Titta

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Om UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Föreläsningar med fokus på psykoterapeutiskt arbete med unga vuxna. Forskare, politiker och experter möts och lär av varandra genom diskussioner kring kliniska erfarenheter och forskning. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016: Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutvecklingDela
  1. Det är ingen tvekan om
    att psykisk ohälsa hos unga-

  2. -både vad gäller
    innehåll och storleksordning-

  3. -är ett slags folkhälsoproblem med
    många grupper som kan uppmärksammas.

  4. Det är två grupper
    som jag blev intresserad av-

  5. -därför att de hade valt
    strategier att hantera sina liv-

  6. -som var både lika och olika.

  7. Den ena gruppen är den grupp av unga-

  8. -som har svårt att klara av vår värld
    och som söker asyl på nätet-

  9. -det vill säga de tillbringar
    mycket av sin tid vid datorn.

  10. De glider ur det sociala livet,
    ur skola, arbetsplatser, kamratskap-

  11. -och sitter mer och mer inne
    och vänder på dygnet.

  12. Bor de hemma blir föräldrarna ledsna
    och försöker göra nåt åt det där-

  13. -men de känner sig ganska maktlösa.

  14. Den andra gruppen
    flyr också till en annan kultur.

  15. De drar till Mellanöstern,
    där det är krig.

  16. De lämnar också vår vanliga värld.

  17. Bara för att man
    är ute på nätet eller åker utomlands-

  18. -behöver inte det
    tyda på psykisk ohälsa-

  19. -men just med de här grupperna
    så finns det såna problem.

  20. Vad jag tänkte göra med min tid här
    är att beskriva-

  21. -hur jag uppfattat deras livsläge.

  22. Vad det är de söker sig ifrån, vad
    som lockar i det de söker sig till-

  23. -och vad det finns för dilemman
    om de försöker lämna sin nya kultur-

  24. -och delvis också vad vi
    som behandlare har att tänka på där.

  25. Den här gruppen
    som flyr till nätet...

  26. Det är ju vanligtvis pojkar.

  27. Det har oftast inte funkat
    särskilt bra för dem i skolan.

  28. De presterar inte som de vill.

  29. Det funkar inte alltid med kamrater
    även om de har kamrater.

  30. Relationen till föräldrarna är ofta
    väldigt frustrerad och spänd.

  31. De har ju
    sin speciella livsföring-

  32. -så om man drar ut datorsladden
    så kan det bli direkt farligt.

  33. Ungdomar kan reagera
    som om det var en respirator.

  34. Det blir nåt slags panikreaktion
    i den där situationen.

  35. Vad gäller de andra ungdomarna,
    som också ofta är pojkar-

  36. -som drar i väg till Mellanöstern-

  37. -in i en alldeles
    speciell sorts kultur...

  38. Kulturen kan ha karakteristika
    som kan vara förbryllande för oss.

  39. Man får gå långt bak i vår historia
    för att hitta paralleller-

  40. -till sätt att fungera kulturellt-

  41. -som svarar emot
    det de söker sig till.

  42. De letar ju efter upprättelse-

  43. -ett samhälle med en mäktig enhet
    där man känner sig respekterad-

  44. -men i en ram som ofta är
    extremt religiöst renlärig-

  45. -och där målen
    att etablera samhället tycks...

  46. Där man verkligen kan säga
    att ändamålen helgar medlen.

  47. Det är väl också det
    att en del av dem som drar i väg-

  48. -försvinner ganska omärkligt.

  49. Vissa tycks ha stöd i familjen
    eller i gruppen av jämnåriga-

  50. -och andra kan ha blivit påverkade
    av lockelser utifrån-

  51. -värvare på ett eller annat sätt.

  52. Om man tittar på dem som söker sig
    till nätet och den virtuella världen-

  53. -så kännetecknas deras läge ofta
    av att de känner sig misslyckade.

  54. De får inte till det som de vill
    eller i nivå med förväntningarna.

  55. Deras självkänsla
    blir lägre och lägre och lägre-

  56. -och snart tål inte självkänslan
    mer utåtriktade initiativ-

  57. -eftersom man inte
    orkar med fler misslyckanden.

  58. Då kanske man tappar livslusten,
    så man väljer att stänga av-

  59. -att se till att man inte
    misslyckas mer, i första hand.

  60. Vad ger den virtuella världen?
    Det är intressant.

  61. Man kan att pröva olika relationer,
    och man samspelar med andra på nätet.

  62. Ibland kan det vara brutala kamper
    och fiender som ska förgöras.

  63. Det är ju en föreställningsvärld,
    en fantasivärld-

  64. -ute på nätet som ger dem möjlighet
    till reglering och kontroll.

  65. De kan pröva sin identitet
    i chatt med jämnåriga.

  66. De kan pröva roller som de aldrig
    kan testa i vår vanliga värld.

  67. Och nätkommunikationsstilen är nog
    inte så dum för en del tonåringar-

  68. -som har lite autistiska drag-

  69. -för det är enkelt, det är konkret
    och det är rätt av.

  70. Det är inte en massa svårigheter
    med minspel, blickar och kroppsspråk.

  71. Det mår de rätt så bra av.

  72. Och vissa av dem har stor kompetens
    och kan bli uppskattade medarbetare-

  73. -i såna här spel där man spelar ihop
    med andra likasinnade världen över-

  74. -därav att de ofta vänder på dygnet.

  75. De som åker österut,
    finns det likheter?

  76. De kan också vara socialt utsatta-

  77. -och ha problem med skola och jobb.
    De kanske inte får arbete, t.ex.

  78. De kanske inte känner sig
    välkomna och respekterade-

  79. -i vare sig sitt lokalsamhälle
    eller i samhället i stort.

  80. Ibland kommer de
    från klanstrukturerade samhällen-

  81. -med en auktoritär struktur-

  82. -och sträng religiös styrning.

  83. De hittar ingen plats i samhället,
    ett samhälle som de ogillar-

  84. -av ideologiska och religiösa skäl.

  85. Vissa tycks väl anpassade
    men känner en brist på tillhörighet-

  86. -vad gäller
    sin etniska och religiösa identitet.

  87. Vad som lockar dem,
    förutom att få bygga ett samhälle-

  88. -som kan skapa respekt
    för dem i deras situation-

  89. -är ju också möjligheten, som tycks
    locka många, att ge sig ut i strid.

  90. Det kan verka konstigt, men krig
    ger en speciell form av intensitet-

  91. -det ger speciell form av utlevelse,
    det ger närhet i en kamratgrupp-

  92. -vid sidan av eller intvinnat i
    allt det här hemska som händer.

  93. Om man ska hjälpa till
    med återvändandet ur dessa kulturer-

  94. -bör man fundera på
    vad som driver dem och vad de tänker-

  95. -och vad det är som är hinder.

  96. Vi som behandlare har en roll
    i att hjälpa dem när vi möter dem-

  97. -men vi måste också försöka hitta
    redskap för att förstå sig på dem-

  98. -som andra kan använda sig av
    i till exempel integrationsarbetet-

  99. -som Gabriel alldeles nyss talade om,
    ute i samhället.

  100. Begrepp som man kan luta sig mot är:
    tillit, identitet, tillhörighet-

  101. -anknytning och affekthantering.
    Jag ska bara titta på några av dem.

  102. Men först en annan intressant sak.

  103. Hur i hela friden kan människor
    handla mot varandra som de gör?

  104. Då tänker jag mig att det finns
    ett on- och off-läge i relationen.

  105. On är öppenhet, man berörs
    av personen, man känner empati.

  106. Den andra är en medmänniska.
    Då är man on.

  107. Off, då blir man inte berörd.
    Den andra väcker ingen empati.

  108. Den är avpersonifierad,
    man tar in vad den säger-

  109. -men man blir
    helt enkelt inte berörd av det.

  110. Det låter ju väldigt hemskt,
    att man inte alls blir berörd.

  111. Magnus Kihlbom myntade ett begrepp,
    "frukostförsvaret", som är bra.

  112. Om ni öppnar en morgontidning
    och läser den, vad är det ni ser där?

  113. Det är våldtäkter, det är inbrott,
    det är trafikolyckor-

  114. -det är gruvarbetare som har
    hållit på att dränkas i en gruva-

  115. -det är jordbävningar
    och det är flyktingar som drunknar.

  116. Försök bara tänka tanken
    att ni skulle gå in nära-

  117. -och hitta en individ
    i det här kollektivet.

  118. Försök sätt er i deras situation
    och känn efter hur är för personen.

  119. Tänk att det är tusentals såna öden-

  120. -som hela tiden
    ligger bakom de här notiserna.

  121. Då förstår ni
    hur tur det är att vi kan stänga av.

  122. Poängen är att det är omedvetet,
    det stängs av utan vår vetskap-

  123. -så man behöver inte ens
    grubbla över att man är avstängd.

  124. Det är praktiskt, förutom i lägen
    när man inte behöver vara avstängd.

  125. Det är en utmaning att lära sig
    att märka när man är avstängd-

  126. -och ha redskap för att öppna upp sig
    när det faktiskt är betydelsefullt.

  127. Det är nåt annat centrum i hjärnan
    än det vanliga som måste kopplas in.

  128. Man vet ju forskningsmässigt
    vad som är berörande.

  129. Det är lokala händelser där man
    känner igen sig, inte för dramatiskt-

  130. -gärna nån det är synd om och gärna
    ett barn. Det blir man berörd av.

  131. Ändå är det nyanser i det här.
    Vi har ju sett bilder-

  132. -av flyktingar som har haft det svårt
    och som har berört oss.

  133. Men det var inte förrän bilden
    av den drunknade gossen-

  134. -som det kom ett slags beröring
    som gick tvärs igenom alla filter.

  135. Vi berördes
    på ett sätt som gjorde skillnad-

  136. -i motsats till mycket
    av det andra som vi hade berörts av.

  137. Det finns mycket
    att säga om känsloreglering-

  138. -men jag ska inte gå in på det här.

  139. Avstängdheten finns ju
    bland vanliga människor också.

  140. Tänk på hur det var i Rwanda,
    där grannar slog ihjäl varandra-

  141. -eller på Balkan med rensningarna,
    där folk till och med kände varandra.

  142. Gränsen mellan omsorg, relation,
    avstängdhet och grymhet-

  143. -är mycket tunnare
    än vad vi vill tro.

  144. Rodighiero, en psykoanalytiker,
    har skrivit om den här tunna hinnan.

  145. Jag ska bara koppla över
    till den inre världen-

  146. -hur det är att vara i det läge
    som ungdomarna kan vara i-

  147. -när de ute i kriget eller på nätet
    och mår som de mår.

  148. Den som har de bästa beskrivningarna
    kring det är nog Melanie Klein.

  149. Jag tänker då på den schizo-paranoida
    respektive den depressiva positionen.

  150. Den första, den schizo-paranoida,
    kännetecknas av total misstro.

  151. Relationslöshet, misstänksamhet,
    avund och aggressivitet.

  152. Den andra, den depressiva positionen-

  153. -kännetecknas av tilltro,
    försök till gottgörelse, reparation-

  154. -omsorg och försoning,
    så den ligger mer i empatibranschen.

  155. Där finns då medmänsklighet-

  156. -och det finns en potential för
    en jag-du-relation i bubersk mening.

  157. Här finns det en intressant parallell
    mellan krig i verkligheten-

  158. -krig i den virtuella världen-

  159. -och de krig som försiggår
    inom dem på nåt slags djup nivå.

  160. Jag ska gå över till identiteten
    eftersom den spelar stor roll här.

  161. Identitet - att vara nån -
    det är bra.

  162. Och i så fall vem?

  163. Kön, etnicitet, livsåskådning-

  164. -och sociala grupperingar
    handlar om identitetens innehåll-

  165. -men det säger inte
    så mycket om dess hållfasthet.

  166. Identiteten uppstår i en skärnings-
    punkt mellan individ och samhälle.

  167. Man kan inte skapa identiteten själv,
    man måste bekräftas av en auktoritet.

  168. Vem är en auktoritet?
    Det avgör var och en av oss själva.

  169. Det är den som är en auktoritet
    för oss som kan bekräfta oss-

  170. -i det vi gör.

  171. Det betyder att vill man vara
    en sån här bekräftande auktoritet-

  172. -måste man skaffa sig ett förtroende.

  173. Man måste kunna beröras av personen
    och vara i on-läge i relationen.

  174. Som ung behöver man också ha
    ett rimligt grundläggande förtroende-

  175. -för sitt samhälle i stort
    för att installera sin identitet.

  176. Den grundar sig
    på två sorters processer.

  177. Det här med exploration, utforskande,
    att göra erfarenheter.

  178. Det handlar inte bara om upplevelser,
    utan även om erfarenheter som berör.

  179. De bidrar till identiteten.

  180. Den andra sidan av saken
    är engagemanget.

  181. Engagemanget
    måste kunna förankras i relationer-

  182. -eller i åtaganden
    som har en viss långsiktighet.

  183. Det måste finnas utrymme
    för det här i ens livssituation.

  184. En god självkänsla
    som bekräftas av auktoriteter-

  185. -kan leda till
    en positiv och stark identitet.

  186. Misslyckanden, som också bekräftas
    av auktoriteter, som skapar stor oro-

  187. -bekräftar också en identitet,
    fast en negativ.

  188. Man har en inre föreställning
    om att man avskyr sig själv-

  189. -fast man försöker dölja det utåt.

  190. Vad händer
    när man kommer till en ny kultur?

  191. Vad gäller dem som åker österut
    så har de en negativ identitet-

  192. -som kanske delvis kan bli positiv-

  193. -om man byter sammanhang,
    byter kontext kring sig själv.

  194. Att vara fruktad ger en identitet,
    även om man döljer ett självförakt.

  195. Jag har tänkt på förutsättningarna
    när man åker i väg till en ny kultur-

  196. -och då tänker jag åt sekthållet,
    faktiskt.

  197. Det är den intensiva relationen,
    en stark känsla av tillhörighet-

  198. -gemensam ideologi, bekräftelse-

  199. -men också då, så att säga-

  200. -en väldigt stram auktoritet.

  201. Det är en väldig slutenhet-

  202. -som gör
    att ens identitet blir kortsluten.

  203. Man har ett engagemang
    men rätt få erfarenheter-

  204. -för det får man inte i en sekt,
    det är alltid nån som halar in en.

  205. Försöker man gå ur kan man bli utsatt
    för både hot och kroppslig fara-

  206. -så det där är inte så lätt.

  207. Det är heller inte så lätt om man
    har fått en känsla av bekräftelse-

  208. -att dra sig ur det
    och gå tillbaka till vår värld.

  209. För många av ungdomarna så
    även om det inte är som de tänkt sig-

  210. -så är det inte säkert
    att de vill bli rehabiliterade.

  211. De måste ju ge upp hoppet de haft,
    även om det inte var så välgrundat.

  212. Det blir ett personligt misslyckande,
    och dessutom kan avstängningen-

  213. -som är en förutsättning för att
    man ska kunna fungera i rollerna...

  214. Den kanske inte håller
    när man kommer tillbaka hem.

  215. Då börjar kanske en förståelse
    för vad man gjort komma i fatt en.

  216. Det kan vara fruktansvärt svårt
    att handskas med och orka med det.

  217. För dem som kommer från den
    virtuella världen handlar det mer om-

  218. -att undvika att misslyckas
    med det man misslyckades med förut.

  219. Hur ska jag kunna bedöma
    vilken kompetens jag har fått-

  220. -av de här erfarenheterna jag gjort?

  221. Hur ska jag våga tro på
    att det lönar sig att försöka igen?

  222. Som behandlare
    kan vi om vi orkar och vågar-

  223. -sätta oss in
    i ungdomarnas situation.

  224. Om vi ska göra det
    behöver vi transkulturell kompetens.

  225. Vi måste kunna se
    skilda lägen lidelsefritt-

  226. -och utifrån
    olika kulturella förutsättningar.

  227. Vi kan inte alltid se en kultur
    utifrån vår egna kulturella position-

  228. -utan vi måste röra oss mellan
    och se tvärs över på olika lägen.

  229. Det är inga lätta uppgifter
    för behandlare.

  230. Min kollega Göran Bodegård gav
    nåt slags ram för hur man kan tänka.

  231. Han hade i uppgift att intervjua
    ungdomar som gjort självmordsförsök.

  232. Han skulle bedöma risken för
    att de skulle göra om det.

  233. Som ni nog förstår
    är det ingen lätt uppgift.

  234. Den är snudd på omöjlig.

  235. Göran kom fram till
    i sina samtal med tonåringarna-

  236. -att när de gjorde det här
    fanns det inget annat att göra.

  237. Alla andra val var stängda.
    Det här var det bästa de kunde göra.

  238. Utifrån det lidande de hade
    så var det självmord.

  239. Han kunde förmedla den förståelsen,
    och de kunde ta emot den.

  240. Den här förståelsen för
    att självmord var det enda valet-

  241. -väckte paradoxalt nog
    ett stort hopp hos dem.

  242. Nån förstod dem, och de kände sig
    varken kritiserade eller skamsna.

  243. Det var en situation
    där de gjorde det enda de kunde göra.

  244. Att känna att man blir förstådd
    när man knappt förstår sig själv-

  245. -kan öppna för andra livslösningar.

  246. Vi ska vandra med de här ungdomarna
    en bit på väg i deras liv.

  247. Tack!

  248. -Snygg avslutning.
    -Ja, verkligen.

  249. -Stort tack, Björn!
    -Tack.

  250. Så! Nu har vi lite tid tillsammans.

  251. -Vill du ha mig här?
    -Ja, sätt dig där, så står jag.

  252. Dels är det
    att ställa frågor från publiken.

  253. Två stycken håller i mickar här.
    - Där, de ligger i en korg där.

  254. Men vi kanske ska börja lite?

  255. Är det nån av er som har
    nånting ni vill säga till den andre?

  256. Jag tycker att det var en väldigt
    intressant reflektion du hade.

  257. Egentligen är ju
    de stora frågorna som vi brottas med-

  258. -både psykisk ohälsa generellt
    och de unga som stänger in sig.

  259. Vi vet att det blir en jätteuppgift-

  260. -att lotsa dem ifrån den virtuella
    världen och ut i den riktiga.

  261. Detsamma gäller
    för dem som söker sig till IS.

  262. Som politiker vill man gärna
    prata om samhällets stora strukturer.

  263. Det är ofta gångbart, men
    ditt individperspektiv är intressant-

  264. -för det kan göra det lättare
    att nå ut till dem som det berör.

  265. -Det var ett intressant perspektiv.
    -Jag tänkte också när du...

  266. Du talade om fördelning av insatser
    i behandling av problem som uppstått-

  267. -och det här arbetet med att skapa
    omständigheter där man kan utvecklas-

  268. -och där man kan göra det bästa
    av de förutsättningar som man har.

  269. För de här ungdomarna
    är det ju så många omständigheter-

  270. -som berör det sociala
    som är den resonansbotten-

  271. -som de har att leva i.

  272. Det finns så många vägar i arbetet
    med att eliminera motsättningar-

  273. -på den nivån.

  274. Det skulle kunna göra
    det här behandlingsarbetet-

  275. -enklare när de ska
    tillbaka in i sitt system-

  276. -och tackla det
    som de har rymt ifrån.

  277. Omständigheterna bör vara bättre
    när de kommer tillbaka-

  278. -än när de drog i väg.

  279. Jag tänker också på den stora frågan
    med de här grupperna-

  280. -hur man tar vara på deras resurser,
    för de är ju kapabla individer.

  281. Att man när man är femton år
    åker tvärs igenom Europa-

  282. -genom länder som inte är så vänliga
    för att ansluta sig till IS...

  283. Eller för den delen
    när man skapar en värld på sitt rum-

  284. -som av omvärlden
    betraktas som nåt overkligt-

  285. -men som faktiskt representerar
    en värld där man bygger relationer...

  286. Hur kan man ta till vara på
    de resurserna och använda dem-

  287. -till nånting mer konstruktivt
    och positivt? Det är en utmaning.

  288. Ska vi se
    om det finns nån fråga från nån?

  289. Där nere.

  290. Börje Palmberg. Jag tänkte på en
    skillnad mellan de här två grupperna-

  291. -när det gäller återkomsten.

  292. Skillnaden... Att återkomma
    från den virtuella världen-

  293. -har en viss samhällelig struktur-

  294. -medan en återkomst från IS,
    att ha krigat i Syrien och Irak...

  295. Alltså, hur omgivningen
    ser på den som återvänder-

  296. -och svårigheterna som det
    kan innebära att befinna sig i.

  297. Jag hade lite svårt
    att höra det där sista.

  298. Vad var skillnaden som du tänkte på?

  299. Skillnaden jag tänkte på
    var alltså bemötandet-

  300. -om man återvänder från IS-

  301. -eller om man har suttit
    framför datorn i sitt radhus.

  302. Ja, de skillnaderna
    är ju fullständigt monumentala.

  303. Det är väl faktiskt så
    att de ungdomar som har...

  304. Den trillade. Jag sätter fast den.
    - En liten paus.

  305. Få se. Förlåt! Hur känns det?

  306. Det är inte var dag
    man blir tagen i örat.

  307. Jag är glad
    att det var jag som fick göra det.

  308. De som är ute på nätet-

  309. -där skulle jag väl tro
    att nästan alla är efterlängtade.

  310. Man vill ha tillbaka dem
    även om de retat gallfeber på en.

  311. Även om man
    har varit frustrerad i vuxenvärlden-

  312. -så är de välkomna tillbaka.

  313. I den andra gruppen
    är det mycket svårare-

  314. -dels därför att de gav sig av
    på helt andra villkor.

  315. Men också för att man måste hantera
    alla de våldsamt starka känslor-

  316. -som ju väcks
    i deras val att åka i väg-

  317. -och i vad man föreställer sig
    och vad de själva rapporterar-

  318. -att de har varit med om
    eller deltagit i-

  319. -solidariserat sig med i den värld
    de kommer från. Det är jättesvårt.

  320. Det påminner om behandlingsarbetet-

  321. -med att försöka tala
    med människor som kanske har varit-

  322. -grava pedofiler eller massmördare.

  323. Det här spontana motståndet
    som man måste försöka hantera-

  324. -för att orka kliva in
    och pröva att se tillvaron-

  325. -från deras perspektiv
    och väga ihop det.

  326. Det är en svår och tung sak.

  327. Man kan se motsatsen också.
    Jag var handledare på Rädda Barnen.

  328. Där pratade vi ofta med familjer
    som inte fått uppehållstillstånd-

  329. -som talade om hur de kände sig,
    hur de mådde-

  330. -och deras skräck för
    att komma tillbaka till...

  331. Vår uppgift var att börja...

  332. Man tänkte: "På Invandrarverket
    är de inte kloka."

  333. "De är galna. Hur kan man
    utsätta människor för det här?"

  334. Sen var det alltid samma process
    att ta sig igenom-

  335. -att avdemonisera Invandrarverket
    och förstå att de gör sitt bästa.

  336. De har ramar att följa.

  337. Då måste man härbärgera
    konflikten mellan så starka krafter.

  338. Att stå ut med det måste man göra
    om man ska umgås med dessa ungdomar.

  339. -Ja...
    -Tack. - Finns det fler frågor?

  340. Hej! Jenny heter jag.

  341. Jag representerar främst
    Prematurförbundet.

  342. Jag vill vända mig till Gabriel.

  343. Du pratar om
    att förebygga psykisk ohälsa.

  344. Vi ska komma ihåg att det finns
    ett annat hål i den här båten-

  345. -och det är att man räddar barn
    väldigt tidigt i dagens läge.

  346. Man kan se i omfattande studier-

  347. -att många av de här barnen,
    framför allt under skolåldern-

  348. -hamnar i psykisk ohälsa
    i form av kognitiva svårigheter.

  349. Jag tänkte höra med dig,
    hur jobbar man på det planet-

  350. -för att hitta nationella riktlinjer
    för hur tidigt man ska rädda-

  351. -och hur insatserna ska se ut?

  352. Och framför allt hur jobbar man
    med uppföljning av barnen?

  353. Det är en stor grupp,
    7 000 barn per år-

  354. -och deras syskon uppvisar också
    psykisk ohälsa på grund av detta.

  355. Vad gäller frågan om
    hur tidigt man ska rädda ett barn-

  356. -så är ju det väldigt beroende
    av de vetenskapliga framstegen.

  357. Det finns också en etisk diskussion
    som är pågående just nu.

  358. Det ska inte politiken lägga sig i,
    utan det är nåt-

  359. -för vetenskap och profession
    att bestämma.

  360. När det gäller den andra delen,
    uppföljning-

  361. -så kan jag inte detaljerna om det.

  362. Men däremot är det viktigt
    att man kan sprida kunskapen-

  363. -om både psykisk ohälsa
    och vad som orsakar det-

  364. -bland inte minst människor
    inom kontaktyrken som skolan.

  365. Det finns många i vårt samhälle
    som lider av psykisk ohälsa-

  366. -och befinner sig i riskgrupper
    men som får hjälp alldeles för sent.

  367. Jag inledde med att prata om det.

  368. Det är därför jag tror att vi ser
    att psykisk ohälsa ökar generellt-

  369. -men också köer
    till BUP och liknande.

  370. Men hur ska man lösa det här?

  371. Det här är ju en ständigt
    pågående fråga år efter år.

  372. I morse var det ett reportage
    om unga människor som söker hjälp.

  373. Det ökar,
    flickor med ångest och depression.

  374. Vad är... Alla vill så väl.
    Alla vill att det här ska lösa sig.

  375. Det är våra barn och unga. Hur ska vi
    jobba förebyggande och hitta nåt bra?

  376. Vad tror du är nyckeln?
    Den viktigaste.

  377. Den viktigaste nyckeln är att bryta
    stigmat kring psykisk ohälsa.

  378. Som jag var inne på
    tror jag att det leder till att...

  379. Okunskapen och fördomarna leder till-

  380. -att man dels inte vågar berätta
    om det man lider av-

  381. -och också till
    att omgivningen inte vågar hjälpa.

  382. Det gör att det förvärras.

  383. Vissa tror ju att i ett idealsamhälle
    så skulle vi utrota psykisk ohälsa.

  384. Det är ju helt befängt.
    Psykisk ohälsa är ju en del...

  385. Ohälsa är ju en del av hälsan.
    Det finns där.

  386. Om man pratar om depression...
    Ibland blir man deprimerad.

  387. Frågan är hur vi riggar
    ett samhälle och en kultur-

  388. -som kan hantera psykisk ohälsa-

  389. -och som kan hantera att människor
    är annorlunda och mår annorlunda.

  390. Det är nyckeln. Jag brukar citera,
    men jag blir alltmer osäker-

  391. -för jag brukar hänvisa till Freud,
    men det kanske det inte är.

  392. Men det finns
    ett citat som handlar om-

  393. -att en psykiskt sjuk person
    kanske egentligen inte är sjuk-

  394. -utan reagerar sunt
    på ett sjukt samhälle.

  395. Så bör vi nog se på de problem
    som förknippas med psykisk ohälsa-

  396. -inte minst i dag
    och inte minst bland unga.

  397. -Så hur olika får vi vara i dag?
    -Mindre än vi tror.

  398. Vi tror att vi har kommit långt.
    Jag inledde ju med att säga...

  399. Jag hade en utmattningsdepression
    för åtta år sen. Det har många haft.

  400. När jag berättade om det
    i samband med att jag blev minister-

  401. -så tänkte jag: "Ska jag tala om
    det här? Hur kommer folk se på mig?"

  402. Vissa kolleger sa också:
    "Du kanske inte ska berätta."

  403. Till slut tänkte jag: "Herregud,
    jag är minister för de här frågorna"-

  404. -"och vi ger mycket pengar för att
    bryta stigmat. Om inte jag, så vem?"

  405. Jag fick positiv respons,
    folk sa: "Vad du är modig!"

  406. Då insåg jag att problemet är större
    än vi har trott. Så det är nyckeln.

  407. Och det är ju skillnad mellan
    att vara minister och ung vuxen.

  408. Hur man berättar och hur det mottas.
    Vi gör ju skillnad på människor.

  409. Fråga? Ja. Varsågod.

  410. Hej. Danuta Wasserman
    från Karolinska Institutet.

  411. Det var fantastiskt
    att ni bejakade olika perspektiv-

  412. -på psykisk hälsa och ohälsa.

  413. Individperspektivet, hur det upplevs,
    och också samhällsperspektivet-

  414. -och hur vi måste arbeta
    mot skammen, mot tabun-

  415. -mot alla vanföreställningar som
    fortfarande finns om psykisk ohälsa.

  416. Det är också så mycket som kan göras.
    Vi kan främja goda livsstilar-

  417. -och förebygga tidigt så att man
    inte behöver arbeta med individer.

  418. Jag blev så glad när du sa
    att vi inte ska minska på psykiatrin.

  419. Att bara satsa på förebyggande
    verksamhet lär inte minska kön-

  420. -för det kommer nya symtom
    och ohälsan kommer alltid att finnas-

  421. -men den kommer att visa sig
    på andra sätt.

  422. Så vi får inte nedmontera
    där vi har kunskap.

  423. Vi måste satsa från båda håll.
    Det är svårt, för det krävs pengar.

  424. Det finns inte tillräckligt
    med pengar inom det här området.

  425. Jag vill också säga-

  426. -att ett gigantiskt arbete är
    att sprida den kunskap som finns.

  427. Vi vet ju oerhört mycket
    inom psykiatrin och psykoanalysen-

  428. -och vi vet hur man ska arbeta
    i skolan, men det tillämpas inte.

  429. Hur ska man lösa det?
    Regeringen får tänka till ordentligt-

  430. -så att det blir löst
    på ett rättvist sätt i hela landet.

  431. Stockholm är alltid föregångare,
    och vi har andra platser-

  432. -men vi ska inte enbart
    skaffa nya kunskaper-

  433. -utan också tillämpa dem vi har.
    Det var en allmän reflektion.

  434. Jag vill gratulera er till att
    ni satte ihop de två perspektiven-

  435. -och startade konferensen med det.

  436. Får jag säga en sak?

  437. Det arbete som vi gör på området...

  438. Vi har pratat om
    att etablera en typ av centra.

  439. Hur kan man få till
    en likvärdig vård över hela landet?

  440. Det är ett sätt att se till
    att resurserna är likvärdiga.

  441. Men jag har hört en reflektion-

  442. -som kom upp under det här arbetet,
    från en psykiatriker.

  443. Han påpekade att stigmat som drabbar
    patienter med psykisk ohälsa-

  444. -också drabbar
    dem som arbetar med det.

  445. Där behöver man nysta lite mer,
    för det kan också vara en orsak-

  446. -till varför resursfördelningen
    ser annorlunda ut än i andra områden.

  447. -Stort tack! Nu är vår tid ute.
    -Tack!

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Barn och ungdom, Onlinespel, Psykiatri, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Sociologi, Unga vuxna
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Det våldsamma skrivandet

Författaren Malin Isaksson berättar om sitt arbete med att möta unga läsare och elever på skolor och hur hon utmanar dem att börja skriva. Vad händer i klassrummet mellan henne, läraren och eleverna? Vi får också höra henne läsa ur sin bok "Rör vid mig" och berätta om karaktärerna i boken. Moderator: Andreas Murray. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Förebyggande arbete mot unga vuxnas självmordshandlingar

Professor Danuta Wasserman forskar om ungdomars psykiska hälsa. Här berättar hon om riskfaktorer och skyddsfaktorer, om internationell forskning och förebyggande arbete för att förhindra självmord bland unga. 800 000 människor i världen dör varje år i självmord, det är fler än malaria, bröstcancer eller demens, säger Danuta. Inspelat den 29 Januari 2015 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss