Titta

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Om UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Föreläsningar med fokus på psykoterapeutiskt arbete med unga vuxna. Forskare, politiker och experter möts och lär av varandra genom diskussioner kring kliniska erfarenheter och forskning. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016: Hälsoministerns syn på unga vuxnaDela
  1. Tack för att jag fick komma hit.

  2. Det här ämnet är ju
    väldigt viktigt för regeringen-

  3. -men det ligger också
    mig personligen varmt om hjärtat-

  4. -inte minst för att jag själv
    har haft en utmattningsdepression.

  5. Det är de erfarenheterna som jag
    tagit med mig in i det här uppdraget-

  6. -som folkhälso-
    och sjukvårdsminister-

  7. -som också gett mig en förståelse
    för vad det kan innebära-

  8. -att vara drabbad av psykisk ohälsa.

  9. Men innan jag berör det vidare
    och regeringens arbete på området-

  10. -så vill jag säga nåt om regeringens
    övergripande mål på hälsoområdet-

  11. -som egentligen är det övergripande
    målet för hela regeringspolitiken.

  12. Statsministern ställde ju upp i
    regeringsförklaringen för ett år sen-

  13. -ett mål om att hälsoklyftorna
    ska slutas på en generation.

  14. Det är ett mål som är hämtat-

  15. -från det arbete som bedrevs
    i Världshälsoorganisationens regi-

  16. -som resulterade
    i en rapport som presenterades 2008-

  17. -som just hette
    "Closing the gap in a generation".

  18. Att ta sig an den uppgiften-

  19. -att sluta hälsoklyftorna
    under en generation-

  20. -det är som vi säkert alla förstår
    en gigantisk uppgift-

  21. -för hälsoklyftorna är många i
    olika grupper av varierande karaktär.

  22. Det är dessutom så
    att de i vårt land faktiskt har ökat-

  23. -bara sen början av 2000-talet.

  24. Det är huvudanledningen till att
    ställa upp ett mål som syftar till-

  25. -att skapa en jämlik hälsa.

  26. Men jag tycker också...

  27. Att peka ut och säga
    att vi ska sluta hälsoklyftorna-

  28. -säger nåt mer än att vi bara vill
    att hälsan ska vara jämlikt fördelad.

  29. Jag tycker att det säger nåt
    om vad vi behöver göra-

  30. -för att kunna uppnå det här målet-

  31. -på vilket sätt vi behöver
    arbeta annorlunda jämfört med i dag.

  32. Hälsan bestäms
    som vi säkert alla vet-

  33. -av sociala bestämningsfaktorer.

  34. Vi har förstått att de är viktigare
    än vad vi kanske trodde tidigare.

  35. För att ur det perspektivet
    kunna ta sig an hälsoutmaningarna-

  36. -så räcker det inte med att vi bara
    gör insatser inom sjukvårdspolitiken-

  37. -eller för den delen
    bara inom folkhälsopolitiken.

  38. Vi måste använda
    hela den politiska verktygslådan-

  39. -jobba på alla politiska områden,
    för att kunna sluta hälsoklyftorna.

  40. Det blir lika viktigt vad vi gör
    på skolan eller på arbetsmarknaden-

  41. -som vad vi gör på miljöområdet
    eller nåt annat samhällsområde-

  42. -för om vi ska ha förutsättningar
    att kunna lyckas.

  43. Det tycker jag
    som sagt säger nånting-

  44. -om vilka metoder vi behöver
    använda oss av för att nå målet.

  45. Det ger också en naturlig ingång till
    att diskutera vad vi behöver göra-

  46. -för att motverka
    den psykiska ohälsan.

  47. Den psykiska ohälsan
    skiljer sig på sätt och vis-

  48. -från andra typer av sjukdomar
    i det att det blir så tydligt-

  49. -att vi inte bara kan möta
    utvecklingen vi sett under några år-

  50. -att psykisk ohälsa stiger,
    särskilt bland barn och unga...

  51. Vi kan inte bara möta
    den utvecklingen med hjälp av-

  52. -sjukvårdens resurser och insatser,
    utan vi måste ta ett helhetsgrepp.

  53. Vi måste, liksom i jämlik hälsa-
    arbetet i stort, möta detta-

  54. -från många olika infallsvinklar.

  55. En annan intressant aspekt
    som är viktig inom psykisk ohälsa-

  56. -som är en tydlig parallell
    till jämlik hälsa-arbetet-

  57. -är ju den forskning
    som de senaste 25-30 åren-

  58. -har påvisat hur viktigt det är
    med en människas status-

  59. -och hur viktig den statusen är
    för ens hälsotillstånd.

  60. Ni kanske känner till de studier
    som gjordes av Michael Marmot.

  61. Han tittade
    på brittiska regeringstjänstemän.

  62. Trots att i stort sätt alla
    på det brittiska regeringskansliet-

  63. -har privilegierade bakgrunder,
    välbetalda jobb-

  64. -och stort inflytande både över
    sitt eget liv och över samhället-

  65. -så fanns det hälsoskillnader
    i den här gruppen.

  66. Hälsoskillnaderna var beroende av
    vilken status man hade i hierarkin.

  67. De högsta cheferna levde längre
    än de som var handläggare.

  68. Det visar tycker jag
    att det inte längre bara handlar om-

  69. -vilka förutsättningar
    eller möjligheter en status ger-

  70. -utan vi ser att ojämlikheten i sig
    skapar hälsoskillnader.

  71. Det här är en intressant parallell
    till arbetet med psykisk ohälsa.

  72. Jag tror och ni vet, förmodligen-

  73. -att en stor del av psykisk ohälsa,
    inte minst hos barn och unga-

  74. -många gånger kan förklaras
    med ökade krav, ökad stress-

  75. -känsla av otillräcklighet
    eller bristande inflytande-

  76. -över sitt eget liv, sin närmiljö
    och kanske över samhället i stort.

  77. Om vi ska möta den här utvecklingen-

  78. -så är det inte bara inom medicinen
    som vi måste göra insatserna-

  79. -utan vi måste också jobba
    med demokrati- och inflytandefrågor.

  80. Vi måste diskutera: Vad ska barn
    och ungas plats vara i vårt samhälle?

  81. Vad innebär det att vara ung vuxen?

  82. Man förväntas och förutsätts
    ha alla möjligheter-

  83. -när man har lämnat skolan bakom sig-

  84. -och antingen
    studerar vidare eller söker arbete-

  85. -men möts kanske
    av arbetslöshet eller krav-

  86. -eller en boendesituation som
    är långt ifrån tillfredsställande.

  87. Vi måste ha det här helhetstänket
    om vi ska nå ända fram.

  88. En stor del
    av mitt första år som minister-

  89. -ägnade jag åt ett arbete
    som handlade om att ta ett omtag-

  90. -på området psykisk ohälsa.

  91. Vi hade en mängd hearingar
    och seminarier under förra året-

  92. -från Socialdepartementets sida och
    försökte hämta in olika synpunkter-

  93. -och lyssna på en massa olika aktörer
    för att kunna se vad vi behöver göra.

  94. Vilka omtag behöver vi ta
    för att möta den utveckling vi ser?

  95. Arbetet blev klart strax innan jul.

  96. Jag hoppas att en del av er
    har tagit till sig det.

  97. Det viktigaste i det omtaget
    och i regeringens strategi-

  98. -för att möta den psykiska ohälsan
    är att inte bara fokusera-

  99. -på den specialiserade psykiatrin.

  100. Jag vill hävda att det faktiskt
    har varit ett av problemen-

  101. -under en ganska lång rad av år,
    att när man pratat om psykisk ohälsa-

  102. -så har man snabbt pratat om köerna
    till den specialiserade psykiatrin-

  103. -oavsett
    om det är för vuxna eller barn.

  104. Sen har man försökt lösa problemen
    genom olika typer av projekt-

  105. -eller genom nationella medel.

  106. Det är ju inte fel att uppmärksamma
    den specialiserade psykiatrin-

  107. -men om man tror
    att man ska kunna lösa ett inflöde-

  108. -genom att dimensionera om här,
    så tror jag att man hamnar fel.

  109. Därför har vi försökt vända på detta.
    Vi säger att psykiatrin är viktig.

  110. Här finns kunskapen, erfarenheterna.

  111. Den är särskilt viktig för dem
    som lider av svår psykisk ohälsa.

  112. Men vi kan inte bara ifrån staten
    ägna intresse åt den här sektorn.

  113. Vi måste jobba mer förebyggande,
    och vi måste jobba mer främjande-

  114. -för att man över huvud taget
    inte ska hamna i psykisk ohälsa.

  115. Detta är lättare sagt än gjort,
    det känner ni till bättre än jag.

  116. På sina håll i landet
    har vi de tidiga insatserna-

  117. -och vi kan jobba förebyggande.
    Vi har strukturerna för det.

  118. Men det gäller inte över hela landet.
    Det finns vita fläckar på kartan-

  119. -där vi inte har lyckats etablera
    såna här strukturer-

  120. -och där vi inte har lyckats arbeta
    på just det här sättet.

  121. Det är nånting som
    regeringens strategi nu tar fasta på.

  122. Vi skjuter ju till en del pengar,
    och det handlar om att etablera-

  123. -första linjens psykiatri
    över hela landet.

  124. På vissa håll
    handlar det om primärvården-

  125. -på andra håll handlar det om
    att stärka upp ungdomsmottagningarna.

  126. Det handlar också om att se hur vi
    med hjälp av den kunskap som finns-

  127. -kan rusta andra delar av samhället
    bättre för att möta psykisk ohälsa.

  128. Det kan vara skolans område,
    som får 200 miljoner till elevhälsan-

  129. -eller arbetsmarknadsområdet
    eller nånting annat.

  130. Poängen är att vi måste på allvar
    etablera fasta strukturer-

  131. -för det arbete
    som ligger framför oss.

  132. Det handlar som sagt om
    att jobba mycket mer förebyggande-

  133. -än vad vi har gjort hittills.

  134. Ett tydligt exempel
    på det som vi vill göra...

  135. ...är ungdomsmottagningarna.

  136. Jag har rest runt och träffat
    folk från ungdomsmottagningarna-

  137. -och varit på besök
    och sett vilka projekt som finns.

  138. Jag besökte bland annat Kronoberg-

  139. -för ett halvår sen eller nåt sånt.

  140. Det är precis det här det handlar om-

  141. -att på ett väldigt konkret sätt
    ha en väg in-

  142. -dit man som ung kan vända sig
    men också som förälder eller lärare-

  143. -för att söka råd och stöd.

  144. Däremot får vi inte göra misstaget
    som man ibland gör inom politiken-

  145. -att säga: "Vi jobbar förebyggande
    och kommer in tidigare i processen"-

  146. -"vilket löser köproblematiken
    som finns lite längre uppströms"-

  147. -"och då kommer vi att kunna
    flytta resurser från psykiatrin."

  148. Det tror jag inte på.
    Vi behöver satsa på psykiatrin-

  149. -men vi behöver också satsa
    på de förebyggande insatserna.

  150. Det som jag ser allra mest fram emot
    det här året...

  151. Vi håller precis på
    att lansera detta.

  152. Pengarna har börjat fördelas ut,
    man har satt i gång handlingsprogram-

  153. -och planer
    för hur det här ska realiseras.

  154. Men det jag ser mest fram emot
    har att göra med-

  155. -hur vi kan samla erfarenheter
    och sprida dem till olika aktörer.

  156. Sveriges kommuner och landsting
    utreder i samförstånd med staten-

  157. -och tittar på om vi,
    precis som på cancerområdet-

  158. -kan etablera
    ett antal centra runtom i landet-

  159. -som kan fungera som knutpunkter
    för arbetet med psykisk ohälsa.

  160. Jag vet inte om vi hamnar där,
    på samma plats som cancerområdet-

  161. -där de etablerade cancercentra
    har gett en skjuts framåt i arbetet.

  162. Men jag tror att det är
    en väg väl värd att utforska.

  163. Kan vi etablera
    den här typen av centra-

  164. -där man kan samla erfarenheter,
    dit man kan vända sig som profession-

  165. -för att få stöd i sitt arbete-

  166. -så kan vi ta ett stort kliv framåt
    i arbetet med psykisk ohälsa.

  167. Det blir helt avgörande-

  168. -för om vi faktiskt lyckas hejda
    den utveckling vi sett i flera år-

  169. -och på allvar skapa ett bättre liv
    och bättre möjligheter-

  170. -inte minst för alla de barn och unga
    som i dag lider av psykisk ohälsa.

  171. Tack så mycket! Jag stannar där
    men kommer upp på scenen om en stund.

  172. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Barn och ungdom, Psykiatri, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Sociologi, Unga vuxna, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Det våldsamma skrivandet

Författaren Malin Isaksson berättar om sitt arbete med att möta unga läsare och elever på skolor och hur hon utmanar dem att börja skriva. Vad händer i klassrummet mellan henne, läraren och eleverna? Vi får också höra henne läsa ur sin bok "Rör vid mig" och berätta om karaktärerna i boken. Moderator: Andreas Murray. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Förebyggande arbete mot unga vuxnas självmordshandlingar

Professor Danuta Wasserman forskar om ungdomars psykiska hälsa. Här berättar hon om riskfaktorer och skyddsfaktorer, om internationell forskning och förebyggande arbete för att förhindra självmord bland unga. 800 000 människor i världen dör varje år i självmord, det är fler än malaria, bröstcancer eller demens, säger Danuta. Inspelat den 29 Januari 2015 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI sängen med Anna

Ungdomskärlek som varar

Linnea och Rasmus träffades redan på gymnasiet och deras relation håller i sig än. Idag, som 30-åringar, ser de båda kärlek som något som kräver ständigt arbete.

Fråga oss