Titta

UR Samtiden - Klimatforum 2016

UR Samtiden - Klimatforum 2016

Om UR Samtiden - Klimatforum 2016

FN:s klimatmöte i Paris innebar en historisk överenskommelse för hela världens länder. Nu ska alla arbeta för att sänka koldioxidutsläppen. Men hur? Toppolitiker, kommunala företrädare och forskare ger både lokala och internationella perspektiv samt en och annan konkret lösning. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatforum 2016: Vägen framåt efter ParisDela
  1. Som förhandlare fick jag med mig
    en bra känsla från Paris.

  2. Att få komma hem från en konferens
    där man faktiskt uppnådde nånting-

  3. -och slippa mötas av folk som säger:
    "Ingenting igen?"

  4. För så har det varit väldigt länge.

  5. Vi är glada över
    att 186 länder har trätt fram-

  6. -med hur de
    vill bekämpa klimatförändringen.

  7. Åtgärder som täcker 95-97 % av
    de globala utsläppen. Det är helt unikt.

  8. Även om forskarna kommer att säga
    att vi inte kommer att nå våra mål.

  9. För första gången har vi ett mål
    uttryckt i siffror i ett klimatavtal.

  10. Två grader, med en strävan att
    studera vad 1,5 grader skulle innebära.

  11. Så vi har mycket att göra
    under de kommande åren.

  12. Det är även ett dynamiskt avtal-

  13. -för vi kommer att träffas var femte år
    för att se hur långt vi har kommit-

  14. -och vad mer som måste göras.
    Vi ska träffas redan år 2018-

  15. -för att göra en sån översyn.
    Vi det laget hoppas vi få se-

  16. -att alla inte bara låter sina
    INDC-utfästelser stanna på papperet-

  17. -utan att man har börjat tillämpa dem
    i sina nationella lagstiftningar.

  18. Efter denna översyn
    träffas vi igen år 2020-

  19. -för att lägga fram
    nya, uppgraderade bidragsförslag-

  20. -för att försöka höja ambitionsnivån.
    Och detta gör vi vart femte år.

  21. Jag tror
    att det är en väldigt bra arbetsordning-

  22. -i stället för att man ska förhandla
    på nytt inför varje femårsperiod.

  23. Det ger systemet
    stabilitet och förutsägbarhet.

  24. Genomförandet av avtalet
    kommer att erbjuda många möjligheter.

  25. Den internationella energibyrån IEA har
    studerat energisektorn-

  26. -och sett att omställningen kommer
    att leda till enorma investeringar.

  27. Så det skapas möjligheter
    för den privata sektorn överallt.

  28. I Paris erkände man för första gången
    rollen som icke-statliga aktörer spelar.

  29. Samhällsgrupper,
    kommuner och regioner visade-

  30. -att de kanske kan göra mer än vad
    deras regeringar vill sätta på pränt-

  31. -för nationella regeringar
    är ofta väldigt konservativa.

  32. Vi vill vara säkra på att vi kan utföra
    det vi förbinder oss till.

  33. Nu ska Parisavtalet skrivas på-

  34. -så förhoppningsvis kommer
    samtliga 186 länder till Paris i april-

  35. -för att skriva på avtalet
    och påbörja ratifikationen.

  36. Frågan alla ställer till mig nu är
    vad som kommer att hända med USA.

  37. Kommer
    Obama-administrationen att ratificera?

  38. Åtminstone från europeiskt håll
    förväntar man sig att så sker-

  39. -innan han lämnar presidentposten
    i början på 2017.

  40. För oss i Europa
    innebär detta tre prioriteter:

  41. Genomförande,
    genomförande, genomförande.

  42. Från EU-kommissionens sida
    innebär det-

  43. -att vi måste lägga fram nödvändiga
    lagförslag före halvårsskiftet.

  44. Då ska de första förslagen fram, följt
    av lagförslag i olika energifrågor.

  45. Bland annat om hur elmarknaden ska
    utformas, vilket blir en viktig fråga.

  46. Vi måste även titta på
    hur energiunionen ska styras-

  47. -vilket blir
    en väldigt svår fråga för Europa.

  48. Det tar jag med mig från Paris-

  49. -men först och främst kom jag
    hem därifrån med en bra känsla.

  50. Bra, för så har det inte alltid varit.

  51. Kristina, vad tänker du om det här?

  52. Jag håller med Artur
    om att det är en stor bedrift.

  53. Det är första gången i världshistorien
    som vi har ett globalt, bindande avtal-

  54. -som förbinder oss att hålla
    temperaturökningen under två grader.

  55. Vi ska även försöka höja
    ambitionsnivån och sikta på 1,5 grader.

  56. Det kommer att bli en fantastisk resa,
    och jag är hoppfyllt optimistisk.

  57. Det är en milstolpe
    för världen och för framtiden.

  58. Och som Artur sa är det
    ett dynamiskt avtal, och det är viktigt-

  59. -för INDC:erna kommer inte att räcka
    för att hålla oss under två grader.

  60. Så mötena vart femte år,
    med början redan om tre år-

  61. -kommer att vara viktiga för att höja
    nivån och verkligen genomföra avtalet.

  62. Förhoppningsvis skapas nån form
    av konkurrens mellan länderna.

  63. Jag tror att avtalets
    nedifrån-och-upp-karaktär är viktig.

  64. Det hade blivit svårt om vi hade försökt
    tvinga på länderna beslut uppifrån.

  65. Då hade vi inte nått vårt mål.

  66. Det är även ett inkluderande avtal.
    Det är inte bara upp till regeringarna.

  67. Industrin, civilsamhället, kommunerna -
    alla engagerar sig i det här.

  68. Men samtidigt måste vi erkänna
    att en del viktiga beståndsdelar saknas.

  69. Vi nådde inte ända fram.

  70. Sverige ville ha mer konkreta regler
    för hur rapporteringen ska ske.

  71. Vi har nu långsiktiga utsläppsmål-

  72. -men det målet måste vara
    noll utsläpp under detta århundrade-

  73. -vilket vi inte
    har nått konsensus om ännu.

  74. Vi måste även... Vi ville även få med-

  75. -avsnitt om anpassningsåtgärder
    och skador och förluster-

  76. -men vi nådde inte
    hela vägen fram där heller.

  77. Och vi har inget pris.
    Vi behöver ett globalt koldioxidpris.

  78. Ett gradvis stigande koldioxidpris.
    Men det kom inte heller med.

  79. Men med dessa reviderande möten
    vart femte år så kanske vi når dit.

  80. Det hände även flera hoppingivande
    saker före och under COP21.

  81. FSB, centralbankernas organisation-

  82. -beslutade sig för att starta en grupp-

  83. -under ledning av Bloomberg-

  84. -med starkt stöd från Mark Carney-

  85. -som är Englands centralbankschef.

  86. Gruppen vill kombinera finansiell
    stabilitet och ekonomisk utveckling-

  87. -med klimatmålen.
    Det är också en unik händelse.

  88. Centralbankerna har tidigare inte
    visat nåt som helt intresse för detta.

  89. Så nu får vi hjälp från finanssektorn.

  90. En annan sak
    som hände ungefär samtidigt-

  91. -var att Kina,
    som blivande ordförande för G20-

  92. -har startat två arbetsgrupper.

  93. En om klimatet och klimatfinansiering-

  94. -och en om hur man ska mobilisera
    den privata sektorn-

  95. -för att finansiera dessa enorma
    investeringar som Artur pratade om.

  96. Investeringar för biljontals dollar
    varje år, globalt sett.

  97. En fantastisk möjlighet till ekonomisk
    utveckling och ökad sysselsättning.

  98. Och jag vill även säga att det här inte
    bara handlar om klimatpolitik.

  99. Vi måste omvandla
    vår ekonomi och hela vårt samhälle.

  100. Det är en fantastisk möjlighet
    för alla oss-

  101. -som har kämpat för multilateralism,
    globalt styre och globalt ansvar.

  102. Sverige har kommit långt
    jämfört med andra länder.

  103. Vi har kommit väldigt långt.

  104. Vi håller på att nå målen
    som vi satte upp för 2020-

  105. -med undantag för energieffektiviteten -
    vi hamnar på 19 %, inte 20 %.

  106. Rätt bra, ändå.
    Och de andra målen överträffar vi.

  107. I morse fick vi höra
    att Miljömålsberedningen...

  108. Ett slags svenskt klimatråd.

  109. De har kommit överens.
    De sju politiska partierna-

  110. -som bildar Miljömålsberedningen-

  111. -har beslutat
    att lägga fram en plan till regeringen-

  112. -där målet är
    att nå noll nettoutsläpp redan år 2045.

  113. Vi är glada över att de sju partierna
    har kommit överens om detta.

  114. Det finns även andra
    framgångsrika initiativ.

  115. Miljö- och energidepartementets
    initiativ-

  116. -om ett fossilfritt Sverige.

  117. Samt statsministerns förklaring-

  118. -att Sverige ska bli en av världens
    första fossilfria välfärdsstater.

  119. Vi har en god chans att nå det målet,
    och förhoppningsvis får vi konkurrens.

  120. Det är det bästa med det.

  121. Men vi har mycket kvar att göra, och
    nu har vi gjort mycket som har varit...

  122. Vi har plockat frukten
    från de lägsta grenarna-

  123. -och nu måste vi ge oss på
    de stora koldioxidbovarna-

  124. -vilket innebär att vi
    måste göra om transportsektorn.

  125. Ut med förbränningsmotorer
    och in med elektricitet och biobränsle.

  126. Och vi måste öka energieffektiviteten
    i bostäder, industrier, med mera.

  127. Vi måste skapa
    en helt förnyelsebar energisektor-

  128. -och även där har vi en kommission
    med samtliga sju politiska partier-

  129. -som ska enas om hur detta ska ske.

  130. Men de har inte
    lämnat sin rapport ännu.

  131. Mycket kvarstår,
    men vi har börjat bra, och vi är...

  132. De två partierna i regeringen
    är väldigt ense om vägen framåt.

  133. Tack. För er som inte...

  134. För er som inte är vana
    vid denna FN-engelska-

  135. -så kan jag berätta att INDC:erna
    som ni nämnde står för...

  136. INDC står för "Avsedda
    nationellt bestämda bidrag"-

  137. -och NDC står för
    "Nationellt bestämda bidrag".

  138. Det var dessa som länderna
    inkom med inför Parismötet-

  139. -och de bildade grunden
    för det här avtalet.

  140. Nu har vi hört två personer
    från den politiska sidan.

  141. Johan, jag vet att du ibland vill
    berätta att det är värre än vi tror-

  142. -och mycket svårare än vi tror.

  143. Vad säger du om det här?
    Kommer det här att lösa allt?

  144. Både och, får jag väl säga,
    som den akademiker jag är.

  145. Men låt mig börja med att säga-

  146. -att jag på sätt och vis
    representerar forskarsamhället i stort.

  147. Jag leder Earth League, som lade fram
    ett "Earth Statement" inför COP21-

  148. -och vi samarbetar med IPCC,
    IIASA och världens nobelpristagare.

  149. Jag har i flera årtionden medverkat
    till att föra forskningen framåt.

  150. Jag tror att man kan säga att Paris
    var ett väldigt viktigt steg framåt.

  151. Vi kan till och med säga att vi fick
    ett slags Montrealavtal för klimatet-

  152. -i och med COP21. Sverige var väldigt
    delaktiga i mitten på 1980-talet-

  153. -när vi gjorde oss av
    med ozonskadliga ämnen.

  154. Då uppfyllde vi tre kriterier.

  155. Ett var att forskningen var entydig
    och förstods av politikerna-

  156. -och andra beslutsfattare.
    Så är det nu med.

  157. Vi hade en väldigt konstruktiv dialog-

  158. -mellan forskningen, affärsvärlden
    och politiken inför Parismötet.

  159. Det andra kriteriet är att vi i dag
    har tekniken och lösningarna.

  160. Koldioxidminskningen har till och med
    både ekonomiska och sociala fördelar-

  161. -och det är viktigt
    för att man ska lyckas.

  162. Och för det tredje är det här avtalet
    möjligt att genomföra.

  163. Att dessa kriterier är uppfyllda
    förklarar det som hände i Paris.

  164. Politiken, tekniken och forskningen -
    allt klickade.

  165. Så visst finns det anledning att fira
    det som åstadkoms i Paris.

  166. Men det finns även en stor nervositet.

  167. Parisavtalet
    överensstämmer med forskningen-

  168. -och slår fast att målet är att stanna
    så långt under två grader som möjligt-

  169. -samtidigt
    som man siktar på 1,5 grader.

  170. Men om man studerar olika scenarion
    för att genomföra detta-

  171. -så krävs att hela världsekonomin görs
    koldioxidfri mellan år 2040 och 2060.

  172. Vi har bara 66 % chans att lyckas,
    vilket är en låg sannolikhet-

  173. -för en temperaturstegring
    som är dubbelt så hög-

  174. -som den högsta temperaturen på
    jorden under de senaste 12 000 åren.

  175. År 2015 hade temperaturen ökat en
    grad, och vi ser effekterna av detta-

  176. -och vi säger
    att vi kan acceptera 1,5 till 2 grader-

  177. -men vi är då inne på okänd mark -
    vi vet inte vilka effekter detta får.

  178. Så vi talar om att bli koldioxidfria
    nånstans mellan år 2040 och 2060-

  179. -med en låg sannolikhet för framgång,
    och det står även i avtalet-

  180. -att vi ska ha negativa nettoutsläpp
    efter år 2050.

  181. Negativa utsläpp är ingen liten sak.
    Alla scenarion som når 1,5-2 grader-

  182. -utgår ifrån negativa utsläpp
    mellan år 2050 och 2100-

  183. -i storleksordningen
    5-10 gigaton koldioxid.

  184. Lika mycket som haven tar upp i dag.
    En fjärdedel av de globala utsläppen.

  185. Då krävs ingen liten ökning av
    koldioxidlagring med CCS och BECCS.

  186. Så det krävs enorma omvandlingar -
    det här kan inte göras stegvis.

  187. Om vi ska stanna på under 1,5 grader
    på 35 år krävs en enorm omvandling.

  188. Det är det som skapar nervositet-

  189. -för visst, i Paris fick vi ett avtal
    med väldigt höga ambitioner-

  190. -men med nuvarande INDC:er hamnar
    vi på en ökning med över tre grader-

  191. -och vi har ännu inte sett nånting av
    den stora prioriteten: genomförandet.

  192. För ett land som Sverige räcker inte
    det, utan man måste betrakta det hela-

  193. -som Projekt Sverige, med en
    total omvandling av stålindustri-

  194. -luftfart, sjöfart,
    jordbruk, infrastruktur, transport...

  195. Alla sektorer måste ställa om helt-

  196. -och det är naturligtvis spännande,
    men även väldigt svårt.

  197. En viktig sak måste man känna till-

  198. -nämligen att Parisavtalet,
    med sitt beslut om 1,5 till 2 grader-

  199. -för första gången innebär
    att vi inte kan skilja klimatavtalet-

  200. -från målen för en hållbar utveckling.

  201. Det enda vetenskapliga beviset
    för att vi kan nå 1,5 grader-

  202. -förutsätter att vi når alla mål
    för en hållbar utveckling.

  203. För plötsligt behöver vi
    fungerande skogar, korallrev och hav.

  204. Alla ekosystem måste vara fungerande
    koldioxidsänkor, annars är vi körda.

  205. För att gå rakt på sak.
    Twittra inte om det.

  206. För att vi ska lyckas med Parisavtalet
    måste vi ha en hållbar utveckling-

  207. -när det gäller kväve, fosfor,
    biologisk mångfald, med mera.

  208. Siffrorna är så tydliga.
    Vi ligger på en grad nu-

  209. -och föroreningar kyler ned jorden
    med 0,2-0,3 grader-

  210. -så vi döljer 0,2-0,3 grader med hjälp
    av föroreningar i städer som Beijing.

  211. Luftföroreningar
    är en annan miljöutmaning.

  212. Hälften av våra utsläpp absorberas av
    naturliga ekosystem i hav och på land.

  213. Så vi har anledning
    att hysa stor vördnad för-

  214. -och till och med fira Parisavtalet,
    men stora förändringar måste ske.

  215. Så att Sverige kliver fram
    och säger att man ska bli-

  216. -en av världens första
    fossilfria välfärdsstater-

  217. -är en väldigt viktig
    och forskningstillvänd ambition.

  218. För en värld
    med 10 miljarder människor-

  219. -där världsekonomin
    förväntas öka trefaldigt på 35 år-

  220. -kan inte bli koldioxidfri om inte rika
    länder som Sverige visar vägen.

  221. Vi behöver en ambitiös plan, så Miljö-
    målsberedningens arbete är viktigt-

  222. -och Sverige
    har en viktig roll att spela.

  223. Så ser forskningen på saken,
    och jag vill bara ödmjukt säga-

  224. -att vi inte har så många scenarion för
    hur man gör den här omvandlingen.

  225. Vi jobbar på det just nu,
    för vi väntade oss inte-

  226. -att politikerna skulle lyssna på oss.
    Det förtjänar vi kritik för.

  227. De överpresterade, alltså?

  228. Precis.

  229. Artur, kan du vara mer konkret
    om genomförandet?

  230. Vad kommer att hända nu?
    Det tidigare målet var två grader-

  231. -och nu siktar man på 1,5 grader.
    Hur påverkar det politiken?

  232. Jag vill haka på det Johan pratade om,
    för jag håller med honom.

  233. Hur vi ska kunna nå vårt nya mål
    med 1,5 till 2 grader-

  234. -är nånting
    som vi måste studera på djupet.

  235. Och vi måste föra en bred diskussion,
    om saker som exempelvis-

  236. -koldioxidlagring från biomassa
    på en skala-

  237. -som vi aldrig har sett förut. Och
    så måste vi diskutera våra livsstilar.

  238. Vi måste granska våra livsstilar
    som medborgare och konsumenter-

  239. -och det har vi inte gjort i Europa.

  240. Om man ser till tvågradersmålet
    så har vi tittat på den teknik-

  241. -som finns nu,
    och som kommer att förbättras-

  242. -och med den kan vi klara av
    att stanna på under två grader.

  243. Men för 1,5 grader
    krävs en enorm stegring-

  244. -av den omvandlingsprocessen.

  245. Så vi måste göra två saker.

  246. Vi måste fortsätta genomförandet
    av tvågradersmålet-

  247. -där EU måste lägga fram lagförslag
    under de kommande månaderna.

  248. Medlemsstaterna måste titta på
    vad de måste göra-

  249. -när det gäller energieffektivitet
    och förnyelsebar energi-

  250. -och samtidigt ha en process där man
    studerar målet med 1,5 grader.

  251. Det gör man
    under de närmaste två åren-

  252. -tills vi träffas
    för den första översynen år 2018.

  253. De får bidra till debatten och till
    rapporten från IPCC som nu förbereds-

  254. -och lägga grunden för en diskussion
    med samhället-

  255. -med politikerna och med
    de olika europeiska regeringarna.

  256. Det är två saker
    som måste ske samtidigt.

  257. På tal om att överprestera:
    EU-målet för 2020-

  258. -var minus 20 %.

  259. Och nu ligger vi på minus 23 eller 24.

  260. Det här kommer att...
    Jag har tänkt mycket på det här-

  261. -för så här är det ofta
    med de här målen.

  262. När man sätter upp målet känns det
    svårt. Det kommer att kosta mycket-

  263. -och ekonomin kommer att krascha
    om man gör mer än så.

  264. Men ändå överpresterar vi ofta.

  265. Kommer det här att göra det lättare
    att få politikerna i EU-

  266. -att acceptera
    högre ställda mål i framtiden?

  267. Ärligt talat tror jag att det spelade in
    när vi satte upp målet för 2030.

  268. Målet för 2030 är minst minus 40 %,
    vilket är en fördubbling-

  269. -samtidigt som man tar bort de
    internationella utsläppskrediterna.

  270. Vi vill göra det här hemma,
    och inte med utländska krediter.

  271. Det var en rejäl höjning av målet.

  272. Det är nåt vi har sett överlag inom
    miljöpolitiken på många områden.

  273. När man tittar på uppgiften så ser den
    ut att vara väldigt tekniskt krävande.

  274. Man har inte alla lösningar,
    men när man väl sätter igång-

  275. -så blir det lättare,
    för man hittar lösningar.

  276. Priset på mycket av den
    koldioxidbegränsande tekniken-

  277. -har sjunkit dramatiskt
    de senaste femton åren.

  278. Det hjälpte oss i Paris,
    för nu är länderna mer villiga-

  279. -att satsa på förnyelsebar energi.

  280. I Johannesburg 2002
    var det här en av de stora frågorna.

  281. "Borde vi sätta upp ett mål för
    förnyelsebar energi för alla länder?"

  282. I slutändan blev det inte så-

  283. -men i dag har i stort alla länder
    en policy för förnyelsebar energi.

  284. Nåt som var otänkbart
    för fjorton år sen.

  285. Det gör att politikerna vågar ta
    nödvändiga beslut och ta i lite mer-

  286. -och som sagt så är dessa INDC:er
    ganska konservativa.

  287. Kina säger att de når toppen av
    utsläppskurvan senast år 2030-

  288. -men om man tittar på statistiken-

  289. -så tycks kolkonsumtionen redan plana
    ut, åtminstone de två senaste åren.

  290. Vi får se hur det går - det kan bli så
    att de är snabbare än vad de har lovat.

  291. Vi vill gärna vara 150 % säkra på-

  292. -att vi klarar av att uppfylla
    våra internationella åtaganden.

  293. Kristina, vad innebär det här
    för det nordiska samarbetet?

  294. Vi gillar att resa runt i världen
    och skryta om våra klimatåtgärder-

  295. -men om vi inte skärper oss kanske
    vi får konkurrens på det området.

  296. -Vi får hoppas det.
    -Självklart.

  297. Vi är ambitiösa, och vi har kommit
    längre än de flesta andra länder.

  298. När det gäller
    utsläppen från elproduktionen-

  299. -har vi redan nått målet
    som andra länder ska nå 2040.

  300. -Men det beror ju på vattenkraften.
    -Naturen har varit god mot oss.

  301. Och lite kärnkraft också. Men vi har
    även väldigt ambitiösa målsättningar.

  302. Vi har alla mål som ligger mellan
    75 procents minskning av utsläppen-

  303. -till 100 procents minskning,
    före år 2050.

  304. Och genom att samarbeta
    tror jag att vi kan jobba snabbare-

  305. -för 1,5-gradersmålet
    innebär att genomförandet-

  306. -måste ske beslutsammare,
    snabbare och i mycket större skala.

  307. Det kan vara dyrt för ett litet land,
    men vi ser det som en investering.

  308. Men om Nordens 25 miljoner invånare
    gör det här tillsammans-

  309. -så kan vi göra det snabbare.
    Vi kan investera i innovationer-

  310. -och genomföra en fullskalig
    implementering av ny teknik.

  311. För det som gör att saker och ting
    går snabbare än väntat är tekniken-

  312. -som utvecklas snabbare än väntat-

  313. -och även engagemanget
    från affärsvärlden och industrin.

  314. Det finns ingen motsättning
    mellan klimatåtgärder-

  315. -och ekonomisk utveckling
    och konkurrenskraft.

  316. Det har företagen insett, och genomför
    nu själva olika klimatåtgärder.

  317. Även vissa kommuner ligger
    steget före sina nationella regeringar.

  318. Det är därför det går snabbare än
    väntat. Och det här kan nog fortsätta.

  319. Det blir nog svårare
    under kommande decennier-

  320. -men det händer saker hela tiden.

  321. Acceptansen och engagemanget-

  322. -från allmänheten och affärsvärlden
    är överväldigande-

  323. -så jag tror att de nordiska länderna
    kan fortsätta att ligga i framkant.

  324. Och förhoppningsvis hjälpa andra
    att lyfta sig ur sitt fossila beroende.

  325. Länder som Indien, Bangladesh eller
    länder i Afrika som inte ens har el.

  326. De borde, precis som Indien har
    beslutat att göra, investera i solkraft.

  327. Där finns det stora affärsmöjligheter.

  328. Så det finns ingen motsättning mellan
    klimatmål och ekonomisk utveckling.

  329. Johan, du reser mycket
    och pratar om de här sakerna.

  330. Ser du samma engagemang
    i andra länder?

  331. Ja, helt klart. Jag tror att vi
    kommer att blicka tillbaka på 2015-

  332. -som en global, social vändpunkt, där vi
    rör oss bort från fossila bränslen-

  333. -och närmar oss
    ett mer hållbart tänkande-

  334. -för ekonomisk utveckling
    och mänskligt välbefinnande.

  335. Frågan är om vi kan påbörja
    genomförandet av avtalet snabbt nog.

  336. En intressant sak
    både i Kina och USA-

  337. -är att,
    även om det inte syns på federal nivå-

  338. -eller i den mer
    officiella retoriken i Kina-

  339. -så är man helt med på noterna
    i vissa amerikanska delstater.

  340. Så koldioxidminskningen
    är faktiskt konkurrenskraftig-

  341. -trots det rekordlåga oljepriset
    på 30 dollar fatet.

  342. Det är unika bevis på de enorma
    framstegen inom förnyelsebar energi.

  343. Allt från användning
    av biomassa och solcellsteknik-

  344. -till vind- och vågkraft
    och annan sorts teknik.

  345. Det är helt enastående, så det är nu
    man ska införa ett koldioxidpris-

  346. -för då skulle vi stanna på en nivå
    där de flesta inte märker nån skillnad.

  347. Vi skulle hamna på samma nivå
    som vi alltid har befunnit oss på.

  348. Så vi börjar se en sån rörelse,
    men inte på tillräcklig stor skala-

  349. -och den stora utmaningen
    för oss är att inse att Parisavtalet-

  350. -inte ännu
    har lett till konkreta planer-

  351. -som lever upp till avtalet.
    Det gäller även Sverige.

  352. Det krävs en plan för sjöfarten,
    för jordbruket, för luftfarten-

  353. -och för konsumtionssektorn.
    Det krävs en enorm omställning.

  354. Vi släpper ut fem ton per capita, men
    tio om man räknar med konsumtion.

  355. Så det krävs en förändring
    av vår livsstil.

  356. Jag måste bara betona en sak,
    bara för att få fram det...

  357. Varför fokusera så mycket på att bli
    det första fossilbränslefria landet-

  358. -när växthusgaserna är så mycket mer
    än bara koldioxid från fossila bränslen?

  359. Jo, det är dessa utsläpp som stannar
    i atmosfären i tusentals år.

  360. Det svarta kolet från jordens inre
    som inte har i atmosfären att göra.

  361. Så det är oerhört viktigt att stoppa
    koldioxidutsläppen så snabbt vi kan-

  362. -och efter det ta itu med metanet och
    de andra kortvariga klimatpåverkarna.

  363. De är väldigt viktiga,
    men de är kortlivade.

  364. Vi har inte sett nåt av det här ännu,
    och Sverige måste ta fram en sån plan.

  365. Vi har med oss representanter
    från kommuner, regioner-

  366. -affärsvärlden och civilsamhället.

  367. Har du några råd att ge dem?
    Hur kan det här Parisavtalet...

  368. Hur kan de implementera det
    i sina företag eller kommuner?

  369. Det var ju bra att ni fick till
    ett mål för EU på minus 40 %-

  370. -men det hade varit ännu bättre
    om det hade varit minus 100 %.

  371. Det finns några saker man kan göra-

  372. -och det första steget
    är att verkligen öppna ögonen.

  373. Titta ut genom fönstret
    och se effekterna.

  374. Titta på forskningen, politikerna
    och den tekniska utvecklingen.

  375. Och om man ser allt det här
    så är det bara att köra.

  376. Vare sig man är en entreprenör,
    ett stort företag eller en kommun.

  377. Gå er egen väg. Säg att ni
    ska vara koldioxidfria före år 2030-

  378. -oavsett vad alla andra gör. Hushåll,
    samhällen, skolor, företag - bara kör.

  379. Det kommer att ge oss en stor fördel
    och skapa konkurrens.

  380. Och som Artur sa,
    att när bollen väl kommer i rullning-

  381. -så kommer vi att överträffa målen,
    på grund av alla fördelar det ger.

  382. Den andra vägen framåt,
    som har lite med dig att göra, Artur-

  383. -är att vi
    måste sätta större press på Bryssel.

  384. Vi måste nå konsensus om att EU
    ska bli den första regionen i världen-

  385. -som visar att vi kan minska utsläppen
    och samtidigt ha en god utveckling.

  386. Sjötransportreglerna,
    hotet mot det svenska koldioxidpriset-

  387. -på grund av EU-byråkrati...
    Dessa hinder läggs på varandra-

  388. -och gör det svårt att genomföra
    denna nödvändiga omställning.

  389. Och till slut...
    Jag vet inte om det stämmer-

  390. -men för att det här
    ska kunna bubbla upp underifrån-

  391. -och skapa en rörelse i rätt riktning
    så måste politikerna vara på alerten-

  392. -och inse att folk tycker att det här
    är viktigt och måste prioriteras.

  393. Anders gjorde ett kanonjobb.
    Alla partierna i riksdagen sa:

  394. "Klimatet är så viktigt att vi
    samarbetar, som i försvarsfrågor"-

  395. -"eller i utbildningsfrågor.
    Klimatet är lika viktigt för Sverige."

  396. Här har vi beviset. 650 personer
    i publiken, och det finns ännu fler-

  397. -för man ser inte alla
    som tittar via webbkameran.

  398. Och det kommer att visas i Kunskaps-
    kanalen, så många kommer att se det.

  399. Och engagemanget
    åtföljs av innovationer och ny teknik.

  400. I Paris var det 1 400 företag
    som gick ut och sa:

  401. "Vi inför ett internt koldioxidpris.
    Vi väntar inte på politikerna."

  402. "Vi inför ett eget koldioxidpris
    och ratar fossila bränslen."

  403. -Så saker händer på stor skala.
    -Men politiken måste följa efter...

  404. ...även om företagen och kommunerna
    går i bräschen för utvecklingen.

  405. Den nationella politiken
    och EU-politiken måste följa efter.

  406. Artur, vad säger du? Vad har man
    för inställning i andra länder?

  407. I Kina och Indien? Ska vi vara oroliga
    för USA och det kommande valet?

  408. Och hur ser du på EU:s roll
    i det här globala samhället?

  409. EU kommer att spela en viktig roll-

  410. -för EU spelade en viktig roll
    i Parisavtalet.

  411. Utan vår klimatdiplomati
    och alla våra samarbetsprogram-

  412. -både på EU-nivå
    och på medlemsstatsnivå-

  413. -så hade vi inte varit där vi är i dag.

  414. Vi ska inte tro
    att utfästelserna i dessa bidrag-

  415. -kommer att hända på en gång. Det
    kommer att krävas enorma insatser-

  416. -och många utvecklingsländer har
    aldrig sysslat med klimatpolitik förut.

  417. Det är första gången som man...
    I Brasilien har man samlat-

  418. -intressenter från affärsvärlden
    och civilsamhället för att diskutera-

  419. -hur en brasiliansk INDC skulle kunna
    se ut, och hur man går till väga.

  420. Men de får inte nöja sig
    med att ha nått så långt-

  421. -utan de måste även
    implementera avtalet.

  422. Det kommer inte heller
    att hända av sig självt.

  423. Det krävs hårt arbete, och man måste
    utveckla nödvändiga färdigheter-

  424. -för att utforma
    en kostnadseffektiv klimatpolitik.

  425. Kina säger att de till år 2017 ska
    införa ett system för utsläppshandel.

  426. EU samarbetar med dem för att...

  427. Så att ni kan lära dem
    hur man inte ska göra?

  428. När jag träffar den kinesiska ministern
    brukar vi alltid skämta om det.

  429. Han säger alltid att han inte
    tänker göra samma misstag som jag.

  430. Jag önskar honom lycka till,
    och jag hoppas-

  431. -att han inte begår samma misstag
    som vi har gjort i Europa.

  432. Vi har fortfarande inte lärt oss allt
    när det gäller klimatpolicyer.

  433. Men Kina har
    större möjlighet till toppstyrning.

  434. Ja, men ett toppstyrt misstag
    sprider sig nedåt mycket snabbare-

  435. -och kan vara mer förödande än
    om det hade skett i en demokrati-

  436. -där man har fler kontrollmekanismer.

  437. Det ska vi inte glömma bort.

  438. Varför ser man inte himlen i Beijing
    så många av årets dagar-

  439. -om ett toppstyrt system är så bra?

  440. Vi oroar oss för vad USA
    kommer att fatta för beslut.

  441. Vi hoppas kunna ordna
    en snabb signering av avtalet-

  442. -och få till en tidig ratificering
    och ett tidigt ikraftträdande.

  443. Då skulle folk runt om i världen
    få veta-

  444. -att det inte blir en upprepning
    av Kyotoavtalet 1997-

  445. -som trädde i kraft
    först åtta år senare.

  446. Det skulle fördröja åtgärderna-

  447. -för de som gör nånting åt klimatet
    kommer att ifrågasättas.

  448. "Kommer det att bli av? De andra
    kommer inte att göra nånting."

  449. Den här typen av frågor har jag
    ofta fått från publiken på sistone.

  450. "Europa bör inte riskera nånting. Vi
    väntar och ser vad de andra gör först."

  451. Så det finns många röster som manar
    till försiktighet i klimatarbetet.

  452. Det är skönt att se alla er här-

  453. -och det vittnar om engagemang
    och en vilja att snabba på skeendet.

  454. Men så ser det inte ut
    överallt i Europa-

  455. -och det måste vi jobba på tillsammans
    under de kommande åren.

  456. Kan du säga nånting om Indien?

  457. Mina samtal med Indien
    är alltid väldigt intressanta.

  458. När vi säger att vi måste göra nånting
    åt klimatförändringarna-

  459. -så säger de: "Ja, ni måste
    komma ner till våra per capita-utsläpp."

  460. "Och det gör ni genom att anamma
    en cirkulär ekonomi, som i Indien."

  461. Jag vet inte
    om vi är helt överens om det-

  462. -men det var Indien som insisterade på
    att vi talade om livsstil i Paris.

  463. Så de ser det här problemet
    med vår livsstil-

  464. -och de menar att vi kanske
    kan lära oss ett och annat av dem.

  465. Det måste vi ta fasta på.

  466. Under diskussionerna inför Parismötet
    kom vi fram till-

  467. -att vi inte ska läxa upp varandra,
    utan försöka lära av varandra-

  468. -och hitta områden
    vi kan samarbeta på.

  469. Indien har 350 miljoner människor
    som lever under fattigdomsgränsen-

  470. -och då är det svårt att säga
    att man nu ska fokusera på klimatet.

  471. Ordet "omvandling", som vi älskar
    så mycket och använder dagligen-

  472. -är ett ord som indierna hatar.

  473. De säger: "Vi har inte ens utvecklats -
    varför skulle vi vilja omvandlas?"

  474. Så vi måste också tänka på
    att de har en helt annan utgångspunkt-

  475. -och vi måste inse
    att vi kan lära oss av andra.

  476. Skön att vi har en bra diplomat
    som kan berätta det här för oss-

  477. -för ibland kan vi bli lite...

  478. Vi tror att vi är så bra jämt
    och att andra inte har nåt att lära oss.

  479. Vad säger du, Kristina? Artur sa
    att många företagsrepresentanter-

  480. -tror att det finns en risk med att
    gå i bräschen för skärpta klimatregler.

  481. Du säger att man alltid tjänar på det.

  482. Ser du också några risker med det?

  483. Den största risken är nog att
    länder inte ser potentialen i det här-

  484. -och att de inte tar klimatriskerna
    på allvar. Det är en risk för företagen.

  485. Vi måste få ordning på systemet,
    och det är en stor uppgift.

  486. Att få till lagstiftningen. Vi har ingen
    världsregering, så vi måste ta ett...

  487. Vår roll är att visa att det är möjligt-

  488. -att kombinera ekonomisk utveckling
    och höga klimatambitioner.

  489. Det är därför vi är så viktiga.
    Och vårt bistånd hjälper också till.

  490. Och integrationen av klimatet
    i Agenda 2030 är också väldigt viktigt-

  491. -för där har man även
    de sociala och ekonomiska målen.

  492. Så att man får med allting
    när man implementerar Agenda 2030.

  493. En fråga som jag och mina
    medarbetare på statsrådsberedningen-

  494. -har blivit engagerade i på senare tid
    är hur investeringarna ska finansieras.

  495. För pengar är alltid ett problem.

  496. Det finns en massa kortsiktiga pengar
    och en massa giriga pengar-

  497. -och allt för lite pengar som tänker på
    klimatet och jordens framtid.

  498. Finansmarknaderna måste förändras.
    De globala finansmarknaderna-

  499. -omsätter totalt 300 biljoner dollar-

  500. -och åtminstone
    en hyfsat stor del av denna summa-

  501. -måste användas
    till den här omvandlingen.

  502. Vi måste utveckla instrument
    som gröna obligationer-

  503. -och vi behöver samarbeten
    mellan privata och offentliga aktörer.

  504. Vi måste utforma projekten
    med en holistisk syn på framtiden-

  505. -och vi måste ändra
    på regeringarnas silotänkande.

  506. Det gäller Sverige med. Vi måste tänka
    mer horisontellt och mer långsiktigt.

  507. -Det är min roll i regeringen.
    -Ja, jag skulle just säga det.

  508. Tack. Johan, har du nåt att tillägga?
    Tiden börjar ta slut.

  509. Har du nåt kort att berätta för
    de över 650 människorna i publiken?

  510. Två saker. Jag håller med dig, Artur-

  511. -om att vi måste inse att det här inte
    bara är ett globalt avtal-

  512. -som suddar ut den gamla upp-
    delningen i annex I och annex II-länder.

  513. Vi står inför en rättviseutmaning.

  514. Vi behöver modern energi
    för att minska fattigdomen i världen.

  515. Man hör ofta att vi behöver fossila
    bränslen för att minska fattigdom.

  516. Men vi har nått längre än så,
    vilket inte alla vet.

  517. Världsbanken säger att de lånar ut
    pengar till kolkraftverk i Afrika-

  518. -för att de behöver billig energi,
    men i själva verket är solcellsteknik-

  519. -och decentraliserad,
    förnyelsebar energi-

  520. -effektivare i kampen mot fattigdom.

  521. Det ska vi prata om i eftermiddag.

  522. Och så vill jag bara påpeka igen
    att forskningen tydligt visar-

  523. -att vi för att nå målet i Parisavtalet
    måste ha stoppat koldioxidutsläppen-

  524. -nånstans mellan år 2050 och 2060.

  525. Och då måste länder som Sverige
    vara snabbare än så.

  526. Vi måste ligga på ännu mer för att ge
    världen en chans att hinna ställa om.

  527. Hur vi än vrider och vänder
    på siffrorna-

  528. -så måste Sverige vara fossilbränsle-
    fritt nånstans mellan år 2030-2040.

  529. Det ska vi tänka på när vi ser
    Miljömålsberedningens resultat.

  530. En stor bedrift, men vi ska komma ihåg
    att vi lever i en globaliserad värld.

  531. Tack.
    - Artur, en sista ja- eller nej-fråga.

  532. Kan vi lita på EU:s engagemang
    när det gäller klimatavtalet i Paris?

  533. Jag tror att EU är engagerade.
    Ja, helt klart.

  534. Strålande. Tack ska ni ha, alla tre.

  535. Och du ska också få nånting
    för ditt deltagande.

  536. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vägen framåt efter Paris

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Efter FN:s klimatmöte i Paris är världen överens om utsläppsmålen. Men vad gör vi nu? EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger berättar här om EU:s roll. Framtidsminister Kristina Persson (S) och klimatforskaren Johan Rockström talar om vad Sverige bör och kan göra. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Klimatförändringar, Klimatpolitik, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Vägen framåt efter Paris

Efter FN:s klimatmöte i Paris är världen överens om utsläppsmålen. Men vad gör vi nu? EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger berättar här om EU:s roll. Framtidsminister Kristina Persson (S) och klimatforskaren Johan Rockström talar om vad Sverige bör och kan göra. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Så blir Sverige första fossilfria landet

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) berättar om regeringens satsningar på miljön. Hon har bland annat gett ökade anslag till järnvägen, laddsamordningarna ska byggas ut och en fossilfri fordonsflotta ska införas. Åsa Romson utfrågas av klimatdebattören Maria Wetterstrand och den liberala debattören Mattias Svensson. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och återvinning

Nils Johansson, forskare i miljöteknik, pratar om sopor. Vad är sopor? En tröja som finns i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna är den sopor. Det är betraktaren som avgör. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Solen går upp i öster

Kina tillhör världens i särklass mest miljöförstörande länder, men är samtidigt världsledande på solenergi. I Kunming ser man överallt solpaneler på hustaken som värmer vattnet till lägenheterna. Familjer som bor i avlägsna byar uppe i bergen har fått soldrivna lampor, tv-apparater och gatlyktor.

Fråga oss