Titta

Grym kemi - teckenspråkstolkat

Grym kemi - teckenspråkstolkat

Om Grym kemi - teckenspråkstolkat

Vi bekantar oss med kemins värld bortom ämnesbeteckningar och det periodiska systemet. Kemin spelar en betydande roll och finns överallt i vår vardag. Programledaren Brita Zackari tar med hjälp av kemiprofessorn Ulf Ellervik med oss på en resa genom teman som sex, krig, skönhet, träning, droger, njutning och brott. De testar olika saker och gör experiment för att illustrera hur kemin fungerar.

Till första programmet

Grym kemi - teckenspråkstolkat: NjutningDela
  1. Jag heter Brita.
    Jag har tänkt på det här med kemi.

  2. Jag är inte så insatt men fattar ändå
    att kemi finns i allt omkring oss.

  3. För att förstå kemi bättre tar jag
    hjälp av kemiprofessorn Ulf Ellervik.

  4. Nu ska Ulf få lära mig allt han kan.

  5. -Men är det... Njuter vi nu?
    -Absolut!

  6. -Wow!
    -Behöver tjejer choklad mer än män?

  7. Det sjukaste jag varit med om!

  8. -Nej!
    -Du ska ju bara kolla.

  9. Ulf, vad är njutning?
    Vad innebär det när man njuter?

  10. Ulf, hallå?

  11. -Va? Vad sa du?
    -Vad är njutning?

  12. Vi har ett belöningssystem i hjärnan,
    och när du gör nåt bra-

  13. -och bra betyder att du överlever
    och att du fortplantar dig-

  14. -då frigörs ämnet dopamin i hjärnan.
    Då får vi känslan av njutning.

  15. Men vi har lyckats knyta en massa
    andra känslor till belöningssystemet-

  16. -så vi kan njuta
    av att vara på stranden.

  17. Han har ju rätt i
    att jag njuter rakt ut här.

  18. Tänk att det är kemi när jag slappar.
    Jag känner hur känslan sprider sig.

  19. -Nu mår jag!
    -Hallå, tjejen.

  20. Är det samma för alla? Vissa äter
    godis, andra gör livsfarliga grejer.

  21. -Gillar du Speedos? Det gör jag.
    -Som att ragga på stranden.

  22. Nu tar vi reda på vad njutning är
    och varför vi gör det.

  23. -Det är en härlig låt.
    -Jag känner det inte, Ulf.

  24. Vi kan ju njuta av musik.
    Det hjälper ju inte oss att överleva.

  25. När vi lyssnar på musik som vi gillar
    slår samma belöningssystem till-

  26. -som vid mat och sex,
    så vi får en kick.

  27. -Så musik är som sex för hjärnan?
    -Ja, det kan ge lika stark belöning.

  28. Men varför är det så?

  29. Ny forskning hävdar att det beror på
    att musik lär oss förutsäga saker.

  30. Vi kan ju förutsäga saker i musik.

  31. Tänk att du lyssnar på en låt,
    och så är en ton helt fel.

  32. Då vet du ju det,
    trots att du aldrig har hört stycket.

  33. Vi belönas av musik för att vi
    blir bättre på att förutsäga saker.

  34. Vi blir belönade för att vi fattar
    hur nåt funkar och borde fortsätta?

  35. Ja. Samma belöning som vid inlärning.
    När vi lär oss mår vi också lite bra.

  36. Musik är en starkare form av det.
    Därför får vi en så kraftig belöning.

  37. Det visste ni inte, va?
    Kemi gör att vi njuter av musik.

  38. Det är samma dopamin som frigörs
    vid inlärning, men inte lika starkt.

  39. Nu maxar vi njutet
    och drar till Amsterdam.

  40. Enligt vissa
    är choklad bättre än sex-

  41. -och en del älskar choklad
    så mycket att de inte kan sluta äta.

  42. Man blir nästan nojig att de
    ska bli beroende. Kan man bli det?

  43. Du ska få ta på dig en mössa.

  44. Dags att ta på sig skyddskläderna
    och söka svar i en chokladfabrik.

  45. Här har vi bönorna. Vi gör chokladen
    från grunden. Ni behöver nåt att äta.

  46. Okej, jag kanske valde stället
    lite för min egen njutning också.

  47. "Beepa" om jag säger att det
    knullas i munnen. Det --- i munnen.

  48. -Du är ett geni!
    -Sniffa det. Det är hälsosamt.

  49. I går malde vi kakaobönorna.
    Det tar tre dagar att göra chokladen.

  50. -Varför gillar vi choklad så mycket?
    -Tja, särskilt kvinnor...

  51. ...gillar choklad så mycket för att
    de har mens en gång i månaden.

  52. Han går biologiskt på oss.

  53. -Är inte det lite sexistiskt?
    -Nej då.

  54. Under mensen tillverkar inte kroppen
    tillräckligt med endorfiner-

  55. -så då säger kroppen:
    "Åk och köp choklad och ät den."

  56. Ulf, kan inte du säga vetenskapligt?

  57. -Behöver tjejer choklad mer än män?
    -Nej. Men det är gott!

  58. Varför tror folk så här, då?

  59. Sannolikt är chokladsuget vid pms
    en kulturell grej.

  60. Amerikanska kvinnor äter choklad,
    men spanska kvinnor gör inte det.

  61. Det handlar om att man
    vill känna lycka när man är nere.

  62. Tekniskt sett kan man få
    samma dopaminkick av att äta korv-

  63. -eller tapas. Tillbaka till fabriken.

  64. -Oj!
    -Perfekt! Vi har i det här.

  65. -Är vi födda att gilla choklad?
    -Vi gillar allt sött.

  66. Sen lär vi oss den här nötigheten.
    Det blir en fantastisk mängd smaker.

  67. -Men sötman, den är medfödd.
    -Är det så?

  68. Tack! Dank u!

  69. Han lämnade oss med chokladen.
    Det skulle han inte ha gjort.

  70. Nej, inte över den. Åh...

  71. Vad jag njuter mest av? Skratta.

  72. Min största njutning nu
    är väl när han här mår som bäst.

  73. Jag kommer från Piteå, så
    att sitta vid ett fjäll är trevligt.

  74. -När jag får göra det jag vill.
    -Kakor.

  75. -Oj!
    -Var den bra?

  76. -Varför skapar choklad ett beroende?
    -Det gör det egentligen inte...

  77. Toppen! Det räcker så.
    Och så i den andra.

  78. Choklad är inte beroendeframkallande
    men innehåller spännande ämnen.

  79. Den innehåller ämnet teobromin,
    som liknar koffein.

  80. -Men effekten är svagare.
    -Så det är mest gott?

  81. -Ja, och så säger man "beroende".
    -Nåt som är kul att skylla på.

  82. Vad skönt! Då kan jag äta hur mycket
    som helst. Men gäller det alla?

  83. Ulf, min hund åt en gång
    ett påskägg och ett paket kakao.

  84. -Det sägs att det kan vara dödligt.
    -Ja, så är det.

  85. Teobrominet, vi människor
    har ett enzym som bryter ner det.

  86. Vi blir av med det snabbt, men det
    gäller inte för hundar, så de kan dö-

  87. -katter likaså,
    men de gillar ju inte choklad.

  88. Varför dog inte min hund, då?
    Har hon det där enzymet?

  89. Nej, det var nog tur med mängden.
    Hur stor är hon?

  90. -22 kilo.
    -Det är mycket hund. Då är det okej.

  91. Jag har mycket hund, så det är svårt
    att ha ihjäl henne med choklad. Tur!

  92. Du är så duktig!

  93. -Har jag talang för chokladtillverkning?
    -Absolut!

  94. Det här kunde inte gått bättre!
    Vi kan bara fira på ett sätt:

  95. Ännu mera njutning. Eller vänta!
    Det är en grej till med choklad.

  96. Förr använde man choklad
    i stället för blod i svartvit film.

  97. -Visste du det?
    -Ja.

  98. För er kan jag berätta att choklad
    var trögflytande, glänste-

  99. -och såg ut som blod i svartvit film.

  100. -Ser jag död ut nu?
    -Nej, det är för lite.

  101. -Mer som ett munsår?
    -Ja, det ska rinna ner längs sidan.

  102. Så där... Nu! Magiskt!

  103. Kan vi lägga svartvitt på det här?
    Munsår har skördat ännu ett offer.

  104. Sch!

  105. Ulf?
    Varför kan man inte äta chips tyst?

  106. Det låter egentligen inte så mycket
    som du tror. Ljudet är benledning.

  107. Det går genom benen i skallen
    inne i ditt huvud i stället.

  108. -Det låter inte lika mycket utanför.
    -Det är som en förstärkare i huvudet.

  109. Vet du vad?
    Det är jätteviktigt att det låter.

  110. Alla våra sinnen-

  111. -vävs samman
    till ett enda helhetsintryck.

  112. När du äter chips måste du ha ljudet,
    annars smakar det inte lika gott.

  113. -Varför är det så gott?
    -Chips är en perfekt kombination...

  114. ...av kolhydrater och fett. Här finns
    allt för kroppen, massor av energi.

  115. Det är gott med fler på en gång.
    Vill kroppen ha det?

  116. Det är ju upp till dig.

  117. -Kolla här, jag kan ta ett popcorn.
    -Ett halvt.

  118. Så kan man gnaga på det.
    Det tycker jag är gott.

  119. Du är sjuk.

  120. Chips, bio och innan dess choklad.
    Det är hårt att undersöka njutning.

  121. -Nu är jag nyfiken på...
    -Här är en annan låt. Gillar du den?

  122. -Nej, Ulf.
    -Vi drar upp den lite. Så!

  123. Men, Ulf, brukar det inte vara
    föraren som får bestämma musik?

  124. Nej, det tycker jag inte.
    Jag sitter ju i bak.

  125. -Då ska man få bestämma.
    -Fotografen sitter ju här!

  126. -Ja, ja... Men det är en bra låt!
    -Nej!

  127. -Vad säger du, Brita, är den okej?
    -Nej!

  128. Somliga kan inte njuta av musik.

  129. Jag är inte en av dem!
    Den här låten är bara inte min låt.

  130. -Varför gillar vi olika musik?
    -Varför gillar vi olika mat?

  131. -Han besvarade frågan med en fråga!
    -Jobbigt, va?

  132. Så är det. Vi har vant oss
    vid olika saker, som alltid.

  133. -Så man gillar det man är van vid?
    -Det man har lärt sig uppskatta.

  134. Ulf har ett experiment som kan ändra
    våra vanor, men jag har nåt bättre.

  135. -Kolla, Ulf! Är det inte coolt?
    -Jag vill inte ha det i maten.

  136. Årets julklapp!
    Vill du inte ha en sån här?

  137. Nej, absolut inte. Stäng av den där,
    så ska vi göra lite experiment.

  138. Bra. Jag tänkte experimentera på dig.

  139. Kommer jag ångra att jag sa ja nu?
    Där är ju godis!

  140. -Vad är gemensamma nämnaren?
    -Det är surt.

  141. Välj en av dem och prova.

  142. -Jag tar rabarber. Har du gjort nåt?
    -Nej, det är helt vanlig rabarber.

  143. -Ser jag ut som Gunilla Persson?
    -Inte helt olikt.

  144. -Det var surt.
    -Bra!

  145. Då har vi klarlagt
    att allt det här är surt.

  146. -Varför skrynklas hakan ihop?
    -Det är inprogrammerat.

  147. Även nyfödda bebisar ser ut så
    om de äter nåt riktigt surt.

  148. Nu ska vi göra ett kul experiment.
    Jag har det här, titta.

  149. Det här är tabletter
    som innehåller torkad mirakelfrukt.

  150. -Som du har plockat i Narnia, eller?
    -Det låter galet, men det finns.

  151. Den innehåller ett ämne
    som heter mirakulin, ett protein.

  152. -Och vad gör det?
    -Det här mirakulinet...

  153. ...binder till dina sötmareceptorer
    och blockerar dem.

  154. Tar du pillret känner du inte sötma.

  155. Men när du sänker pH i munnen-

  156. -kommer mirakulinet
    att böja till sig-

  157. -och tvinga sötmareceptorerna
    att skicka starka signaler för sötma.

  158. Så om du tar pillret
    kommer allt surt att smaka sött.

  159. -Nej.
    -Jo. Mirakelbär.

  160. Nu ljuger du. Det blir konstigt,
    för vi gör ju tv ihop, men du ljuger.

  161. Vi testar. Håll fram handen.
    Varsågod.

  162. Skölj runt lite så att du får
    mirakulin på alla smaksändare.

  163. -Tror du att det funkar?
    -Ja, prova!

  164. Det här är jättespännande!

  165. Lägg av!

  166. Skojar du med mig?!
    Det är det sjukaste jag varit med om!

  167. Det smakar
    som om de var gjorda av socker!

  168. Det är som världens godaste lemonad.

  169. -Jag är lite chockad.
    -Det är på riktigt, eller hur?

  170. -Det är så här. Mirakelbär funkar.
    -Ja! Men vad i hela...

  171. -Det smakar ju fortfarande citron.
    -Allt det du tänker är citron...

  172. ...det är inte syran,
    utan aromämnen i citronen.

  173. Det enda som vi stängt av är syran,
    som är ersatt med sötma.

  174. -Och ditt ansikte skrynklar sig inte.
    -Nej, exakt!

  175. -Hur länge sitter effekten i?
    -I ett par timmar.

  176. Det är helt perfekt om man ska deppa!
    Man tar ett piller, har godissug...

  177. -...men så äter man citron i stället.
    -Det är kemi!

  178. -Får jag den här? Ska inte du ha den?
    -Du får den om du vill.

  179. Ni måste prova.
    Men först nåt helt annat!

  180. Hör ni! Sluta!

  181. Ulf, är det sant att man kan dö
    om man inte får beröring?

  182. Nej, dör gör man inte,
    men beröring är viktigt för oss.

  183. När vi rör vid nån,
    kanske inte i slagsmål-

  184. -men när vi smeker varandra
    frigörs ett ämne som heter oxytocin.

  185. Det ger oss välbefinnande,
    så beröring är viktigt för oss.

  186. Så man dör inte, men om man får
    beröring kanske man blir gladare?

  187. -Ja, så skulle man kunna säga.
    -Hörde ni det, eller?

  188. Njutning är många saker. Att resa.

  189. När jag umgås med mina vänner.

  190. När det inte finns några måsten
    så att man kan slappna av.

  191. -Njuter alla lika mycket?
    -Nej, och det kan man se på två sätt.

  192. För det första finns det
    en viss ärftlig förmåga att njuta.

  193. -Man kan vara extra bra på att njuta?
    -Japp, det kan man.

  194. -Kan man träna upp det?
    -Till viss del.

  195. Enligt en nätresebyrås undersökning-

  196. -är vi svenskar bäst på att njuta
    på stranden. - Visste du det, Ulf?

  197. Uffe?

  198. På 80-talet deltar Steven Keller
    i en bergsbestigningsexpedition.

  199. För att inte drabbas av höjdsjuka
    tar han och de andra-

  200. -läkemedlet acetazolamid.

  201. När de når toppen ska de fira med öl,
    men ölen smakar diskvatten.

  202. De testar i stället med läsk.
    Det smakar lika illa.

  203. I forskningens tjänst
    dricker de också whisky. Den är god.

  204. De drar slutsatsen att medicinen
    påverkar smaken av kolsyrade drycker.

  205. Så om du vill njuta på Mount Everest,
    ta hellre med whisky än champagne.

  206. Okej... Ulf mumlar om bergsklättrare,
    men jag hinner inte lata mig.

  207. Nu är jag på väg
    till Danviksklippan i Stockholm.

  208. Jag ska ta reda på vad det finns
    för njutning i att ta risker.

  209. -Hej! Brita.
    -Tjena! Martin.

  210. Martin är en av medlemmarna
    i extremsportsgruppen Rackartygarna.

  211. Men Martin har även egna meriter.
    Han vann VM-uttagningen i dödshopp.

  212. Ni vet den där klassiska sporten
    där man gör galna hopp från 10 meter.

  213. Har det alltid varit så här
    att du söker kickar i farliga saker?

  214. Ja, hela livet. När jag var liten
    klättrade jag upp i de högsta träden-

  215. -och gjorde de värsta grejerna.
    Jag ska alltid vara värst.

  216. -En båt! Så högt har du inte hoppat.
    -Jo.

  217. Det här är ungefär 25 meter.
    Landar du lite fel kan du dö.

  218. -Men...
    -Nej! Sluta, nej!

  219. -Du är ju jättenära... Nej.
    -Du måste ju känna hur det känns!

  220. Nej, det där är
    en känsla jag inte vill uppleva.

  221. -Du är så jävla feg.
    -Nej.

  222. Men jag har inte planerat
    att dö prick nu.

  223. -Om jag står och håller i dig, då?
    -Nej. Det är jobbigt att du står där.

  224. Hur ska du få reda på hur saker känns
    om du aldrig provar dem?

  225. -Du har aldrig stått här.
    -Okej, jag gör det.

  226. Om jag får taggtråd i fiffi
    stämmer jag UR.

  227. -Nej... Nej...
    -Så där. Så.

  228. -Vi kollar på avsatsen.
    -Försiktigt med hur snabbt du går!

  229. Nej,
    jag tänker inte kolla på avsatsen!

  230. Det blir jättejobbigt. Måste jag det?

  231. Vi ska bara kolla, inte hoppa.

  232. Jag trodde jag var
    så mycket tuffare än det här.

  233. Vad missar jag
    när jag inte gör det här?

  234. -Känslan och...
    -Dra inte för mycket i den där.

  235. Det är känslan, det är kul. Man gör
    nåt fett som folk blir "stoked" på.

  236. Det är inte mer än så. Det är "nice".

  237. Nä, det här var kanske inte min grej.

  238. Kanske vågade jag mer än jag trott,
    men...

  239. Nu vill jag gå tillbaka.

  240. Det är sjukt att folk njuter av
    det här, med all respekt för Martin.

  241. -Ulf, det är så sjukt.
    -Det är sjukt högt!

  242. -Tänk att jag stod där uppe!
    -Jag skulle aldrig ha gjort det.

  243. -Varför gör Martin sånt här?
    -För kicken.

  244. Vi människor har tjänat evolutionärt
    väldigt mycket-

  245. -på att utforska fara
    i stället för att fly.

  246. Vi får en belöning när vi
    utsätter oss för och överlever fara.

  247. Sen har man olika nivåer
    som man behöver för att få kicken.

  248. För mig räcker det att titta på.

  249. Det känns som om det oftast
    är ungdomar som gör sånt här.

  250. -Är det en fördom?
    -Nej. Hjärnan är färdig när vi är 25.

  251. Vet du vad som blir klart sist?
    Impulskontroll.

  252. Så det är inte så konstigt.
    Dessutom är det så att tonåringar-

  253. -får mycket mer belöning
    av den här sortens upplevelser.

  254. Plus att de saknar lite
    av impulskontrollen, som man får sen.

  255. Martin är ju 23, så han kommer snart
    att bli bättre på impulskontroll?

  256. Det finns nog en risk
    att man lugnar ner sig lite.

  257. Tur för Martin, ändå. Om ett par år
    kanske vi kan spela schack i stället.

  258. -Brita?
    -Ja!

  259. -Vad njuter du av?
    -Som ätgrej, typ?

  260. Okej. Jag är alltid sugen på ostmacka
    med mycket smör och ny herrgårdsost.

  261. Och om det ska vara extra gott
    - doppa det i te.

  262. -Varför pratar vi om det?
    -Vi ska labba.

  263. -Tror du att jag har en sån macka?
    -Eftersom du säger så där, ja.

  264. -Hämta den, då!
    -Nu jobbar vi med din hjärna.

  265. Titta vad jag har hittat!
    Har du sett? Titta.

  266. -Te, macka, ost.
    -Jättemycket smör.

  267. -Nej. Nej, nej, nej.
    -Är det tortyr-tv?

  268. Nej. Nu bygger vi upp en förväntan,
    för du är lite sugen på mackan, va?

  269. Ja, jag är väldigt sugen.
    Du är lite taskig.

  270. -Sugen på mackan?
    -Ja, jag är sugen!

  271. -Vill du ta en tugga?
    -Ja, det är klart jag vill.

  272. -Får jag det?
    -Ja, varsågod. Kör du.

  273. Det känns... Så här känns det.
    Som en gospelkör i huvudet!

  274. -Du har ett starkt belöningssystem.
    -Ja, en gospelkör.

  275. Där kom belöningen.
    Då frigörs det dopamin i din hjärna.

  276. Vet du vad?
    Nu kan du ta en tugga till.

  277. Var det bra?
    Var det lika bra som första gången?

  278. -Nej, är det för att jag slapp vänta?
    -Nej, nu har vi satt en nivå.

  279. Du har längtat efter ostmackan,
    och längtan uppfylldes.

  280. -Nu måste du nå ett ännu högre mål.
    -Jag måste toppa den.

  281. Och det kan du inte,
    så andra tuggan är aldrig lika bra.

  282. En förälskelse
    är precis samma system.

  283. -Därför varar den aldrig för evigt.
    -Det är liksom att jag...

  284. Man kan göra en liknelse.
    Jag har fått nys om en ostmacka.

  285. Den finns i lokalerna,
    ungefär som om jag fått span på nån.

  286. Sen får jag en bekräftelse
    av personen - får äta ostmackan...

  287. -...och första tuggan är godast.
    -Särskilt om man fått vänta på den.

  288. Det är därför svårfångad
    alltid funkar! Det är kemi!

  289. Allt är ju kemi! Jag blir nästan arg.

  290. Ja, där ser man.
    Till och med raggning är kemi.

  291. Det börjar bli dags att avsluta,
    men först ska Ulf få en dopaminkick.

  292. Vad passar ölälskande kemister bättre
    än en kall en på ett bryggeri?

  293. Skål! Förlåt, Ulf,
    men en sista fråga, bara.

  294. Varför kommer många öl i mörk flaska
    fast typ mexikansk öl i ljus flaska?

  295. Många öl innehåller mycket humle,
    så de får en distinkt beska.

  296. Om man har en öl med mycket humle
    och utsätter den för sol-

  297. -gör solen att ämnena i ölen
    reagerar, och då bildas ämnet MBT.

  298. -Det smakar skunk.
    -Skunk?

  299. Det är likt det ämne som skunken
    faktiskt bildar för att skrämmas.

  300. Samma ämne som finns
    i skunkens analkörtlar finns i öl?

  301. Ett snarlikt ämne kan finnas i öl
    om den utsätts för solljus.

  302. Mexikansk öl har lite beska, så den
    kan man ha i glasklara flaskor.

  303. Lämna inte öl framme i solen,
    för då smakar den skunk.

  304. Själv har jag lärt mig att vi njuter
    av olika saker och olika mycket-

  305. -beroende på våra gener och vanor.

  306. Man kan lura hjärnan så att surt
    blir sött, så citroner smakar godis.

  307. Och jag ska aldrig tävla i dödshopp,
    för jag är över 25 och nöjd med det.

  308. -Vad smakar det?
    -Rabarber, friskt och somrigt.

  309. -Är du bättre på att njuta än andra?
    -Bra fråga. Jag är mer systematisk.

  310. Han måste göra vetenskap av det.
    Han kan inte bara säga ja.

  311. -Eller korta svaret: ja.
    -Så där. Tuff hiphopmusik spelas.

  312. -Nej!
    -Är det läskigt?

  313. Ah, vad äckligt!

  314. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Njutning

Avsnitt 1 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är njutning och hur fungerar våra belöningssystem, dopamin och oxytocin? Varför njuter vissa av att utsätta sig för risker? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker vad njutning är. De besöker bland annat en chokladfabrik och träffar Martin Agerstig från Rackartygarna som tävlar i så kallat "dödshopp". Vi får också lära oss om varför den första tuggan på en ostmacka alltid är den godaste.

Ämnen:
Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Kemi, Känslor, Medicin, Medicinsk kemi, Njutning, Psykologi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Grym kemi - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Njutning

Avsnitt 1 av 7

Vad är njutning och hur fungerar våra belöningssystem, dopamin och oxytocin? Varför njuter vissa av att utsätta sig för risker? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker vad njutning är. De besöker bland annat en chokladfabrik och träffar Martin Agerstig från Rackartygarna som tävlar i så kallat "dödshopp". Vi får också lära oss om varför den första tuggan på en ostmacka alltid är den godaste.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Träning

Avsnitt 2 av 7

Kan man bli beroende av träning? Är det lättare att bygga muskler om man dricker proteinshakes och vad händer i kroppen vid intag av anabola steroider? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker temat träning. De testar höghöjdsträning med OS-simmaren Michelle Coleman och spelar pingis på motsvarande 20 meters djup i världens bäst utrustade högtryckskammare. Vi får veta varför lightprodukter gör oss mer sötsugna och om endorfiner som bildas i kroppen vid träning och fungerar som morfin.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Krig

Avsnitt 3 av 7

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Skönhet

Avsnitt 4 av 7

Hur hänger skönhet och kemi ihop? Programledaren Brita Zackari är stylad som det forna Egyptens it-girl Nefertiti och träffar egyptologen Caroline Johansson. Hon berättar om sminkets funktion i det gamla Egypten och visar femtusen år gammalt smink. Kemiprofessor Ulf Ellervik berättar historien om botox och om vad användande av det kan få för följder. Vi träffar också Nicole Rydén Lagerdahl som anser sig vara utseendefixeringens eget ansikte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Droger

Avsnitt 5 av 7

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Sex

Avsnitt 6 av 7

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Frantzén som berättar om orgasmer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Brott

Avsnitt 7 av 7

Vad finns det för kemi i brott? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker kemin i otäcka brott och dödliga gifter. Vi träffar Arlandas säkerhetschef Anders Lennerman och tar reda på hur svårt det är att frakta farliga substanser i resväskan. Läkaren Gunilla Bolinder berättar om vad som händer med döda kroppar i olika väderförhållanden och temperaturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Eric Betzig - Nobelpristagare i kemi 2014

Eric Betzig är en av 2014 års Nobelpristagare i kemi. Här talar han inför gymnasieelever om hemligheten bakom framgången och vikten att följa sin passion. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vattnets roll i cellen

Kemisten Peter Brzezinski berättar om vattenkanaler i människokroppen - effektiva transportsystem som kan transportera stora mängder vatten snabbt. Som ett exempel på hur det fungerar talar han om vattenkanaler i njurarna. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Fråga oss