Titta

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Om UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Nobelpristagare, världsledande forskare och experter, opinionsbildare, beslutsfattare och allmänheten samlas under Nobelveckan för diskussioner på högsta nivå. Temat 2015 är framtidens intelligens. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015 : Vad är intelligens?Dela
  1. God dag, allihop.

  2. Vi har hört några intressanta föredrag
    och kommentarer om intelligens.

  3. Men vad är det egentligen, Margaret?
    Kan du ge oss en definition?

  4. Inte en definition, men en beskrivning.

  5. Intelligens är förmågan att röra sig mot
    och i vissa fall uppnå sina mål-

  6. -som ibland kan vara motstridiga,
    i en komplex och oförutsägbar miljö.

  7. Nåt som alla högre djur är i stånd till-

  8. -och ingen artificiell intelligens
    än så länge klarar av.

  9. Det stora flertalet av dagens AI-system
    har bara ett enda mål.

  10. De gör en sak
    och är ofta bra på det-

  11. -men de handskas inte
    med många mål och motiv-

  12. -vilket intelligens handlar om.

  13. Tack. Vi kan komma tillbaka till
    artificiell intelligens om en stund.

  14. -men låt oss först fråga
    de andra paneldeltagarna:

  15. Håller ni med om beskrivningen?

  16. Vill nån försöka sammanfatta det
    till en kort definition?

  17. -Barbara?
    -Jag ska inte riktigt definiera det.

  18. Jag börjar med ett citat från
    en domare i USA:s högsta domstol-

  19. -som ombads definiera nåt mer vågat:
    "Jag känner igen det när jag ser det."

  20. Det tror jag alla här inne gör.

  21. Maggies definition
    - eller snarare beskrivning-

  22. -tar upp viktiga poänger.

  23. Det är inte en enstaka förmåga-

  24. -utan många olika förmågor
    i våra sätt att förstå universum.

  25. Det är ursprungligen ett latinskt ord
    som betyder "förstå"-

  26. -men det är
    en komplex form av förståelse.

  27. Edvard?

  28. Inom mitt område,
    psykologi och neurovetenskap-

  29. -är det här konceptet så komplicerat
    och brett att vi inte använder det.

  30. Ingen talar om intelligens,
    eftersom det täcker så mycket.

  31. Även om vi alla känner
    att vi vet vad konceptet innebär-

  32. -så är det för mångfaldigt.

  33. Har ni ännu inte...?

  34. Förra året fick du nobelpriset
    för upptäckten av hjärnans gps.

  35. Jag trodde att du skulle avslöja
    vilka celler som svarar för intelligens-

  36. -men det dröjer tydligen.
    - Helga, vad tänker du?

  37. Låt mig gå tillbaka några sekel,
    till den kinesiske filosofen Lao Zi.

  38. Han definierade intelligens
    som förmågan att förstå varandra-

  39. -men han lade till:
    "Att förstå sig själv är vishet."

  40. Han kunde inte förutse
    de enorma framsteg som vi har gjort-

  41. -i förståelsen av oss själva.

  42. Kanske inte i filosofisk bemärkelse,
    men i det som vi har hört och sett-

  43. -om hur hjärnan
    och medvetandet fungerar.

  44. Utmaningen framför oss är
    att ta detta ett steg längre-

  45. -och göra det till inte bara förståelse,
    utan även vishet.

  46. Att förutsäga och förstå de oavsiktliga
    konsekvenserna av det som vi gör.

  47. Är vi bättre på det nu
    än exempelvis på Monteverdis tid-

  48. -då musiken
    som vi hörde i början skrevs?

  49. Definitivt, men antalet utmaningar
    blir också större.

  50. Det har att göra med
    den moderna världens komplexitet.

  51. Vår oförmåga att förutse
    det som utgör komplexiteten-

  52. -nämligen det inbördes förhållandet
    mellan olika delar.

  53. Vi har bättre sätt
    att titta på dessa förhållanden-

  54. -såsom simulation och modeller,
    men det är ännu långt kvar.

  55. Ja, vi har gjort oerhörda framsteg
    men står också inför nya utmaningar.

  56. Jag skulle lägga till
    en aspekt av intelligens-

  57. -som vi måste komma till rätta med,
    nämligen social intelligens.

  58. Med det menar jag
    en bättre förståelse-

  59. -för hur den sociala ordningen
    fungerar.

  60. Lars nämnde att världen har
    förvandlats de senaste månaderna-

  61. -för oss som bor i Europa
    och på andra håll.

  62. Vi måste också tänka på
    hur vi kan förbättra social intelligens.

  63. Nu blir jag lite orolig. Efter några
    minuter omfattar "intelligens"-

  64. -hela den mänskliga civilisationen
    och all interaktion mellan människor.

  65. Margaret, kan vi dela upp
    eller reducera den-

  66. -till specifika,
    mer tydligt definierade aktiviteter-

  67. -som Edvard kanske kan hitta
    nervcellerna för om några år?

  68. Man kan fokusera på olika aktiviteter
    och typer av problem-

  69. -och exempelvis kalla dem
    "akademiska discipliner".

  70. Men vi vet att det finns artificiella
    gränsdragningar mellan discipliner.

  71. Som nationalekonom befattar man sig
    först bara med vissa problem-

  72. -men inser att man kanske
    måste lära sig om neurovetenskap-

  73. -eller meteorologi.

  74. Så man kan försöka fokusera-

  75. -och det ger en möjlighet
    att ställa och besvara frågor-

  76. -men man blir inte av med
    komplexiteten. Den finns alltid där-

  77. -och om man glömmer den
    får man ångra det senare.

  78. Är det ett hot mot neurovetenskapen?

  79. Kan neurovetenskapen bidra
    till ämnet?

  80. Ja, det pågår en revolution
    inom neurovetenskapen.

  81. Man börjar kunna förstå dessa
    komplexa funktioner i hjärnan.

  82. Vi lär oss nu hur hjärnan,
    eller hjärnbarken, gör beräkningar-

  83. -och vilka algoritmerna är.

  84. Många av dem är kanske snarlika för
    alla dessa till synes olika funktioner.

  85. Men vi är fortfarande precis i början.
    Det lär ta tid innan vi förstår det.

  86. Under de kommande åren får vi nog
    massor av data om hjärnan-

  87. -men att sammanställa dem-

  88. -och se vilka principer
    som styr hjärnans funktion-

  89. -det går mycket långsammare.

  90. Men det går framåt-

  91. -och det är svårt att förutse
    vad vi vet 2050.

  92. Hur mycket tror ni är inbyggt?

  93. Hur mycket är
    specifika celler eller cellgrupper-

  94. -som har sina platser
    och är sammankopplade?

  95. Mycket är utan tvekan inbyggt-

  96. -men det som är så speciellt med
    människor jämfört med maskiner-

  97. -är att vi från att vi föds interagerar
    med miljön genom många sinnen.

  98. Vi bombarderas med information,
    vilket hjärnan anpassar sig till.

  99. Det pågår sen i flera decennier.

  100. Svaret är "både och".

  101. Mycket är inbyggt,
    men det anpassas också-

  102. -för att fungera optimalt i världen.

  103. Så en del är inbyggt
    och en del är inlärt-

  104. -genom erfarenhet, repetition
    och så vidare.

  105. Kan vi konstruera
    en artificiell intelligens-

  106. -som fungerar som människans?
    - Barbara, vad tror du om det?

  107. Först vill jag säga att vi inte behöver
    AI-system som är kopior av oss.

  108. Vi har redan ett bra sätt
    att kopiera oss själva.

  109. Det funkar ofta hyfsat.

  110. Jag vill gå tillbaka till Alan Turing,
    som införde begreppet AI.

  111. Han sa att hela tankeprocessen
    är tämligen dunkel-

  112. -men om vi försöker förstå den
    lär vi oss mycket om hur vi tänker.

  113. Målen med AI är att förstå intelligent
    beteende och intelligens-

  114. -och uttrycka det i form av beräkningar,
    men vi behöver inte kopiera oss själva.

  115. Jag ville också ta upp en sak som
    en annan paneldeltagare nämnde:

  116. Tack vare neurovetenskapen vet vi nu
    att människors inlärning-

  117. -i hög grad är beroende
    av social interaktion.

  118. Det ser vi i hjärnans tidiga utveckling,
    och i språkinlärning.

  119. När vi bygger AI-system
    är det avgörande-

  120. -att vi tar hänsyn
    till den sociala interaktionens roll-

  121. -även om vi skapar en annan form
    av intelligent beteende.

  122. Om nåt bekymrar mig angående
    vår framtida syn på intelligens-

  123. -är det att vi inte får glömma social
    interaktion, vilket alla har nämnt.

  124. Man kan säga att vi
    snubblar in i en artificiell framtid.

  125. Vi kommer att påverkas mer
    av de saker som vi skapar-

  126. -varav AI är den mest framträdande-

  127. -men exakt hur vi för in detta-

  128. -i en social miljö och det sätt
    som våra institutioner fungerar på-

  129. -allt detta sker på måfå. Det finns
    ingen plan för hur vi ska nå dit.

  130. Denna osäkra artificiella framtid
    hyser en oerhörd potential.

  131. Samtidigt behöver vi vår
    nedärvda anpassningsförmåga-

  132. -och denna måste även anta
    en socialt hanterbar form.

  133. Det stämmer precis.

  134. En gren inom AI, multi-agent systems,
    har visat oss-

  135. -att det är svårare att bygga ett system
    som interagerar med grupper av folk-

  136. -än ett som interagerar
    med grupper av andra system.

  137. I framtiden blir det avgörande-

  138. -även inom neurovetenskapen
    och kognitionsvetenskapen i stort-

  139. -att inte fokusera på intelligens
    som i ett enstaka medvetande-

  140. -utan se på individers intelligens-

  141. -i kontexten av samhällen
    och hur man fungerar tillsammans.

  142. Jag vill svara elvaåringen
    som ställde en underbar fråga:

  143. Kommer AI att ersätta lärare?

  144. Jag kan inte förutsäga framtiden-

  145. -men det som vi lärt oss de senaste
    tio åren om AI och undervisning-

  146. -är att det kan komplettera lärare
    och förbättra undervisningssystemet-

  147. -om man tänker på att arbeta ihop
    med lärare och elever-

  148. -snarare än att ersätta dem.
    Jag vill tacka eleven för frågan!

  149. Vi har en diskussion
    om framtidens inlärning i eftermiddag.

  150. Vi fick en relaterad fråga av
    en student i publiken, Amrit Krishnan.

  151. Är han här? Jag ser ändå inte
    om han räcker upp handen.

  152. Utgör artificiell intelligens
    en evolution av intelligens i sig?

  153. Det berör interaktionen mellan
    det artificiella och det biologiska-

  154. -som vi var inne på. Har nån av er
    några tankar om detta?

  155. Det är en tillämpning
    av mänsklig intelligens.

  156. En viktig och spännande sådan,
    med en oerhört spännande framtid.

  157. Men om det utgör en evolution
    av den mänskliga intelligensen-

  158. -i högre grad än Newtons lagar
    eller Darwins teori, det vet jag inte.

  159. Det är ännu ett exempel och som
    sagt ett oerhört intressant sådan.

  160. Det låter på er alla-

  161. -som om den mänskliga intelligensen
    fortfarande sitter i förarsätet.

  162. Men hur kommer interaktionen
    mellan oss och artificiella system-

  163. -att påverka oss?
    Vilken inverkan kommer den att ha?

  164. Till exempel, nu när vi har gps
    i våra mobiltelefoner-

  165. -kommer ditt system då att förtvina?

  166. Är du orolig
    för rutnätscellernas framtid?

  167. Naturligtvis påverkar det oss
    att vi navigerar på olika sätt.

  168. Men det som är så speciellt
    med mänsklig intelligens-

  169. -är att vi kan anpassa oss
    till nästan vad som helst.

  170. Därför är vi så många, överallt.

  171. Liksom vid andra utmaningar
    under evolutionens gång-

  172. -kommer vi att anpassa oss nu också.
    Det blir andra former av interaktion.

  173. När det gäller navigering-

  174. -så finns det alltid ett inslag
    av övning och erfarenhet.

  175. Om man då använder gps
    navigerar vi på ett annat sätt.

  176. Men jag ser det inte som ett hot.
    Det förändras bara.

  177. På 10-20 år har mobiltelefoner
    helt förändrat våra liv-

  178. -och hur vi handskas med information.

  179. Folk lär sig på andra sätt och
    skaffar sig information på andra sätt.

  180. Jag skulle säga att det är
    ett exempel på kulturell evolution.

  181. Kulturell evolution är mycket snabbare
    än biologisk evolution-

  182. -men vi ser också nya, intressanta
    skärningspunkter-

  183. -mellan den kulturella evolutionen-

  184. -och de redskap som den biologiska
    evolutionen har utrustat oss med.

  185. Vi har så många fler sociala
    interaktioner nu än för 200 år sen.

  186. Vi kommer i kontakt
    med miljontals människor-

  187. -och kommunicerar med tusentals
    människor via digitala medier-

  188. -och på många andra sätt.

  189. Mina förfäder träffade kanske bara
    folk från granngårdarna.

  190. Förändrar det
    hur våra hjärnor fungerar-

  191. -och hur våra hjärnor ser ut,
    deras hårdvara?

  192. Som Edvard var inne på
    är våra hjärnor väldigt plastiska.

  193. Vi anpassar oss, även kulturellt,
    och det tror jag att vi ser hända.

  194. Du frågade om AI kommer att ersätta
    våra kognitiva förmågor.

  195. De kommer utan tvekan att förändras.

  196. Det vi måste se till, och detta
    kan designen i viss mån påverka-

  197. -är att de inte gör oss dummare,
    att de verkligen kompletterar oss.

  198. Jag gillar exemplet med gps,
    eftersom jag fotvandrar.

  199. Om man saknar täckning måste
    man kunna orientera sig utan gps.

  200. I USA hör vi berättelser om folk
    som råkar illa ut-

  201. -eftersom de förlitar sig på mobilen
    när de är uppe i bergen.

  202. I det fallet bör man inte ersätta
    det gamla, utan komplettera det.

  203. Jag skulle säga till alla konsumenter
    av dessa apparater-

  204. -att man kan begära att de gör en
    mer och inte mindre intelligent.

  205. Det är ett underbart budskap
    att avsluta med.

  206. Mänskligheten blir trots allt smartare.
    Vi tar små steg men i rätt riktning.

  207. Vi får bara hoppas
    att vi rör oss snabbt nog-

  208. -för att lösa alla problem som
    Lars Heikensten nämnde i början.

  209. Men jag tolkar det som optimism
    från vår panel.

  210. Tack så mycket för att ni diskuterade
    detta svåra ämne med oss.

  211. Vi förstod i alla fall hur komplext
    och svårdefinierat det är.

  212. Men det finns hopp inför framtiden.
    Tack så mycket!

  213. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är intelligens?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Intelligens, Kognitiv psykologi, Psykologi, Teknik och samhälle
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Vad är intelligens?

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Är beslutsfattarna tillräckligt smarta?

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lisa Lindström, vd för Doberman, samtalar om vilka värden och företagskulturer som Sverige kan föra ut i världen. De diskuterar också vilken som är den viktigaste investeringen för framtiden och vilka utmaningar och förändringar vi står inför. Moderator: Mattias Fyrenius. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Experternas framtid

Guru Banavar leder en forskargrupp på IBM. Här berättar han om hur framtidens experter ska samarbeta i partnerskap med maskiner för att lösa dagens olösta problem och för att generera ny kunskap. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Den digitala tiden förändrar oss

Sherry Turkle, professor i sociala studier, berättar om sin forskning kring hur vi påverkas av all teknik som omger oss. Hur påverkas barn av föräldrar som sitter med mobiltelefonen vid frukostbordet och inte möter deras blick? Ett problem som Sherry Turkle konstaterar är att tekniken ibland står emellan människor i deras samtal och möten. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Bör vi frukta singulariteten?

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Hur förändras världen av artificiell intelligens?

När artificiell intelligens diskuteras handlar det nästan alltid om innovationer och tekniska framsteg. I detta panelsamtal ligger fokus istället på hur människor som lever i botten av pyramiden påverkas. Medverkande: Joel Mokyr, professor i ekonomisk historia, Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Michael Levitt, professor i strukturell biologi, och Dzulkifli Abdul Razak, International Association of Universities. Moderator: Leila Janah. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Samspelet mellan människan och datorn

Ett panelsamtal om var tekniken står idag och vad som kommer sedan. Hur kommer människans relationer med maskinerna att påverkas när maskinerna blir smartare och smartare? Medverkande: Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Sherry Turkle, professor i sociala studier, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap, och Guru Banavar, IBM. Moderator: Stuart Russell. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Artificiell intelligens i framtiden

Panelsamtal om hur den tekniska och den artificiella intelligensens utveckling ser ut om fem till tio år. Kommer utvecklingen att fortsätta eller stanna av, och vilka är i så fall viktiga händelser? Medverkande: Max Tegmark professor i fysik och kosmologi, moderator, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap och Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Uppsala health summit

Digitaliseringen förändrar vår syn på vården

Nicklas Lundblad är samhällspolitisk Europachef på Google. Han diskuterar hur den digitala utvecklingen kan förändra vår syn på vården. Inspelat på Uppsala konsert och kongress den 4 juni 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss