Titta

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Om UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Föreläsningar om ideologisk radikalisering där vi får höra forskare och sakkunniga ta sig an ämnet från olika perspektiv. Moderatorer: Kristian Steiner och Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering : En studie om Boko HaramDela
  1. Jag heter Carolin Varin
    och ska prata om Boko Haram.

  2. Det är inte det lättaste ämnet
    att diskutera på 20 minuter.

  3. Jag är glad över att jag...

  4. Jag har skrivit en bok om det, men den
    går inte att sammanfatta på 20 sidor.

  5. Jag ska försöka vara kortfattad,
    och så svarar jag på frågor sen.

  6. De som inte känner till Boko Haram
    undrar nog vad det är.

  7. Det handlar om Nigeria. Media
    har internationaliserat företeelsen-

  8. -men det handlar främst om nordöstra
    Nigeria och regionen kring Tchadsjön.

  9. Det är ett våldsamt uppror som har
    pågått sen 2009 i sin nuvarande form.

  10. Det bygger på en islamistisk ideologi
    som har varit under utveckling-

  11. -under cirka 10-15 år.

  12. Sen 2009 har man dödat
    över 15 000 människor-

  13. -och radikaliserat lika många.

  14. 1,2 miljoner nigerianer
    har tvingats på flykt-

  15. -och då
    är de som flytt landet inte medräknade.

  16. När organisationen var som störst-

  17. -kontrollerade man ett område
    lika stort som Belgien.

  18. Det kan låta dramatiskt,
    men då ska man veta-

  19. -att en stor del av det området inte
    stod under regeringens direkta kontroll.

  20. Det är mycket landsbygd, och man
    stöter kanske på färre militära hinder-

  21. -om man vill kontrollera såna områden.

  22. Jag hävdar att Boko Haram växte fram-

  23. -eftersom förutsättningarna
    i Nigeria var perfekta för det.

  24. En faktor är att landet har
    ett förflutet fyllt av religiöst våld.

  25. Det har funnits en etnoreligiös
    och etnopolitisk rivalitet-

  26. -mellan de två största religiösa
    grupperna: muslimer och kristna.

  27. Man har även haft en trend
    med extremistiska, religiösa sekter-

  28. -som varit både muslimska och kristna.

  29. På 80-talet ledde Maitatsineupproret,
    en sekt från norra Nigeria-

  30. -till att 10 000 människor dödades.

  31. Det var inte bara sekten
    som dödade folk-

  32. -utan även staten visade stor brutalitet
    under denna konflikt.

  33. På cirka 30 år har 50 000 människor
    dödats i delstaten Plateau-

  34. -p.g.a. etnoreligiöst
    och etnopolitiskt våld-

  35. -beroende på hur man definierar det.

  36. Det är en kamp om resurser och makt
    som antagit en religiös underton.

  37. Som Jonathan sa-

  38. -så är islam uttrycksmedlet, men inte
    nödvändigtvis orsaken till konflikten.

  39. Det är inte bara en muslimsk fråga -
    det förekom kristna härjningar år 2014-

  40. -och även om Boko Haram
    har varit väldigt framgångsrika-

  41. -så är det ingen unik företeelse,
    varken i Nigeria eller på andra platser.

  42. Är Boko Haram är ett nigerianskt
    problem eller ett islamistiskt problem?

  43. Jag har mina åsikter om det, men det
    är inget jag tänker dela med mig av.

  44. Hur kunde Boko Haram
    bli så framgångsrika i Nigeria?

  45. Man behöver en utlösare, som gör
    såna här organisationer lockande.

  46. Enligt mig
    började det med Mohammed Yusuf-

  47. -som var en väldigt framgångsrik
    och karismatisk predikant.

  48. Han hade ett religiöst budskap.
    Han pratade inte så mycket om jihad-

  49. -men hans predikande
    började bli politiskt-

  50. -runt 2008-2009, när han inför
    valen i Borno bestämde sig för-

  51. -att han ville att sharialag skulle
    införas. Så hans religiösa predikningar-

  52. -började anta politiska undertoner.

  53. Han uppmanade inte själv till våld-

  54. -men det gjorde Abu Shekau,
    hans närmaste man.

  55. Regeringen svarade
    med stor brutalitet år 2009.

  56. De dödade 800 Boko Haram-
    medlemmar, däribland Yusuf-

  57. -som därmed blev en martyr. En
    perfekt grogrund för organisationen.

  58. Abu Shekau gömmer sig i ett år -
    tydligen blev han skjuten -

  59. -och när han dyker upp igen 2010
    så tar han över med sin nya ideologi.

  60. Han baserar den på Yusufs
    karismatiska omvändelselära-

  61. -men han militariserar
    och radikaliserar gruppen.

  62. Han pratar om massmord på utom-
    stående - han är väldigt provocerande-

  63. -och blir så småningom
    väldigt arrogant.

  64. Boko Harams militära framgångar
    skapar en hunger efter mer-

  65. -vilket jag tror
    kommer att leda till deras fall.

  66. När det gäller radikalisering, som är
    den här konferensens huvudtema-

  67. -så behöver vi ett par definitioner,
    vilket är knepigt-

  68. -eftersom det finns
    så många definitioner av radikalisering.

  69. I den här artikeln
    ser jag på radikalisering-

  70. -som ett progressivt och ideologiskt
    rättfärdigande av våld-

  71. -i ideologiska och politiska syften.

  72. Sen har vi Midlarskys synsätt,
    nämligen att det är en förändring-

  73. -av politiska situationer-

  74. -med inslag av massvåld,
    även om detta inte är ett krav.

  75. Det stämmer in på Boko Haram,
    för de har rättfärdigat massvåld.

  76. Från att bara ge sig på militärer
    eller politiska och religiösa ledare-

  77. -dödar de nu urskillningslöst,
    både kristna och muslimer.

  78. De har fått kritik,
    både internationellt, av muslimer-

  79. -och i de egna leden för att
    de förföljer och dödar muslimer.

  80. Men det rättfärdigas med: "Är
    du inte med oss så är du emot oss."

  81. "Vi måste göra allt som krävs
    för att förändra systemet."

  82. Så radikaliseringen i Nigeria-

  83. -stötte på färre hinder
    än på andra platser.

  84. Jag vill hävda att det är de
    socioekonomiska ojämlikheterna-

  85. -som har möjliggjort
    Boko Harams framgångar.

  86. Gruppen växte fram i nordöstra
    Nigeria, där det finns väldigt få jobb.

  87. Få ekonomiska möjligheter,
    vilket gör det lätt att välja uppror-

  88. -eller Boko Haram. Vad har man för
    val? Man kanske inte kan få nåt jobb.

  89. Och det är staten
    som ligger bakom allt elände-

  90. -så de har en gemensam fiende
    som de kan enas emot.

  91. Dessutom förhöjde man sin status
    genom att vara med i Boko Haram.

  92. Nu är gruppen demoniserad, men man
    hade chansen att tillhöra en grupp-

  93. -samtidigt som man skyddade
    sin familj från samma grupp.

  94. Och så fick man ett vapen,
    vilket ger ökad ekonomisk status.

  95. Utan vapen är man sårbar
    för alla som har vapen.

  96. Indoktrineringsprocessen går hand
    i hand med radikaliseringsmetoden.

  97. Det finns ekonomiska incitament -
    man går med för att man får betalt.

  98. Man kanske inte går med
    för att man sympatiserar med dem-

  99. -men man får pengar och möjligheter.

  100. Jag ska även tillägga att Yusuf,
    predikanten jag nämnde tidigare-

  101. -hade en missionerande inställning
    till islam.

  102. En del av hans kampanj...
    Han var en ganska förmögen man-

  103. -och han såg till att hans medlemmar
    kunde gifta sig, och han skapade jobb.

  104. Så det fanns goda skäl att gå med.

  105. Så småningom
    kommer även hjärntvätt in i bilden.

  106. Det skedde främst i Sambisaskogen,
    deras främsta gömställe.

  107. Det finns ingenting att göra där,
    och det enda man gör-

  108. -är att indoktrinera medlemmarna. De
    får lära sig delar av Koranen utantill.

  109. Så det är en del av det.
    Sen har vi även hot, våldtäkter-

  110. -och hot om våld mot ens familj.
    "Om du inte går med så tar vi er."

  111. Eventuellt använder man droger.
    Sinnesförändrande substanser-

  112. -kan ha använts i lägren,
    särskilt då i Sambisaskogen.

  113. Detta för att få större kontroll
    över sina medlemmar.

  114. En strategi som använts med framgång
    av andra organisationer.

  115. Jag ska vara kontroversiell och säga att
    det finns en kulturell faktor.

  116. En hög tolerans för våld
    jämfört med en del andra ställen.

  117. Shekau var otroligt våldsam.

  118. Han sa en del hemska saker,
    som att han njöt av att döda.

  119. Flera medlemmar som har deserterat
    eller blivit tillfångatagna har sagt-

  120. -att han är anledningen till att
    Boko Haram har blivit så våldsamma.

  121. I det fallet
    var han den utlösande faktorn.

  122. Sen har vi det möjliga sambandet
    mellan fattigdom och hög brottslighet.

  123. Eller sambandet mellan fattigdom och
    ojämlikhet, som vi ser på nästa bild.

  124. Stora ojämlikheter
    leder till frustration-

  125. -nåt som syntes under den arabiska
    våren. Det finns ett linjärt samband-

  126. -mellan socioekonomisk ojämlikhet
    och politiskt våld. Lite siffror på det:

  127. 61 % av nigerianerna
    lever under fattigdomsgränsen.

  128. Siffran stiger till 87 % i Sokoto.

  129. I Lagos är 92 % av invånarna
    läs- och skrivkunniga-

  130. -men uppe i Borno, Boko Harams
    hemmaplan, är siffran bara 10 %.

  131. Det tyder på en sårbar befolkning
    som är lättare att indoktrinera.

  132. De kan inte läsa historierna själva,
    eller ta till sig dem-

  133. -på ett sätt
    som gör att de kan se skillnad-

  134. -på vad islam verkligen är
    respektive vad de får höra att islam är.

  135. Där har ni siffrorna. Hög ojämlikhet.

  136. Man ser även skillnader i
    vaccinationsgrad och barnadödlighet.

  137. Det är en enorm skillnad
    mellan norr och söder.

  138. Då menar vissa att problemet inte
    är socioekonomiskt, utan politiskt.

  139. Staten är vår gemensamma fiende, de
    ignorerar oss. Och de senaste tio åren-

  140. -har staten varit kristen,
    eller åtminstone uppfattats så-

  141. -vilket har ökat klyftan mellan
    muslimer i norr och kristna i söder.

  142. Regeringens reaktion
    har varit väldigt hårdhänt.

  143. Man har i första hand
    valt att svara med militära insatser.

  144. Först valde Goodluck Jonathan att
    ignorera Boko Haram och våldet i norr.

  145. Det var ett regionalt problem,
    och ingenting man tänkte göra nåt åt.

  146. Inte förrän våldet inte
    gick att blunda för längre.

  147. När flickorna från Chibok
    kidnappades för två år sen-

  148. -gjorde man ingenting i tre veckor.

  149. Man sa att politikerna i norr
    bara försökte svartmåla regeringen.

  150. Man gjorde ingenting. Det krävdes
    massor med internationell press-

  151. -för att få dem att agera, och när man
    väl agerade så gjorde man det militärt.

  152. Precis som vid Maitatsineupproret
    var man väldigt brutal.

  153. 5 000-10 000 människor greps.

  154. Aktivistorganisationer
    hävdar att regeringen-

  155. -inte bara kidnappar misstänkta
    Boko Haram-medlemmars familjer-

  156. -utan även torterar medlemmarna.
    Så folk var inte villiga att samarbeta-

  157. -vilket gjorde det ännu svårare
    att försöka greppa situationen.

  158. Både polis och säkerhetsföretag
    har en låg grad av ansvarsskyldighet.

  159. De kan göra som de vill,
    och hur får man då rättvisa?

  160. Det är också ett argument
    för radikalisering-

  161. -även om en undersökning visade
    att brutalitet från regeringens sida-

  162. -inte var en stor radikaliseringsfaktor
    bland ungdomarna.

  163. De motiverades
    av socioekonomiska faktorer.

  164. Regeringen var en faktor,
    men inte en av de viktigaste.

  165. Jag ska även nämna
    avradikaliseringsprogrammen-

  166. -som är nåt väldigt nytt för Nigeria.

  167. Man använder en mjuk metod,
    liknande den i Europa-

  168. -där man försöker förstå
    varför vissa radikaliseras-

  169. -och hur man avradikaliserar dem.

  170. Arbetet leds
    av rådgivaren för nationell säkerhet-

  171. -och utförs i två större fängelser.

  172. I Abuja pratade jag med
    programmets förra chef, Fatima Akilu-

  173. -som sa att det var experimentellt.

  174. Vi vet inte tillräckligt mycket om
    radikalisering och avradikalisering.

  175. De lär sig samtidigt
    som de försöker avradikalisera.

  176. Det tar längre tid
    och kostar mer pengar.

  177. Just nu inriktar de sig på överlevare.

  178. Med överlevare menar jag
    folk som skulle bli-

  179. -självmordsbombare,
    men som överlevde...

  180. Ibland detonerar inte bomben,
    eller så har de lyckats fly.

  181. Boko Haram
    har använt kvinnor och barn-

  182. -för att utföra
    dessa självmordsbombningar.

  183. Jag håller med Fatima Akilu om att de
    är offer, och inte självmordsbombare.

  184. Unga barn kan inte fatta såna beslut,
    och kvinnor som inte har nåt annat val-

  185. -är inga självmordsbombare,
    utan offer.

  186. De pratar även med människor som
    tagits som gisslan och sen frigivits-

  187. -samt tillfångatagna
    Boko Haram-medlemmar.

  188. Så man försöker
    verkligen förstå vad som sker.

  189. Det är faktiskt rätt progressivt,
    för Nigerias historia-

  190. -är full av militära strategier,
    inte såna här mjuka strategier.

  191. Ett sätt att försöka avradikalisera folk
    är att få dem att delta i lagsporter.

  192. Allt som är förbjudet i Boko Haram.
    Man utbildar dem, diskuterar religion-

  193. -och man separerar dem från såna
    som inte är Boko Haram-medlemmar.

  194. Om man låter dem umgås ägnar Boko
    Haram-medlemmarna hela dagarna-

  195. -åt att försöka radikalisera de andra.

  196. Det är även hett ämne
    även i Storbritannien-

  197. -att dela upp fångar efter religion.

  198. Men det är ganska kontroversiellt.

  199. Men programmets framtid
    har ifrågasatts.

  200. President Buhari
    har ersatt Fatima Akilu-

  201. -med en överste från militären.

  202. Så man militariserar
    ett civilt initiativ.

  203. Folk har olika åsikter om det beslutet.

  204. Jag tror att man behövde mer tid.

  205. Det är lätt att tro att det inte fun-
    gerar om man inte ger det en chans.

  206. Men det är
    den nya regeringens synsätt.

  207. Men eftersom det är militären...
    Buhari kommer från militären-

  208. -så det är naturligt
    att han har det perspektivet.

  209. Mina slutsatser: Boko Haram uppstod
    på grund av perfekta förhållanden.

  210. En regering utan ansvarsskyldighet,
    stora socioekonomiska skillnader-

  211. -politiska missförhållanden,
    predikanter till höger och vänster-

  212. -och uppkomsten av extremistgrupper
    grundade i alla olika religioner.

  213. Men det är ett inhemskt problem.
    Det var perfekta förhållanden i Nigeria-

  214. -och det är svårt att göra
    direkta jämförelser med andra länder.

  215. Varje grupp måste betraktas
    utifrån sin egen miljö.

  216. Boko Haram är en speciell grupp,
    för den är väldigt opportunistisk-

  217. -och den har haft karismatiska
    och tämligen sinnessjuka ledare.

  218. Det innebär inte
    att det finns fler som Shekau-

  219. -och genom att bli av med honom...
    Många tror att han är död.

  220. Det kanske kvittar. Men såna
    som Yusuf och Shekau är sällsynta.

  221. Men regeringens misslyckande med
    att hantera socioekonomiska problem-

  222. -innebär att en annan grupp
    kan träda fram.

  223. För såna här grupper uppstår i miljöer
    som gör det möjligt för dem att uppstå.

  224. De har även haft draghjälp av
    det internationella jihadistnätverket.

  225. Boko Haram ingår inte i nätverket - det
    är svårt att åka till nordöstra Nigeria.

  226. Det är svårt att lära sig hausa, och
    europeiska jihadister skulle sticka ut.

  227. Det gäller förresten
    även nordafrikanska jihadister.

  228. Så vi har skapat
    en internationell terroristorganisation-

  229. -från nånting som är en inhemsk...

  230. Det är en islamisk sekt
    som bara finns i Nigeria.

  231. Vad kan vi göra? Jag har några
    lösningar... Förslag, menar jag.

  232. Jag vet inte om nån har lösningar.

  233. Man måste ta itu
    med skillnaderna mellan nord och syd-

  234. -bygga upp ett förtroende, och en sak
    som regeringen inte gör just nu...

  235. Vi har 1,2 miljoner människor
    på flykt i Nigeria.

  236. De flesta har placerats
    i tillfälliga läger utanför städerna-

  237. -och regeringen
    försöker skicka tillbaka dem.

  238. Boko Haram är ju besegrade.
    Men vad har de att återvända till?

  239. Deras hus är förstörda,
    jordbruket har legat i träda-

  240. -och de hamnar i samma situation
    som ledde till deras radikalisering.

  241. Det är ingen lösning.

  242. Buhari föredrar en militär lösning.

  243. Det är kanske är en kortsiktig lösning,
    men för att inte förvärra situationen-

  244. -och förhindra att det sker igen, måste
    han ta itu med missförhållandena-

  245. -och överväga reformer inom militären,
    polisen och domstolsväsendet.

  246. Så han har lite att göra i nordöstra
    Nigeria, och nu inser han nog-

  247. -att han lär få problem i söder
    eftersom han är en president från norr.

  248. Jag ser fram emot era frågor.

  249. Tack så mycket. - Nu vill vi höra
    dina kommentarer, Megan.

  250. Tack. Jag läste artikeln,
    och såg att du har skrivit en bok-

  251. -så en del av mina kommentarer
    har du säkert redan tagit upp i boken.

  252. Jag funderade kring
    lite synpunkter på kapitlet som...

  253. ...bidrar med sånt som inte tagits upp
    i dag. Min första kommentar-

  254. -är att du i slutändan betonar
    ideologins och religionens roll-

  255. -fast du från början pratade
    om alla religiösa konflikter...

  256. Alla dessa belöningar och
    bestraffningar som dessa grupper...

  257. De utdelar hårda straff,
    och det är svårt att gå ur.

  258. De använder droger
    och erbjuder ekonomiska incitament.

  259. Med tanke på att så många
    av medlemmarna är analfabeter...

  260. Jag skulle vilja veta-

  261. -vilken religiös information
    de har tillgång till.

  262. Memorerar de...? Har de imamer
    som har utbildning i islamisk rättslära?

  263. Och konkurrerar dessa mer ortodoxa
    religiösa ideologier med Boko Haram?

  264. Jag är nyfiken på hur den ideologiska
    marknaden såg ut innan de uppstod.

  265. Och huruvida... Det ser mer ut
    som Konys gerillagrupp LRA.

  266. Det känns så personbaserat,
    och det är också extremt viktigt.

  267. Trots att Boko Haram
    är en extremt stor grupp-

  268. -så är det ganska sällsynt-

  269. -att folk
    vill gå med i den här typen av grupper.

  270. Och det är nåt slumpmässigt
    med uppkomsten av såna här ledare.

  271. Det var intressant att du tog upp
    det här med mentalsjukdom.

  272. Många samhällsvetare undrar om inte
    vissa leverantörer av radikalism-

  273. -bara har
    en ovanligt hög riskacceptans-

  274. -och därför lyckas rekrytera folk.

  275. Mentalsjukdom eller en våldsam...
    Vissa anser att trauman i barndomen-

  276. -leder till ett människohat, och...

  277. Det kanske inte handlar om ideologi-

  278. -utan om att
    en sorts Hitlertyp växer fram.

  279. Det vore intressant att utforska.

  280. Sen undrar jag över din koppling
    mellan fattigdom och ojämlikhet.

  281. Jag är inte övertygad,
    för i artikeln skriver du-

  282. -att det har varit så här
    i norra Nigeria sen 1960-talet, så...

  283. Du kanske skriver om det här i boken,
    men vad har hänt de senaste åren-

  284. -som gör att den här gruppen
    plötsligt uppstår?

  285. Jag är nyfiken på vilka
    konkurrerande ideologier som fanns.

  286. Fanns det några kommunistiska
    eller etnonationalistiska grupper?

  287. Vad var de utlösande faktorerna?
    Vad har förändrats?

  288. Jag vet inte om ojämlikheterna är
    orsaken, för de har funnits så länge.

  289. Och en sista kommentar.

  290. Du verkar ha gjort en massa fältarbete.

  291. Det är väldigt intressant
    att få höra berättelser från fältet-

  292. -för det är en grupp
    vi inte hör så mycket ifrån annars.

  293. Det var nog det viktigaste.
    Vi kan prata mer om det här senare.

  294. Jag ska försöka...
    Jag har förberett några svar här.

  295. Jag håller med om allt du sa-

  296. -så jag ska försöka göra
    några förtydliganden.

  297. Jag har skrivit ett helt kapitel om de
    konkurrerande islamiska trenderna-

  298. -som de som är intresserade kan få ta
    del av. Jag har inte tid att ta det nu.

  299. Boko Haram har 15 000 medlemmar,
    vilket är väldigt lite-

  300. -så det finns konkurrerande grupper.
    Men Boko Haram sticker ut-

  301. -eftersom de har varit våldsamma,
    på ett framgångsrikt sätt.

  302. Men Nigeria är fullt av kringresande
    predikanter som har det som sitt yrke.

  303. USA har också ett stort antal
    framgångsrika, fristående predikanter.

  304. Skillnaden är att de var våldsamma.
    Regeringen möjliggjorde detta-

  305. -och kunde inte hindra utvecklingen.

  306. Jag håller med
    om jämförelsen med Kony.

  307. Och det finns även andra.
    Östra Kongo är fullt av såna grupper.

  308. Jag skulle vilja påstå att Boko Haram
    passar in på en beskrivning-

  309. -av afrikanska rebellgrupper,
    inte av islamiska jihadistgrupper.

  310. Genom att placera dem i den kategorin
    legitimerar vi dem, vilket är dumt.

  311. Ett par psykologer
    har sagt att Shekau är mentalt sjuk.

  312. Man har fått veta
    vad han har gått igenom som barn.

  313. Men jag pratade med nån
    som hade träffat honom.

  314. Han hade legat gömd och lyssnat, och
    han sa att Shekau var så övertygande-

  315. -att han ville ge sig tillkänna
    och gå med i Boko Haram.

  316. När man hör sånt...
    Hitler är den perfekta jämförelsen.

  317. Nån som är oerhört fängslande,
    som påverkar en djupt-

  318. -och kan utnyttja ens missnöje.

  319. Varför gå med om han inte är sinnes-
    sjuk? Vi behöver ju en förändring.

  320. Så det finns många anledningar
    att låta sig förföras-

  321. -av nån som är så lockande.

  322. Apropå fattigdom och ojämlikhet -
    ojämlikhet är viktigare än fattigdom-

  323. -och jag studerar nu sambandet
    mellan ojämlikhet och politiskt våld.

  324. Ja, det har pågått länge, men den stora
    skillnaden är den utlösande faktorn.

  325. Den består av Yusuf
    och hans förmåga att omvända folk-

  326. -men särskilt av mordet på honom
    av polisen.

  327. Och Shekau utnyttjade
    den situationen väldigt skickligt.

  328. Dessutom utgjorde
    den politiska kontexten en grogrund.

  329. Goodluck Jonathan satt vid makten.
    Egentligen började det före honom-

  330. -men det var en kristen regering,
    vilket man använde sig av.

  331. Och nu har den muslimska regeringen
    problem i södra Nigeria-

  332. -och med Biafra, så...

  333. Det är en fortsättning
    på samma religiösa händelseförlopp.

  334. Gällande röster från fältet
    vill jag friskriva mig lite.

  335. Jag har inte själv intervjuat
    några Boko Haram-medlemmar.

  336. Jag tänkte på min egen säkerhet.
    Jag vill skriva fler böcker.

  337. Men jag har talat med människor
    som har varit nära rörelsen. Tack.

  338. Tack så mycket. Vi har tid för en
    väldigt kort och komprimerad fråga.

  339. Du sa att det fanns ett nära...

  340. Den nigerianska regeringen tillät
    de religiösa ledarna att blomstra.

  341. Kan du säga lite om
    vilket samband som fanns-

  342. -mellan staten och dessa ledare?

  343. Hade man
    några egna intressen med det?

  344. Varför tillät man dem att blomstra?
    Tack.

  345. Det har jag skrivit ett helt kapitel om.

  346. I ett nötskal så är religionen det
    politiska uttrycksmedlet i Nigeria-

  347. -och landet är uppdelat mellan
    muslimer och kristna - nord och syd.

  348. Så en kristen regering kan inte
    styra muslimerna, för de är i majoritet-

  349. -och en muslimsk regering kan inte
    styra de kristna, för de är rikare.

  350. Så det finns en brist
    på politisk styrning-

  351. -och man använder religionen som
    ett sätt att skaffa sig politiskt stöd.

  352. Så religionen vill man inte reglera.

  353. Man har haft andra predikanter
    som inte har varit farliga-

  354. -så det är lättare att ignorera
    problemet tills det inte längre går.

  355. De begick samma misstag
    med Maitatsine på 1980-talet.

  356. Man tycker sig kunna hantera det,
    och det gör man med militären.

  357. Goodluck Jonathan är nog fel president
    för den här sortens problem.

  358. Tack så mycket, Carolin.

  359. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En studie om Boko Haram

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Caroline Varin är adjunkt vid Regent´s University i London, Storbritannien och talar om Boko Haram och orsaker till uppkomsten av den extrema islamistiska organisationen. Vilken är historien bakom och i vilken miljö skapades Boko Haram? Megan Dyfvermark som är doktorand vid Göteborgs universitet ställer sedan frågor till Caroline Varin. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Religionskunskap > Religion och samhälle, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Islamism, Politik, Politiska åskådningar, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Terrorism
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Neonazistisk terrorism

Matthew Feldman, professor vid Teesside University, berättar om sina studier som är baserade på forskning av radikal kristen höger och jihadism. Under de senaste decennierna har ensam varg- terrorism till stor del varit förbehållet religiös extremism. En skarp kontrast mot tidigare då sekulär terrorism sträcker sig tillbaka mer än ett århundrade. Anders Lundberg, lektor vid Linneuniversitetet, ställer frågor till Matthew Feldman. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Fred och messiansk judendom

Kristian Steiner, lektor vid Malmö högskola, talar om messiansk judendom. Han berättar om hur ledare för den israeliska messianska rörelsen formulerar förhoppningar om fred i Mellanöstern och det israeliska samhället. Dani Filc som är lektor vid Ben-Gurion universitetet i Israel ställer frågor till Kristian Steiner. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Politisk radikalisering i Israel

Dani Filc är universitetslektor vid Ben-Gurion University i Beersheba i Israel och forskar om högerpopulism inom israelisk politik. Politisk radikalisering i Israel kan enligt honom ta sig uttryck i nationalistisk religiös fundamentalism eller radikal högerpopulism. Kristian Steiner, universitetslektor vid Malmö högskola, ställer frågor till Dani Filc. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Erövras gatan genom idéer?

Andreas Önnerfors är universitetslektor vid Göteborgs universitet och berättar om det tyska högerextrema partiet Pegida. Hur har de lyckats samla mer folk än tidigare liknande partier? De har sedan 2014 agerat under parollen "Patriotiska européer mot islamisering av västvärlden". Vit Sisler som är lektor vid Charles University of Prague ställer frågor till Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Att handskas med en fiende inpå

Sarbeswar Sahoo, lektor vid Indian institute of technology, berättar om hur Indiens etniska, kulturella och religiösa mångfald kommit att hotas av att statens institutioner allt mer används av en dominerande religiös grupp. Matthew Feldman, professor vid Teesside University, ställer frågor. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Val, våld, och radikalisering

Vilka är det som utövar våld när politiska val inte går som de vill? Vilka tar till våld för att vinna politiska val? Megan Dyfvermark är doktorand vid Göteborgs universitet och försöker hitta samband och se ett mönster. Jonathan Githens-Mazer, universitetslektor vid University of Exeter, ställer frågor till Megan Dyfvermark. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Idéer, uppfattningar eller verklighet?

Går det att påverka radikalisering genom att förstå den? Jonathan Githens-Mazer är universitetslektor vid University of Exeter i Storbritannien och berättar om sin forskning om radikalisering. Han talar bland annat om att islamisk radikalisering inte är en berättelse utan att den kan se väldigt olika ut på olika platser i världen. Anja Dalgaard-Nielsen vid Danska försvarsakademin ställer frågor efter föreläsningen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

En studie om Boko Haram

Caroline Varin är adjunkt vid Regent´s University i London, Storbritannien och talar om Boko Haram och orsaker till uppkomsten av den extrema islamistiska organisationen. Vilken är historien bakom och i vilken miljö skapades Boko Haram? Megan Dyfvermark som är doktorand vid Göteborgs universitet ställer sedan frågor till Caroline Varin. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Avradikalisering

Vad är det som gör att personer en gång kopplade till terrorism och våldsam extremism väljer att ta avstånd från det vid ett senare tillfälle? Finns det ett mönster att hitta bland de olika fallen av avhopp? Anja Dalgaard-Nielsen vid danska försvarsakademin har fört en studie i ämnet och talar här om avradikaliseringen. Caroline Varin, adjunkt vid Regent's University, ställer frågor till Anja Dalgaard-Nielsen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vår tids fundamentalism

Vad innebär begreppet fundamentalism, och hur har det förändrats efter 11 september? Ett samtal med Heléne Lööw, biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, Lena Martinsson, professor i genusvetenskap och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - historia

Väckelserörelsen

Den första svenska massutvandringen till Amerika leddes av väckelsepredikanten Erik Jansson. Vi hör historien om honom och hans anhängare.

Fråga oss