Titta

UR Samtiden - Migrationens utmaningar

UR Samtiden - Migrationens utmaningarDela
  1. "Migrationens utmaningar -
    kommer de att hjälpa eller stjälpa oss?"

  2. Det är rubriken för kvällens debatt,
    och den bestämdes för en tid sen.

  3. Ingen har väl missat att debatten
    genomförs i ett dramatiskt skede.

  4. Europa har höjt terrorberedskapen.
    Undantagstillstånd råder i Frankrike.

  5. Jag fick till och med veta att det här
    evenemanget hade kunnat ställas in.

  6. Den här situationen kommer tveklöst
    att påverka migrationsdebatten.

  7. Det har den redan gjort,
    både i Europa och USA.

  8. I dag röstar republikanerna
    i kongressen-

  9. -för att begränsa insläppet
    av flyktingar från Irak och Syrien.

  10. I vilken utsträckning det influerar
    kvällens debatt får vi se.

  11. Jag ska också nämna
    att Debatt i Lund-

  12. -arrangeras av Lunds universitet
    och Samhällsvetenskapliga fakulteten.

  13. Vi har en fantastisk, stor panel här.

  14. Vi förväntar oss nog alla
    en väldigt bra debatt i kväll.

  15. Suzanne Brøgger.
    Författare, kulturell ikon-

  16. -och framstående intellektuell
    i Danmark och på andra håll.

  17. Välkommen.

  18. Kaspar Colling Nielsen,
    dansk författare.

  19. Inte lika känd som Suzanne än,
    men på väg.

  20. Din senaste roman,
    "Den danske borgerkrig 2018-24"-

  21. -har fått mycket uppmärksamhet,
    inte bara på grund av ämnet.

  22. Det är en dystopisk roman
    om en framtida kollaps i Danmark.

  23. Inte på grund av migration, utan
    en finanskris. Välkommen, Kaspar.

  24. Gregor Noll, professor i juridik
    här vid Lunds universitet-

  25. -och en välbekant röst
    i offentligheten i Sverige-

  26. -vad gäller juridiska frågor och annat.

  27. Jag läste just din intressanta artikel
    om IS och internationell rätt.

  28. Brigitte Suter från Malmö högskola.

  29. Nyligen studerade du
    omplaceringen av flyktingar i Europa-

  30. -mellan 1950 och 2014.

  31. Omplacering innebär att flytta
    flyktingar från ett land till ett annat.

  32. Det ämnet ligger dig varmt om hjärtat.

  33. "Kan vi ta hand om flyktingar
    i Europa?"

  34. Sist men inte minst:

  35. Richard Swartz,
    som vi nog alla känner till.

  36. En av våra mest erfarna journalister
    gällande Europa, inte minst Östeuropa.

  37. Han bor i Wien och är även författare.

  38. Han gav nyligen ut en bok i Tyskland -
    inte Sverige - om Wiens loppmarknad.

  39. Han har skrivit flera bra böcker.
    Välkommen.

  40. Vi ger dem en applåd.

  41. Så...

  42. Frågan är alltså: Migration -
    kommer det att hjälpa eller stjälpa oss?

  43. Är det bra eller dåligt för oss?
    Jag har bett er att fundera på det.

  44. -Du kan börja, Suzanne.
    -Både och, tror jag.

  45. Just nu kan det kännas
    som om det stjälper oss-

  46. -och att Europa är fyllt av hot.

  47. Men på sikt kommer det att hjälpa oss.

  48. Alternativet är
    att Europa blir en massgrav.

  49. Att hela världsdelen blir en kyrkogård.

  50. Ur det perspektivet
    kan vi betrakta Balkankrigen-

  51. -som början på Europas sönderdelning.

  52. Förstörelse, inbördeskrig och så vidare.

  53. Är det ett troligt scenario? Tveksamt.

  54. Jag tror att de europeiska länderna
    i slutändan måste enas-

  55. -och inse att inget ensamt land-

  56. -kan handskas
    med det här enorma problemet.

  57. Bara om vi löser det tillsammans,
    med Europa som utgångspunkt-

  58. -kommer det...

  59. Det tar nog en generation eller två,
    och medievärlden har inget tålamod.

  60. Som Keynes sa:
    "På lång sikt är vi alla döda."

  61. Hur lång tid kommer det ta?

  62. Ser du i nuläget några tecken
    på att den här förmågan finns där?

  63. Det är sorgligt att det blivit så här-

  64. -mellan Sverige och Danmark.

  65. Än så länge har vi varit
    ett väldigt dåligt föredöme för Europa.

  66. Om två länder som är så nära varandra
    och har så liknande historia-

  67. -beter sig som avundsjuka syskon...

  68. Jag är rädd att mitt land
    har blivit hjärntvättat i femton år.

  69. Dansk folkeparti behövde en fiende,
    och de har valt Sverige.

  70. Att två grannländer som Danmark och
    Sverige har utvecklat så olika synsätt-

  71. -diskurser och debatter i flyktingfrågan
    är intressant.

  72. Mer om det sen,
    men först Kaspar Colling Nielsen.

  73. Du har skrivit en riktig dystopi.

  74. Men det är inte finanskrisen
    som leder till inbördeskrig.

  75. Europa står inför två stora utmaningar
    som inte har med migration att göra.

  76. Till att börja med ser demografin
    liknande ut i nästan hela västvärlden.

  77. Det finns för många gamla människor.
    Det är ett problem i sig.

  78. Det innebär att våra regeringar
    har mindre pengar än vad de hade förr.

  79. Det andra, och det viktigaste-

  80. -är att de senaste
    kanske 300-400 åren-

  81. -har Europa och västvärlden
    varit mäktigast i världen.

  82. Vi har varit rikast
    och mest utvecklade på alla sätt.

  83. De senaste tjugo åren har
    maktbalansen förskjutits mot Asien.

  84. Pengarna och jobben är på väg dit.

  85. Det beror inte på
    att de är mer effektiva än vad vi är-

  86. -att de jobbar hårdare
    och har längre arbetsdagar.

  87. För första gången på länge
    är de skickligare än vad vi är.

  88. Vilken är slutsatsen om migration?
    Kommer migrationen hjälpa Europa-

  89. -att återskapa sin forna makt?

  90. När man tänker på det så har det inte
    bara med ekonomi att göra.

  91. Det har också att göra
    med hur vi ser på oss själva i världen.

  92. Låt mig prata klart.

  93. Hela vår uppfattning
    om samhälle och moral-

  94. -har formats
    under en period i Europas historia-

  95. -då vi var helt oberoende
    av resten av världen.

  96. Ingen reagerade på det vi gjorde.

  97. När vi såg på sociala problem
    på 1700-, 1800- och 1900-talen-

  98. -så såg vi sociala problem
    som vi faktiskt kunde lösa om vi ville.

  99. Bestämde vi oss politiskt så kunde vi
    lösa exempelvis sociala problem.

  100. I den globala världen
    möter vi problem som vi inte kan lösa.

  101. Jag tycker att Danmark och Sverige
    ska ta emot så många flyktingar vi kan-

  102. -men vi ska inte intala oss-

  103. -att vi på så vis förändrar
    världens övergripande strukturer.

  104. Jag bodde i Namibia i Afrika.

  105. I våras var jag i Moçambique,
    som har 36 miljoner invånare.

  106. I den norra delen
    bor det 15 miljoner människor.

  107. De är oerhört fattiga.
    Medelåldern är under femton.

  108. Jämför du oss med det?
    Jag försöker hänga med.

  109. Du sa att vi ska ta emot
    så många vi kan. Varför det?

  110. Det är vår skyldighet att hjälpa de
    individuella flyktingar som söker asyl.

  111. Vilka blir följderna?
    Blir de bra eller dåliga?

  112. Följder blir det, på något sätt.

  113. Jag vet inte om följderna blir så bra
    än på många år.

  114. Det kanske förändras.
    Jag tror det, men inte snart.

  115. Är det en moralisk fråga?
    Ska vi göra det oavsett följderna?

  116. Vi befinner oss i en övergångsperiod
    i Europas historia.

  117. Vi måste förändra vår syn på moral.

  118. Situationen är helt annorlunda nu.

  119. Min poäng med Moçambique är...

  120. Norra Moçambique är fattigt,
    och medelåldern är under femton.

  121. Vi får snart hit flyktingar därifrån
    på grund av klimatförändringarna.

  122. Vi kanske tar emot ett par tusen-

  123. -men det kommer fortfarande
    att finnas 36 miljoner där som lider.

  124. Det är bortom vår kontroll. Vi kan inte
    lösa det, ens om vi skulle vilja.

  125. Jag pratar inte om andras problem.
    Vad händer med våra egna problem?

  126. Vi kan inte rädda Moçambique.

  127. Skadar eller gynnar vi oss själva
    genom att göra det lilla du föreslår?

  128. -Det är nyckelfrågan.
    -Jag tycker...

  129. Det är väldigt svårt att svara på.
    Jag tycker...

  130. Vi borde försöka göra mer, men
    vi måste hjälpa på bästa möjliga sätt.

  131. Högerflanken i Danmark säger ofta-

  132. -att vi ska hjälpa till i krigsområdena.

  133. -Och?
    -Jag tycker...

  134. Jag står inte till höger,
    jag står till vänster.

  135. Vi har två vänsterdanskar här -
    otroligt!

  136. Nu har vi åkt därifrån,
    så de är i majoritet.

  137. Ur ett vänsterperspektiv-

  138. -måste vi också tänka på det.

  139. Kanske kan man hjälpa fler genom att
    göra något annat än att släppa in dem.

  140. Det finns en gräns
    för hur många vi kan ta emot.

  141. Jag pratar inte om politik
    eller sociala frågor.

  142. Det finns en politisk gräns
    för antalet människor.

  143. Danmark nådde den nog för
    ett par år sen, och nu kanske Sverige...

  144. Kan vi alltså inte ta emot fler?
    Har vi en gräns så kan vi väl inte det?

  145. Det är en politisk gräns.

  146. När en majoritet av folket inte vill
    att vi ska ta emot fler...

  147. Det är den konkreta gränsen.
    Det är det som händer.

  148. Jag lämnar dig, Kaspar.
    - Gregor Noll.

  149. Vi kanske får ett juridiskt perspektiv
    på frågan: hjälper eller stjälper?

  150. Jag vet inte om jag är här som advokat,
    eller varför jag är här.

  151. Jag vill ta vid där Suzanne slutade.

  152. Det är förstås bådadera.
    Migranterna både hjälper och stjälper.

  153. De stjälper samhällena de lämnar
    och samhällena de migrerar till.

  154. Migration förändrar alltid samhällen-

  155. -oavsett om det är en, tusen, eller
    en miljon migranter. Det är uppenbart.

  156. Ser man juridiskt på det
    så slås jag alltid av vår förmåga-

  157. -på nordisk, svensk
    och europeisk nivå-

  158. -att diskutera det här som om det vore
    helt upp till stater att avgöra.

  159. Som om vi blir så mäktiga av
    att ha stater och rösta fram regeringar-

  160. -att regeringarna och byråkratin
    faktiskt kan stänga gränser-

  161. -samtidigt som vi förblir demokratier
    och upprätthåller mänskliga rättigheter.

  162. Det är ett påhitt, och vi såg i somras
    att det är ohållbart.

  163. Om migranter hade bestämt sig
    för att flytta till Danmark-

  164. -så skulle det ha orsakat politiskt
    missnöje, men de kunde ha stannat.

  165. Danmark måste följa FN:s flykting-
    konvention, Europakonventionen m.m.

  166. Man visar trots det politiska missnöjet
    inga tecken på att lämna EU-

  167. -eller Europarådet,
    eller att frångå internationella avtal.

  168. Det lär inte ske, så det är flyktingen
    som kan välja. Ett annat scenario...

  169. -Vill de inte stanna i Danmark?
    -Precis!

  170. De håller upp skyltar med "Nej, tack",
    eller "Inte Danmark eller Ungern".

  171. Det pågår en omröstning, och
    vi förstår inte det eftersom vi tror-

  172. -att demokratin utspelar sig
    i nationella, parlamentariska val.

  173. Det gör den, men inte bara där.
    Det som händer nu-

  174. -visar vår begränsade möjlighet
    att avgränsa oss som stater.

  175. Jag kan fortsätta,
    men det vill du nog inte.

  176. Det skapas en effekt.
    Vi har nog pratat om det här.

  177. Vi har på flera sätt en kris i Europa.
    Vi behöver inte påminna oss om det.

  178. Vi vet först och främst inte
    vilken huvudanledningen är.

  179. Migration har flutit upp
    som en huvudsaklig kris-

  180. -men det är bara ett symtom på
    något större, om jag förstår dig rätt.

  181. -Hur tacklar vi det här? Går det ens?
    -Jag tror det.

  182. Det finns en poäng här-

  183. -som jag tror att jag hörde
    när Kaspar pratade.

  184. Vi bör tänka på våra nationalstaters
    begränsningar, men inte stanna där.

  185. Vi gör felet
    att dra slutsatser utifrån det:

  186. "Det finns
    ingen parlamentarisk majoritet"-

  187. -"för att ta emot fler flyktingar
    i Danmark och Sverige."

  188. Men migrationen skapar samhällen,
    som vi borde tillåta oss själva att se.

  189. En av de kraftfullaste bilderna i media
    under sommaren och hösten-

  190. -var en grupp flyktingar
    som gick längs en ungersk motorväg.

  191. Ni kanske minns omständigheterna.

  192. De korsade Ungern
    under samförståndet:

  193. "Ungern vill inte ha oss, och vi vill
    inte ha Ungern. Vi letar efter Europa."

  194. Personen längst fram höll i en stång-

  195. -med en blå flagga med vita stjärnor -
    EU-flaggan.

  196. Plötsligt verkade syrierna
    vara de faktiska européerna.

  197. De letar efter Europa, medan vi
    letar efter nationalstatens beskydd.

  198. Att tänka på demokrati här innebär-

  199. -att tänka på resande människor makt
    lika mycket som de bofastas makt.

  200. Om våra institutioner inte klarar det-

  201. -så ska vi nog fundera på
    om andra institutioner skulle klara det.

  202. Det betyder inte att de ska få stanna
    och att vi ska utöka asylsystemet.

  203. Inte nödvändigtvis.
    Som jurist säger jag det-

  204. -men som demokrat
    vill jag granska våra institutioner.

  205. -Det är det vi borde debattera.
    -Ja, men då...

  206. Som du säger symboliseras Europa
    av människor på resa.

  207. De varken stannar, organiserar sig
    eller röstar. Vart leder det?

  208. Vilket sorts Europa är möjligt om
    en europé är någon som flyttar runt?

  209. Människor vill stanna.
    De vill organisera sig och ha välfärd.

  210. Utlovade inte Romfördraget rörlighet?
    De fyra friheterna...

  211. -Jag menar allvar.
    -Har du sett Camerons brev till EU?

  212. -Han vill inskränka det.
    -Det har pågått sen 90-talet.

  213. Ända sen jag började har det varit
    ett oerhört tråkigt forskningsfält.

  214. Man ser samma mönster hela tiden.

  215. Man hörde samma saker
    på 90-talet under Bosnienkrisen.

  216. Det här är Cameron och
    ett av EU:s största länder som säger:

  217. "Vi vill begränsa EU:s rörelsefrihet."

  218. Inte Cameron, men jag har hört det
    från andra brittiska premiärministrar.

  219. -Ligger det inget i det?
    -Det gör det.

  220. Men till och med Sverige
    kommunicerar olika saker-

  221. -till de andra europeiska regeringarna,
    asylsökarna och väljarkåren.

  222. Allt kommer
    genom samma mediekanal.

  223. Vi bör nog fundera på
    vilken funktion uttalandena fyller.

  224. -Självklart vill han...
    -Det var ett brev.

  225. Det var ett brev
    till EU:s ordförande Donald Tusk.

  226. Det är officiellt.

  227. Strunt samma, vi återkommer till det.
    Tack.

  228. Brigitte, du har forskat om placering
    och omplacering av flyktingar.

  229. -Hur ser du på det här?
    -Okej...

  230. Jag börjar med "hjälpa eller stjälpa".
    När jag blev inbjuden hit-

  231. -började jag direkt fundera på
    vad "det" och "oss" innebär.

  232. Menar vi migration med "det"?

  233. Menar vi de underfinansierade
    flyktinglägren i Syriens grannländer?

  234. Menar vi kriget i Syrien?

  235. Det finns fler saker,
    men det är de tre mest uppenbara.

  236. Vi pratar om "oss".

  237. Menar vi ur
    ett svenskt eller europeiskt perspektiv-

  238. -eller tillåter vi oss själva en mer
    global syn på vad som utgör "oss"?

  239. I vårt "oss"...

  240. Kan en syrisk asylsökande eller
    en nigeriansk "ekonomisk migrant"-

  241. -vara en del av "oss"?
    Det är avgörande frågor.

  242. Beroende på vilka som ingår i "oss"
    och hur vi definierar "det"-

  243. -når vi fram till olika lösningar
    och olika svar.

  244. De tre senaste månaderna
    har jag läst en massa...

  245. ...tidningar, kommentar och inlägg
    på sociala medier på olika språk.

  246. Två väldigt starka narrativ
    har utkristalliserat sig.

  247. Det första är flyktingen som ett hot.
    Beroende på vem som talar-

  248. -är hotet riktat mot välfärd,
    värderingar, identitet eller säkerhet.

  249. Det är ett starkt narrativ.

  250. Det andra kommer från hjälparbetare
    i olika länder.

  251. Det handlar om den fattiga, desperata
    flyktingen som behöver hjälp.

  252. Jag kan verkligen relatera till det,
    med tanke på omständigheterna.

  253. Men det narrativet
    medför också en långsiktig risk.

  254. Om vi bara ser flyktingen som offer-

  255. -och inte kan se
    bortom de tragiska omständigheterna-

  256. -kan vi lätt bli nedlåtande.

  257. Sen läste jag en intervju
    med en syrisk smugglare i Turkiet.

  258. Jag insåg
    att jag hade missat ett narrativ.

  259. Enligt den här mannen är
    hela situationen en västerländsk list.

  260. "Väst vill ha våra unga, starka män."
    Det var ett intressant perspektiv.

  261. Jag insåg att det saknades ett narrativ.

  262. Vi borde vara glada över att få hit
    alla unga, starka män och kvinnor.

  263. De visar handlingskraft när de
    riskerar livet för att ta sig hit.

  264. De går till Västeuropa
    när de ungerska tågen slutar gå.

  265. Om de kan göra det -
    vad mer kan de göra?

  266. Och så förstås...

  267. Det för mig till integration.

  268. Nyckeln till frågan om
    att hjälpa eller stjälpa är integration.

  269. Att hjälpa alla de människor
    som kommer hit för att påbörja nya liv.

  270. Det blir en utmaning, men Sverige
    har ett bra integrationssystem-

  271. -som dock kan kompletteras
    med nya initiativ.

  272. Det är läge att vara kreativ,
    komma med idéer-

  273. -och...utveckla systemet.

  274. Omplaceringsprojektet Göran nämnde
    rörde flyktingar som kom till Sverige.

  275. Vi såg att migrantorganisationer
    och religiösa institutioner-

  276. -är viktiga för integrationen.

  277. De och andra aktörer kan vara
    involverade i integrationsarbetet.

  278. Deras arbete kan stärkas och stödjas.

  279. Det finns mycket att säga
    om integration.

  280. Vi kanske kan återkomma till det.

  281. Kommer det att hjälpa eller stjälpa oss?
    Det beror på...

  282. Mitt förslag är
    att ha ett inkluderande "vi".

  283. Vi bör leta efter långsiktiga lösningar
    i stället för panikåtgärder.

  284. Sådant sprider rädsla
    bland allmänheten-

  285. -och tenderar att främja
    högerpopulistiska attityder.

  286. -Men...
    -En sista sak.

  287. En av Europas stora utmaningar-

  288. -är hatet från de här grupperna.

  289. Gör vi på rätt sätt kan vi...

  290. ...handskas bättre med det
    eller hindra att det sprids.

  291. Du nämnde de olika narrativen.

  292. Frågan är: Finns det något sätt
    att beskriva situationen på-

  293. -som alla kan acceptera rent sakligt?
    I dag gick Migrationsverket ut med-

  294. -att de inte längre kan erbjuda
    boende åt asylsökande.

  295. De ska försöka prioritera barnfamiljer.

  296. Det här var otänkbart
    för någon månad sen.

  297. Antalet vi pratar om var otänkbart.

  298. Människor lever fortfarande
    i förnekelse.

  299. Är inte kvantitet en situation som...

  300. Är inte kvantitet viktigt?

  301. Möter vi inte en ny situation
    ur det här perspektivet?

  302. Det finns självklart
    kvantitativa aspekter.

  303. Min poäng var att det bara pratas
    om kvantitet och att gränsen är nådd.

  304. Såvitt jag vet
    har vi aldrig diskuterat gränsen.

  305. Finns det en gräns, och var?
    Innan vi säger att den är nådd-

  306. -borde vi ha en diskussion med
    så många inblandade som möjligt...

  307. -...för att nå en slutsats.
    -Boendet är begränsat.

  308. Det är det, men jag har hört...

  309. Migrationsverket koordinerar boendet.

  310. Det finns boenden, men det kanske
    kan organiseras på ett annat sätt.

  311. Eller så erbjuder man inte boende,
    som i Turkiet och på andra ställen.

  312. Vi återkommer till en del av det här.
    Jag vill inte låta Richard vänta längre.

  313. Du har skrivit en hel del-

  314. -och lite mot strömmen i Sverige
    om migrationsfrågan.

  315. -Varsågod. Du har ordet.
    -Tack.

  316. Jag kan tyvärr bara servera
    en ganska avslagen öl.

  317. Kommer flyktingarna
    fortsätta att komma till Europa?

  318. Jag tror att svaret på den frågan är ja.

  319. De kommer att komma i ännu större
    skaror än vad de redan gör.

  320. Det kommer att fortsätta ett bra tag
    - hur länge vet vi inte.

  321. Om krigen i Mellanöstern tar slut-

  322. -så får det bara en minimal effekt
    på migrationsfenomenet.

  323. Redan nu har afghanerna
    passerat syrierna-

  324. -som den största gruppen.

  325. Jag vill påminna er om
    att så sent som i somras i Tyskland-

  326. -det land som tagit emot
    i särklass flest flyktingar-

  327. -var så kallade flyktingar från Balkan
    - Kosovo, Albanien och Serbien-

  328. -betydligt fler än syrierna
    och andra flyktinggrupper.

  329. Vi pratar om ett migrationsproblem.

  330. Det är viktigt att förstå det.

  331. Kommer Europa fortsätta-

  332. -att mer eller mindre
    välkomna de här flyktingarna?

  333. Kommer man att utöva vad
    tyskarna kallar Willkommenskultur?

  334. Jag tror att svaret är nej.

  335. Bearbetningen
    av de öppna dörrarnas politik-

  336. -har pågått ett bra tag nu.

  337. Det kommer - märk väl -
    att snabbas på av händelserna i Paris.

  338. Frankrike stänger redan gränserna,
    och inte nog med det.

  339. De begär att resten av oss
    gör detsamma.

  340. Det är förstås främst riktat
    mot Tyskland-

  341. -och jag tror att Tyskland
    kommer att ge efter.

  342. När Frankrike vill ha något,
    så brukar Frankrike få det.

  343. Det är väldigt viktigt att Frankrike
    och Tyskland drar åt samma håll-

  344. -när det gäller en så viktig fråga
    som migrations- eller flyktingproblemet.

  345. Gör de inte det
    så finns det inget Europa.

  346. Avslutningsvis:

  347. Kommer Europa...att ha en plan?
    Det finns en sorts plan-

  348. -för hur man ska kontrollera
    migrationen till Europa.

  349. Vi vet att planen
    i princip består av flyktingkvoter-

  350. -och att omfördela flyktingar
    mellan motvilliga länder.

  351. Den består av någon sorts förstärkning
    av unionens yttre gränser.

  352. Den består också
    av att få hjälp utifrån-

  353. -för att lösa de europeiska problemen,
    huvudsakligen av Turkiet.

  354. Jag skulle säga att den första delen
    - kvotering-

  355. -i praktiken redan har kollapsat.

  356. Den andra,
    att bygga någon sorts kinesisk mur-

  357. -en lösning à la Viktor Orbán,
    är helt orealistisk.

  358. Det kommer inte heller att inträffa-

  359. -eftersom det skär sig
    med våra värderingar.

  360. Att använda turkarna som legosoldater
    för att lösa våra problem...

  361. Historien har visat att sådana ränker-

  362. -brukar vara väldigt vågade företag.

  363. Det är knappast ekonomiskt
    och politiskt realistiskt.

  364. Summa summarum:

  365. Jag tror inte att vi har några särskilt
    lysande utsikter-

  366. -för att citera Charles Dickens.

  367. Tyvärr tror jag ändå
    att de här utsikterna-

  368. -som jag har målat upp
    som ganska dystra-

  369. -är tämligen realistiska.

  370. Du antyder att gränserna i Europa
    kan återinföras.

  371. -Kommer det att hända?
    -Det har redan börjat.

  372. Blir det slutet på det nuvarande EU?
    Öppna gränser var ju hela tanken.

  373. Det är ett starkt påstående,
    men det kommer...

  374. Jag är rädd att vi håller på
    att förstöra vad jag tycker tillhör-

  375. -de viktigaste sakerna
    som EU har uppnått:

  376. Den fria rörligheten för individer.

  377. Den försvinner nog tyvärr snart.

  378. Jag vill kontrastera din dystra bild
    med Suzannes varning:

  379. Om Europa inte tar sig samman
    och agerar så går det illa.

  380. Det blir en grav - något hemskt.

  381. Har du samma föraning?
    Att om vi inte löser det här...

  382. Det gör vi inte i nuläget.
    Vi är på väg mot något väldigt dåligt.

  383. -Vad är... Vad skulle det innebära?
    -Det vore en katastrof.

  384. Det skulle bli
    en sorts åternationalisering av Europa.

  385. Det är något som...

  386. ...vi verkligen har försökt betvinga
    sen 1945.

  387. Nu rör vi oss snabbt i den riktningen.

  388. Sen finns det inte mycket kvar-

  389. -av det Europa som vi är stolta över
    att ha byggt upp sen 1945.

  390. Det vore förstås...
    "Katastrof" är nog inte för starkt.

  391. Är det någon vits...
    Vi kan ägna tid åt att diskutera-

  392. -varför Danmark och Sverige
    än så länge beter sig olika.

  393. Är det någon vits med en nationell
    politik utan en europeisk politik?

  394. Kan Sverige, eller något annat land,
    agera på egen hand?

  395. -Gällande flyktingarna?
    -Ja.

  396. Det är uppenbart att det
    för närvarande handlar om Tyskland.

  397. Alla iakttar Tyskland väldigt nervöst:
    "Vad gör tyskarna nu?"

  398. De säger fortfarande:
    "Wir schaffen das" - "Vi klarar det".

  399. Så låter det officiellt,
    men under den politiska ytan-

  400. -i madame Merkels eget parti-

  401. -finns det mycket tvivel
    och till och med stark kritik.

  402. Tyskland avgör det här.
    Stänger Tyskland in sig...

  403. -...och Frankrike tvingar dem nog...
    -Hur menar du?

  404. Måste flyktingarna som kommer
    till Tyskland via andra länder...

  405. -...stanna där?
    -Allt ställs på ända.

  406. När Tyskland stänger...
    Det är inte så lätt, det ska påpekas.

  407. Flyktingarna eller migranterna
    blir inte lätta att stoppa.

  408. Men om Tyskland
    bestämmer sig för att försöka-

  409. -så ställs allt på ända.

  410. Österrike stänger gränsen och
    driver alla flyktingar eller migranter-

  411. -tillbaka till Slovenien, Kroatien
    och så vidare.

  412. Det blir kaos-

  413. -men alla kommer att försöka
    stänga gränserna om Tyskland gör det.

  414. -Inklusive Sverige.
    -Sverige har börjat så smått.

  415. Det finns som sagt andra narrativ,
    som säger: "Vi behöver dem."

  416. "Våra vacklande välfärdsstater utan
    ungdomar och med dålig ekonomi..."

  417. Vi har en utilitaristisk syn
    på migrationen.

  418. "Det är bra för oss,
    åtminstone på lång sikt."

  419. Går det narrativet att utveckla?

  420. Vill någon göra det?

  421. -Gregor eller Suzanne?
    -Jag kom på något helt annat.

  422. När jag hör Richards...dysterhet-

  423. -som är en väldigt realistisk syn
    på det som händer-

  424. -kan jag inte låta bli
    att tänka på Ragnarök.

  425. Ni vet, från "Valans spådom".

  426. Vi vet att när världen har fallit isär
    skapas en ny.

  427. För att den nya världen
    ska kunna skapas-

  428. -åtminstone i den här nordiska sagan...

  429. Minne och lärande...

  430. Att lära sig det som skrivits-

  431. -och att återuppväcka minnet
    av ens identitet är nödvändigt.

  432. Jag beklagar att humanioran
    har försvunnit i Europa i stort.

  433. Över hela världen har humanioran...

  434. Det är ett annat ämne, men
    det hör samman med "vi" och "oss".

  435. När jag säger "oss" menar jag världen,
    men vi är lokalt förankrade också.

  436. Vi måste veta vilka vi är.

  437. Vi vet inte vilka vi är
    om vi inte vet vilka vi har varit.

  438. Ämnen som historia, humaniora
    och litteratur-

  439. -underskattas och försvinner-

  440. -till förmån för ett mer...

  441. ...digitalt och lönsamt
    marknadstänkande.

  442. På sätt och vis
    är det hotet mot Europa.

  443. Ingen besvarar frågan.
    Brigitte, kanske?

  444. Innan du får ordet vill jag bara nämna
    migrationens möjliga effekt-

  445. -angående att veta vilka vi är
    och varifrån vi kommer.

  446. Samhället är mer fragmenterat.

  447. Vissa har en annan syn
    på varifrån de kommer och vilka de är-

  448. -och så lär det förbli ett tag.
    Svårigheten kan också...

  449. Fram till nu har vi i Europa sagt:
    "Aldrig igen."

  450. Vi minns vad Europa var
    och vad det gjorde mot sig själv.

  451. -Det minnet är...
    -Låt oss vara tydliga.

  452. En sak som alla
    måste kunna vara överens om-

  453. -är demografifrågan som Kaspar...

  454. ...pratade om.
    Europa blir äldre och äldre.

  455. Vi måste se migranter som en resurs.

  456. Jämfört med supermakter
    som Kina, Asien och USA...

  457. Det är en annan debatt.
    Det pågår två debatter här.

  458. En är... De är lätta att blanda ihop.

  459. Först Brigitte, sen Gregor, sen Richard.

  460. -Du också, Kaspar?
    -Nej.

  461. Jag vill prata om några olika saker.

  462. Suzanne pratade
    om Europas minne eller förflutna.

  463. Det är inte...

  464. Den breda allmänheten
    vet inte längre att Europa...

  465. Historiskt sett har man frambringat
    flyktingar snarare än tagit emot dem.

  466. Det började med världskrigen, då
    hundratusentals människor fördrevs.

  467. De flyttade till USA, Kanada
    och andra länder.

  468. På 50-talet var det Ungern och
    på 60-talet var det Tjeckoslovakien.

  469. På 90-talet var det
    före detta Jugoslavien.

  470. Det är viktigt att tänka på, som du sa.

  471. En annan sak...

  472. Richard pratade om nationaliseringen.

  473. Även om EU har haft ambitionen-

  474. -att utveckla
    ett gemensamt asylsystem-

  475. -i tjugo år eller mer-

  476. -så är systemet i slutändan nationellt.

  477. Det fanns många direktiv-

  478. -som skulle göra asylprocessen
    och mottagningsprocessen likadana-

  479. -i alla de tjugoåtta staterna,
    men i slutändan blev det väldigt olika.

  480. Människor hade väldigt olika chanser
    att få asyl i de olika staterna.

  481. På sätt och vis har det varit nationellt
    hela tiden - inte överstatligt.

  482. Angående det du sa
    om ett mer optimistiskt synsätt:

  483. Jag tycker att...

  484. Politikerna ska förstås...

  485. De ska prata om utmaningarna och
    inte förneka problem och konflikter-

  486. -men det är oansvarigt att inte prata
    om möjligheterna i den här situationen.

  487. Jag tycker inte
    att det är naivt eller utopiskt-

  488. -att tro att det här
    kan leda till något bra om vi gör rätt.

  489. -Gregor.
    -Det finns så mycket.

  490. Jag vet. Du får hjälpa mig.

  491. Jag vill säga något om utbildning
    och något om demografi.

  492. Jag skulle prata om demografi,
    men jag pratar om utbildning.

  493. Det är det centrala,
    och det har med demografi att göra.

  494. Vi tänker oss ofta Tyskland
    som ett stort demografiskt experiment.

  495. Vi tänker oss det. Jag vet inte
    om det stämmer, men vi låtsas.

  496. Ett antal personer
    migrerar till Tyskland:

  497. Asylsökare, flyktingar, migranter.

  498. De ska förändra landets demografi
    - landets sammansättning.

  499. Om det ska lyckas så finns det
    en aspekt som är oerhört viktig:

  500. Det tyska samhällets
    och utbildningssystemets förmåga-

  501. -att återuppfinna ett sätt
    att utbilda massorna på.

  502. Vi kan se på 1800-talet
    och införandet av offentliga skolor.

  503. Det är en sådan historisk tidpunkt.

  504. Ser vi till
    det instrumentalistiska paradigmet...

  505. Tyskarna betonar det.
    Angela Merkel pratar mycket om det.

  506. Det tilltalar det tyska tänkesättet.

  507. Man skulle behöva en plan för att ge
    alla de här motiverade människorna-

  508. -den nödvändiga utbildningen för att
    fungera på arbetsmarknaden om x år.

  509. Det är berättelsen. Det tragiska
    med det demografiska narrativet-

  510. -är att man i slutändan hamnar
    i något i stil med Kaspars ganska...

  511. ...annorlunda färgade narrativ
    om Afrika.

  512. Jag läste en artikel i Die Zeit
    av en av Natos demografer.

  513. Nato har egna demografer.
    Tyvärr har jag glömt namnet.

  514. Hans narrativ är att vi behöver dem,
    men problemet är det kommer fler.

  515. De här unga människorna kommer hit,
    eftersom...

  516. Kan de komma så kommer de.

  517. Nära våra demografiska behov
    är uppfyllda återstår frågan:

  518. "Hur är det med ansvaret
    för det som händer i Irak och Syrien?"

  519. Någonting bortom den demografiska
    utilitarismen smyger plötsligt in.

  520. Natodemografen menar
    att man måste göra som Australien.

  521. "Flottan måste skydda gränserna."
    Det tycker jag är osmakligt.

  522. Jag försöker att fokusera
    på det här med utbildning.

  523. Du menar att det framför allt
    finns en stor utbildningsutmaning.

  524. Är det inte en utmaning för hela den
    välfärdsstat som vi har byggt upp?

  525. Den bygger på grundlig utbildning
    och en viss kulturell gemenskap:

  526. Samma språk och samma saker.

  527. Plötsligt måste vi återuppfinna något.
    Vad? Vi har ju skolor.

  528. Ja, men de är uppbyggda
    utifrån en bofast befolkning-

  529. -och en nationalistisk modell
    där man föds in i samhället.

  530. Hur ser din modell ut?

  531. Allt går snabbare i kapitalismen.
    Nu är det utbildningen.

  532. Ska tillväxtnarrativet vara rimligt
    så måste utbildningen gå snabbare.

  533. Jag gillar det gamla Bildung-idealet.

  534. Jag har hållit med om vartenda ord
    som Suzanne har sagt.

  535. Jag menar inte att jag vill det här.

  536. Som Richard sa: Det kan låta dystert-

  537. -men det är en del av
    det demografiska experimentets logik.

  538. Migration sedd som ett demografiskt
    experiment leder till det här.

  539. -Richard.
    -Utbildning...är ett aktuellt tema här.

  540. Det för oss
    till den där otrevliga frågan:

  541. Är flyktingarna en börda för samhället
    eller en tillgång?

  542. Man får inte glömma att det som flesta
    av de här människorna kommer från-

  543. -är något helt annat
    än de europeiska välfärdssamhällena.

  544. De är ett oerhört komplext sätt-

  545. -att hålla samman på.

  546. Det bygger i grund och botten
    på jobb och beskattning.

  547. Man måste ha ett jobb
    och följaktligen betala skatt.

  548. Det är det som får välfärdssamhället
    att gå runt.

  549. Det är svårt att hitta jobb i dag.

  550. Det finns ett krav på en viss
    sofistikation i form av utbildning-

  551. -som inte fanns i går.

  552. Bara på så sätt kan man få ett jobb
    och följaktligen betala skatt.

  553. Välfärdssamhället har råd med-

  554. -att ett ganska sort antal människor
    för tillfället saknar jobb-

  555. -och därför inte betalar skatt,
    men inte på sikt.

  556. Ser man till flyktingarna
    så finns det statistik som visar att...

  557. Det här är tysk statistik.

  558. Den visar att 80 %-

  559. -av de vuxna flyktingarna-

  560. -inte har någon yrkeskunskap-

  561. -eller någon utbildning som
    är till nytta i ett välfärdssamhälle.

  562. Mer än 50 % är analfabeter.

  563. De kan inte läsa och skriva.

  564. Då pratar jag bara om de vuxna,
    inte de minderåriga.

  565. Det innebär
    att det åtminstone på kort sikt-

  566. -för ett välfärdssamhälle
    som Sverige eller Tyskland-

  567. -är mer av en ekonomisk börda
    än en tillgång.

  568. På sikt kan det förändras.

  569. Nästa generation går förstås i skolan
    i Sverige.

  570. De kan få en utbildning så att de
    kan bli en del av välfärdsstaten.

  571. Men som Göran redan har påpekat:

  572. På lång sikt är vi alla döda.

  573. Vi nämner inte...

  574. Vi släpper det,
    för Kaspar vill säga något.

  575. Det finns en elefant i rummet.

  576. Kultur, religion
    och olika saker som vi...

  577. Vi har inte ens nämnt islam.

  578. Det finns en massa faktorer när vi
    diskuterar integration och migration.

  579. Vi kanske inte
    ska komplicera den här debatten.

  580. Kaspar.

  581. Jag ville bara säga att jag tror
    att EU:s kris-

  582. -delvis är en ekonomisk kris.
    EU är pressat av hela världen.

  583. Migration är bara ett sätt
    som världen påverkar oss negativt på.

  584. Vi brukade som sagt
    vara universums mittpunkt.

  585. Vi bestämde
    hur vi skulle skapa våra land.

  586. Vi var demokratier
    som konkurrerade på en fri marknad.

  587. Vi gjorde det under förutsättningen
    att vi var demokratiska länder-

  588. -med arbetsrätt
    och mänskliga rättigheter.

  589. Nu konkurrerar vi med hela världen-

  590. -ofta med ställen som inte
    respekterar rättigheter-

  591. -eller tar någon hänsyn till miljön.

  592. Det sätter press
    på Europas välfärdsstater.

  593. I Europa har vi en stark känsla av att
    vi måste anpassa oss efter marknaden.

  594. Det är den enda politiska åtgärden
    som är möjlig just nu.

  595. Vi måste marknadsanpassa oss.
    Så är det med det.

  596. Det finns inget att diskutera.
    Du pratade om att bygga ett "vi".

  597. -Vi styr inte över det.
    -Du lägger fram det som fakta.

  598. Det nya för Europa är att vi inte
    styr över vårt eget öde längre.

  599. Du pratade om utbildning. Utbildnings-
    reformer är en marknadsanpassning.

  600. Det handlar om att unga människor
    snabbt ska in på högre utbildningar-

  601. -så att de kan börja arbeta
    så fort som möjligt - med teknik.

  602. Av någon orsak bestämde vi oss
    för att konkurrera med Kina och Indien-

  603. -inom den tekniska sektorn,
    vilket är löjligt.

  604. Så ser det ut.

  605. Generellt, och oavsett invandringen,
    går det utför med Europa.

  606. Vi är som adeln.
    Vi är som kungligheterna i...

  607. Som Storbritannien på 1900-talet.

  608. Vi förlorar makten, och vår livsstil
    tappar all sin trovärdighet.

  609. Det är en helt ny värld.

  610. Det är svårt för humanioran
    att konkurrera på en global marknad.

  611. Framför allt
    för dansk och svensk humaniora.

  612. Som du säger,
    och jag tror att Richard också sa det:

  613. Det finns väl en motsättning,
    eller en ren konflikt-

  614. -mellan välfärdsstater och migration
    och de här snabba förändringarna?

  615. Är inte det här slutet
    för välfärdsstaten?

  616. -Givetvis.
    -"Givetvis"?

  617. Det finns givetvis en motsättning där.

  618. Problemet kan beskrivas
    om det finns en lösning.

  619. Det var en bra iakttagelse
    att vi befinner oss i en process-

  620. -där vi tappar kontrollen
    över det som i slutändan är...

  621. ...vårt eget samhälle.

  622. Det dagliga sätt att leva på-

  623. -som vi har vant oss vid.
    Vi håller kanske på-

  624. -att tappa kontrollen,
    och det hör ihop med globaliseringen.

  625. Migrationen - jag föredrar "migration"
    framför "flyktingar"-

  626. -är en del av globaliseringen.

  627. Det är en del av en större förändring.

  628. Det är en del av den rörlighet-

  629. -som vi har betraktat så hänfört-

  630. -när det gäller pengar och mode-

  631. -och möjligheten att åka till ställen
    som vi knappt hört talas om.

  632. Åtminstone min generation.

  633. Vi glömde att det inkluderar människor.
    De kan också röra sig-

  634. -och vi reagerar på migranterna.

  635. De är aktiva. De är subjektet.

  636. Vi gör än så länge inte särskilt mycket,
    eftersom vi inte kan göra något.

  637. Kan vi stoppa dem vid gränsen
    om vi inte vill ta emot dem längre?

  638. Jag vet inte. Det här händer nu.

  639. Kaspar, jag har en fråga.

  640. Du skrev ju en bok om borgerkrig
    - inbördeskrig.

  641. Är inbördeskrig... Människor kommer
    att försöka skydda sig och reagera.

  642. Utan välfärdsstat måste någon
    ta hand om grundläggande behov.

  643. Kommer du att skriva
    om en annan sorts borgerkrig-

  644. -som uppstår ur den här situationen?

  645. Jag vet inte, men vi talade om huruvida
    det går att stänga Europas gränser.

  646. Jag tror att det går, men man måste
    i princip föra krig vid gränsen.

  647. Jag tror att det kommer hända,
    men problemet är mycket större.

  648. Den moderna ekonomin
    har inga gränser.

  649. Jag känner 80-åriga entreprenörer.

  650. De anställer människor
    via webbplattformar.

  651. De anställer dem
    och betalar dem 20 dollar-

  652. -för att göra något som man skulle få
    tio gånger mer för i den gamla världen.

  653. De struntar i om de här personerna
    är fackanslutna och kan ta semester-

  654. -eller om de har tillgång
    till toaletter och infrastruktur.

  655. Välfärdssystemet bygger, som du sa,
    på att vi betalar skatt.

  656. Det blir svårare och svårare
    att få in skattepengar-

  657. -och det här går inte att kontrollera.

  658. Om vi är i en situation där ingen
    har kontroll men där dåliga saker sker:

  659. Man förlorar jobbet eller sina pengar,
    grannskapet blir otryggt...

  660. Folk kommer att leta
    efter en syndabock-

  661. -eller åtminstone någon
    att hålla ansvarig för det som sker.

  662. Hur stor är risken att migration eller
    invandring blir en utlösande faktor-

  663. -för spänningar, eller mer än så,
    i vårt nuvarande samhälle.

  664. Ingen kommer att ge sig på systemet -
    det är svårt att komma åt-

  665. -utan grannen, invandraren,
    utlänningen, muslimen...

  666. Hur stor är risken?
    Är det ett problem som-

  667. -hotar sammanhållningen i samhället
    mer än vad andra problem gör?

  668. Det var en ledande fråga,
    men jag tar mig den friheten.

  669. -Vill någon ta upp tråden?
    -Risken finns.

  670. I lördags var jag med min dotter
    på en marknad i Köpenhamn.

  671. En ung kvinna var där med sin pojkvän.

  672. Hon såg en man
    som såg ut att vara från Mellanöstern-

  673. -och hon hoppade till.

  674. Jag tänkte på det när jag kom hem.
    Terrorism är så effektivt.

  675. Det kan få supermakter
    att bomba länder.

  676. Det kan orsaka
    vansinniga, politiska reformer.

  677. Det kanske värsta är att det
    utlöser en psykologisk mekanism-

  678. -som får oss att se människor
    från Mellanöstern och muslimer-

  679. -som någon sorts fiende.

  680. Bortser man
    från offren för terrordåden i Frankrike-

  681. -så är det muslimska minoriteter
    i Europa som drabbas av terrorismen.

  682. De...

  683. Det understryker deras känsla
    av att vi ser på dem med misstanke.

  684. Man får inte underskatta det.
    Allt är möjligt.

  685. Jag förstår inte riktigt din fråga.

  686. Vi har redan fått svaret.

  687. Migrationen har tveklöst-

  688. -redan skapat de här konflikterna
    i vårt samhälle.

  689. Det är fortfarande dolt
    bakom en slöja av partipolitik-

  690. -men Sverigedemokraterna,
    madame le Pen-

  691. -Viktor Orbáns Fidesz och så vidare...

  692. Det är tecken-

  693. -på den här antagonistiska
    utvecklingen i samhällena.

  694. Det hotar vissa
    av våra grundläggande värderingar.

  695. Vi befinner oss redan där
    i nästan alla samhällen.

  696. Paradoxalt nog-

  697. -är Tyskland det enda samhället
    i Europa som inte har det här.

  698. Det har inte bildats-

  699. -några partier
    med främlingsfientlig karaktär.

  700. Det finns i stället splittringar
    inom de etablerade partierna.

  701. Så löser de problemet,
    men Tyskland är lite av ett undantag.

  702. Man kan diskutera Tyskland,
    men jag vill knyta ihop säcken-

  703. -och kanske, som vanligt
    vid Debatt i Lund, öppna upp lite.

  704. Vi stänger av kamerorna
    och kan röra oss lite friare.

  705. Jag nämnde en sak i början: Skillnaden
    mellan Danmark och Sverige.

  706. Våra två danskar är väldigt otypiska,
    men det är tankeväckande-

  707. -att två grannländer
    med så mycket gemensam historia...

  708. Vi har krigat också, för all del,
    men vi står varandra nära kulturellt.

  709. Vi har utvecklat
    så olika politiska klimat-

  710. -vi uttrycker det så -
    angående flyktingar.

  711. Om Sverige och Danmark
    står så långt från varandra...

  712. De europeiska nationerna faller...

  713. De faller inte samman,
    men de glider ifrån varandra.

  714. Vad säger det om vår förmåga-

  715. -att göra det du hoppas att vi ska göra,
    Suzanne?

  716. -Det är... Ja.
    -Problemet är...

  717. ...att den här bilden av
    ett annat nordiskt land som en fiende-

  718. -har förstärkts av media.

  719. Den är inte grundad på...
    Den går inte särskilt djupt.

  720. Det är djupt som en fotbollsmatch.
    Det är som om vi är syskon.

  721. Norge, Sverige och Danmark
    är avundsjuka syskon.

  722. I det tysta, såvitt jag har fått veta-

  723. -pågår ett skandinaviskt samarbete
    vad gäller försvar och säkerhet.

  724. Ett ensamt nordiskt land har inte råd-

  725. -att förnya sitt försvarssystem
    med all teknologi.

  726. Det finns ett samarbete,
    men media är inte intresserade.

  727. De är mer intresserade
    av konflikter, hat och fiendskap.

  728. Du skyller på media.

  729. Jag tycker att samarbetet
    som pågår i det tysta-

  730. -ska utökas till migrationens
    problem och utmaningar också.

  731. Vi borde göra något gemensamt.

  732. Danmark skulle kunna lära sig
    av Sverige om idealism-

  733. -och Sverige skulle kunna
    lära sig av Danmark om realism.

  734. Det här kan man prata mer om.
    Det väcker känslor.

  735. Alla sitter väl som på nålar, som vi
    säger i Sverige, och vill säga något.

  736. Debatten slutar normalt nu.

  737. Vi kan ta några korta frågor,
    om det finns några.

  738. Annars får vi fundera
    på det som sagts här.

  739. Vi befinner oss i en situation-

  740. -som kräver många diskussioner,
    inte minst politiska.

  741. Vi har konstaterat att migration
    är en del av något mycket större.

  742. Alla instämmer nog
    med Kaspars större bild.

  743. Alla förstår nog
    att vi ser förändringar i samhället-

  744. -som inte beror på migration.
    Migration ingår i en större förändring.

  745. Om den här debatten bidrog till att
    visa det så har den fyllt sitt syfte.

  746. Med det slutar Debatt i Lund.
    Tack så mycket.

  747. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Migrationens utmaningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Flyktingströmmar till och inom Europa påverkar EU och dess medlemsstater på många olika sätt. Vid detta panelsamtal diskuteras EU:s och staternas roll, liksom migranternas egen roll. Vilka lösningar gynnar vem, och på kort eller lång sikt? Här diskuteras också frågor som åternationalisering och utbildningssystemens betydelse för migrationsfrågan. Medverkande: Richard Swartz, författare och EU-kommentator, Kaspar Colling Nielsen, författare, Brigitte Suter, migrationsforskare, Gregor Noll, professor i juridik och expert på internationella flyktingfrågor, Suzanne Brøgger, författare och journalist. Moderator: Göran Rosenberg, författare och journalist. Inspelat den 19 november 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Geografi > Migration och urbanisering, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Asylpolitik, Emigration, Flyktingpolitik, Immigration, Migration, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Etiska riktlinjer för forskning om ursprungsfolk

Maui Hudson är maorier och hälsoforskare från Nya Zeeland. Han berättar hur forskarna i hans hemland de senaste decennierna arbetat fram nya etiska riktlinjer för forskning om urfolk. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

En blågul historia

Besök på Ikeas varuhus där kunderna lovordar både design och köttbullar. Chefen Jens Ivarsson tycker att kunderna gör sig väl hemmastadda. Varje dag får han väcka kunder som ligger och sover. Ett större problem är dock den utbredda privatkopieringen. På fabriken Nantai Textiles jobbar man 60 timmar i veckan för att hinna med. En kinesisk arbetare har inte råd att handla på Ikea. Då finns de billiga kopiorna.

Fråga oss