Titta

UR Samtiden - Klimatforum 2016

UR Samtiden - Klimatforum 2016

Om UR Samtiden - Klimatforum 2016

FN:s klimatmöte i Paris innebar en historisk överenskommelse för hela världens länder. Nu ska alla arbeta för att sänka koldioxidutsläppen. Men hur? Toppolitiker, kommunala företrädare och forskare ger både lokala och internationella perspektiv samt en och annan konkret lösning. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatforum 2016: Sveriges klimatmål efter ParisDela
  1. Om nån hade frågat mig
    för ett par månader sen-

  2. -hur sannolikt det var att miljömåls-
    beredningen skulle åstadkomma-

  3. -ett enigt delbetänkande-

  4. -kring frågor som har att göra med en
    klimatlagstiftning, långsiktighet-

  5. -skärpta utsläppsmål, och inrättandet
    av ett klimatpolitiskt råd-

  6. -skulle jag ha svarat
    mycket svävande.

  7. Vi har haft många, långa möten som
    inte alltid har präglats av samsyn.

  8. Så är det ofta
    i ett utredningsarbete.

  9. Frågor prövas,
    åsikter blöts och stöts.

  10. Men ändå.

  11. Jag är otroligt glad och nöjd, och
    lite stolt, över den här enigheten.

  12. Den är bra för Sverige.

  13. Den är bra för politiken i ett läge
    när samarbete har varit svårt.

  14. Här har vi alltså, när det gäller
    en av de verkliga ödesfrågorna-

  15. -enats ansvarsfullt.

  16. Vi har demonstrerat
    både ansvar och vilja till samarbete.

  17. Det sänder en stark signal
    till omvärlden utanför oss.

  18. Vi föreslår
    att en klimatlag inrättas.

  19. Det kommer att göra ramverket kring
    organisationen av klimatpolitiken-

  20. -både mer robust och mer långsiktigt.

  21. Vi föreslår att regeringen vart
    fjärde år kommer med handlingsplaner-

  22. -som avrapporteras
    till riksdagen årligen.

  23. Och så föreslår vi alltså inrättandet
    av ett klimatpolitiskt råd-

  24. -med expertis
    från en rad olika discipliner-

  25. -för en oberoende granskning, en
    "second opinion" av klimatpolitiken.

  26. Rådet ska särskilt titta på helheten.

  27. Kristina Persson sa att regerings-
    kansliet ofta jobbar i silos.

  28. Jag och en av ledamöterna
    i beredningen talade om stuprör.

  29. "Stuprör?", sa han. "Det är sugrör!"

  30. Därför ska det klimatpolitiska rådet
    granska-

  31. -och komma med kommentarer till-

  32. -huruvida alla viktiga politikområden
    drar åt samma håll.

  33. Vi föreslår ett skärpt
    långsiktigt mål för politiken.

  34. Det tidigare målet var ju
    "netto-noll" till 2050-

  35. -men ingen hade preciserat
    vad det innebar mer exakt.

  36. Vi föreslår nu
    att måldatum flyttas till 2045.

  37. En del säger: "Vad betyder fem år?"

  38. Det betyder mycket. Co2 ackumuleras
    i atmosfären under lång tid-

  39. -och den utsläppsbudget
    som finns kvar efter Parismötet-

  40. -är begränsad.

  41. Det råder enighet om minus 85 procent
    i form av territoriella utsläpp.

  42. Det är ett ambitiöst mål-

  43. -särskilt som vi måste
    räkna med en större befolkning-

  44. -och också med att det kommer att
    produceras mer livsmedel i vårt land.

  45. Dels för att vi blir fler, och dels
    för att andra regioner i Europa-

  46. -kommer att få det svårare,
    på grund av ett torrare klimat.

  47. 85 procent minus innebär mindre
    än ett ton per capita.

  48. I dag ligger vi på drygt sex ton. Tio
    ton, om vi räknar in konsumtionen.

  49. Vi kan förstås inte exakt säga
    vilka utsläpp som finns kvar 2045.

  50. En sak, till exempel,
    är ju självklar.

  51. Alla transportutsläpp av fossil natur
    måste bort - före 2045.

  52. Vi kommer i det senare betänkandet
    att gå in på den banan, så att säga.

  53. Vissa utsläpp från jordbruket kan vi
    inte få bort - metan och lustgas.

  54. Kanske har vi kvar fossila utsläpp
    från avfallsförbränning. Hoppas inte!

  55. Jag förespråkar cirkulär ekonomi.

  56. Analyser visar att det är bra
    både för klimatet och jobben.

  57. Arthurs kommentar om Indien
    var intressant.

  58. Vi ska se om samma analys
    kan göras på den indiska ekonomin.

  59. Så jag hoppas att det här med sop-
    förbränning ska vara ett minne blott.

  60. Det blir också en del kvarvarande
    utsläpp från processindustrin.

  61. Här föreslår vi, och vi kommer
    att precisera det senare-

  62. -att staten måste hjälpa till
    för att bädda för teknikskiften.

  63. Till exempel vätgas i stället
    för masugn för stålproduktion.

  64. Vi måste också se till-

  65. -att carbon capture and storage, CCS,
    utvecklas vidare.

  66. Ingen vet exakt
    hur lösningarna ser ut-

  67. -och vi kan inte
    lägga alla ägg i en korg.

  68. Vi tittar särskilt på åtgärder för
    att kompensera kvarvarande utsläpp.

  69. Att lagra kol i skogen, och utnyttja
    tillväxt i skogen för substitution.

  70. Nya produkter från skogen
    som kan ersätta fossila råvaror.

  71. Att lagra kol i åkermark
    är en spännande och delvis ny fråga.

  72. Att öka mullhalten är bra
    av flera skäl-

  73. -och det skulle kunna suga
    en del av kolet ur atmosfären.

  74. Vi kommer förstås också att titta
    på åtgärder i u-landsperspektivet.

  75. Det är där frågan
    ytterst kommer att avgöras.

  76. Vi ska dela med oss så mycket
    som möjligt av våra erfarenheter.

  77. Jag var som sagt länge osäker på
    förutsättningarna för att nå enighet.

  78. Men alla ledamöter har tagit ansvar.

  79. Min respekt för var och en av dem
    har vuxit.

  80. Jag tycker de är värda en applåd.

  81. Det är klart att Parismötet hjälpte
    till. Det gav oss en puff i ryggen.

  82. När man analyserar Paris...jag ska
    inte slänga in smolk i maskineriet...

  83. Det VAR ett stort steg framåt.

  84. Men om vi inte gör åtgärder nu, på
    kort sikt, och höjer ambitionsnivån-

  85. -blir två grader svårt att nå.

  86. Johan indikerade det här med negativa
    utsläpp, och det låter lite fluffigt.

  87. Men det innebär egentligen att vi ska
    bränna stora kvantiteter biomassa-

  88. -fånga in koldioxiden, och stoppa ner
    den i backen. Det är inga små ytor.

  89. Johan talade om 25 procent
    av utsläppen i dag - tio gigaton.

  90. En yta som är större än Indien,
    år efter år efter år.

  91. Ju mer vi kan göra nu, på kort sikt,
    för att undvika att "overshoot"-

  92. -desto bättre blir det, och vi blir
    mindre beroende av såna lösningar.

  93. Vi ska också komma ihåg-

  94. -att det kommer en del negativa
    nyheter. Det kom en i natt.

  95. US Supreme Court
    har satt stopp för Obamas klimatplan.

  96. Jag förstod inte riktigt
    med vilken juridisk argumentation-

  97. -men det är ett bakslag för Obama.

  98. Samtidigt faller oljepriset.
    Det påverkar inte alla områden-

  99. -men på transportområdet betyder det
    mycket om det plötsligt blir billigt-

  100. -i många delar av världen att
    köra vanliga, fossildrivna fordon.

  101. Vår enighet är guld värd. Nu återstår
    en svår bit: åtgärder och styrmedel.

  102. Hur ska vi nå, och helst överträffa,
    målet för 2045? Det är svåra frågor.

  103. Men vår grundattityd är positiv
    och vi försöker se möjligheterna.

  104. Ny teknik finns. Se bara på
    vad som hänt vad gäller sol och vind-

  105. -och nu även energilagring.
    Kostnaderna har bara rasat ner.

  106. Det kommer att hjälpa oss,
    liksom digitaliseringen.

  107. Ett nytt samhälle växer fram,
    med ny teknik och nya beteenden.

  108. Och det här, menar jag,
    ger oss väldigt många möjligheter.

  109. Nu ser jag att Arthur har gått ut.
    Det finns förstås också problem.

  110. Statsstöds- och skatteregler på
    EU-nivå lägger snubbeltråd på marken.

  111. Nästa fas i arbetet blir svår,
    men enigheten som vi nu har uppnått-

  112. -ger en väldigt bra plattform
    att jobba vidare ifrån. Tack.

  113. Textning: Nina Brander Källman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sveriges klimatmål efter Paris

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatpolitik, Meteorologi, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Vägen framåt efter Paris

Efter FN:s klimatmöte i Paris är världen överens om utsläppsmålen. Men vad gör vi nu? EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger berättar här om EU:s roll. Framtidsminister Kristina Persson (S) och klimatforskaren Johan Rockström talar om vad Sverige bör och kan göra. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Så blir Sverige första fossilfria landet

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) berättar om regeringens satsningar på miljön. Hon har bland annat gett ökade anslag till järnvägen, laddsamordningarna ska byggas ut och en fossilfri fordonsflotta ska införas. Åsa Romson utfrågas av klimatdebattören Maria Wetterstrand och den liberala debattören Mattias Svensson. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Att transportera människor

Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Damm dammigare dammigast

Det är inte bara för den som vill ha det rent hemma som damm är ett problem. Vi följer med städerskan Louise Olcén på städrunda på jakt efter damm. En stor del av dammet i våra bostäder kommer från textilier. Men det är inte bara textilfibrer i dammet, i det döljer sig en cocktail av gifter.

Fråga oss