Titta

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Om UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Föreläsningar med fokus på psykoterapeutiskt arbete med unga vuxna. Forskare, politiker och experter möts och lär av varandra genom diskussioner kring kliniska erfarenheter och forskning. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016: Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxnaDela
  1. Jag jobbar på Ersta Vändpunkten-

  2. -som är en mottagning
    för anhöriga till missbrukare.

  3. Vi träffar många unga vuxna.
    De är en stor klientdel hos oss.

  4. Jag återkommer till de unga vuxna
    lite senare om vi hinner.

  5. Först ska jag gå igenom grundläggande
    begrepp och människosyn-

  6. -inom existentiell psykologi
    och terapi.

  7. Lite om metod och praktik.

  8. Hur man kan jobba existentiellt
    med en klient eller en ung vuxen.

  9. Frågor tar vi på slutet.

  10. Det blir lättare
    i en så pass stor lokal.

  11. Så skriv gärna ner era frågor.

  12. Ja, kort...

  13. Lite kort om Vändpunkten,
    en del av Ersta diakoni.

  14. Vi tar emot unga vuxna
    för pedagogiska program i en termin-

  15. -för krisstöd, enskild psykoterapi,
    rådgivning och utbildning.

  16. Vi börjar här. Existentiell terapi
    är en egen terapiform.

  17. Liksom andra terapiinriktningar
    kräver den en särskild utbildning.

  18. Det ingår i humanistiska terapier
    som inte är så spridda i Sverige.

  19. Men de är ganska stora
    i USA och Storbritannien.

  20. Även i Holland
    och andra europeiska länder.

  21. Existentiella frågor är vanliga
    i nästan alla terapiformer.

  22. De kommer ju alltid upp.

  23. Men att ta upp existentiella frågor
    gör det inte till en sån terapi.

  24. Liksom tankar kan vara närvarande
    i terapiformer som inte är kognitiva.

  25. I botten ligger
    den existentiella psykologin-

  26. -som handlar om vårt förhållande
    till livets givna omständigheter.

  27. Den grenen av psykologin
    berör de stora livsfrågorna-

  28. -och människans sätt
    att vara i världen.

  29. Det finns en filosofisk utgångspunkt
    till den existentiella psykologin-

  30. -som vi hittar
    i den existentiella filosofin.

  31. Det här är fyra välkända företrädare
    för denna filosofi.

  32. Jean-Paul Sartre
    myntade begreppet existentialist.

  33. Han var påverkad av Kierkegaard
    och Heidegger.

  34. Tänkaren som heter Edmund Husserl
    finns också med-

  35. -för att han grundade fenomenologin,
    som är ett arbetssätt i terapin.

  36. Det är en ganska gammal terapiform-

  37. -som har funnits
    sen efter andra världskriget.

  38. Den amerikanska delen
    har några namnkunniga företrädare:

  39. Irvin Yalom och Rollo May.

  40. Det finns
    en brittisk modern tradition nu-

  41. -företrädd av Emmy van Deurzen
    och Ernesto Spinelli.

  42. Inte lika namnkunniga kanske,
    men väl värda att läsa.

  43. Hur vi hanterar
    livets givna omständigheter.

  44. Det här är några
    av de viktigaste omständigheterna.

  45. Enligt denna människosyn
    föds man in i en meningslös värld.

  46. En värld som inte har
    en egen inneboende mening.

  47. Det är vår uppgift
    att hitta en mening i våra liv.

  48. Kanske en mening med livet i stort.

  49. Vi har hamnat i en värld vi jämt
    måste välja, ta ansvar för våra val-

  50. -och hantera
    en existentiell ensamhet-

  51. -där jag till syvende och sist alltid
    måste stå ensam i de val jag gör.

  52. Vi föds in i en kultur, ett samman-
    hang, en familj som vi inte har valt-

  53. -och måste förhålla oss till
    på nåt sätt.

  54. Det kan vara
    en förälder med beroendesjukdom.

  55. Vi måste acceptera att så är
    min förälder eller mina föräldrar.

  56. Vi väljer inte vad vi föds in i-

  57. -men kan välja hur vi ska leva våra
    egna liv utifrån förutsättningarna.

  58. De här frågorna
    kommer egentligen ingen av oss undan.

  59. Antingen vi gör det aktivt eller ej,
    så har vi frågorna med oss.

  60. Hur ska jag hantera mitt liv
    och använda åren jag har på mig?

  61. Hur ska jag använda mitt liv
    och min tid?

  62. Hur bråttom har jag?
    Har jag gått om tid eller inte?

  63. Hur förhåller jag mig till
    min egen död? Är jag rädd eller lugn?

  64. Det finns alltid
    en osäkerhet i tillvaron.

  65. Överlever mina barn? Blir jag lämnad?
    Hur länge lever jag?

  66. Denna osäkerhet måste vi också
    hantera med olika strategier.

  67. En del ser till att ha det säkert,
    andra kanske söker ett äventyr.

  68. Men vi kan inte undgå att förhålla
    oss till de här omständigheterna.

  69. Vi är alltid i relation
    och kan inte välja bort det.

  70. Vi föds in i relationer
    och kan ta avstånd-

  71. -men har alltid nån sorts samspel
    med andra människor.

  72. Vi kan vara ensamma när vi ska fatta
    ett sista beslut som vi rådgjort om.

  73. Då är vi ensamma om
    att behöva fatta beslutet-

  74. -även om jag har rådgjort med andra.

  75. Vi är dömda till frihet,
    som Sartre sa.

  76. Vi är tvungna att välja.

  77. Det finns också
    en hotande meningslöshet.

  78. Det finns ingen
    inneboende mening i världen-

  79. -utan vi måste själva
    skapa den meningen.

  80. Eller hitta en mening till
    varför jag går upp varje morgon.

  81. Vad som får mig
    att vilja gå vidare i livet.

  82. Det finns inget svar för alla
    på den frågan.

  83. Religion kan ge ett svar,
    men då måste vi välja den religionen.

  84. Vi ska tänka på att alla som vi möter
    som behandlare, terapeuter eller så-

  85. -har sin lösning på frågorna.

  86. Eller har löst dem på ett visst sätt
    till den här fasen i livet.

  87. Det gäller alla.
    Även om vi har psykiska svårigheter-

  88. -eller fysiska problem, så har vi
    alltid de här frågorna med oss.

  89. Därför kan det vara bra
    att börja med de här frågorna.

  90. Att brottas med dessa frågor
    kan vara jobbigt.

  91. Frågor om meningslösheten
    eller hur jag ska leva mitt liv.

  92. Klarar jag av att vara ensam eller
    hur ska jag hantera det som vuxen?

  93. Det förväxlas ibland
    med symtom på sjukdom.

  94. Nedstämdhet, stress
    eller vad det kan vara.

  95. När diagnosen
    helt enkelt är "människa".

  96. Man kan få diagnosen depression-

  97. -fast egentligen grubblar jag över
    mänskliga omständigheter.

  98. En del undrar
    om man kan prata med unga om döden.

  99. Ja, det kan man. Hur många har inte
    haft barn som inte vågat somna-

  100. -och som frågar
    vad som händer när man dör.

  101. Då svarar vi hur vi har valt att
    förhålla oss till döden och vår tid.

  102. Man kan förmedla det
    och barnet funderar.

  103. Och man funderar även som ung vuxen
    över döden och livet.

  104. Jag träffade en ung person
    som led av hypokondri.

  105. Det fattade jag efter ett tag.

  106. Jag bad henne gå hem och fundera
    på döden och hur hon tänker runt den.

  107. Vad tror hon händer efter livet, vad
    är hon rädd för, vad lär hon sakna?

  108. Ja, det skulle hon göra. Jag undrade
    om det var så klokt av mig.

  109. Ska hon sitta ensam hemma
    och fundera på det?

  110. Men det gjorde hon ju redan. Hon
    tänkte inte på nåt annat än döden.

  111. När hon kom tillbaka hade hon tänkt
    jättemycket. Vem hon skulle sakna-

  112. -vad mamman skulle tänka och allt.

  113. Det var befriande för henne att
    få prata om det på ett annat sätt.

  114. Även om vi inte tror att unga har
    tankar om döden, så kan de finnas.

  115. Också den utmätta livstiden, apropå
    stress som vi pratar mycket om nu.

  116. Hur ska jag använda min tid? Hur
    bråttom har jag? Vad ska jag hinna?

  117. Det är viktiga frågor, men vi tänker
    inte på dem jämt. Det vore jobbigt.

  118. Frågorna kommer upp ibland,
    och sen lever vi vidare.

  119. Men i vissa faser i livet
    blir de påtagliga igen.

  120. Ofta i form av livskriser
    när vardagens slöja rycks undan.

  121. De kan bli påtagliga vid skilsmässor,
    när man blir uppsagd från jobbet-

  122. -eller när barnen flyttar hemifrån.

  123. Eller när jag som barn
    ska flytta hemifrån-

  124. -och lämna mitt liv som barn.

  125. Många frågor rör sig runt relationer.
    Hur älskar jag?

  126. Hur vet jag om nån annan älskar mig?
    Vad är kärlek för mig?

  127. Begreppet existentiell ångest
    har ni säkert hört.

  128. Det är också en central del
    att tänka på.

  129. Begreppet existentiell ångest
    kom från Kierkegaard från början-

  130. -och innebär oron vid övergången
    av en fas av livet till en annan.

  131. En sorts yrsel
    när vi tar ett steg i livet.

  132. När vi ska prova nya möjligheter.

  133. Även omöjligheten att leva ut
    alla möjligheter kan ge ångest.

  134. Den kan man känna speciellt som ung.
    Vad ska jag göra?

  135. Det är så mycket som står mig
    till buds som jag måste hantera.

  136. Det är omöjligt,
    fast jag har så mycket möjligheter.

  137. Det är en naturlig reaktion
    på en oändlig mängd valmöjligheter.

  138. Vi kan ha i bakhuvudet
    när vi möter unga-

  139. -att deras ångest, oro,
    yrsel eller förtvivlan-

  140. -kanske bara är en vanlig mänsklig
    ångest inför att skapa sitt vuxenliv.

  141. Det passar inte i DSM-5
    som en sjuklig form av ångest-

  142. -utan det hör till att vara människa.
    Diagnosen är kanske inte enligt DSM-

  143. -utan diagnosen kanske är "människa".
    För att de har existentiella frågor.

  144. En viktig utgångspunkt när det gäller
    existentiell psykologi och terapi-

  145. -är att vi inte har nån kausalitet.

  146. Det vi kan veta nåt om är vår
    riktning och vilja i denna livsfas.

  147. Vart vi är på väg nånstans.

  148. Det finns inget kausalt tänkande,
    att nåt blir precis som tidigare.

  149. Det finns så många faktorer i livet
    som påverkar oss.

  150. Det är svårt att säga exakt
    vad det beror på.

  151. Det finns inget själv
    att återvända till.

  152. Vi har inget kärnsjälv, nåt egentligt
    själv, att hitta tillbaka till.

  153. Eller som vi skulle ha blivit
    om inte det här hade hänt på vägen.

  154. Vi är vår riktning, vilja
    och intentionalitet-

  155. -eller våra intentioner
    i den fas vi är i just nu.

  156. Vi är ständigt i rörelse och på väg
    att bli en annan person än vi varit.

  157. Det tyckte jag kunde gunga lite
    förut. Finns det inget som är Bo?

  158. Nej, det gör det inte. Det fanns
    ett 18-årigt Bo, ett 40-årigt Bo-

  159. -och kommer att finnas
    ett annat 75-årigt Bo kanske.

  160. Med andra värderingar
    som värdesätter andra saker i livet-

  161. -än jag gjorde när jag var arton,
    som tur är.

  162. Det är också en inställning
    i mötet med dem vi möter.

  163. Var är den här personen på väg?
    Vem vill personen bli?

  164. Istället för att tänka på
    vad denne har varit med om.

  165. Det är relevant, men att möta nån med
    nyfikenhet om vart denne är på väg-

  166. -och vad han eller hon vill.

  167. Om vi kan upptäcka de önskningarna
    eller den längtan och viljan de har.

  168. Vi kan inte välja bort att förändras-

  169. -men vi kan välja hur stor aktiv del
    vi vill ta i förändringen.

  170. Vi kan känna att en del av våra liv
    är intecknade av andras önskningar-

  171. -eller vilka val vi ska göra.
    Särskilt för unga vuxna.

  172. Man har föräldrarnas förväntningar på
    sig vad gäller utbildning eller inte-

  173. -eller vem man ska
    vara tillsammans med eller inte.

  174. En tanke med existentiell terapi är-

  175. -att man i större grad kan kliva fram
    i förarsätet i sitt liv-

  176. -och vara med och styra förändringen
    i den mån det går.

  177. Det är viktigt att tänka att vi blir
    till i mötet med andra människor.

  178. En del säger att vi föds hela tiden
    och blir till på nytt.

  179. Det låter dramatiskt, men då är en
    rimlig fråga att ställa sig framåt-

  180. -när det gäller relationer: Vem
    vill jag förändras tillsammans med?

  181. I vilket sammanhang
    vill jag förändras och bli till igen?

  182. Det är också relevant för oss som
    behandlar, för det gäller även oss.

  183. Vi blir också till och förändras
    i mötet med våra klienter.

  184. Det här är också en utgångspunkt
    som man har med sig:

  185. Att varje människa är unik.

  186. Inom fenomenologin utgår man från
    att allt är lika viktigt.

  187. Att man har ett undersökande, nyfiket
    och beskrivande förhållningssätt.

  188. Vi återkommer till det när vi
    pratar mer om metod och praktik.

  189. Det här är också grundläggande...

  190. Vi ser nedstämdhet, ångest, sorg och
    andra känslor som en del av livet-

  191. -och inte som symtom på en patologi.

  192. Det finns både i människosynen och i
    det kliniska, terapeutiska arbetet.

  193. När vi ser ångest, nedstämdhet och
    oro inte som symtom på en sjukdom-

  194. -utan som tecken på hur vi
    för tillfället har inrättat våra liv.

  195. Hur vi har valt att leva just nu.
    Hur det ser ut i våra relationer.

  196. Var vi har valt att bo. Hur vi trivs
    med andra omständigheter i vårt liv.

  197. Däremot...

  198. ...uppfattar sig många av dem
    som kommer till oss som sjuka.

  199. Har ni också mött
    att de kommer dit och säger-

  200. -att det är fel på dem,
    de är bristfälliga?

  201. De har redan diskvalificerat sig
    från längre relationer, föräldraskap.

  202. De upplever sig som skadade,
    bristfälliga, sjuka och så vidare.

  203. Många har diagnoser med sig
    från snabba möten på en primärvård.

  204. De har depression och medicinering.

  205. De kan ha diagnoser som GAD och
    depression. De är de vanligaste.

  206. Ni vet att då kommer man också till
    oss förstärkt i sin sjukdomsbild.

  207. Man får bekräftat att man är skadad
    och inte kan hantera det själv.

  208. Medicineringens implicita budskap är
    att det man känner är sjukdomssymtom.

  209. Man kan inte hantera det
    utan en medicin.

  210. Många vacklar mellan att fortsätta
    medicinera eller inte. Klarar de sig?

  211. Så här uttryckte en ung person det:

  212. "Med medicinerna får jag aldrig
    en chans att klara mig, att bottna."

  213. "Det finns alltid en osäkerhet i om
    jag klarar mig på grund av medicin"-

  214. -"och känner mig gladare. Jag lär mig
    aldrig att lita på mig själv."

  215. Medicinen behövs förstås ibland-

  216. -men risken finns att vi fråntar de
    unga möjligheten att klara sitt liv.

  217. Därför måste vi vara försiktiga med
    att medicinera unga.

  218. Kanske alla människor.

  219. Det är förstås viktigt
    att förmedla...

  220. ...att livet kan vara smärtsamt
    och sorg göra ont.

  221. Men att vi är byggda
    för att klara det som människor.

  222. Det är en hoppfull psykologi och
    människosyn, fast det inte låtit så.

  223. Vi kan alltid styra
    vår egen förändring.

  224. Vi har en fri vilja och kan alltid
    välja i varje situation.

  225. Inte vad som helst,
    men det finns alltid val.

  226. Även om tillvaron är begränsad finns
    det alltid en möjlighet att välja.

  227. Vi är medskapande i våra liv
    och kan skapa nytt själva.

  228. Vi är alltid i rörelse på väg mot
    framtiden. Vi kan inte stagnera.

  229. Känslorna är våra vänner,
    inte symtom.

  230. Vi har resurser och förmåga
    att klara livets utmaningar.

  231. Det är också viktigt att förmedla,
    tänker jag...

  232. ...att man har de resurserna.

  233. Nu är vi
    på en konferens för unga vuxna-

  234. -men i existentiell psykologi
    är man försiktig med-

  235. -att se personer som representanter
    för en grupp eller ett åldersspann-

  236. -utan i första hand som människa
    och i andra som ung vuxen.

  237. Har ni sett att Akademibokhandeln
    nu har en bokhylla för unga vuxna?

  238. I den finns lite fantasy
    och lite så där.

  239. Lite enklare kärleksromaner
    och så där.

  240. Jaha, då har man böcker
    som passar unga vuxna.

  241. Fast de läser allt från "Twilight"
    till Dostojevskij-

  242. -"Kommunistiska manifestet"
    och serietidningar.

  243. Det finns ingen litteratur
    för unga vuxna-

  244. -precis som det inte finns en
    för vuxna.

  245. Men man delar ändå in det så.

  246. Man har börjat sitt liv
    redan för länge sen som ung vuxen.

  247. Men har unga vuxna nåt gemensamt ändå
    från en existentiell synpunkt?

  248. Om man tar bort den här brasklappen?

  249. Man kan ju vara ung vuxen
    och precis ha avslutat läkarstudier.

  250. Man kan vara sjutton år
    och spela tv-spel dygnet runt.

  251. Man kan ha levt fyra år i en
    destruktiv relation med misshandel-

  252. -och fortfarande vara ung vuxen.

  253. Jo, man står inför
    att hitta sin väg i livet.

  254. Alla har på nåt sätt lämnat
    ett sammanhang, bra eller dåligt-

  255. -och står inför utmaningen
    att starta sitt eget vuxenliv.

  256. Övergången från barndom till vuxenliv
    kan upplevas som en livskris.

  257. Mina gamla knep fungerar inte längre
    och jag får hitta nya varje dag.

  258. Kanske är det just här som unga vuxna
    möter de givna omständigheterna-

  259. -med full kraft
    för första gången i livet.

  260. De står kanske i den hotande
    meningslösheten och tänker:

  261. Hur ska jag göra? Vad ska jag tro på?
    Hur vill jag leva?

  262. Vad är viktiga värden för mig
    i livet?

  263. Vad ska jag välja? Hur vill jag
    ha relationer och använda min tid?

  264. Våra föräldrar har valt att förklara
    och hantera saker på ett sätt.

  265. Jag måste ta ställning till
    deras sätt att leva-

  266. -och se om det passar mig eller inte.
    Vill jag leva som jag har lärt mig?

  267. Vill jag lämna föräldrarnas religion?
    Eller kliva in i en-

  268. -fast mina föräldrar är ateistiska
    och tycker att det är dumt?

  269. Jag har kommit lite i oordning.

  270. Det här kan man tänka sig att erbjuda
    som terapeutiskt utrymme för dem.

  271. Existera är ett grekiskt ord
    som betyder att träda fram.

  272. Man kan ha som en bild som ung vuxen-

  273. -att jag nu ska träda fram
    och bli en person bara för mig själv.

  274. Inte den som andra eller föräldrarna
    kanske vill att jag ska vara.

  275. Eller samhället.
    Normerna är inte alltid att leka med.

  276. De man har från sin uppväxtmiljö
    eller vänner och så.

  277. Det här är ju oerhört giltigt för de
    som har vuxit upp med missbruk-

  278. -eller annat
    där de inte har fått utrymme själva.

  279. Man har inte kunnat spegla sig
    mot en vuxen-

  280. -och lärt sig stå ut med långsamhet
    eller varför det gör ont så här.

  281. Eller varför man är ledsen.

  282. Då är det viktigt
    att det finns ett utrymme-

  283. -där jag kan undersöka
    hur mitt liv har varit.

  284. Vem jag är om jag försiktigt
    får undersöka vad jag vill.

  285. Och att det inte finns ett på förhand
    bestämt mål man ska nå upp till.

  286. Vi är känsliga för normer och alla
    behandlingar har ändå några normer.

  287. Vad som är ett gott liv, vad man
    ska nå fram till och klara av.

  288. Vad som är...ett gott vuxenliv,
    kanske.

  289. Ja, vad kan det vara?
    Det kan se väldigt olika ut.

  290. Jag kanske inte vill åka skidor
    över Arktis som Ola Skinnarmo gör.

  291. Jag tycker
    att det verkar vara en plåga.

  292. Men han vill det,
    fastän han har barn och fru.

  293. Det finns inte ett sätt
    att vara människa på, bara mitt sätt.

  294. Vi har varit inne lite på det här-

  295. -men i ett existentiellt bemötande
    mellan behandlare och klient-

  296. -betonas det mänskliga mötet.

  297. Det här är ett mänskligt möte
    precis som andra mänskliga möten-

  298. -även om vi har olika roller
    i denna situation.

  299. Jag möter inte ett offer,
    utan personer med resurser.

  300. Det finns ingen moral
    i vad man ska tycka och tänka-

  301. -hur man ska forma sitt liv
    eller vilka val man ska göra.

  302. Från Blandaren finns ett citat
    som lyder så här:

  303. "Han tänkte 'nu eller aldrig',
    och så valde han aldrig."

  304. Och man kan välja aldrig eller
    välja lathet och att inte göra nåt.

  305. Det är lika giltigt
    om jag gör det medvetet.

  306. Det finns ingen moral
    i hur man ska leva sitt liv.

  307. Även om alla har nån,
    får man försöka hålla tillbaka den.

  308. Jag ska förmedla
    att jag inte är osårbar.

  309. Jag ror stundtals i samma
    lätt sjunkande eka som klienten.

  310. Vi delar tillvarons svårigheter och
    glädjeämnen med de som söker hjälp.

  311. Man ska ha hela livet i fokus,
    inte enskilda symtom.

  312. Man kan söka existentiell terapi
    för sömnsvårigheter eller svartsjuka.

  313. Mer som en enskild svårighet.

  314. Men då flyttar vi in hela livet, även
    om man söker för ett enskilt problem.

  315. Vi plockar ändå in hela livet
    i terapirummet.

  316. Hur jag lever.
    Vad som skaver i min tillvaro.

  317. Hur det är med mina relationer.
    Hur jag trivs med min kropp.

  318. Om jag vill leva närmare naturen
    eller längre bort från den.

  319. Vi rör oss bort från plus-
    och minuslistor och tar in...

  320. ...hela personen.
    Varje människa är som sagt unik.

  321. Vi vet egentligen inte nånting
    förrän vi lär känna personen.

  322. Ni har säkert varit med om
    att bli överraskade av klienterna.

  323. Man har läst lite i journalen och
    tänkt att det är nog dessa problem.

  324. Men så överraskas man helt av att
    personen inte alls är som man trott.

  325. Vi kan lugnt utgå från
    att vi inte vet vem vi möter.

  326. Så det är viktigt
    att lyssna och ge tid.

  327. Ett sätt är att sätta parentes runt
    sina egna föreställningar-

  328. -eller att sträva efter det i alla
    fall. Vad vi ser som ett gott liv-

  329. -eller ett bra val
    och hur vi tycker att man ska känna.

  330. Lyssna horisontellt
    - allt är lika viktigt.

  331. Vi är snabba med att fånga upp
    vad som nog är problemet.

  332. Men man ska lyssna
    och undersöka horisontellt-

  333. -och vänta med att hitta
    nåt speciellt fokus att jobba med.

  334. Ja, det här har vi pratat om.

  335. En jämställd terapeut-
    och klientrelation är viktig.

  336. Att man tillåter
    att bli berörd själv som terapeut.

  337. Att bli påverkad
    av det mänskliga mötet.

  338. Jag har i alla fall med mig
    några klienter-

  339. -som har påverkat mig i mitt liv.
    Några är modigare än jag är.

  340. De har påverkat mig
    till att vara modigare i mitt liv.

  341. Det kan ha en ganska stor
    terapeutisk effekt även för klienten.

  342. Jag kan förstås inte prata
    alltför mycket om mig själv-

  343. -men även om jag inte ser föränd-
    ringen genast, så förändras jag.

  344. Många som har vuxit upp under svåra
    eller dysfunktionella omständigheter-

  345. -har en känsla av att de inte syns
    och inte gör avtryck hos andra.

  346. De har ingen betydelse.

  347. Jag kan ha träffat personer
    i en timme-

  348. -och så frågar de senare
    om jag minns dem.

  349. "Ja, det gör jag."
    "Vad bra."

  350. Om även jag blir påverkad av personen
    har det en terapeutisk effekt.

  351. Då förstår de att de också märks
    och kan göra avtryck på nån annan.

  352. Om man är tyst och tillbakadragen
    kan det nästan bli tvärtom.

  353. "Jag måste vara störd som fått till
    detta. Jag är sjukare än jag trodde."

  354. Därför är det viktigt
    att ha det här mänskliga mötet.

  355. Vi har förstås olika roller.

  356. Men man behöver inte skämmas för
    att mötet även påverkar mig.

  357. Nu går tiden fort.

  358. Det är undersökande och inte botande.

  359. De är viktiga begrepp att jobba med.

  360. Man kan uppmuntra klienten
    till att vara en filosof-

  361. -utifrån de givna förutsättningarna.

  362. Det finns två ord:
    ontologiskt och ontiskt.

  363. Ontologiskt är det
    som ingen av oss kan slippa undan.

  364. Ontiskt är mitt sätt att förhålla
    mig. Man kan pendla mellan dessa.

  365. Hur lätt har vi människor
    att bestämma oss?

  366. Hur är det för mig och hur gör jag?
    Hur har andra det?

  367. Hur hanterar andra
    de här svårigheterna?

  368. Sen kan jag gå till mig själv.
    Man kan pendla mellan de två lägena.

  369. Det här är också från Vändpunkten.

  370. Vi jobbar mycket i grupp
    och det är oerhört viktigt.

  371. Både för unga vuxna och andra
    är det en viktig terapeutisk effekt.

  372. Ibland är det nödvändigt.

  373. När man kommer in i en grupp blir man
    direkt en del av mänskligheten.

  374. Man bryter sin emotionella isolering
    på en gång.

  375. Den känslan är påtaglig.

  376. Det ger en känsla av att andra
    också brottas med svårigheterna.

  377. Andra kämpar också med kärlek, beslut
    och känner sig svaga-

  378. -precis som jag. Eller starka ibland.

  379. Det kan vara svårt att få
    i en en- och enrelation.

  380. Då måste terapeuten
    berätta en del om sig själv-

  381. -eller åtminstone förmedla
    hur det kan vara att vara människa.

  382. Det var en ung person
    som uttryckte det så väl.

  383. Man får ju ta del av
    varandras livsberättelser.

  384. Hon sa att hon numera ser en massa
    livsberättelser på McDonald's.

  385. "Alla brottas med de här sakerna.
    Det är så här vi har det."

  386. Ja, så här har vi det.
    Då kände hon sig inte ensam.

  387. Även om hennes liv
    såg ungefär likadant ut-

  388. -kände hon en större gemenskap.

  389. Hon är en del av andra människor
    och brottas med samma saker som de.

  390. En annan sa: "När jag lyssnar till
    er andra blir mitt liv verkligt."

  391. "Det har hänt och pågår nu
    och är inget som jag inbillar mig."

  392. Då var det slut.
    Några frågor har vi tid för.

  393. Okej. Tack så hemskt mycket, Bo.

  394. Jag skrev upp några ledord och
    blev lockad av existentiell terapi.

  395. Öppenhet, nyfikenhet,
    undersökande, tolerans.

  396. -Stämmer det som en sammanfattning?
    -Ja, absolut.

  397. Hur sätter man på mikrofonen?

  398. Några frågor?

  399. Nåt existentiellt kanske?

  400. -Där finns en i mitten.
    -Var det nån som viftade?

  401. Är det nån åldersgräns för unga vuxna
    hos Ersta Vändpunkten?

  402. Nej, det är ingen åldersgräns.

  403. Ingen övre gräns,
    men en nedre på fyra år.

  404. Vi arbetar inte existentiellt
    med barn.

  405. -Hur kommer man till er?
    -Man kan ta kontakt privat.

  406. Eller så kommer man
    via elevhälsa, studenthälsa-

  407. -primärvård och så.
    Men man kan ta kontakt själv.

  408. Vi behöver ingen remiss
    och är inte en del av en vårdkedja.

  409. Okej. Fler frågor?

  410. Jag har ju praktiskt nog mikrofonen
    här i handen och ställer en fråga.

  411. Jag har många gånger träffat
    unga människor-

  412. -som värjer sig mot idén om det egna
    inflytandet eller den möjligheten-

  413. -för att de är så oroliga för
    vad mamma eller pappa gör för val.

  414. De är så fokuserade på det valet.

  415. Risken för de val som kanske
    en missbrukande förälder gör.

  416. De fokuserar på den andra personen-

  417. -och värjer sig för att man själv
    kan påverka sin situation.

  418. Man är så van vid
    att alltid ha fokus på sin förälder.

  419. Så om jag börjar ha inflytande på
    mitt eget liv innebär det separation.

  420. -Automatiskt...?
    -Separation från föräldern.

  421. -Känner du igen det?
    -Jo, absolut.

  422. Många unga vuxna hamnar i ett
    existentiellt dilemma i det läget.

  423. Ska jag tänka på mig själv
    eller på de som kanske behöver mig?

  424. Eller som jag
    kanske har skött tidigare.

  425. Det är också förenat med
    ganska mycket skuldkänslor-

  426. -att sätta sig själv i centrum.

  427. Man kan ofta ha fått höra
    att man är egoistisk, kall och hård-

  428. -eller bara bryr sig om sig själv.

  429. Och en känsla av att mina behov
    är skadliga för nån annan.

  430. Om jag vill nåt och säger ifrån
    kommer den andre att lida av det.

  431. Det kan ta lång tid
    att erövra rätten-

  432. -att tänka på mig själv.

  433. Det är ett ganska stort fokus på det
    på Vändpunkten.

  434. Att våga ta plats själv
    och en början på den vägen.

  435. Att vara glad för sin egen skull,
    om man säger så.

  436. Man kanske till och med kan säga
    att man är glad för sin egen skull.

  437. -Att våga ta den platsen.
    -Ja, precis.

  438. Hade vi en fråga där?

  439. Jag jobbar på
    en unga vuxna-mottagning-

  440. -där många ofta
    är ganska privilegierade.

  441. Där tänker nog de unga inte så mycket
    på ett existentiellt perspektiv-

  442. -utan mer att de måste välja rätt.

  443. Att syfta framåt blir ganska tyngande
    och leder till mycket lidande.

  444. Svårigheten är att vara där man är-

  445. -och att livet inte måste innebära
    så mycket progress och framgång.

  446. De kanske har vuxit upp i en miljö
    där man fokuserar på det.

  447. Ja.

  448. Som vi sa förut kan normerna från
    omgivningen vara tuffa att hantera.

  449. Men man kan hjälpa dem
    att hantera dessa normer i mötet.

  450. Att se vad de står för-

  451. -och om de stämmer
    med ens egna värderingar-

  452. -och försöka hitta dem som ung vuxen.

  453. Bara det att...

  454. ...få erkännandet
    att det är en knivig situation.

  455. Att ta avstånd från-

  456. -det som mina föräldrar kanske
    står för eller hitta en annan väg.

  457. Det som är meningsfullt i mitt liv
    kanske inte är det de önskar.

  458. Eller som mina kompisar
    från samma krets tycker är viktigt.

  459. Det adresseras inte som
    en existentiell fråga, men är ju det.

  460. Vad är meningsfullt för mig?

  461. Det kanske inte är det
    som mina föräldrar vill.

  462. I en välbärgad miljö kan normerna
    vara rätt stränga och hårda.

  463. I många miljöer, i och för sig,
    men jag känner igen det där.

  464. Att man nästan vrids som en mask
    under kraven på vad man ska bli.

  465. -Var det ett svar?
    -Det får det lov att vara.

  466. Tack.

  467. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Existentialistisk psykologi, Existentiell psykoterapi, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykologi, Unga vuxna
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Det våldsamma skrivandet

Författaren Malin Isaksson berättar om sitt arbete med att möta unga läsare och elever på skolor och hur hon utmanar dem att börja skriva. Vad händer i klassrummet mellan henne, läraren och eleverna? Vi får också höra henne läsa ur sin bok "Rör vid mig" och berätta om karaktärerna i boken. Moderator: Andreas Murray. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Förebyggande arbete mot unga vuxnas självmordshandlingar

Professor Danuta Wasserman forskar om ungdomars psykiska hälsa. Här berättar hon om riskfaktorer och skyddsfaktorer, om internationell forskning och förebyggande arbete för att förhindra självmord bland unga. 800 000 människor i världen dör varje år i självmord, det är fler än malaria, bröstcancer eller demens, säger Danuta. Inspelat den 29 Januari 2015 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss