Titta

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Om UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Nobelpristagare, världsledande forskare och experter, opinionsbildare, beslutsfattare och allmänheten samlas under Nobelveckan för diskussioner på högsta nivå. Temat 2015 är framtidens intelligens. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015 : Framtidens intelligensDela
  1. Det är ett nöje att vara i denna
    vackra stad och på detta evenemang.

  2. Jag ska tala om intelligens i framtiden,
    då vår naturliga intelligens förbättras-

  3. -inte längre bara genom utbildning,
    utan även genom artificiell intelligens.

  4. Först vill jag berätta om en upptäckt
    som jag gjorde 1981.

  5. Jag ville tajma mina uppfinningar.

  6. Jag trodde egentligen inte
    att man kan förutsäga framtiden-

  7. -men tänkte att om jag tog en
    massa data och gjorde diagram-

  8. -var kvalificerade gissningar möjliga.

  9. Jag upptäckte att en aspekt av
    framtiden är förvånansvärt förutsägbar:

  10. Förhållandet mellan pris och prestanda
    för informationsteknik-

  11. -utvecklas på ett förutsägbart sätt.

  12. Jag tittade på beräkningar
    per sekund per dollar-

  13. -från 1890 i USA till 1981.
    Det var en jämn kurva.

  14. Jag beräknade utvecklingen till 2025,
    och än så länge stämmer det.

  15. Denna förutsägbara kurva
    är exponentiell.

  16. Under en bestämd tid fördubblas den,
    ungefär varje år-

  17. -och även den takten ökar.

  18. Exponentiell tillväxt är inte intuitivt.

  19. Vi har en hjärna
    för att förutsäga framtiden-

  20. -och konsekvenserna
    av våra handlingar.

  21. Men vi tänker linjärt.

  22. Ett djur som springer på
    ett fält ökar inte hastighet.

  23. Den följer en linjär bana,
    vilket blev inbyggt i våra hjärnor.

  24. Men informationstekniken fördubblas
    med regelbundna intervaller.

  25. En linjär, intuitiv stegring
    är ett, två, tre.

  26. En exponentiell stegring
    är ett, två, fyra.

  27. Efter trettio steg har den linjära
    stegringen nått till trettio-

  28. -och den exponentiella en miljard.

  29. Det är inte bara spekulationer.

  30. Den här lilla datorn är flera miljarder
    gånger så kraftfull per dollar-

  31. -som datorn som jag använde vid MIT
    på 1960-talet.

  32. Om 25 år är den återigen
    flera miljarder gånger så kraftfull.

  33. Och den här är hundratusen gånger
    så liten om min dator då-

  34. -och på 2030-talet har vi datorer
    lika små som blodkroppar.

  35. Låt mig visa vad det här innebär.

  36. En exponentialfunktion börjar långsamt
    och exploderar vid kurvans "knä".

  37. Här är grafen
    som jag hade 1981.

  38. Då gick den till 1980,
    men den här går till 2010.

  39. Det är en väldigt jämn utveckling.
    Den är faktiskt dubbelt exponentiell.

  40. Det är en logaritmisk graf.

  41. Varje nivå är hundratusen
    gånger större än den förra.

  42. Den här går tillbaka till 1890.

  43. Vi kan få en biljon gånger så stor
    beräkningskraft för samma kostnad-

  44. -sen 1890.

  45. "Aha, Moores lag", tänker folk-

  46. -men det började årtionden
    innan Gordon Moore ens föddes.

  47. Moores lag gäller bara mikrokretsar.

  48. På 50-talet blev elektronrör allt mindre
    tills det inte gick längre 1959.

  49. Då kom det fjärde paradigmet.

  50. När Moores lag slutar gälla, före 2020,
    går vi till det sjätte paradigmet-

  51. -alltså tredimensionella kretsar, vilket
    kommer att hålla i gång det här länge.

  52. Men vad är det mest intressanta
    med kurvan?

  53. Den ökade beräkningskraften, förstås,
    men det finns nåt mer intressant:

  54. Var är världskrigen, kalla kriget
    och den stora depressionen?

  55. Det här gäller i krig och fred,
    hög- och lågkonjunkturer.

  56. Takten har inte minskat
    under den senaste lågkonjunkturen.

  57. Kurvan är oberoende, och jag har
    en matematisk förklaring i min bok.

  58. Men det empiriska stödet
    är mest övertygande.

  59. Moores lag är bara ett paradigm
    för beräkningar-

  60. -och beräkningar är bara
    en sorts informationsteknologi.

  61. 1968 kostade alltså
    en transistor en dollar.

  62. I dag får man tio miljarder,
    och de är mindre och alltså snabbare.

  63. Kostnaden för en transistorcykel
    har halverats varje år.

  64. Det är en deflationstakt
    på femtio procent.

  65. Informationstekniken ger
    en ekonomi som bygger på överflöd-

  66. -till skillnad från knapphet,
    då vi får inflation.

  67. Då tänker folk
    att de små apparaterna som vi har-

  68. -bara är en liten del av ekonomin.

  69. Men bransch efter bransch
    kommer att förvandlas-

  70. -och hamna
    inom området informationsteknik.

  71. Just nu förvandlas biologin.

  72. Genomprojektet
    utvecklades exponentiellt.

  73. Efter halva tiden hade vi sekvenserat
    en procent av genomet.

  74. Det hade gått sju år, och kritikerna
    sa att det skulle ta sjuhundra år.

  75. Det är linjärt tänkande.
    Jag tänkte att vi nästan var klara.

  76. Om det fördubblas sju gånger
    blir det hundra procent-

  77. -och sju år senare var det klart.

  78. Det har fortsatt. Vi har gått från en
    miljard till tusen dollar per genom.

  79. Och även vår förmåga
    att förstå denna mjukvara-

  80. -simulera och omprogrammera den för
    att övervinna sjukdomar och åldrande-

  81. -ökar exponentiellt.

  82. Tekniken är tusen gånger så kraftfull
    som när genomprojektet slutfördes.

  83. Folk oroar sig för deflation,
    som under depressionen på 30-talet.

  84. Skälet då var att konsumenter
    förlorade förtroende-

  85. -men om jag får samma beräknings-
    kraft eller dna-sekvensering-

  86. -för halva priset jämfört med för ett år
    sen, fördubblar jag då konsumtionen?

  87. Det finns väl en gräns
    för hur mycket jag behöver?

  88. Om jag inte fördubblar konsumtionen
    kommer storleken på ekonomin-

  89. -inte mätt i bytes eller baspar, utan
    dollar, euro eller kronor att sjunka.

  90. Det vore illa,
    men det tycks inte hända.

  91. Det här är minneschip.
    Vi har flera dussin liknande kurvor.

  92. Vi mer än fördubblar vår konsumtion.

  93. Det har vi gjort
    inom all informationsteknik i 50 år-

  94. Det beror på innovation och kreativitet,
    det som nobelpriset belönar.

  95. När pris-prestanda når en viss punkt
    kommer helt nya tillämpningar.

  96. Det här är kommunikation,
    trådlös datatrafik i världen

  97. För ett sekel sen var det
    radiotelegrafi, nu är det 4G-nätverk.

  98. Också perfekt exponentiell tillväxt.
    Det har multiplicerats med en biljon.

  99. Till Internets föregångare ARPANET
    var några tusen forskare anslutna.

  100. Jag räknade ut att det skulle vara
    hundratals miljoner vid 90-talets slut-

  101. -att vi skulle behöva sökmotorer-

  102. -och att den nödvändiga tekniken
    skulle utvecklas.

  103. Däremot visste jag inte
    att några studenter från Stanford-

  104. -skulle bli den ledande sökmotorn,
    av de femtio projekt som fanns.

  105. Men att sökmotorer skulle behövas
    kunde förutsägas.

  106. Här är samma graf på en linjär skala.
    Så upplever vid det.

  107. Webben tycktes vara som nåt nytt
    som plötsligt dök upp-

  108. -men man kunde förutse det
    om man tittade på utvecklingen.

  109. Inom biologin sker en revolution. Inom
    medicin fick man förut prova sig fram.

  110. Nu behandlar vi livets mjukvara
    som en informationsprocess-

  111. -och alltså är det informationsteknik.

  112. Det är en förändring som vi ofta missar
    när vi tittar på medicinens framtid.

  113. Superdatorer.

  114. För artificiell intelligens
    behövs både hårdvara och mjukvara.

  115. Man har försökt uppskatta
    vilken hårdvara som krävs-

  116. -för att simulera människohjärnan.

  117. Hans Moravec, jag
    och andra har gjort det.

  118. Alla får det till 10 upphöjt till 14
    beräkningar per sekund.

  119. Det uppnådde vi för tio år sen
    i superdatorer.

  120. Nu är vi långt bortom det.

  121. En persondator når samma nivå
    i början av 2020-talet.

  122. Kapaciteten hos superdatorer följer
    också en jämn exponentiell tillväxt.

  123. Vi tillämpar nanoteknologi,
    en form av informationsteknologi-

  124. -för att konstruera solpaneler
    och energilagring.

  125. Mängden solenergi
    fördubblas vartannat år.

  126. Vi är bara sex fördubblingar
    från hundra procent-

  127. -och då kommer vi att använda
    en tiotusendedel av solljuset.

  128. 3D-skrivare. Fysiska föremål
    kommer också att förvandlas.

  129. 3D-skrivare är lite hajpat nu.

  130. Det blir stort på 2020-talet när vi har
    upplösningar under en mikrometer.

  131. Vi kommer att utveckla förmågan att
    skapa föremål med informationsteknik.

  132. Datorer blir stora som blodkroppar.

  133. I blodet stärker de immunförsvaret.

  134. De ger virtual reality
    via nervsystemet-

  135. -och kopplar samman hjärnan
    med molnet.

  136. Det låter futuristiskt, men parkinson-
    patienter har redan neurala implantat.

  137. En dator kopplad till hjärnan.

  138. Den kan ladda ner ny mjukvara
    till implantatet.

  139. Jag har tänkt på tänkande i femtio år.
    Nu har vi modeller för hur det funkar.

  140. Den rumsliga upplösningen
    för hjärnskanning fördubblas årligen.

  141. Vi har funktionella modeller
    av neocortex, som sköter tänkandet.

  142. Det är hjärnans yttre skikt, som
    utvecklades för 200 miljoner år sen.

  143. Vi vet inte allt men får användbar
    information från hjärnforskningen-

  144. -i Europa och USA. Den ger oss
    ledtrådar om hur neocortex fungerar.

  145. I min grupp vid Google skapar jag
    funktionella simuleringar-

  146. -av hur vi tror att neocortex fungerar.
    De förfinas när vår kunskap ökar.

  147. Jag ska ge er ett enkelt exempel.

  148. Den grundläggande enheten
    i neocortex är inte en neuron.

  149. Vi har gjort stora framsteg
    inom djupa neuronnät.

  150. Vi har nu flera lager
    och kan få väldigt abstrakta inslag.

  151. För några år sen kunde AI inte skilja
    mellan en hund och en katt.

  152. Det kan djupa neuronnät, och mellan
    tiotusen andra kategorier också.

  153. Där är byggstenarna neuroner-

  154. -men hjärnan är uppbyggd i moduler
    bestående av ett hundratal neuroner-

  155. -och dessa kan känna igen
    ett mönster.

  156. I går diskuterade vi vilken matematisk
    modell som passar bäst.

  157. Dold Markovmodell eller en LSTM-
    modell, men jag ska inte gå in på det.

  158. Vi får alltmer förståelse om dem.
    De bildar hierarkier-

  159. -och längre upp ser vi
    alltmer abstrakta element.

  160. På den högsta nivån ser vi sånt som
    "Det var lustigt", "Det var ironiskt"-

  161. -och "Hon är snygg", men nivån under
    denna är faktiskt mer avancerad.

  162. En sextonårig flicka som opererades
    i hjärnan pratade med kirurgerna.

  163. Hjärnan saknar smärtreceptorer.

  164. Man stimulerade de röda punkterna
    och hon skrattade.

  165. Det var ingen skrattreflex, utan stället
    i neocortex som känner igen humor.

  166. När de stimulerade de här punkterna
    skrattade hon.

  167. "Ni är så roliga där ni står", sa hon.

  168. Och de skämtade inte
    under operationen.

  169. Vi lär oss alltså alltmer,
    vilket hjälper oss att bygga AI.

  170. En dag kommer vi att använda AI
    för att känna igen språk.

  171. Watsons chef är här
    och ska berätta om sitt system.

  172. På Google skapar vi nåt liknande,
    som kan förstå språk.

  173. Watson gissade rätt i rimkategorin.

  174. "Ett långt tal av ett fluffigt bakverk".
    Den sa: "Vad är en marängharang?"

  175. Den fick högre poäng än de bästa
    människorna tillsammans.

  176. Kunskapen fick den
    genom att läsa Wikipedia.

  177. Vi kommer att ha AI i molnet.

  178. Med nanorobotarna kopplar vi upp oss
    till ett extra neocortex i molnet.

  179. Den här är kraftfull-

  180. -men om jag vill söka eller översätta
    språk så sker det inte i apparaten.

  181. Den förökar sig miljontals gånger
    genom koppla till molnet.

  182. Det kommer vi att göra
    med nanorobotar i hjärnan.

  183. Om jag stöter på nån och behöver en
    smart kommentar inom två sekunder-

  184. -då räcker inte mina moduler till.

  185. Jag behöver en eller tio miljarder,
    vilket jag har tillgång till i molnet-

  186. -liksom de här apparaterna använder
    beräkningskraft i molnet.

  187. Det blir en hybrid av biologiskt
    och icke-biologiskt tänkande.

  188. Det tillämpar vi till
    att lösa människans problem.

  189. Vi ska prata om utsikter och faror
    senare. Tack så mycket.

  190. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtidens intelligens

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Artificiell intelligens, Databehandling, Datorer, Intelligens, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Vad är intelligens?

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Är beslutsfattarna tillräckligt smarta?

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lisa Lindström, vd för Doberman, samtalar om vilka värden och företagskulturer som Sverige kan föra ut i världen. De diskuterar också vilken som är den viktigaste investeringen för framtiden och vilka utmaningar och förändringar vi står inför. Moderator: Mattias Fyrenius. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Experternas framtid

Guru Banavar leder en forskargrupp på IBM. Här berättar han om hur framtidens experter ska samarbeta i partnerskap med maskiner för att lösa dagens olösta problem och för att generera ny kunskap. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Den digitala tiden förändrar oss

Sherry Turkle, professor i sociala studier, berättar om sin forskning kring hur vi påverkas av all teknik som omger oss. Hur påverkas barn av föräldrar som sitter med mobiltelefonen vid frukostbordet och inte möter deras blick? Ett problem som Sherry Turkle konstaterar är att tekniken ibland står emellan människor i deras samtal och möten. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Bör vi frukta singulariteten?

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Hur förändras världen av artificiell intelligens?

När artificiell intelligens diskuteras handlar det nästan alltid om innovationer och tekniska framsteg. I detta panelsamtal ligger fokus istället på hur människor som lever i botten av pyramiden påverkas. Medverkande: Joel Mokyr, professor i ekonomisk historia, Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Michael Levitt, professor i strukturell biologi, och Dzulkifli Abdul Razak, International Association of Universities. Moderator: Leila Janah. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Samspelet mellan människan och datorn

Ett panelsamtal om var tekniken står idag och vad som kommer sedan. Hur kommer människans relationer med maskinerna att påverkas när maskinerna blir smartare och smartare? Medverkande: Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Sherry Turkle, professor i sociala studier, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap, och Guru Banavar, IBM. Moderator: Stuart Russell. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Artificiell intelligens i framtiden

Panelsamtal om hur den tekniska och den artificiella intelligensens utveckling ser ut om fem till tio år. Kommer utvecklingen att fortsätta eller stanna av, och vilka är i så fall viktiga händelser? Medverkande: Max Tegmark professor i fysik och kosmologi, moderator, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap och Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - The conference 2014

En ny syn på tid

Erin Moore är UX-designer på Twitter. Hon menar att vi måste utforma produkter som får människor att må bra och inte enbart känna sig effektiva. Tidens tempo förändras hela tiden beroende på hur vi mår. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss