Titta

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Om UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Föreläsningar med fokus på psykoterapeutiskt arbete med unga vuxna. Forskare, politiker och experter möts och lär av varandra genom diskussioner kring kliniska erfarenheter och forskning. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016: Affektfokuserat arbete med unga vuxnaDela
  1. Jag ska prata om affektfokuserad
    psykoterapi med unga vuxna.

  2. Det är lurigt, för "unga vuxna"
    låter nästan som en diagnos.

  3. Det är som om det har börjat
    leva sitt eget liv, "unga vuxna".

  4. Den säkraste behandlingen
    är att avvakta-

  5. -för de kommer att upphöra
    att vara unga vuxna.

  6. Men ofta vill vi göra mer än så-

  7. -och gemensamma nämnare gör det
    meningsfullt att se dem som grupp.

  8. Jag är inte expert på unga vuxna.

  9. Jag har jobbat affektfokuserat
    med personer mellan 15 och 25.

  10. Alla här är nog skickligare än jag,
    så jag vill ha en lång frågestund.

  11. Men jag ska beskriva
    den affektfokuserade arbetsmodellen-

  12. -och tankar från mitt arbete
    med personer i det åldersspannet.

  13. Jag tänkte välja två. En där jag såg
    att man har hjälp av åldern.

  14. Hjälp av belägenheten som ung.
    Och en annan där det var svårt.

  15. Det är en svår grupp. Jag vet inte om
    det har med dem eller mig att göra.

  16. Som skolpsykolog jobbar man med
    vuxna
    som har ställt till det för barnen.

  17. Är de vuxna och har släppt
    mor och far-

  18. -eller mor och mor,
    så har man utrymme på ett annat sätt.

  19. Jag tycker att mellanläget är svårt.
    Tycker ni det? Skönt att höra.

  20. Jag tänkte lämna tid på slutet
    för diskussion.

  21. Det blir inte mycket frågor under
    vägen, men om jag inte hörs...

  22. Men jag hörs jättemycket.

  23. Säg till om ni inte förstår
    vad jag säger.

  24. Gör nåt sånt här då,
    så att vi stämmer av under vägen.

  25. Jag jobbar på institutionen
    för psykologi i Uppsala-

  26. -med psykoterapiutbildningen
    för psykologer-

  27. -som väljer psykodynamisk inriktning.
    Jag forskar även där.

  28. På deltid är jag psykoterapeut,
    handledare och utbildare.

  29. Lite gott och blandat,
    i privat verksamhet.

  30. Vart ska jag rikta den? Vi ser efter.

  31. Vi struntar i animeringar,
    de är ändå i fel ordning.

  32. Affektfokuserad psykoterapi är inte
    en sak, utan oändligt många modeller.

  33. Ett antal kallas affekt-
    eller emotionsfokuserade.

  34. De har ofta gemensamma nämnare.

  35. Det jag presenterar, är en gemensam
    grund för affektfokuserad terapi.

  36. En central figur är triangeln.

  37. Konflikttriangeln är ett arv
    från David Malan.

  38. Ni känner igen den som sätt
    att organisera information.

  39. Den är ypperlig.

  40. Den är enkel och lätt
    att kommunicera till patienter.

  41. En ung vuxen
    visade en bild i sin mobil.

  42. Hon har tapetserat sin vägg
    med trianglar som vi har ritat-

  43. -kring saker vi jobbar med.
    Dem sätter hon på väggen.

  44. Det här är ingen patologimodell-

  45. -utan en modell avsedd att enkelt
    beskriva hur vi verkar fungera.

  46. Med ökande kunskap verkar den ligga
    nära rörelsen i oss neurologiskt.

  47. Hur vi får en aktiverande impuls, hur
    nåt stoppar det, att vi gör saker.

  48. Jag ska försöka förklara den.

  49. I spetsen...

  50. Det gröna är det första som händer.
    Triangeln har en tidsaspekt.

  51. Spetsen där nere kommer först, sen
    höger hörn och sist vänster hörn.

  52. I spetsen finns det första
    som händer i oss.

  53. Det kallades "impuls" tidigare.
    Nu är det mer differentierat.

  54. Det primära som driver oss
    är drifter-

  55. -i den meningen att vi behöver äta,
    dricka, andas, sova.

  56. Sex verkar vara ganska elementärt-

  57. -och en del vill lägga anknytning där
    som en slags medfödd drift.

  58. Var det jag? Det kanske var Freuds
    ande som vill att vi pratar drifter.

  59. Det som skiljer affekter från drifter
    är att drifter har ett givet objekt.

  60. Jag vill äta mat, dricka vätska,
    sova på horisontalt underlägg.

  61. Sex vill jag förhoppningsvis ha med
    nån levande varelse som också vill.

  62. Annars brukar vi ge diagnoser.

  63. Affekter kan kopplas
    till olika saker.

  64. Det enda gemensamma är att
    de har en liknande stimulusprofil.

  65. Affekterna är till för att berätta:
    "Vad är viktigt för dig nu?

  66. Sen brukar man prata om
    en handlingsberedskap i dem.

  67. Nån liten tendens att vilja göra nåt.

  68. Affekter kan ses som den evolutionära
    vidareutvecklingen av instinkter.

  69. De är nedärvda för att hjälpa oss
    att orientera oss i tillvaron.

  70. Att förstå vad vi ska vara
    uppmärksamma på-

  71. -för att anpassa oss på bästa sätt
    till miljön.

  72. Det typiska i terapi
    är att många har en beställning:

  73. "Kan du ta bort jobbiga känslor?"
    Vi säger känslor i dagligt tal.

  74. "Kan jag slippa de jobbiga och ha
    kvar de glada?" Känner ni igen det?

  75. Det är tyvärr inte valbart.

  76. Basaffekterna har vi,
    och kan inte välja bort dem.

  77. Vi bör inte vilja välja bort dem,
    för de guidar oss i tillvaron-

  78. -i varje givet ögonblick.

  79. Många i behandling berättar om
    upplevelser av meningslöshet.

  80. "Det är tomt."

  81. Jag jobbar i Uppsala.

  82. Där finns det många
    med existentiella funderingar.

  83. Men i kontakt med basaffekter-

  84. -blir de frågorna plötsligt perifera.

  85. Frånvaro, affekt
    är av samma sak som meningslöshet.

  86. Är man i kontakt med basaffekter,
    ställer man sig sällan den frågan.

  87. Existentiella funderingar rinner ut i
    sanden när nån börjar kontakta magen-

  88. -och känna kompassen, som är väldigt
    omedelbar, kroppsnära och elementär.

  89. En del blir besvikna. "Jag var inte
    så djup som jag trodde."

  90. "Jag var bara hungrig."
    Men det är gott att nå dit.

  91. Modellen visar att vi föds med dem.

  92. Bebisar är bra forskningsobjekt. De
    är generösa ickeverbalt och i styrka.

  93. I dem råder det sällan tvekan om
    vilken affekt som är aktiverad.

  94. Sen lär vi oss saker, vilket länken
    ska visa - inlärningshistorien.

  95. Varje affektupplevelse som bebisen
    visar, får ett bemötande i världen.

  96. Det bemötandet ser olika ut.

  97. Men vi lär oss att det inte går att
    agera rakt av på varje given affekt.

  98. Modellen ska beskriva inre konflikt.

  99. Människor utan inre konflikt
    är svåra att ha att göra med.

  100. Hämmande affekter
    som rädsla eller skam-

  101. -är som ett litet larm som säger:
    "Pass på."

  102. "Det du tänker göra kan bli tokigt."

  103. Ni vet hur småttingar är
    - intresserade av allting.

  104. Choklad, bajs - allt ska in i munnen.

  105. Det är typiskt för människodjuret
    att vi är sällsamt ofärdiga.

  106. Andra smådjur vet att man inte
    ska äta bajs, men inte människobarn.

  107. En nackdel är att man hela tiden
    måste stämma av mot omgivningen.

  108. Omgivningen blir så viktig för oss,
    eftersom vi är så ofärdiga.

  109. Vi blir gränslöst beroende i tidiga
    relationer för vi skulle dö utan dem.

  110. Många djur klarar sig
    mer eller mindre utan sitt upphov-

  111. -eller klarar sig själv tidigt.

  112. Fördelen är att vi uppfinner hjulet.
    Det gör inte kor.

  113. De tycker att det verkar farligt
    med saker som snurrar.

  114. Så det finns fördelar.

  115. Men det som vi hittar när vi har
    bekymmer som vi kallar ångest-

  116. -är konsekvensen av att jag har lärt
    mig att saker var gräsligt farliga.

  117. När inlärningshistorien är lite mörk.
    Vi återkommer till det.

  118. Det är gynnsamt att när jag är
    i basaffekt på väg att äta bajs-

  119. -så säger pappa: "Nämen, Katja!"
    Då lär jag mig att det inte var bra.

  120. Det är alltså bra med inre konflikt.
    Jag lär mig att inte ta andras saker.

  121. Det står en snygg väska där. Om jag
    vill ha den... På dagis tar jag den.

  122. Om min kompis har en hink
    som är nyare och finare än min-

  123. -då tar jag den.
    Det kvittar att du hade den.

  124. Då händer det saker i relation till
    fröken, som får mig att skämmas.

  125. Nu frågar jag dig var du har köpt den
    i stället och håller igen-

  126. -och då får jag lättare att umgås.

  127. Vi är ju flockdjur-

  128. -så det är gynnsamt med inre
    konflikter som justerar impulsen.

  129. Modellen visar hur vi fungerar.

  130. Vänster hörn handlar om
    lösningar på inre konflikt.

  131. I stället för att ta nåt, tänker jag:
    "Jag ska också köpa en sån."

  132. "Det blir min tur nästa gång",
    eller en annan copingstrategi-,

  133. -för att undvika att själv fara illa
    eller bli utfrusen ur gruppen.

  134. Lite enklare uttryckt.

  135. Det vi möter när människor inte
    mår bra är oftast ett resultat-

  136. -av inlärningshistorien.

  137. Hur de första, icke-valbara
    affekternas uttryck har bemötts.

  138. När utvecklingen går bra
    får jag vara med om...

  139. Vad ska vi ta för exempel?

  140. Vi tar hinken i sandlådan.

  141. Mellan två och tre år. Inte så mycket
    neocortext, skral impulskontroll.

  142. Jag leker med en kompis
    som jag gillar.

  143. En fröken som jag tycker om, är där.

  144. Kompisen har sin hink
    och jag har min fula hink.

  145. Jag tar min kompis hink.

  146. Nere i spetsen finns intresse
    och självhävdande vrede som triggar:

  147. "Åh, blank hink! Ta!"

  148. Då säger fröken: "Nämen, Katja.
    Den hade inte du." Hon ser ut så här.

  149. Jag tycker om henne,
    så jag kommer att skämmas.

  150. Här är hinder
    för att jag ska tycka om mig själv-

  151. -och lita på att fröken tycker om
    mig, så jag avbryter det som händer.

  152. Vi säger att jag har en bra fröken
    och bra föräldrar.

  153. Det man gör då, som leder till
    en gynnsam utveckling...

  154. Det är inget konstigt att vilja ha en
    fin hink, fast man inte ska ta den.

  155. Fröken säger:
    "Jag förstår att du ville ha den."

  156. "Men du får vänta på din tur."
    Hon får mig inte att känna mig dålig.

  157. Hon visar att hon förstår.

  158. Men hon talar också om
    varför lite skam är på sin plats.

  159. Hon förklarar: "Om du tar den
    blir hon ledsen, för hon hade den."

  160. "Du kan inte bara ta den.
    Du får vänta."

  161. Hon förklarar vänligt vad som händer
    utan att fördöma hela min person.

  162. Jag är fortfarande
    en älskansvärd människa-

  163. -men jag behöver hjälp att förstå.

  164. Och hon hjälper mig att lösa det.

  165. "Du kan ta den här spaden. Jag lovar
    att det är din tur när hon är klar."

  166. Jag tänker på den fina spaden
    och att det är min tur sen.

  167. Det är impulskontroll,
    uppskjuten behovstillfredsställelse.

  168. Jag vet att jag är okej i flocken,
    det går att älska mig-

  169. -och jag får nog nåt bra framöver.

  170. Så håller tillräckligt bra vuxna
    hela tiden på med småttingar.

  171. Ni vet när man har en bebis.
    Ni kanske har haft egna.

  172. Man pratar med dem hela tiden.
    "Du blev ledsen, men du ska se..."

  173. Så håller man på,
    och de förstår mer än vi tror.

  174. Vi håller på att beskriva deras
    första affekttillstånd för dem.

  175. Vi förklarar:
    "Det går inte nu, du får vänta."

  176. "Vi gör det här i stället,
    det är också kul."

  177. Vi bekräftar affekt, förklarar
    varför det finns rädsla och skam.

  178. Vi ger lösningar på hur man
    kan hantera det inre tillståndet-

  179. -med en kärleksfull inramning.

  180. Du går att älska i denna konflikt.
    Då blir det bra.

  181. Det är inte dem vi jobbar med.

  182. -Var det begripligt?
    -Ja.

  183. När det inte blir lika bra-

  184. -händer olika
    saker i olika utsträckning.

  185. Ofta händer det
    att impulsen vi inte kan välja...

  186. Jag kan inte välja
    att inte vilja ha hinken.

  187. Vuxna kan inte heller välja första
    impulsen. Vi kan tränga bort den-

  188. -men om man mäter i våra kroppar,
    så ser man att den finns där.

  189. Det som händer när den triggas, när
    jag sträcker mig ut och tar hinken-

  190. -kan vara att jag attackeras.

  191. "Men, Katja!" säger min fröken
    och ser ut som om jag är avskyvärd.

  192. Hon rycker hinken
    och ger den till min kompis.

  193. Jag sitter kvar i skam. Jag är
    inte ens tre och förstår inte.

  194. Det enda jag förstår
    är att jag är en dålig människa.

  195. Jag får ingen hjälp
    att förstå det som hände mig-

  196. -eller mig själv,
    min impuls och min vilja.

  197. Jag får ingen hjälp att förstå
    varför jag inte fick ta hinken.

  198. Hur ska jag hantera tillståndet?
    Jag vill att fröken ska gilla mig.

  199. Jag vet inte hur jag kan bli en bra
    människa som går att älska igen.

  200. Psykologisk utveckling handlar mycket
    om kinesisk dropptortyr.

  201. För många är det inte
    ett eller två jättetrauman-

  202. -utan att nåt mindre gynnsamt
    händer om och om igen-

  203. -så att hjärnan lär sig.
    Den formas efter erfarenheterna.

  204. Om och om igen händer samma sak-

  205. -och för många fylls det på
    med stora trauman.

  206. Det jag lär mig då, är att jag är en
    dålig människa när jag vill ha nåt.

  207. Då vill man inte vara med mig.
    Den enda lösning jag hittar-

  208. -är mina tappra försök
    att få träda in i flocken igen.

  209. Det vi kallar försvar bland vuxna-

  210. -är inte gynnsamma strategier
    för att undvika inre konflikt.

  211. När jag inte har fått hjälp
    av mina vuxna, provar jag mig fram-

  212. -och använder det
    som tar mig in i flocken igen.

  213. Det kan vara
    att jag aldrig vill ha nåt.

  214. Jag blir den snälla
    som inte har kontakt med egna behov.

  215. När mina barn frågar vad jag vill
    ha i julklapp säger jag: "Ingenting."

  216. Om jag inte får hjälp
    kan jag bli väldigt oflexibel.

  217. Flickan som fick hjälp att förstå
    sin lust efter hinken-

  218. -kopplar det till en situation:
    andras hinkar får man inte ta.

  219. Men när det upprepat är så, att
    så fort jag har en "vill ha-impuls"-

  220. -så får jag smäll och stopp-

  221. -då har jag inte råd att tänka:
    "Nu kanske det går bra."

  222. För säkerhets skull
    vill jag aldrig nånting.

  223. Jag får dålig lön,
    för jag kan inte löneförhandla.

  224. Jag har inte råd att vara flexibel.

  225. Psykisk hälsa är kopplat
    till flexibel "coping".

  226. Jag gör det som är smart i ett
    givet läge, annars gör jag nåt annat.

  227. Det har jag inte råd med.
    Det här är tanken:

  228. Vi har våra behov,
    dem kan vi inte lära bort.

  229. Ju mer skrämmande och plågsamt
    de har bemötts-

  230. -desto mer rigida och oflexibla
    lösningar kommer vi att ha-

  231. -på inre konflikter.

  232. Det som händer vissa
    som vi jobbar med...

  233. Det jag sa att vi gör med våra
    småttingar när vi beskriver världen:

  234. När det inte har skett,
    är alla affekttillstånd skrämmande.

  235. Små barn är ofta ledsna.
    Det är en basaffekt som signalerar:

  236. "Jag har det inte bra
    och jag reder mig inte själv."

  237. "Kalla på omsorg-affekten"
    passar människobarn.

  238. De reder sig sällan. Därför är det
    bra att de gråter hör- och synbart.

  239. Om jag får ligga i min säng
    och gråta och ingen kommer-

  240. -eller nån kommer med ett hårt, argt
    ansikte och tar upp mig utan kontakt-

  241. -blir den obegriplig. Den blir
    ett skrämmande fysiologisk påslag-

  242. -som hotar att splittra världen.
    Jag kan inte tänka.

  243. Varje känsla är läskig.
    Det blir bara kaos.

  244. Många unga säger det. Har ni unga
    som säger "kaos" hela tiden?

  245. Det är som en skrämmande röra
    där huvudlösningen är:

  246. "Känn ingenting. Då blir det rörigt."

  247. Då har affekterna tappat sin funktion
    att ordna och guida i röran.

  248. Det är medfött att varje affekt
    är på plats i sitt uttryck.

  249. Affekter startar på en elementär nivå
    och för att bli begripliga-

  250. -måste det byggas trådar till
    neocortex där vi tänker om känslan.

  251. "Jag är ledsen, hjälp mig",
    i stället för nåt slags undergång.

  252. Vi hjälper med
    att bygga ihop hjärnnivåerna-

  253. -så att känslor blir just den
    information de är avsedda att vara.

  254. De hjälper mig få det jag vill
    och slippa annat.

  255. Som Gud och Darwin tänkte.

  256. Det blir skrämmande
    när de inte blir mötta.

  257. Skalan går från
    att vissa affekter är svåra-

  258. -hos våra
    mer välfungerande patienter-

  259. -till att varje affektpåslag-

  260. -hotar att desintegrera hela
    min själv- och världsuppfattning.

  261. Psykos handlar väldigt mycket
    om dålig affektreglering.

  262. Det var mindre gynnsamt. Det känner
    vi igen från dem vi försöker hjälpa.

  263. När man jobbar med terapi...

  264. Det här blir en "crash course".

  265. Uppdraget är oerhört enkelt.
    Det är bara tre hörn.

  266. Vad gäller de aktiverande affekterna-

  267. -ska vi hjälpa patienter
    att ha dem utan att gå sönder-

  268. -och att förstå dem.
    Koppla på högre delar av hjärnan.

  269. Och att uttrycka
    så att man är begriplig.

  270. Ibland kanske de har viss kontakt,
    men de är svåra för andra att förstå.

  271. Uttryck är relationella färdigheter.

  272. Informationen som jag har förstått,
    hur går jag ut i världen med den?

  273. Skam och skräck
    behöver vi reglera ner.

  274. "Vad är jag så rädd för? Varför är
    jag så värdelös när jag vill nåt"-

  275. -"eller önskar nåt,
    eller behöver nån?"

  276. Att stå ut brukar handla om att
    gå hela vägen in i skräck och skam-

  277. -för att förstå vad det handlar om.
    Varje hörn bär på sin mening.

  278. För var individ är skräck och skam
    information, inget märkligt symptom.

  279. Vissa säger:
    "Jag har en ångestsjukdom."

  280. Majoriteten har inte det.
    De har blivit skrämda-

  281. -och haft goda skäl
    att vara livrädda.

  282. När man börjar omfatta sin historia
    med medkänsla, kan symptomen gå ner.

  283. De går ofta ner tidigt i terapin, för
    man kartlägger varför nåt är farligt.

  284. En gång i tiden var det farligt.

  285. Att lära om. Bra psykoterapi
    handlar om att lära om.

  286. Vad gäller strategier
    för att slippa skräck och skam:

  287. Man ska lägga märke till det man gör.
    "Jag gör så här."

  288. "Det verkar inte bli så bra."
    Hejda pågående försvar.

  289. Vi ska gå in på exempel.
    Och öva på nåt annat.

  290. Jag märker att jag måste skynda mig.

  291. Så här bedriver man
    affektfokuserad terapi.

  292. Var det begripligt?
    Berätta vad som inte var begripligt.

  293. Nån sa ett klart, distinkt "nej."

  294. -Processen, hur du leder.
    -I ett exempel?

  295. Linus var en kille-

  296. -som var nitton,
    men han såg ut som tolv.

  297. Han var pytteliten. Han var
    ganska kort, men jättetunn också-

  298. -med ett ganska barnsligt ansikte.

  299. Han var uppvuxen med bara sin
    mamma.

  300. Hon missbrukade olika saker och hade
    många män och turbulenta relationer.

  301. Från det att han var elva kunde hon
    vara borta ett par dagar i sträck.

  302. Han hade en erfarenhet sen tidigt.

  303. När han hamnade i tillståndet
    som är vanligt som liten:

  304. "Jag behöver dig". Som liten behöver
    man sin anknytningsperson.

  305. Responsen var då inadekvat eller
    skrämmande för att hon var påtänd-

  306. -eller så kom hon inte, för att hon
    inte var hemma eller var utslagen.

  307. Han hade ett pärlband av skräckfyllda
    upplevelser av att ingen var där-

  308. -när han var sårbar och utsatt.

  309. Hans sätt att lösa det
    var att han var den som hjälpte.

  310. Han tog hand om mamma.

  311. Han hade umgåtts i ett gäng
    med kriminalitet och droger-

  312. -och han var den som bar hem
    den som hade tagit för mycket.

  313. Han var hela gängets
    lilla sjukskötare-

  314. -som ett sätt att vara i närheten av
    hjälp, men inte kunna få den själv.

  315. Han var oerhört motståndskraftig
    mot hjälp.

  316. När jag mötte honom...

  317. Att sitta med mig triggar konflikten,
    för han behöver ju inte hjälp.

  318. Det han kunde beskriva...
    Jag frågade efter behoven.

  319. Då försöker jag hjälpa honom att
    få mer kontakt med det skrämmande.

  320. Han kunde säga: "Jag är så trött.
    Jag skulle behöva vila."

  321. Han var drogfri för ögonblicket-

  322. -och ni vet hur en del har det.
    De ligger i.

  323. Han hade skött om mamma i alla år.
    Han var väldigt trött.

  324. "Jag skulle behöva vila."

  325. Och han satt i sin stol...
    Jag vet inte hur han gjorde.

  326. Vissa har hög muskelspänningsnivå.
    Han såg ut att sitta ovanför sitsen.

  327. Det var som om han skulle lätta
    när som helst, och han var liten.

  328. Han satt långt ut på stolen.

  329. Han gjorde allt utom att vila.

  330. När jag försökte exponera
    för den här affekten...

  331. Det han pratade om var att luta sig,
    vila, vara med nån som håller om-

  332. -som är den större och starkare.

  333. Jag frågade vad som skulle hända om
    han fick sitta lite skönare i stolen.

  334. Det som hände var att han började
    svettas mer än nån jag sett tidigare.

  335. Och så sa han:

  336. "Om jag släpper nu,
    faller jag för alltid."

  337. Det var hans förnimmelse. Vi provade.

  338. Då kände han det som om han föll.
    Han fick svindelkänslor-

  339. -och svetten bara skvalade om honom,
    och han kunde inte tänka.

  340. Bara det att i mitt rum få sitta
    lite skönare i stolen-

  341. -triggade den här våldsamma skräcken.

  342. Han tittade mig inte i ögonen
    överhuvudtaget på många sessioner.

  343. Han sa aldrig mitt namn.

  344. "På det här stället". En massa ord
    som gick ut på att jag inte var där.

  345. Ser ni honom framför er?

  346. Han var lätt och ömma för.
    Han var liten och söt.

  347. All morsighet gick i gång
    och då blev han ännu räddare.

  348. Jag uppfattade att det var
    en hjälp att han var så ung-

  349. -för att han hade en spänstig hjärna.

  350. Vi håller nog alla på att kämpa
    med vår personliga utveckling.

  351. Det går så där. Den blir lite mer
    motståndskraftig mot förändring.

  352. Med unga
    händer mycket väldigt snabbt-

  353. -men det som tydligt fungerade
    med Linus-

  354. -var att göra om allt
    som han inte hade fått.

  355. I början satt han bara och svettades.

  356. Då satt jag och pladdrade
    som med mina bebisar.

  357. "Jag har hört vad som har hänt.
    Du var liten och ledsen."

  358. "Man blir fullkomligt vettskrämd.
    Med droger får man vila."

  359. Bla, bla, bla. Så satt jag.
    Jag var väldigt ensam.

  360. Jag satt och blarrade upp i taket.

  361. Då hjälpte jag högre delen av hjärnan
    att få nån ordning i kaos.

  362. Det tyckte han var hjälpsamt.

  363. Han kunde inte känna nåt,
    men hans liv var inte kaotiskt.

  364. Jag höll på att beskriva triangeln.
    Jag pladdrade på.

  365. Jag höll på
    att hjälpa honom mentalisera.

  366. Jag var den delen av hans hjärna åt
    honom, som man är åt ett litet barn.

  367. Sen förklarade jag också hindren.

  368. Varför skräcken kommer, varför
    det är naturligt att bli vettskrämd-

  369. -för minsta behov av stöd. Varför det
    är rimligt att han blir panikslagen.

  370. Varför minsta incident blev kaos
    i hans liv. Ni vet hur ungdomar är.

  371. Inget får hända. Då blir allt...

  372. Att nån inte svarade
    betydde inte att de hatade honom.

  373. Det var en vän han hade knutit an
    till som han trodde skulle dö.

  374. Delvis på god grund, men han fick
    panik när han inte fick tag i honom.

  375. "Vad kan ha hänt?"
    Små, vanliga vardagshinder i livet.

  376. Att begripliggöra dem. "Varför kan
    det bli så? Hur kan man göra då?"

  377. Behandlingen handlade om
    att göra om en inlärningshistoria.

  378. Pedagogik uppfattar jag
    är gynnsamt med ungdomar.

  379. Vissa förstår, men det är svårt
    att tillämpa på sig själv.

  380. Det gäller de flesta av oss.

  381. För Linus var hans tillstånd
    och belägenhet obegripliga.

  382. Med honom var
    det affektfokuserade sättet-

  383. -att hjälpa till att härda ut
    med att man inte får det man vill.

  384. Att det inte
    behöver betyda undergång längre.

  385. Vad kan man göra i stället?
    Det var som ett mini-föräldrande.

  386. Schematerapins pappa
    pratar om "limited reparenting".

  387. Det var det vi sysslade med.
    Det var som en vänlig affektskola-

  388. -där hans unga hjärna kom mig till
    hjälp, för han var väldigt mottaglig.

  389. Ett kort exempel
    där jag tycker att det inte var lätt-

  390. -just för att det var en ung person,
    det var Sanna.

  391. Hon levde med sin mamma.

  392. Hon pluggade men tog inte många
    poäng, hade inte studielån.

  393. Men det var inget missbruk och så.

  394. Hon hade svåra ätstörningsproblem
    och självskadade emellanåt-

  395. -och var väldigt självhatisk-

  396. -och väldigt vänlig.
    En förtjusande flicka.

  397. Trevlig som attan.

  398. Hon bodde med mamma
    som hade missbruksproblem.

  399. De var till det yttre högfungerande
    och det fanns pengar.

  400. En perifer pappa bidrog med pengar.

  401. Mamman drack för mycket,
    men skötte jobbet.

  402. Hon var en orolig själ.

  403. Sannas inlärningshistoria var
    att när hon blev utåtriktad-

  404. -när hon ville grejer,
    åka med kompisar, eller blev arg...

  405. När hon blev självhävdande, expansiv-

  406. -som en ungdom i bästa fall är
    när den vill prova sina vingar-

  407. -då började mamma dricka mer.

  408. Hon vände sig bort och drack.
    Släppte henne.

  409. Hon signalerade häftigt
    hur svårt det blev.

  410. När jag mötte Sanna var hon
    21 eller 22. Mamman sa ofta:

  411. "Ska du gå ut i kväll? Jag hittar
    väl på nåt. Hur ska det gå?"

  412. Alla Sannas steg bort från mamman...

  413. Antingen rasade mamma i drickandet,
    eller så kom signaler:

  414. "Vad svårt du gör det för mig.
    Du överger mig." Sanna satt fast.

  415. Så fort Sanna ville nånting-

  416. -kanske söka en folkhögskola
    för att hon var intresserad-

  417. -kom en fruktansvärd skam
    över hur självisk hon var.

  418. Att det inte var nödvändigt.
    Då satte ätstörningarna i gång.

  419. Vi hade en barometer,
    och i sittande stol-

  420. -blev hon liksom fetare ju mer
    jag exponerade hennes jävlaranamma.

  421. Hon blev fetare per sekund.
    Det var tydligt hur det satt ihop.

  422. Men hon var så beroende
    ekonomiskt av mamman.

  423. De satt ihop så här.

  424. Hon kunde säga: "Jag vet inte
    om jag kan. Det kostar för mycket."

  425. Hon sa: "Det här är det bästa som
    har hänt mig." Men så kom hon inte.

  426. Jag sa: "Vi måste träffas
    för att kunna göra nåt."

  427. Jag kan inte bedriva terapi åt henne.

  428. Hon skulle tänka över sommaren,
    och sen hörde jag inte av henne.

  429. Jag uppfattade att vi hade
    en allians.

  430. Hon var klok och förstod,
    men det kostade så mycket.

  431. Mamma och hon satt ihop så hårt
    både praktiskt...

  432. ...och emotionellt. Hon var
    en blandning mellan barn och vuxen.

  433. Hon var beroende av mamman på ett
    sätt som gjorde det svårt för oss.

  434. Jag hittade inget sätt
    att skapa utrymme mellan dem.

  435. Det man kan göra
    vare sig man lyckas eller inte-

  436. -och vad ungdomen
    än ställer till med-

  437. -är att ha väldigt mycket medkänsla
    med sig själv och ungdomen.

  438. Ibland går det bra, ibland blir
    det kaos och ibland skär de sig.

  439. Man ska vara väldigt medkännande.

  440. Du har dina ytterst goda skäl
    att ha det som du har det.

  441. Det kräver mod att våga nåt annat.

  442. Det finns böcker
    om affektfokuserade terapier.

  443. Det här är olika utgångspunkter.
    De är säkert åtkomliga.

  444. En bok är mycket bättre än alla andra
    och den säljs där ute.

  445. Den är ett försök att integrera
    och dra ut essensen av flera.

  446. De andra är mer presentation
    av olika modeller.

  447. Det var ett kort försök att berätta
    om affektfokuserad terapi.

  448. Vi har en dryg minut för att
    konstatera att vi inte hinner.

  449. Är det nån som har nån fråga?

  450. En reaktion av nåt slag?

  451. Gick det att förstå?

  452. Ibland förstår man så lite så man
    inte vet vad man ska fråga. Förlåt?

  453. -Det var nog tvärtom.
    -Vad skönt.

  454. Men jag hade velat lära av er-

  455. -för det här är
    en jättesvår åldersgrupp.

  456. Tack för uppmärksamheten.

  457. Textning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barn och ungdom, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykodynamisk psykoterapi, Samhällsvetenskap, Sociologi, Unga vuxna
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Det våldsamma skrivandet

Författaren Malin Isaksson berättar om sitt arbete med att möta unga läsare och elever på skolor och hur hon utmanar dem att börja skriva. Vad händer i klassrummet mellan henne, läraren och eleverna? Vi får också höra henne läsa ur sin bok "Rör vid mig" och berätta om karaktärerna i boken. Moderator: Andreas Murray. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Förebyggande arbete mot unga vuxnas självmordshandlingar

Professor Danuta Wasserman forskar om ungdomars psykiska hälsa. Här berättar hon om riskfaktorer och skyddsfaktorer, om internationell forskning och förebyggande arbete för att förhindra självmord bland unga. 800 000 människor i världen dör varje år i självmord, det är fler än malaria, bröstcancer eller demens, säger Danuta. Inspelat den 29 Januari 2015 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Avloppsvatten som bioenergi

Alger som odlas i avloppsvatten kan ge biomassa, djurföda och på sikt kanske också livsmedel till oss människor. Mikroalgforskaren Francesco Gentili pratar om varför man kan odla alger som livsmedel. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Jennifer fick narkolepsi

Jennifer Blom är 14 år och har narkolepsi. Sjukdomen började ett par veckor efter att hon vaccinerat sig mot svininfluensan 2009. Hon berättar om vardagen med kataplexier, konstant trötthet och beroendeframkallande mediciner.

Fråga oss