Titta

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Om UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Konsumentföreningen Stockholm håller varje år ett seminarium med fokus på mat och hälsa. 2016 var temat barn, mat och hälsa. Olika föreläsare berättar om ämnet ur sina olika perspektiv - allt från vetenskap med handfasta kostråd till matlarm och medias förmåga att påverka konsumenterna. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa: Från klimp till kalaspuffarDela
  1. Jag ska tala om det här ämnet.

  2. Vi kanske går tillbaka drygt 100 år.

  3. Jag tänkte inleda med att tala om
    hur barnet kommer in i matkulturen.

  4. Vi har ju en rätt romantisk syn,
    inte minst färgad av litteraturen-

  5. -på vad barnet gör i sitt ätande.

  6. Ni känner till
    "Barnen från Frostmofjället"-

  7. -"Oliver Twist", Emils berättelser,
    Enid Blytons "Fem-böcker"-

  8. -och den förskräckliga berättelsen
    om flickan med svavelstickorna.

  9. Den sätter fokus på just matbristen-

  10. -som har färgat vår syn
    på barnens ätande genom historien.

  11. Den är dock inte alltigenom sann.

  12. Det här är kanske en verkligare bild-

  13. -av hur barn har använts
    i själva matproduktionen.

  14. Det här är en grillspettspojke
    från sent 1700-tal.

  15. Barn användes för hushållssysslor-

  16. -inte minst för att veva spett-

  17. -på den tiden
    när grillmat var högreståndsmat.

  18. Och att grilla ett sånt här djur
    - det är väl en spädgris-

  19. -får man stå i fem timmar, och det
    måste vevas jämnt, jämnt och sakta.

  20. Så barnen kom tidigt in i köksarbetet
    för att utföra saker och ting-

  21. -så barn har varit väldigt nära
    de vuxnas matkultur.

  22. Barnet får senare en egen matkultur-

  23. -men vid den här tiden är det
    i hög grad en och samma.

  24. Den här bilden visar... Längst ner
    har ni en axel med barnens ålder-

  25. -från noll år till arton-tjugo.

  26. Det här är från 1500-talet
    och in på 1900-talet.

  27. Några av er kan ha upplevt det. Man
    börjar hjälpa till som sex-sjuåring.

  28. Sen blir man piga och dränghalva-

  29. eller lillpiga runt 13-årsåldern-

  30. -och får vuxenansvar
    i 15-17-årsåldern.

  31. Många av barnens sysslor har varit
    kopplade till livsmedelsproduktion.

  32. Barnen deltar i att göra sysslorna
    - hjälpa till och ta ansvar.

  33. Jag tänker på saker
    som att bära ved och vatten.

  34. Det är svårt att föreställa sig att
    bära in fem spannar vatten om dagen-

  35. -som ska användas i matberedningen.
    Och sen ska spannarna bäras ut också.

  36. Först under 1900-talets mitt
    får vi utkastningsvaskar-

  37. -alltså avlopp som går ut.
    Tidigare bar man ju ut slaskvattnet.

  38. Barnen skötte även ofta elden, så den
    elektriska spisen frigjorde barnen-

  39. -från arbetet med
    att hålla i gång en eld.

  40. Vi kan ju föreställa oss hur det är
    att göra ett två timmars långkok-

  41. -och elda för att hålla i gång det.

  42. Så barnen hade en viktig syssla
    i matproduktionen.

  43. Några av er kan ha varit med i slakt-

  44. -och sysslan som barn
    alltid har gjort: att vispa blod-

  45. -för att det ska hålla sig flytande,
    så att man kan göra palt och sådant.

  46. Så barnen i historien har haft
    en tidig koppling till att laga mat.

  47. Jag måste ta med Carl von Linné.

  48. Han är den första
    i mitten av 1700-talet som ser-

  49. -att barnet har en annan matkultur
    än den vuxne.

  50. Citaten är från hans avhandling-

  51. -"Levnadsordning under
    människans olika åldrar" från 1764.

  52. Han säger att barn ska matas ofta
    och lite i taget.

  53. Man ska inte vagga spädbarn,
    för då kräks de.

  54. Och man ska inte amma barnet
    när man är arg.

  55. Vreden, som man har i sig,
    gör mjölken sur och orsakar kramper.

  56. Och vem ger den bästa mjölken?
    Jo, bruna kor och brunetter.

  57. Det ligger vetenskap bakom det här.

  58. Hur kommer då barnen in
    i vår matkultur?

  59. Jo, det sker genom uppmuntran,
    tillrättavisning-

  60. -förmanande och moraliserande.

  61. Vi blir till människor i måltiden.

  62. Vi tränas in i vår matkultur just
    genom att uppmuntras och förmanas.

  63. Längst ner har ni en tidsaxel
    från 1600-talet fram till år 2000.

  64. Vi har haft tre stora epoker
    av olika syn på barns ätande.

  65. Den äldsta är "forma och tukta".

  66. Från 1600-talet och en bit in
    på 1800-talet åt man under tystnad.

  67. Det har utmärkt barns närvaro
    vid matbordet.

  68. I högreståndskretsar satt man inte
    vid föräldrarnas bord-

  69. -förrän man var i 13-15-årsåldern
    och kunde föra sig.

  70. De kaotiska åren, när maten flyger
    och far, fick tjänarna ta hand om.

  71. Det är också vid den här tiden-

  72. -som man äter mat som är "förtuggad".

  73. Förtuggningen är nåt som utmärker-

  74. -hur vi överför själva känslan
    i vår matkultur till barnen.

  75. Vi äter en tugga mat
    och ger den till barnet.

  76. Det är något annat än barnmatsburken,
    men principen är densamma.

  77. Skillnaden är förstås
    att man med en förtuggad tugga-

  78. -förutom föräldrarnas bakterieflora
    också får tillgång till matkulturen.

  79. Det finns ingen separat barnmat,
    alltså en separat barnsmak eller så.

  80. 1900-talets matkultur handlar mycket
    om den vägledande expertisen.

  81. Man ska äta upp för att orka.
    Det talar vi mycket om i Sverige.

  82. Vad är det vi ska orka?
    Orka leva i det här landet?

  83. Kroppen är en maskin
    och behöver bränsle.

  84. Vi har mycket maskin-metaforer
    just kopplade till mat.

  85. Vi har inte minst haft
    vår stora tilltro till mjölken-

  86. -som det enbart goda livsmedlet.

  87. I vår tid, om vi tar ett raskt kliv
    in på sent 1900-tal och 2000-talet-

  88. -råder det uppmuntrande och frimodiga
    perspektivet att smaka och prova.

  89. Nu får vi också en speciell barnmat,
    som avviker från de vuxnas mat.

  90. Sent på 1900-talet får vi barnmenyer
    på restaurang-

  91. -och uppfattningen att barn bara kan
    äta köttbullar, gärna prefabricerade.

  92. På 2000-talet har vi barnmatlagning
    i tv. Det är ännu ett nytt steg.

  93. Barn som väldigt unga - nio till tolv
    år - bakar, steker och lagar mat-

  94. -och börjar få en matidentitet
    mycket tidigare än i min generation.

  95. Här ser vi skördearbete: upptagning
    av rovor i Uppland på 1930-talet.

  96. Här infogas man i måltidsgemenskapen,
    exempelvis får man dricka kaffe.

  97. Det är ett sätt att få del
    i vuxenvärlden - bli viktig.

  98. Maten är ett sätt att bjudas in
    i en gemenskap.

  99. Under 1800-talet kom det litteratur.
    Det här är "Kokbok för små flickor".

  100. Det är ursprungligen en dansk bok
    från 1800-talets mitt.

  101. Det handlar om att "göra efter". Vi
    kommer in i en kultur på det sättet.

  102. Här börjar barn laga vuxenmat.

  103. Tanken med böckerna var att man
    skulle laga riktig mat till dockorna.

  104. Man skulle inte bara ha låtsasmat,
    utan laga mat.

  105. Även under 1900-talet introduceras
    barnen, som i den här fikastunden.

  106. De får äta på riktigt porslin
    och dricka ur rikta koppar.

  107. Och de får riktiga vuxen-matvaror,
    för att inlemmas tidigt.

  108. Hur kommer man då in i en matkultur?

  109. Det här citatet kommer från Arlas
    tidskrift "Mjölkspegeln".

  110. En förskollärare berättar hur man
    lär invandrarbarn svensk matkultur.

  111. Det måste vara väldigt besynnerligt
    att komma från en annan kultur-

  112. -och hamna på dagis, där man får
    kontrollerad och näringsberäknad mat-

  113. -som är godkänd av kommunen,
    livsmedelsverk och liknande.

  114. Hon sa i intervjun:
    "Maten är en viktig del av kulturen."

  115. "Låt barnen långsamt vänja sig."

  116. "Det tar ett tag,
    men så småningom gillar de maten."

  117. Man får alltså positiv uppmuntran,
    och så kommer man in i matkulturen.

  118. Invandrarbarnen är kolossalt viktiga,
    inte bara för sin egen upplevelse-

  119. -utan de bär i hög grad med sig den
    hem till sina invandrarföräldrar-

  120. -och begär där
    att få korv och makaroner.

  121. Så förändras hemmens matkultur också.

  122. Skolor och offentlig mat är
    en viktig utövare av svensk kultur-

  123. -och skolornas mat
    ska inte bara producera näring.

  124. Då reducerar vi livet
    som om vi vore organismer.

  125. Men vi är faktiskt människor också.

  126. Nu kommer vi
    till den särskilda barnmaten.

  127. Vi har skapat en folkhemsmatkultur
    genom regler och industriproduktion.

  128. Tre livsmedel är extra viktiga
    i vår matkultur.

  129. Det första är mjölken.

  130. Mjölken är vårt främsta livsmedel-

  131. -och ibland är vi helt okritiska
    mot den.

  132. Mjölken, brödet och margarinet
    blev från 1930-talet det centrala-

  133. -som vi har byggt upp
    både vårt land och våra kroppar med.

  134. På 1930-talet lanserades mjölken
    i kampanjer från Mjölkpropagandan-

  135. -med "Ost ger styrka"-

  136. -och "Mjölkcentralen
    - i folkhälsans tjänst".

  137. Tanken var att vi skulle bygga
    ett nytt folk med en ny matkultur.

  138. Om ni någon gång ska bygga ett nytt
    folk, måste ni göra det med maten.

  139. Det här är ett mjölkpropaganda-möte
    i Uddevalla från 1930-talets mitt.

  140. Barnen fick titta på en film och fick
    en flaska mjölk och ett sugrör.

  141. På 1960-talet gick jag i småskolan.
    Då hade vi mjölkteckningstävlingar.

  142. Vi skulle rita hur det såg ut när man
    hade ätit riktigt mycket mjölk.

  143. Jag var bäst i klassen
    och vann ett halvt kilo smör.

  144. Tack.

  145. På 1950-talet
    började perspektivet förändras.

  146. Det hjälpsamma barnet kommer in
    i kokboken. Den här är från 1953.

  147. Tanken är att konserverna ska göra
    det möjligt att skapa gemenskap-

  148. -och gemenskapen
    är ju själva poängen med ätandet.

  149. På 1950-talet börjar också industrin
    ta fram produkter särskilt för barn.

  150. Raketosten är en av de tydligaste.

  151. Vi börjar tänka att barn har en
    egen matkultur, skild från de vuxna.

  152. Och då kan man fråga sig:
    Är det verkligen så?

  153. Konsum och kooperationen har försökt
    förenkla barnfamiljernas arbete.

  154. Det här är ett citat
    från en receptskrift 1971-

  155. -där man propagerar för konserver:

  156. "Om man har förvärvsarbete,
    hem och familj"-

  157. -"har man sällan tid eller ork
    för omfattande matlagning."

  158. "Man tar oftast till
    så färdiglagad mat som möjligt."

  159. Just kooperationen var tidigt ute med
    halvfabrikat som funkade i hemmen.

  160. För när både man och kvinna arbetade,
    måste man minska på matlagningen.

  161. Men vi kunde inte helt släppa
    att mat måste vara varmrätt-

  162. -varm lunch och varm middag.

  163. Vi kunde inte tänka oss att äta varmt
    mitt på dagen och smörgås på kvällen-

  164. -som man gör i andra länder.
    Dit har vi ännu inte kommit.

  165. Vi får en industriell standardisering
    av smaken, inte minst med barnmaten-

  166. -där den här pastan,
    "rigatoni Napoli", i bilden-

  167. -säger nåt om hur föräldrarna vill
    att barnen ska äta.

  168. Numera kan man få "flygande Jacob"
    på barnmatsburk.

  169. Barnen smaktränas också in
    i en industrismak i skolan-

  170. -eftersom kommunerna köper in
    den billigaste maten-

  171. -som är bäst näringsberäknad.

  172. Den industrilagade maten
    har oftast bäst koll på det.

  173. Då vänjer man sig vid en kryddning
    och vid hur livsmedel ska kombineras.

  174. Den här bilden beskriver
    barnets smakträning under en vecka.

  175. Det är sju kolumner, måndag-söndag.

  176. Vi har sex måltider per dag,
    inklusive mellanmålen.

  177. De gula prickarna från måndag-söndag
    är när man äter med familjen.

  178. Där lagar man mat från grunden, eller
    kombinerar hel- och halvfabrikat.

  179. De blå prickarna är offentliga smaker
    som man lär sig i skolan, på dagis-

  180. -och på restaurang.

  181. Vi äter hela tiden en kombination
    av mat som lagas på olika ställen.

  182. Kommunerna, som här Ljusdal,
    är angelägna om-

  183. -att barn ska äta
    på ett "riktigt och rätt" sätt.

  184. Här lyfter man fram
    att det är livsviktigt att äta.

  185. Kroppen förbrukar näring och
    måste fyllas på regelbundet.

  186. Man använder alltså maskinmetaforen,
    i stället för att betona kulturen-

  187. -att vi måste äta i gemenskap för
    att det är viktigt att vara människa.

  188. Vi säger att vi ska äta för att orka,
    men vi har ett högre arbete än så.

  189. Många tror i dag att vi äter dåligt.
    I en intervju säger en kock så här:

  190. "Visst händer det
    att vi köper färdigmat"-

  191. -"men vi försöker laga mycket själva,
    så att barnen får i sig bra mat."

  192. "Alla hade mått bra av att lägga ner
    mer tid på att laga mat tillsammans."

  193. Jag tillägger "att äta tillsammans".

  194. Men är det så eländigt? Varannan
    nyfödd i dag väntas bli 104 år...

  195. ...i vårt land.
    Så frågan är hur eländigt det är.

  196. Till sist: När vi gjorde julkalendern
    "Tusen år till julafton"-

  197. -vad lärde vi oss då?

  198. Jag skulle säga att vi har gått
    från en uppfattning och en realitet-

  199. -med mat som brist-

  200. -och med barnen som delaktiga
    i jordbruket och hemmamatlagningen-

  201. -inte minst genom att sköta elden
    och bära ved och vatten.

  202. Man har ätit vid fasta tider,
    när övriga familjen har ätit.

  203. Man har blivit vuxen väldigt tidigt.

  204. De stora klasskillnaderna
    har vi ända in på 1900-talet.

  205. Man kan säga att vi har dels 1842,
    när folkskolan införs-

  206. -dels 1948, då allmänt barnbidrag
    införs i Sverige, som två viktiga år-

  207. -då barnets roll blir tydligare, som
    en egen individ med egen identitet.

  208. I dag äter barnet i offentligheten
    och får särskild barnmat-

  209. -och får ofta välja vad det vill äta.

  210. Barnen har också blivit konsumenter.
    De konsumerar mat väldigt tidigt.

  211. De går på restaurang, och jag tänker
    på "Junior Masterchef"-

  212. -och andra sätt att utöva matlagning
    och bakande i tv.

  213. Det är helt nytt, men allra mest
    förvånar mig den smarta telefonen-

  214. -där alla nu har en kamera.

  215. Vi fotograferar mat
    och lägger ut den på Facebook.

  216. Det förekom inte på 1980-talet att vi
    tog en bild med Instamatic-kameran-

  217. -lät framkalla rullen på en vecka och
    satte upp en bild på anslagstavlan.

  218. Men det gör vi i dag.
    Något har hänt med barnens matkultur.

  219. Nu kommer den unga generationen.
    Det är "Hela Sverige bakar".

  220. På sin hemsida har Coop en serie
    filmer om barn som lagar mat.

  221. Och vi har "Junior Masterchef".

  222. Vad kommer de att göra med maten?
    Förmodligen något helt annat än vi.

  223. Tack ska ni ha.

  224. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Från klimp till kalaspuffar

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström berättar om barnens perspektiv och roll i den svenska matkulturen. Dagens ganska romantiska syn på barn och måltider står i kontrast till hur verkligheten såg ut på den tiden då barnen skötte elden och kom in tidigt i köksarbetet. Först med vissa innovationer, t.ex. el- och gasspisen, kunde barnens arbetskraft frigöras till förmån för skolgång. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Hushåll och livsstil, Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Barn, Barnmat, Etnologi, Kosthåll, Mat, Matlagning, Matvanor, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Från klimp till kalaspuffar

Avsnitt 1 av 5

Etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström berättar om barnens perspektiv och roll i den svenska matkulturen. Dagens ganska romantiska syn på barn och måltider står i kontrast till hur verkligheten såg ut på den tiden då barnen skötte elden och kom in tidigt i köksarbetet. Först med vissa innovationer, t.ex. el- och gasspisen, kunde barnens arbetskraft frigöras till förmån för skolgång. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Avsnitt 2 av 5

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Barnmat - hur gör man?

Avsnitt 3 av 5

Journalisten Christian Daun beskriver barn och mat som ett veritabelt minfält. Som förälder begränsas dina matvanor av budget, tid, allergier och intressen, och du påverkas av matlarm, moralister och tyckare som skapar förväntningar. Dessutom är barns eskalerande rädsla för det som är nytt avgörande för hur de vågar smaka på nya saker och utveckla sitt ätande. Christian Daun ger även exempel på frukostar som barn äter på olika platser i världen - från majsgröt i Malawi till grovrivet chokladströssel i Nederländerna. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Får vi cancer av allt?

Avsnitt 4 av 5

Nästan dagligen ljuder matlarmet, men har du anledning att bli så rädd som medierna vill? Fysioterapeuten, författaren och bloggaren Jacob Gudiol menar att nästan alla larm är trams. Här berättar han om undersökningarna som larmar och hur de är genomföra och tolkade. Som exempel tar han en undersökning som pekade på att clementiner innehöll spårämnen av ett bekämpningsmedel som kunde vara farligt - om du åt ett kilo clementiner om dagen i ett år, med skalet på! Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Tjocksnack och träningshets

Avsnitt 5 av 5

Psykologen Carolina Lunde forskar om kroppsuppfattning. Hon berättar om vilka föreställningar som finns om kroppen, och om de bilder vi möts av hela tiden - bilder som utgår från ett snävt och orealistiskt kroppsideal. Hon pratar om "fat talk", eller tjocksnack - ett vanemässigt kommenterande om hur man ser ut som kan få stora konsekvenser för hur man känner inför sig själv. Och ofta är det ångesten istället för lusten som är drivkraften för kostvanor och träning. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En diet kan rädda världen

Matkonsumtion är en klassfråga. Christopher JL Murray vid universitetet i Washington berättar här om sin forskning som bland annat visar en stor överkonsumtion hos rika. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss