Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015 : Världens öppnaste landDela
  1. Jag har 20 minuter
    att berätta om vad som har hänt-

  2. -efter att Sverige införde en ny lag
    om arbetskraftsinvandring 2008.

  3. Lagen gällde
    arbetskraftsinvandring utanför EU.

  4. Jämfört med tidigare...

  5. Tidigare bedömde Arbetsförmedlingen
    ansökningar om arbetstillstånd-

  6. -utifrån de bristyrken som fanns.

  7. Facken hade mycket att säga till om.

  8. De sa nej om de bedömde att det inte
    behövdes arbetskraftsinvandring.

  9. Det som hände 2008-

  10. -var att regeringen beslutade att
    inte ha en arbetsmarknadsprövning-

  11. -att arbetsgivarna vet bäst.

  12. För att få arbetskraftsinvandra-

  13. -måste man ha ett arbetserbjudande
    från en arbetsgivare-

  14. -och en lön i enlighet
    med kollektivavtal eller praxis.

  15. I verkligheten
    finns en nedre gräns på 13 000.

  16. Blir man utlovad en lön på 13 000
    får man arbetskraftsinvandra.

  17. Då får man ett arbetstillstånd
    på högst två år-

  18. -som kan förlängas i två år till
    och därefter blir det permanent.

  19. Man får ta med sig
    sin partner och sina barn.

  20. Den stora förändringen är-

  21. -att innan kontrollerade myndigheter
    och nu är det företagen.

  22. Anledningen till reformen var att det
    finns en demografisk utmaning.

  23. Vi behöver fler folk i arbetskraften-

  24. -men framförallt ville man att det
    skulle komma fler till bristyrken.

  25. Det finns yrken
    där det var svårt att rekrytera.

  26. Med det här trodde man att företag
    med brist skulle rekrytera utomlands.

  27. Fler arbetskraftsinvandrare
    till bristyrken var huvudmotivet.

  28. Den här lagen är annorlunda mot hur
    det ser ut i de flesta andra länder.

  29. Sverige väljer ofta en annan lösning
    när det gäller migrationspolitik.

  30. Det vanliga är att ha en selektiv
    politik för arbetskraftsinvandring-

  31. -där man bara vill ha högutbildade.

  32. Man väljer ut dem
    med högst utbildning.

  33. I Kanada har de poängsystem där man
    kvalar in för att bli kanadensare-

  34. -genom hög utbildning, bra språk,
    god hälsa och att vara ung.

  35. I Sverige finns inga skillnader
    på hög- och lågutbildade.

  36. Sverige har ingen
    arbetsmarknadsprövning-

  37. -och det skiljer också Sverige
    från andra länder.

  38. Länder som Tyskland, Danmark
    och de flesta europeiska länder-

  39. -har ofta en minimilön för att få
    komma som är över medianinkomsten.

  40. Man brukar också bara få komma
    till yrken där det finns brist.

  41. Den svenska politiken är annorlunda.

  42. Vad är då resultatet
    av experimentet Sverige har gjort-

  43. -som även OECD har bedömt vara
    ett av världens öppnaste?

  44. Den översta linjen
    är antalet arbetstillstånd.

  45. Arbetstillstånden ökade redan innan
    den nya lagen, men det är en ökning.

  46. Den understa linjen är arbetskrafts-
    invandrare som folkbokför sig.

  47. Skillnaden mellan
    den övre och den undre stapeln-

  48. -är att de i den undre stapeln
    har stannat ett år eller mer-

  49. -och folkbokfört sig i Sverige.

  50. Skillnaden är de som har kommit
    och sen lämnat Sverige inom ett år.

  51. Om vi tittar på dem som har stannat
    i Sverige är ökningen tydlig.

  52. Efter 2009 har det skett en ökning.

  53. Från att det kom
    mellan 1 000 och 2 000 som stannade-

  54. -till att det nu är
    mellan 4 000 och 6 000.

  55. Det har skett en ökning.

  56. Men få stannar.

  57. Det här stapeldiagrammet visar-

  58. -att de som kom 2009
    var 14 500 arbetstillstånd.

  59. Om man tar bort säsongsarbetare
    var det 7 300 kvar.

  60. Om man tittar på dem som stannar
    är det 3 200.

  61. Om man följer dem över tid
    var de 2012 bara 2 500.

  62. De flesta kommer och lämnar igen.

  63. Ofta är det de högutbildade
    som kommer under kort tid.

  64. Det är dataspecialister som kommer
    för att arbeta som konsulter eller...

  65. ...åker mellan dotterbolag
    i olika länder.

  66. De som har lägre utbildning stannar.

  67. Det kom 2 200 dataspecialister 2009-

  68. -och bara 7 procent av dem var kvar,
    146 var kvar 2012.

  69. Men det kom nästan 300 städare 2009-

  70. -och över 200 av dem var kvar.

  71. Lågkvalificerade
    arbetskraftsinvandrare stannar-

  72. -medan de högkvalificerade
    kommer och sedan lämnar.

  73. Lite snabbt vart
    arbetskraftsinvandrarna flyttar.

  74. Det är framför allt Stockholm.
    Över hälften kommer till Stockholm.

  75. De är till 80 procent män.

  76. Ungefär hälften
    tar med sig fru och barn.

  77. Har regeringen
    levt upp till sitt mål?

  78. De ville få arbetskraftsinvandrare
    till bristyrken.

  79. Den här tabellen visar-

  80. -dem som kom innan den nya lagen
    och dem som kom efter.

  81. Vilka yrken jobbar de i
    två år efter de kom.

  82. Jag har använt
    Arbetsförmedlingens bristindex-

  83. -där de listar yrken
    med brist, överskott-

  84. -eller balans,
    som här kallas "övriga yrken".

  85. Några jobbar i okänt yrke.
    Vad som har hänt...

  86. Exempel på bristyrken är läkare,
    sjuksköterskor och rörmokare.

  87. Överskottsyrken är städare,
    jobb i detaljhandeln-

  88. -försäljare och restaurangpersonal.

  89. Vad har då hänt?

  90. De som kom efter den nya lagen-

  91. -jobbar i större utsträckning i det
    som definieras som överskottsyrken-

  92. -och det är färre
    som kommer till bristyrken.

  93. Vad som har hänt är egentligen...

  94. De som kommer till bristyrken
    har inte ökat-

  95. -men de som kommer till yrken
    med överskott har ökat-

  96. -till exempel
    städare och restaurangpersonal.

  97. Detta har fått genomslag
    på den genomsnittliga lönen.

  98. Tidigare var medianinkomsten
    för arbetskraftsinvandrarna 33 000-

  99. -och efter reformen 27 000.

  100. Lite kort
    om lönen efter utbildningsnivå.

  101. Denna tabell visar-

  102. -att det är de med eftergymnasial
    utbildning som har en hyfsad lön.

  103. De har en
    lön på i genomsnitt 36 000 i månaden.

  104. Det är inkomst, inte lön.

  105. Alla andra utbildningskategorier-

  106. -fram till eftergymnasial utbildning
    mindre än 3 år-

  107. -har 20 000 i månaden eller lägre.

  108. Generellt sett är det låga inkomster
    förutom för högskoleutbildade-

  109. -eller doktorander.

  110. I de här böckerna
    som jag har varit med och skrivit-

  111. -jämför vi den här gruppen
    med EU-arbetskraftsinvandrare-

  112. -för att se om vi kan se liknande
    tendenser, och det kan vi inte.

  113. Deras sammansättning
    ser likadan ut över åren.

  114. Min konklusion är
    att det här är en effekt av lagen.

  115. Det kommer fler till överskottsyrken,
    och inkomsten har sänkts.

  116. Huvudresultatet är att rekryteringen
    till bristyrken inte har ökat.

  117. Det beror på att de som kommer som
    civilingenjörer och dataspecialister-

  118. -kommer hit under kort tid-

  119. -men också på att bristyrken
    som läkare och sjuksköterska-

  120. -är yrken som kräver legitimation
    och språkkunskaper.

  121. Det går inte att rekrytera
    en sjuksköterska från Egypten-

  122. -så att personen kan arbeta direkt.

  123. Det svenska systemet bygger på
    att man direkt ska komma i arbete.

  124. Det är ingen bra modell för att re-
    krytera till den offentliga sektorn.

  125. Nåt annat som vi har sett är att
    det finns en stor sammanblandning-

  126. -mellan arbetskraftsinvandringen
    och asylsystemet.

  127. Två tredjedelar
    har varit inskrivna som asylsökande-

  128. -före eller efter
    de har fått arbetstillstånd.

  129. Vissa har varit asylsökande
    och blivit arbetskraftsinvandrare-

  130. -men det är vanligare att man
    kommer som arbetskraftsinvandrare-

  131. -och sen går till Migrationsverket
    och söker asyl.

  132. Arbetskraftsinvandringen har blivit
    ett sätt för folk att komma hit-

  133. -som annars hade velat komma
    som asylsökande.

  134. Om vi ska sammanfatta lite-

  135. -ser vi att arbetskraftsinvandringen
    till EU har ökat-

  136. -den som kommer från utanför EU
    har ökat till Sverige.

  137. Ganska mycket,
    det är mer än en fördubbling.

  138. Sett till den totala invandringen
    är det lite.

  139. Det handlar 3 000-6 000 per år.

  140. Det är lite av en invandring-

  141. -på kanske 80 000 invandrare
    varje år.

  142. Det är få högkvalificerade
    som stannar.

  143. Det är många som kommer,
    men de lämnar igen.

  144. Det är på grund av
    hur den här modellen är utformad.

  145. Om vi skulle...

  146. ...vilja rekrytera sjuksköterskor och
    läkare skulle vi behöva göra om den-

  147. -så att man inte behövde ha ett jobb
    direkt. Man kanske skulle...

  148. ...kunna komplettera sin utbildning
    som en del i strategin.

  149. Vi ser att en stor andel som kommer-

  150. -och jobbar i lågkvalificerade yrken
    har låga löner.

  151. Det är genomsnittslöner i de yrkena-

  152. -som ligger långt under
    medianinkomsten i Sverige.

  153. Tillsammans med att många asylsökande
    blir arbetskraftsinvandrare-

  154. -är den efterfrågedrivna
    arbetskraftsinvandringen-

  155. -där företagens behov styr
    vilka som kommer...

  156. I dag är det snarare
    desperata människor-

  157. -som vill lämna sitt hemland-

  158. -eller bara vill arbeta i Sverige
    men accepterar en lägre lön.

  159. Det är mycket utbudsstyrt i stället.

  160. Om vi tittar på
    vilka politiska mål det fanns-

  161. -är det en besvikelse.

  162. Det kom personer till bristyrken
    redan tidigare.

  163. Det kommer inte mycket fler i dag.

  164. Det är på väg att bli
    lite regelförändringar-

  165. -men inte att återinföra
    arbetsmarknadstestet.

  166. Man tänker genomföra
    lite skarpare kontroller i efterhand.

  167. Det är lite man hinner säga på
    20 minuter, men läs gärna böckerna-

  168. -för mer detaljerad information.

  169. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Världens öppnaste land

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Arbete, Arbetskraftsinvandring, Arbetsmarknad, Lagar, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Arbetet med pornografins konsekvenser

Ett panelsamtal om vad som möter dem som arbetar med porrens påverkan och konsekvenser. Medverkande: Nina Rung, kriminolog och barnrättsexpert, Jonas Lönnroth, behandlare av sexualbrottslingar vid kriminalvården, och Mikis Kanakaris, verksamhetsutvecklare 1000 möjligheter och Locker room. Moderator: Olga Persson. Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss