Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015 : Tänka rätt och tycka lämpligtDela
  1. Jag heter Fredrik Alvén
    och jobbar på lärande och samhälle.

  2. Där undervisar jag
    i historia för blivande lärare-

  3. -och jag skapade nationella provet
    i historia för årskurs nio på deltid.

  4. På den andra halvan
    skriver jag på en avhandling-

  5. -som tar spjärn i historieämnet
    och syftet med historieämnet.

  6. Vad är egentligen syftet?
    Strävar det mot en medborgarfostran-

  7. -där vi på nåt sätt fostrar
    kollektiva föreställningar-

  8. -om vad det goda samhället är
    och hur vi ska samleva?

  9. Eller ska det fostra
    till medborgarkompetens-

  10. -det vill säga kompetenser
    där det i historieämnet handlar om-

  11. -att eleverna ska utveckla dygder
    som till exempel kritiskt tänkande-

  12. -argumentationsteknik, källkritik
    och så vidare?

  13. Jag vill hitta
    var syftet i historieämnet ligger-

  14. -mellan de här två sätten
    att närma sig historia.

  15. Jag är inte bara
    en knastertorr forskare och lärare.

  16. Jag är alltemellanåt en pappa också.
    Det försöker jag vara.

  17. Det kan leda till
    nog så svåra utmaningar.

  18. En sån utmaning
    stötte jag på för några år sen.

  19. Jag satt på utvecklingssamtal
    med min yngste son på förskolan.

  20. När vi hade klarat av det här
    med lärandemål och uppnåendemål-

  21. -närmade vi oss svårare frågor
    som lekar, sociala relationer-

  22. -och värderingar
    som kommer fram i de här.

  23. Då började förskolefröken hålla
    ett förmaningstal.

  24. Barnen hade börjat leka
    våldsamma "Stjärnornas krig"-lekar.

  25. Jag fick ju titta lite uppmanande
    på min son. "Vad är det som händer?"

  26. Allting hade börjat med
    att några av barnen-

  27. -hade fått titta
    på "Star Wars" hemma.

  28. Det är pinsamt att erkänna det,
    men min son var en av dem-

  29. -så jag fick sitta och skämmas där.

  30. På vägen hem skulle jag hålla ett
    förmaningstal för att lära min son-

  31. -hur man leker och att man ska
    undvika de mest våldsamma lekarna.

  32. Men talet rann över
    och blev så småningom ett samtal.

  33. Ett ganska djupt samtal,
    ett existentiellt samtal-

  34. -som plötsligt handlade om:
    Vad är den där kraften, egentligen?

  35. Hur kan två människor känna närhet
    till varandra när de är i olika rum?

  36. Hur kan man förlåta en pappa
    som gått över till den onda sidan?

  37. Hur är det möjligt? Varför
    strävar vissa efter så mycket makt-

  38. -att de till och med använder våld
    för att nå den här maktpositionen?

  39. Frågor på en abstraktionsnivå
    som nästan liknar kvantfysiken-

  40. -som är en mytomspunnen vetenskap
    som på nåt sätt har visat-

  41. -att partiklar kan försvinna
    och dyka upp utan förklaring.

  42. Hur kan en femåring och hans pappa
    diskutera "Stjärnornas krig"-

  43. -utifrån de här föreställningarna
    och båda två få ut nåt av samtalet?

  44. Jag har inga bevis, men min giv är,
    vilket föredraget ska handla om-

  45. -att "Stjärnornas krig" använder sig
    av en form som människan ägt länge-

  46. -nämligen berättelsen. Det är
    berättelsen som gör det möjligt.

  47. Det finns en helt underbar sekvens
    i Dilsa Demirbag-Stens "Fosterland".

  48. Boken handlar om hur hon
    och hennes familj kom till Sverige-

  49. -men den återgår ofta till Kurdistan,
    där hon tidigare levde-

  50. -och umgicks mycket med sin mormor,
    som var en historieberättare.

  51. Dilsa älskade
    att lyssna på sin mormor.

  52. Men en gång började mormodern
    sin berättelse annorlunda.

  53. Hon sa nämligen:
    "I begynnelsen var berättelsen."

  54. Dilsa protesterade skarpt,
    för alla mormors berättelser börjar:

  55. "I begynnelsen var Allah."
    Hur kan hon plötsligt börja så här?

  56. Då berättar mormor
    att förvisso fanns Allah från början-

  57. -men utan berättelsen
    hade ju ingen vetat om det.

  58. Och det stämmer säkert. Så är det ju.
    Vi traderar vidare genom berättelser.

  59. Kulturer som den mesopotamiska,
    kulturer som den hinduiska-

  60. -den antika, den judiska,
    den kristna, den muslimska-

  61. -vilar på berättelsen.

  62. "Gilgamesheposet", "Mahabharata",
    "Tenoch", "Exodus"-

  63. -evangelierna, haditherna.

  64. Det är alltså stora kulturer
    som vilar på berättelser.

  65. Vad är då en berättelse? Varför
    är den så stark i sitt budskap-

  66. -och kan hjälpa oss
    att tänka kring så abstrakta frågor?

  67. Den har ju vissa former, berättelsen-

  68. -och framför allt har den
    ett budskap, en sensmoral.

  69. Berättelsen vill berätta nåt,
    annars är den ganska meningslös.

  70. Det finns ett budskap, en sensmoral.

  71. Gamla folksagor är tydliga med det -
    hur de ska försöka få barnen-

  72. -att bli lydiga barn
    och medborgare så småningom.

  73. Knutna till dem har vi ordspråk
    som "Liten tuva stjälper stort lass"-

  74. -eller "Bränt barn skyr elden"
    och så vidare.

  75. Men till berättelsen finns också
    en berättarteknik eller dramaturgi-

  76. -som de flesta berättelser
    vilar sig mot.

  77. Vi har början,
    ofta en lycklig familj i folksagorna.

  78. Vi har en mitt där det händer nåt,
    den lyckliga början utmanas.

  79. Inte sällan dör drottningen,
    och så kommer svärmor in i bilden.

  80. Barnen far illa, men vi har också
    ett slut, där barnen får upprättelse.

  81. Prinsen eller prinsessan
    ärver kungen-

  82. -den stackars ovetande kungen.
    Allt har lyckats gå förbi honom.

  83. Svärmor kastas ner i källaren
    och försvinner ut i periferin.

  84. En början, ett mitt och ett slut.
    Det ska finnas tydliga aktörer också.

  85. Den onda, svärmodern.
    Den goda, prinsen eller prinsessan.

  86. Ibland finns också den oskyldiga,
    i det här fallet fadern, kungen.

  87. Jag vill hävda att det finns
    ett ämne som mer än andra ämnen-

  88. -har lutat sig mot
    den här formen som berättelsen är-

  89. -och det är inte svenskämnet,
    utan historieämnet.

  90. Sen den första normalplanen,
    det vill säga den första kursplanen-

  91. -från 1878 på folkskolan har
    historielärare uppmanats att berätta.

  92. 1878 står det att man ska berätta
    om de viktigaste gestalterna-

  93. -och historiska skeendena
    i fäderneslandets historia.

  94. Och så har det rullat på, fram
    till de två senaste kursplanerna-

  95. -där historielärare inte uppmanas
    att berätta på samma sätt.

  96. Vem har inte hört talas om
    Gustaf Vasas skidåkning i Dalarna?

  97. Den gode Gustaf Vasa, den onde
    Kristian Tyrann och hans soldater.

  98. Det goda slutet
    med Sveriges bildande-

  99. -och med sensmoralen att vi måste
    vakta våra gränser mot inkräktare.

  100. Eller vem har inte läst i böcker
    eller hört historieläraren berätta-

  101. -om demokratins införande?

  102. Hur liberala,
    socialdemokratiska krafter-

  103. -möter de onda,
    konservativa krafterna-

  104. -och man lyckas få igenom
    demokratin och folkhemmet-

  105. -med sensmoralen
    att samarbetsvilja och arbete-

  106. -är det som leder till
    välgång och framgång i Sverige.

  107. Det är väl bra, vad insinuerar jag?

  108. Att eleverna inte ska stå upp
    för demokratin? Nej, absolut inte.

  109. Det tycker jag visst att de ska göra,
    precis som de flesta andra här inne.

  110. Men trots allt är det så
    att historieämnets form och metod-

  111. -det vill säga berättelsen,
    står i skarp kontrast till:

  112. Ett,
    de senaste decenniernas kunskapssyn.

  113. Två, den senaste
    historiedidaktiska forskningen-

  114. -om vad god historieundervisning är.

  115. Och tre, toleransen och strävan
    mot ett mångkulturellt samhälle.

  116. Vi börjar med ett, kunskapssynen.

  117. Den kunskapssyn
    som nuvarande läroplan bygger på-

  118. -infördes med läroplanen från 1994.

  119. Redan i SOU-utredningen-

  120. -så pratar man om
    den konstruktivistiska kunskapssynen-

  121. -där kunskapen inte är sann,
    den är alltid förhandlingsbar.

  122. Man kan alltid argumentera
    för olika sätt att se på kunskap-

  123. -så eleverna skulle snarare utveckla
    förmågor att lära sig att lära-

  124. -och kunna lära hela livet,
    än att lära sig ett fast innehåll.

  125. I det sammanhanget
    blir det ålderdomligt-

  126. -med berättelser som man ska tradera,
    memorera och kunna återberätta.

  127. Historiedidaktiken
    är inte isolerad från detta.

  128. Internationellt talas det
    om att eleverna ska utveckla-

  129. -"historical thinking skills".

  130. Det är historiska tankeförmågor
    som eleverna ska utveckla.

  131. De ska själva närma sig historien
    som småhistoriker-

  132. -kan man nästan säga.

  133. När det gäller det tredje och sista,
    det mångkulturella...

  134. De humanistiska ämnena har
    slutat jaga Sanningen med stort S.

  135. Vi pratar ju inte längre om att det
    finns en sann konst eller litteratur.

  136. Vi talar heller inte om att det finns
    ett sant historieberättande-

  137. -eller ett sant sätt
    att se på de historiska skeendena.

  138. Här använder sig historiedidaktiken
    av begreppet "historiekultur".

  139. Vad det fångar in är att det finns
    olika sätt att se på historia.

  140. Det finns olika gemenskaper där man
    berättar historia på olika sätt.

  141. Med det begreppet i sig själv
    blir det tydligt...

  142. ...att skolan
    inte kan stå och berätta en sanning.

  143. Inom det här finns mycket forskning.
    Man har gjort stora studier i USA-

  144. -som visar att afroamerikanska
    elever ofta reagerar ganska starkt-

  145. -på den nationella berättelsen om
    det fria USA där alla har lika chans.

  146. Man har visat
    att nordirländska elever-

  147. -har reagerat på
    Storbritanniens historieundervisning.

  148. En forskare studerade estniska elever
    när landet tillhörde Sovjetunionen-

  149. -och hur dessa elever
    reagerade på historieundervisningen.

  150. På de här tre ställena
    har eleverna odlat motberättelser.

  151. Man har berättat historieberättelser
    på andra arenor än i skolan-

  152. -inte sällan i hemmet,
    men också med kompisar.

  153. De här motberättelserna har varit
    mot skolans historieundervisning-

  154. -mot det som skulle kunna uppfattas
    som en majoritetskultur.

  155. Hur står sig då en
    svensk nationell historieberättelse-

  156. -i det här sammanhanget?

  157. Jag skulle vilja ta upp
    några rubriker jag har samlat in-

  158. -från ganska så nya historieböcker
    som ska användas i skolan-

  159. -bara för att visa
    vilken ton det blir-

  160. -när man har en historisk berättelse.

  161. Den första rubriken:
    "De grekiska perserkrigen."

  162. Vems perspektiv är det? Grekernas.

  163. Vilka blir de goda med en gång?
    Grekerna, och de onda blir perserna.

  164. Vad är det som står på spel?
    Ja, den antika civilisationen.

  165. Och sensmoralen i berättelsen, då?

  166. När den europeiska civilisationen
    är hotad måste den försvaras.

  167. "Krigen mot Kartago."
    Det är lite samma sak.

  168. De goda romarna
    bygger upp det civiliserade Europa.

  169. Mot sig har de nordafrikanerna,
    alltså kartagerna.

  170. Återigen är den antika civilisationen
    hotad och måste försvaras.

  171. Jag tappade nästan hakan när jag såg:
    "Den arabiska stormen."

  172. Ett civiliserat Europa börjar byggas,
    tidig medeltid-

  173. -men i fjärran
    tornar det upp sig orosmoln.

  174. Muhammed och hans arméer
    har börjat utöka sitt imperium-

  175. -och hotat är Europa.
    Det är berättelsens vändpunkt.

  176. Men slutet är gott, som tur är,
    kan man kanske tycka.

  177. År 732 stoppas den arabiska armén-

  178. -vid Poitiers i Frankrike
    och kommer inte längre.

  179. En annan rubrik:
    "Amerikanska frihetskriget."

  180. Det är början på berättelsen
    om demokratin och frihetens land.

  181. Men hur var det med kvinnorna,
    slavarna och ursprungsbefolkningen?

  182. Var hamnar de i den här berättelsen?

  183. Ett väldigt aktuellt tema:
    "EU - ett fredsprojekt."

  184. Sen kommer berättelsen om EU.

  185. Vad säger den syrianska flyktingen
    som korsade Medelhavet med gummibåt-

  186. -mötte tårgas vid gränserna
    och klättrade över murar med glas på?

  187. Är det ett fredsprojekt
    för den flyktingen?

  188. En lite mer utmanande rubrik som
    många av oss skulle skriva under på-

  189. -men som jag ändå ska försöka visa
    hur nån kan bli exkluderad av-

  190. -är det sista exemplet på en rubrik.

  191. "P-piller och fria aborter -
    en del av välfärden."

  192. Det tycker nog de flesta av oss.
    Men den katolska eleven som lyssnar-

  193. -hur ska den eleven uppleva det?

  194. Berättelsen tycks ju vara att det
    fanns konservativa kyrkliga krafter-

  195. -som var emot det här med abort
    och fria preventivmedel och p-piller.

  196. Men liberala krafter mötte det här,
    och slutet gott, allting gott-

  197. -och det är en del av välfärden,
    allt det här.

  198. I den berättelsen
    blir den här eleven och familjen-

  199. -det aparta, det som inte passar in.

  200. När historia berättas,
    när man ska berätta historia-

  201. -så gör man det utifrån vissa
    former, sensmoraler och budskap.

  202. Det krävs en tydlig handling.
    Man tar inte in för många perspektiv.

  203. Det innebär i sin tur-

  204. -att berättelserna i skolan
    ofta lutar sig mot-

  205. -eller beskriver
    majoritetskulturens utveckling-

  206. -och blir på så sätt exkluderande
    för en hel del elever.

  207. Historiedidaktiken vet om det här.

  208. Samtalen har handlat om att göra upp
    med den nationalistiska historien-

  209. -den som handlar om krig, kungar,
    stater, nationalism och så vidare.

  210. Det har man försökt göra upp med,
    och kursplanen i historia i dag...

  211. I de senaste kursplanerna uppmanas
    ju inte lärare att berätta historia.

  212. I kursplanen nu ska eleverna själva
    närma sig historia.

  213. De ska skapa egna berättelser
    och själva tolka källor-

  214. -och de ska faktiskt också kunna
    analysera andra historieberättelser.

  215. De som svenska historielärare
    har berättat i över hundra år nu-

  216. -ska eleverna kunna analysera.

  217. Mot vilka vände sig berättelserna?
    Vad är budskapet i dem?

  218. Blir det exkluderande mot nån
    att berätta den här berättelsen?

  219. Man kan tro att den berättelse
    jag står och berättar kan sluta här.

  220. Det började med det här trista-

  221. -att eleverna blir indoktrinerade,
    en hel del elever exkluderas-

  222. -men nu har eleverna fått upprättelse
    gentemot den indoktrinerande staten.

  223. Det hade varit en snygg avslutning,
    men tyvärr är verkligheten ofta-

  224. -mer komplex än så.

  225. Frågan är:
    Kan vi lita på eller tro på-

  226. -att det blir bra om vi låter
    eleverna helt fritt analysera-

  227. -skärskåda och konstruera
    egna historiska berättelser?

  228. I februari
    var det ett debacle i Helsingborg.

  229. Det var en vikarie som hade
    stått och undervisat om förintelsen.

  230. En elev hade protesterat-

  231. -och sagt: "Förintelsen finns inte,
    det är överdrivet."

  232. Det blev en konflikt mellan dem
    varpå vikarien bad eleven att gå ut.

  233. Eleven hade klagat hos rektorn, och
    vikarien fick gå till samordnaren.

  234. Jag vet inte exakt vad det står för.

  235. Hur som helst hade samordnaren sagt
    att det var onödigt-

  236. -att försöka tala om för eleven
    att förintelsen faktiskt hade skett-

  237. -och att det är
    nåt man måste undervisa om.

  238. Här får jag nog läsa innantill.
    Argumenten från samordnaren var:

  239. "Det som är historia för nån
    är inte det för nån annan."

  240. "Det vi betraktar som historia
    är den historia som vi tagit del av."

  241. "Om elever
    har tagit del av annan historia"-

  242. -"är det ingen idé
    att vi diskuterar fakta mot fakta."

  243. Intuitivt känner man att vi
    kanske inte kan släppa det helt.

  244. Här har en gräns passerats
    för vad man kan bejaka-

  245. -när elever ska konstruera
    sina egna historieberättelser-

  246. -eller förhålla sig
    till historia själva.

  247. Det finns ju kriterier i kursplanen
    för vad god historieanvändning är.

  248. De lutar sig ofta mot det
    vetenskapliga historieanvändandet.

  249. Hur underbygger man
    sina argument med fakta?

  250. Hur kan man se om källor
    är trovärdiga? Och så vidare.

  251. Men det räcker inte hela vägen-

  252. -när eleverna får skapa berättelser
    eller titta på andra berättelser.

  253. Min giv, så här långt-

  254. -är egentligen tre kriterier
    för historieberättande i klassrummet-

  255. -som gäller både lärare och elever.

  256. Ett: Kriterier
    för berättelsens trovärdighet.

  257. Det är väl det som liknar
    det som står i kursplanen.

  258. Är berättelsen byggd
    på historiska metoder-

  259. -och källor så som vi känner dem?

  260. Två: Kriterier för berättelsens form.

  261. Är berättelsen logisk?
    Förklarar den nånting?

  262. Går den att förstå?

  263. Och tre:
    Kriterier för berättelsens sensmoral.

  264. Berättar den nåt vi behöver veta?
    Fyller den ett behov?

  265. Är de moraliska argumenten
    i berättelsen hållbara?

  266. Har man tagit ställning till
    vilka konsekvenser-

  267. -den här historieberättelsen
    som jag eller läraren berättar...

  268. Vilka konsekvenser kan den få?

  269. Avslutningsvis, då.

  270. Jag tror att vi bedömer
    historiska berättelser-

  271. -efter mer än bara det som finns
    i kursplanen, alltså trovärdighet.

  272. Vi bedömer även berättelser
    efter hur övertygande de är-

  273. -och vilket moraliskt innehåll
    eller sensmoraliskt innehåll de har.

  274. Men är vi inte tydliga med det
    när elever ska möta historien själva-

  275. -utan bara släpper ut dem
    med de vetenskapliga kriterierna-

  276. -så kommer de
    att gå vilse i den här skogen-

  277. -oceanen av historiska händelser,
    när de ska bygga egna berättelser.

  278. Givetvis utgår de från sin livsvärld
    när de skapar berättelser då.

  279. Kommer de då tillbaka
    och bestraffas med sämre betyg-

  280. -men betygen inte handlar om
    de vetenskapliga kriterierna-

  281. -utan om de sensmoraliska
    eller berättelsens formkriterier...

  282. Då förstår de inte
    varför deras historieuppfattning-

  283. -faktiskt inte godkänns i skolan.

  284. Det om nånting är jag rädd för
    kan skapa exkludering-

  285. -alienation och starka motberättelser
    mot en historieundervisning-

  286. -som i dag mer än nånsin kanske
    behöver vara inkluderande. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tänka rätt och tycka lämpligt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Historiebruk, Historiedidaktik, Historieundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Hemliga agenter under andra världskriget

Hur jobbade agenter och spioner?

Under 80-talet var det mycket aktivitet som gjorde att man misstänkte att andra länder var här och spionerade. Människor som gick runt och knackade dörr för att sälja tavlor - var de spioner och jobbade med kartläggning?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - historia

Uppfinningen Sverige

Vad innebär det att vara svensk? Om tre diktare som var med och skapade idén om en svensk identitet under 1800-talet.

Fråga oss