar på altruistisk oro-

  151. -oro för barn, barnbarn
    och andra närstående-

  152. -att man oroar sig för dem.

  153. Nån säger:

  154. "Jag oroar mig för hur Malmö kommer
    att vara när mina barn blir äldre."

  155. Det är oro för hur Malmö utvecklas.

  156. Man hoppas att barnen
    inte ska bo i Malmö.

  157. Man oroar sig för att barn och
    barnbarn ska utsättas för brott.

  158. Det är inte din direkta risk...

  159. ...din egen risk att utsättas
    för brott som påverkar-

  160. -utan även din oro
    för att det ska hända närstående-

  161. -som gör att du rapporterar
    en hög grad av otrygghet.

  162. Man ser att konsekvenserna blir olika
    för män och kvinnor.

  163. Fler kvinnor säger att de påverkas.

  164. Kvinnorna oroar sig mer
    för barn och barnbarn.

  165. De är också mer oroade för hur Malmö
    ska utvecklas i framtiden.

  166. Det här delas av alla-

  167. -men det är fler kvinnor
    som uttrycker detta.

  168. Det är fler kvinnor än män
    som begränsas i sina aktiviteter.

  169. Fler kvinnor än män avstår helt
    från att gå ut på kvällen-

  170. -eller att ta sig in till Malmö.

  171. Det finns ett mönster
    i att fler män än kvinnor-

  172. -uttrycker att händelserna
    är ett invandrarproblem.

  173. Här återkommer en tendens
    att dela in personer i vi och de-

  174. -vilket gör otrygghet
    till ett socialt problem-

  175. -som bör uppmärksammas
    när det sker nåt-

  176. -för att motverka tendenserna
    att dela in personer i vi och de.

  177. Om man pratar om otrygghet-

  178. -vill man gärna ge förslag
    på hur det skulle kunna förbättras-

  179. -vilket är ganska svårt.

  180. Vad man bör göra är att analysera ett
    områdes förutsättningar för trygghet-

  181. -för att skapa trygga miljöer
    tillsammans med dem som bor där.

  182. Man bör också
    ta uttryck för otrygghet på allvar-

  183. -trots att den inte alltid står i
    proportion till den faktiska risken.

  184. Den har verkliga konsekvenser,
    vilket gör den viktig att studera.

  185. Forskningen visar att det
    som påverkar i ett bostadsområde-

  186. -är graden av ordningsstörning och
    hur den sociala sammanhållningen är.

  187. Man bör satsa på de faktorerna.

  188. Det påpekas i varje
    trygghetsundersökning som genomförs.

  189. Man bör ta tag i det här.

  190. Hur man faktiskt har gjort
    återstår att se.

  191. Det man skulle kunna göra är att
    utkräva ansvar av lokala aktörer.

  192. Det skulle kunna handla om
    att ställa krav på lokala...

  193. ...hyresvärdar.

  194. Att de ska ta ansvar för
    graden av ordningsstörningar-

  195. -eller främja
    den sociala sammanhållningen-

  196. -genom att lokalerna ska ägnas åt
    socialt främjande aktiviteter.

  197. Man måste informera de boende
    vad som görs på det området.

  198. Många gånger görs det mycket,
    men alla är inte medvetna om det.

  199. Man måste ha tydlig information.

  200. Man måste följa upp och utvärdera
    för att se att det man gör fungerar.

  201. Det var det jag tänkte berätta om.
    Tack så mycket!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Otrygghet i vardagen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Sociologi, Trygghet (psykologi)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Tiden är i upplösning

Författaren Eva Hoffman bjuder på filosofiska betraktelser över hur vi människor hanterar tid i vår samtid. På nätet handlar nästan allt om med vilken hastighet vi kommunicerar. Tiden blir allt mer virtuell. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Lycka & livskvalité

Vad är egentligen lycka? Och kan man träna sig i att vara lycklig? Vi talar med Stefan Klein, författare till boken Lyckoformeln.

Fråga oss