Titta

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Om UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Konsumentföreningen Stockholm håller varje år ett seminarium med fokus på mat och hälsa. 2016 var temat barn, mat och hälsa. Olika föreläsare berättar om ämnet ur sina olika perspektiv - allt från vetenskap med handfasta kostråd till matlarm och medias förmåga att påverka konsumenterna. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa: Bästa bränslet för barnDela
  1. Du är överläkare på Södersjukhuset,
    och du forskar också. Om vad?

  2. Om hur faktorer under fosterlivet och
    spädbarnsåren påverkar senare hälsa.

  3. Spännande!
    Forskar många om det på KI?

  4. Den forskningen ökar i hela världen.

  5. Man undersöker näringen i foster-
    livet och sjukdomar senare i livet.

  6. Jättespännande! Jag hörde talas
    om dig i Almedalen. En bekant sa:

  7. "Du måste lyssna
    på en klok barnläkare!"

  8. Då lade jag ditt namn på minnet,
    och nu är du här.

  9. Vi är väldigt glada över det.

  10. Först ska vi höra vad några barn
    tycker är nyttig och onyttig mat.

  11. Sen ska Anna-Karin prata om "bästa
    bränslet för barns kropp och knopp".

  12. Vi ska se om våra barn håller med.

  13. Mycket grönsaker
    och en bra proteinkälla-

  14. -och inte så mycket av samma sort
    utan varierad mat.

  15. Grönsaker och kött.

  16. Grönsaker och varierad mat
    helt enkelt.

  17. Jag tror att det är frukt och grön-
    saker. Det är mycket vitaminer i det.

  18. Jag vet inte...

  19. Som Agnes säger är grönsaker nyttiga,
    där finns vitaminer och mineraler.

  20. Det är nyttigt, och man blir stark.

  21. Man säger ju
    att man blir stark av spenat.

  22. Kanske godis...

  23. Jag tror att det är typ hamburgare.

  24. Om man äter nåt många gånger liksom.

  25. Pizza är onyttigt har jag hört. Ost är
    onyttigt, och det finns på pizza.

  26. McDonald's, Burger King,
    hamburgare över huvud taget.

  27. Mycket fett, mycket socker...

  28. -Och inga grönsaker.
    -Ja, det är onyttigt.

  29. Det kan vara båda,
    men tyvärr är det den onyttiga-

  30. -eftersom kroppen vill ha sötman
    som finns i socker.

  31. Jag tycker nog onyttig,
    men det är inte så bra att äta det.

  32. Jag gillar också nyttig mat-

  33. -men onyttig är godast.

  34. Jag tycker nyttigt är godast,
    men jag vet inte varför.

  35. Men det tycker jag i alla fall.

  36. Om man tillagar det bra
    kan nyttig mat vara godare.

  37. Anna-Karin, nu har vi hört
    vad barnen tycker. Nu är det din tur.

  38. Jag är jätteglad över att vara här.
    Det här var fantastiska intervjuer.

  39. Jag har valt att prata utifrån ett
    helhetsperspektiv på barn och mat.

  40. Det näringsmässiga
    täckte barnen in alldeles utmärkt.

  41. Jag ska bara repetera sen vad de sa.

  42. Vi kommer att prata
    om det friska barnet här i kväll.

  43. Vid många sjukdomar
    är kosten av stor betydelse.

  44. Familjer som har ett barn med en sån
    sjukdom behöver hjälp av sjukvården.

  45. Det kan man inte greja hemma,
    man måste få professionell hjälp.

  46. Vi pratar främst
    om det friska barnet.

  47. Barn härmar vuxna,
    så lär vi oss att bli människor.

  48. Så lär vi oss prata,
    så lär vi oss äta.

  49. Det sitter flera hundra personer här.

  50. Var och en av er har erfarenheter
    som präglar er jättemycket-

  51. -vad gäller mat och som föräldrar.

  52. Om man ska få barnen
    att äta det man tycker-

  53. -ska man fundera på sin inställning
    till mat, för barn härmar vuxna.

  54. Jag försökte hitta en bild för att
    illustrera Problemet. Folk frågar:

  55. "Vad är det största problemet som du
    som barnläkare ser med barn och mat?"

  56. Man kan tänka på socker och fett-

  57. -men det största problemet är
    att många ser mat som ett problem-

  58. -för det kommer att prägla
    barnens syn på mat.

  59. Då tappar man det som är så underbart
    med mat: lusten och matglädjen.

  60. Barn kan inte äta bara för att det
    är nyttigt, det måste vara lustfyllt.

  61. Man kan även göra
    det enkla lustfyllt:

  62. Barnen kan vara delaktiga, man dukar
    fint, man gör en fest i vardagen.

  63. Det är enklare än man tror,
    om man inte ser mat som ett problem.

  64. Jag ger råd,
    men det ska man akta sig lite för.

  65. När jag började arbeta som barnläkare
    för 15 år sen sa en äldre kollega:

  66. "Om man säger till en förälder
    att deras barn uppnår bästa hälsa"-

  67. -"genom att stå oavbrutet på händer
    i en månad"-

  68. -"då är det många föräldrar som
    gör allt för att det här ska ske."

  69. Men när vi som professionella
    ger rådgivning åt vuxna-

  70. -blir det ofta som för latmasken,
    det händer inte mycket.

  71. Som tur är vill vi
    det allra bästa för våra barn.

  72. Det är ofta det bästa även för
    vuxna, åtminstone beträffande kost.

  73. Där har vi fått en fantastisk hjälp.

  74. Jag blev helt lyrisk när jag såg
    den här bilden från Livsmedelsverket.

  75. Min uppfattning var tidigare
    att kostråd är lite krångliga.

  76. Det ska vara vissa sorters fett
    och si och så mycket.

  77. Den fina med bilden
    är att den sammanfattar-

  78. -hur man kan göra rätt
    utan att krångla till det.

  79. Jag ska gå igenom den,
    för några punkter skiljer...

  80. Det här är råd riktade till vuxna.

  81. Nästan allt stämmer på barn,
    men inte allt.

  82. Alla behöver äta mer grönsaker, frukt
    och bär. Det fattade barnen vi såg.

  83. Livsmedelsverket rekommenderar att
    barn äter fisk tre gånger i veckan.

  84. Nötter och frön kan vara lite luriga.

  85. Man kan lätt sätta dem i halsen
    om man inte mixar dem-

  86. -och nötallergi är den allra
    vanligaste allergin hos skolbarn.

  87. Mer om det senare.

  88. Rörelse i vardagen är jätteviktigt
    för alla barn. Jag ska ge tips sen.

  89. "Byt till fullkorn." Fullkorn
    är fantastiskt på många sätt-

  90. -men bland de allra minsta
    ser vi ibland-

  91. -att föräldrar
    ger barnen för mycket fullkorn.

  92. Det lilla barnets mage
    klarar inte särskilt mycket fullkorn.

  93. Hur mycket klarar mitt barn utan
    att få ont i magen och förstoppning?

  94. I det avseendet
    skiljer sig barn från vuxna.

  95. "Nyttiga matfetter", det är lurigt, men
    jag vill lyfta fram rapsoljan.

  96. Den är nyttig och har bra fettsyror.

  97. Jag använder också mycket olivolja,
    och den innehåller ju antioxidanter.

  98. Men glöm inte att vi får äta
    mättade fetter också.

  99. Lite smör för smakens skull
    förhöjer många livsmedel.

  100. "Magra mejeriprodukter",
    det är en luring.

  101. Det finns
    hur många magra yoghurtar som helst-

  102. -som innehåller massor med socker.

  103. Jag såg reklam för en drickyoghurt
    på 250-300 milliliter:

  104. "Nu med lägre sockerhalt. Bara 4 %."

  105. Om ett barn dricker en sån yoghurt-

  106. -har det ätit hälften av allt socker
    som det får äta den dagen.

  107. En naturell yoghurt med lite högre
    fetthalt eller en sockrad med lägre?

  108. Välj den naturella med högre.

  109. Alla behöver äta
    mindre av rött kött och chark.

  110. Sen vill jag lyfta
    det här med salt och socker.

  111. Jag har ingenting emot halvfabrikat-

  112. -men i många halvfabrikat
    är det mycket salt och socker.

  113. Många köper kanske
    vanlig taco-krydda.

  114. Taco-krydda innehåller
    22 % socker och 17 % salt.

  115. Det är därför man blir
    så törstig av tacos.

  116. Man kan ta vanliga kryddor i stället.

  117. Och alkohol ska ju inga barn dricka.

  118. En vanlig konsultationsorsak
    på bland annat barnläkarmottagningar-

  119. -är föräldern som säger:

  120. "Mitt barn äter ingenting. Jag
    står inte ut. Jag måste ha hjälp."

  121. Det är jättevanligt.

  122. Man tittar på barnets tillväxtkurva.

  123. Det kan vara en treåring som äter
    en köttbulle och en halv potatis-

  124. -men tillväxtkurvan är normal.
    Det är ett friskt barn.

  125. Hur kan det komma sig
    att det här barnet växer?

  126. Barnet småäter kanske
    mellan måltiderna-

  127. -eller får jättestora mellanmål.

  128. Ett mellanmål
    ska inte vara en hel måltid.

  129. Det kan vara
    en liten smörgås eller en frukt.

  130. Om barnet inte äter vid måltiderna
    får man fundera på varför.

  131. Flytande kalorier
    är också hemskt vanligt.

  132. De flesta föräldrar
    är jättemedvetna om-

  133. -att läsk och saft inte är nåt
    som man ska ge barnen ofta.

  134. Men det är vanligt att 1 1/2-åringar
    dricker tre flaskor välling.

  135. Det är cirka 700 milliliter välling.

  136. Det är barnets halva kaloribehov
    den dagen.

  137. Då är det inte så konstigt
    att det inte äter mat.

  138. Om man vill få dem att äta mer, för
    det är jobbigt när de petar i maten-

  139. -då vill jag rekommendera rörelse,
    gärna ute, det höjer aptiten mycket.

  140. Det behövs
    inga krångliga aktiviteter-

  141. -det kan räcka att gå till lekparken.

  142. I media pratar man mycket mer
    om barnen som äter för mycket.

  143. Praktiskt nog är det bara
    en enda sak ni behöver minnas:

  144. För mycket mat och för lite mat
    behandlas i princip likadant.

  145. Man ska minska barnets småätande-

  146. -ta bort flytande kalorier,
    särskilt läsk, saft och juice-

  147. -och man ska öka mängden rörelse.

  148. Föräldrar till barn i början
    av tonåren kan tycka-

  149. -att barnen äter alldeles för mycket.

  150. Men de har kanske en period av snabb
    tillväxt, då behöver de äta mycket.

  151. Jag blev närmast lyrisk över de här
    bilderna från Statens medieråd.

  152. De handlar om hur vi förhåller oss
    till skärmar när vi är med våra barn.

  153. Jag är rädd för att måltiderna
    ser ut så här i många familjer.

  154. Så ser det ut hemma hos mig om inte
    jag gör allt för att bekämpa det.

  155. De som tittar på skärmar när de äter,
    de äter snabbare-

  156. -och märker inte när de blir mätta-

  157. -och de blir sugna på onyttig mat-

  158. -särskilt om de tittar på tv-program där
    man äter onyttig mat.

  159. Måltider ska vi äta tillsammans.

  160. Då ska det vara tillsammans
    på riktigt och utan skärm.

  161. Som föräldrar har vi ett ansvar.

  162. Vi lär våra barn
    hur man går över gatan-

  163. -och annat som är viktigt för hälsan-

  164. -och vi har ett ansvar
    att lära ut bra matvanor-

  165. -genom att låta barnen följa med
    och handla, hur jobbigt det än är.

  166. Att gå till affären en fredags-
    eftermiddag med en gnällig sexåring-

  167. -det är inte jättekul, men det är
    en jätteviktig del av barnuppfostran.

  168. Bilden med flickan och chipspåsarna tog
    en bekant i lördags-

  169. -inför Mello-finalen.

  170. Han testade sin fyra-femåring.

  171. Han fyllde hela kundvagnen
    med chipspåsar. Skulle hon reagera?

  172. Hon blev helt chockad.

  173. Hon hade nåt slags uppfattning om hur
    mycket onyttigheter som är rimligt.

  174. Några ord
    om allergier och intoleranser:

  175. Att vara allergisk
    påverkar livskvaliteten jättemycket.

  176. Det påverkar hur man umgås med
    kompisar, hur det är att gå på kalas.

  177. Det finns många barn som tror att
    de är allergiska utan att de är det.

  178. De kanske var allergiska
    när de var små, mot mjölk eller ägg.

  179. De har kanske reagerat mot nån nöt
    under pollensäsongen-

  180. -men ingen har kollat upp
    om de fortfarande är allergiska.

  181. En avhandling från Linköping
    visade just det här:

  182. Barnen är inte
    så allergiska som de tror.

  183. Och diagnosen allergi går inte
    att ställa med nåt enkelt test.

  184. Om man inte har symtom
    är man inte allergisk-

  185. -oavsett vad blodprov och pricktest
    visar. Det är ett viktigt budskap.

  186. Allt fler vuxna
    utesluter gluten ur maten.

  187. Att utesluta gluten ur ett barns kost är
    dyrt och krångligt-

  188. -och kan påverka
    vilken näring de får i sig.

  189. Man kanske måste byta ut det mot ris,
    och det är inte bra.

  190. Om ni tror att ert barn
    mår bra av att inte äta gluten-

  191. -måste en barnläkare ta reda på
    om ert barn är glutenintolerant.

  192. Om ni tar bort gluten ur maten-

  193. -kan vi inte upptäcka
    om barnet är glutenintolerant-

  194. -för då är det redan behandlat.

  195. En sista sak om intoleranser:

  196. Barn före skolåldern är
    i princip aldrig laktosintoleranta.

  197. Ni kan sluta lägga pengar
    på låglaktosprodukter.

  198. Laktosintolerans
    är inte samma sak som mjölkallergi.

  199. Vid mjölkallergi är man allergisk mot
    mjölkproteinet, då tål man inte smör.

  200. Småbarn är inte laktosintoleranta,
    bröstmjölk är mycket laktosrikt.

  201. För att sammanfatta:

  202. Barn gör som vi. Om ni behåller
    matglädjen, så gör barnen det.

  203. Se inte maten som ett problem,
    gör det bästa av det.

  204. Lär barnen bra matvanor, ta med dem
    när ni lagar mat och när ni handlar.

  205. Ät era måltider tillsammans,
    helst utan skärmar.

  206. Och följ
    Livsmedelsverkets busenkla kostråd.

  207. Då blir det rätt.
    Ni behöver inte krångla till det.

  208. Om ni tror att ert barn är allergiskt
    kontakta läkare.

  209. Det påverkar livskvaliteten,
    att man tror att man är allergisk.

  210. Rör er 60 minuter per dag, och gör
    nåt pulshöjande tre gånger i veckan.

  211. Då blir man hungrig
    men går inte upp i vikt.

  212. Och jag måste säga det en sista gång:
    behåll matglädjen. Tack för mig.

  213. Jag tog med mig några halvfabrikat,
    såna som man ibland skäller på.

  214. Unga föräldrar håller ibland på
    att slita ihjäl sig-

  215. -för att all mat
    ska vara lagad från grunden.

  216. Man jäktar i stället för
    att kanske ta nån genväg.

  217. Konsum har faktiskt
    propagerat för det.

  218. Man kan ta en genväg
    och äta i lugn och ro.

  219. Jag ska fråga dig...
    - Ni ska få se innehållet.

  220. Jag tänkte kolla läget lite grann.

  221. Det är inte exakt den här-

  222. -men det är panerad fiskfilé
    med "crisp".

  223. Det är lite tjockare och större bitar
    än vanliga fiskpinnar.

  224. Är det nånting man kan bjuda barnen
    på? Man stoppar bara in dem i ugnen.

  225. -Hur lång tid ska de vara i ugnen?
    -Fisk-crisp tar cirka 20 minuter.

  226. Det kan man absolut
    bjuda sina barn på.

  227. Då blir ju det
    en av veckans tre fiskar.

  228. Men jag kan bli lite deppig av
    att bara hälften är fisk.

  229. Jag panerar fisken själv. Färsk eller
    upptinad fisk går snabbt att steka.

  230. Då får man nästan 100 % fisk, och det
    blir så mycket godare. Panko-panerat.

  231. Den här innehåller palmolja,
    oklart hur mycket.

  232. Palmolja är ju ett mättat fett, som
    bidrar till skövling av regnskogar.

  233. -Den kan vara certifierad.
    -Ja, men det står inte.

  234. De har tillsatt extra gluten, och det
    kan man fundera på om man behöver.

  235. Man kan servera lite grönsaker till.
    Fiskpinnar får absolut godkänt.

  236. Bra! Här har vi en pesto.
    Pasta och pesto, vad tror du om det?

  237. Pastan tar sju minuter,
    och så i med peston-

  238. -och kanske lite riven ost på.

  239. Pasta och pesto är gott, men det
    kan bli en proteinfattig måltid.

  240. Men om man inte är vegetarian
    brukar man få i sig nog med protein.

  241. Jag fick veta att jag skulle prata
    om de här halvfabrikaten.

  242. Jag gick nästan i "pesto-fällan"
    när jag ordnade barnkalas.

  243. Det skulle komma en cashewnöts-
    allergisk tjej, så jag var supernoga.

  244. Jag köpte pesto, men inte tänkte jag
    på att det var cashewnötter i den.

  245. Som tur var upptäckte jag det
    innan hon hann ta för sig.

  246. Cashewnötter har man inte
    i hemlagad pesto.

  247. Cashewnötter
    gömmer sig lite varstans.

  248. Vad tror du
    om makrill i tomatsås på en smörgås?

  249. Jag tycker att makrillfilé
    i tomatsås är toppen.

  250. -Det är väl ett helfabrikat?
    -Ja, vi kan kalla det helfabrikat.

  251. Det är en fet och bra fisk
    med jättebra fettsyror: omega-3.

  252. Veckans andra fisk.

  253. 13 % tomatpasta - inga konstigheter,
    och inget socker, vilket jag trodde.

  254. Saltmängden
    är jag lite osäker på här.

  255. Det ska inte vara för mycket salt
    till de minsta barnen.

  256. Om det var pyttelite socker i tomat-
    såsen, en nypa kan förhöja smaken...

  257. -Hade du dissat den, då?
    -Nej, inte om det var pyttelite.

  258. Jag tror att vi har tid
    att ta två produkter till.

  259. Köttbullar är nåt som många tar till
    när man har lite brådis.

  260. Här ser vi ingredienserna,
    vad tycker du om dem?

  261. Att trilla köttbullar själv tar tid.

  262. Man värmer dem och serverar med till
    exempel frysta grönsaker och potatis.

  263. Det är helt okej.
    Barn behöver fullvärdiga proteiner.

  264. Animaliska proteiner är det enklaste
    sättet att få fullvärdiga proteiner.

  265. Socker hamnar ganska långt ner
    i ingredienslistan.

  266. Färdiga köttbullar
    är inget sött livsmedel.

  267. Saltmängden gör att det inte är lämplig
    mat för barn under ett år.

  268. Deras njurar är inte mogna,
    så de kan inte äta såna halvfabrikat.

  269. Många undrar varför det är druvsocker
    i. Det finns väl här också? Ja.

  270. Man har pyttelite druvsocker
    för att de ska få färg.

  271. Det står ofta
    i ingrediensförteckningar.

  272. Det står
    att det är 1 % socker och 1,6 % salt.

  273. Sen har vi klassikern fiskbullar
    i hummersås, det gav jag mina barn.

  274. -Vad tycker du om den?
    -Nu fick vi fisk nummer tre.

  275. Fisk är ett bra protein,
    och det är miljömässigt hållbart.

  276. Återigen har vi en maträtt
    där bara lite drygt hälften är fisk.

  277. För övrigt är det inga konstigheter,
    förutom möjligen saltet igen.

  278. De flesta halvfabrikat verkar vara
    mer saltade än hemlagad mat.

  279. Vad är problemet?

  280. Mängden salt som befolkningen äter
    styr blodtrycket i befolkningen.

  281. Blodtrycket styr risken
    för hjärt-kärlsjukdom och stroke.

  282. Det finns nog
    en programmeringseffekt:

  283. Mycket salt tidigt, högt blodtryck
    tidigt - och sen kanske mycket högt.

  284. Det låter nästan
    som om detta är repeterat.

  285. Konsumentföreningen Stockholm
    vill minska saltmängden i färdigmat.

  286. 75 % av saltet vi äter kommer från
    färdigmat, 25 % tillsätter vi själva.

  287. Det vi gör hemma
    är inte det stora problemet.

  288. Det börjar bli bättre, men det går
    alldeles för sakta. Så var det sagt.

  289. Jag är blodtrycksforskare, så därför har
    jag en liten "hang-up" på saltet.

  290. Där ser vi. Då så...

  291. Den här maten kan man äta när man
    inte orkar laga mat från grunden.

  292. Vi ska behålla glädjen och signalera
    till våra barn att mat är roligt.

  293. Att äta tillsammans och
    göra barnen delaktiga är det viktiga.

  294. Tusen tack, Anna-Karin!

  295. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Bästa bränslet för barn

Avsnitt 2 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Barn, Barnmat, Mat, Matlagning, Matvanor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Från klimp till kalaspuffar

Avsnitt 1 av 5

Etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström berättar om barnens perspektiv och roll i den svenska matkulturen. Dagens ganska romantiska syn på barn och måltider står i kontrast till hur verkligheten såg ut på den tiden då barnen skötte elden och kom in tidigt i köksarbetet. Först med vissa innovationer, t.ex. el- och gasspisen, kunde barnens arbetskraft frigöras till förmån för skolgång. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Avsnitt 2 av 5

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Barnmat - hur gör man?

Avsnitt 3 av 5

Journalisten Christian Daun beskriver barn och mat som ett veritabelt minfält. Som förälder begränsas dina matvanor av budget, tid, allergier och intressen, och du påverkas av matlarm, moralister och tyckare som skapar förväntningar. Dessutom är barns eskalerande rädsla för det som är nytt avgörande för hur de vågar smaka på nya saker och utveckla sitt ätande. Christian Daun ger även exempel på frukostar som barn äter på olika platser i världen - från majsgröt i Malawi till grovrivet chokladströssel i Nederländerna. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Får vi cancer av allt?

Avsnitt 4 av 5

Nästan dagligen ljuder matlarmet, men har du anledning att bli så rädd som medierna vill? Fysioterapeuten, författaren och bloggaren Jacob Gudiol menar att nästan alla larm är trams. Här berättar han om undersökningarna som larmar och hur de är genomföra och tolkade. Som exempel tar han en undersökning som pekade på att clementiner innehöll spårämnen av ett bekämpningsmedel som kunde vara farligt - om du åt ett kilo clementiner om dagen i ett år, med skalet på! Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Tjocksnack och träningshets

Avsnitt 5 av 5

Psykologen Carolina Lunde forskar om kroppsuppfattning. Hon berättar om vilka föreställningar som finns om kroppen, och om de bilder vi möts av hela tiden - bilder som utgår från ett snävt och orealistiskt kroppsideal. Hon pratar om "fat talk", eller tjocksnack - ett vanemässigt kommenterande om hur man ser ut som kan få stora konsekvenser för hur man känner inför sig själv. Och ofta är det ångesten istället för lusten som är drivkraften för kostvanor och träning. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Mer grönt i skolan

Hur man får skolelever att äta mer grönsaker? Brian Wansink från Cornells universitet berättar här hur han förändrat designen i skolmatsalen och ändrat placeringen av grönsaker och mjölk så att ungdomarna tar mer nyttiga alternativ när det är dags för lunch. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss