Titta

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Om UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Konsumentföreningen Stockholm håller varje år ett seminarium med fokus på mat och hälsa. 2016 var temat barn, mat och hälsa. Olika föreläsare berättar om ämnet ur sina olika perspektiv - allt från vetenskap med handfasta kostråd till matlarm och medias förmåga att påverka konsumenterna. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa: Får vi cancer av allt?Dela
  1. "Ger allting cancer?"
    Det är ett ganska vanligt uttryck.

  2. Det kommer ett larm och så säger
    folk: "Ja, men allt ger cancer."

  3. Jag sökte på "cancer"
    på Aftonbladet och Expressen.

  4. Det här är långtifrån allt.

  5. Den här är bäst:
    "Ät allt - men på egen risk".

  6. Ett par forskare
    ville titta på frågan-

  7. -så de tog en populär kokbok i USA
    och de vanligaste ingredienserna.

  8. Sen sökte de igenom
    medicinska databaser-

  9. -för att se om det verkligen är så.
    Hur mycket är kopplat till cancer?

  10. De fick de här resultaten.
    Vi kan ta vin, som är överst.

  11. Då ser vi att tre, fyra studier visar
    att det ökar risken för cancer-

  12. -och ungefär lika många visar
    att det minskar risken för cancer.

  13. Hur kommer det sig? Man tänker alltid
    att studier ska visa hur det är.

  14. Hur kan det vara såna här skiftande
    resultat? Vi behöver lite bakgrund.

  15. Men innan vi går vidare...
    Ser alla bacon som ligger i mitten?

  16. Det ligger alltid åt höger. Det ökar
    alltså risken konsekvent i studier.

  17. Det är det som behövs när vi ska dra
    slutsatser inom vetenskapen.

  18. Man behöver flera studier
    som alla pekar åt samma håll-

  19. -eller i alla fall sammanslaget
    ger en tendens i en viss riktning.

  20. Ett exempel
    där det inte är så här är mjölk.

  21. Ett stort larm
    för ungefär 1 1/2 år sen.

  22. En svensk studie visade att mycket
    mjölk gav högre risk att dö tidigt.

  23. Kurvan från den studien ser ni nere
    till vänster med det röda strecket.

  24. Det är ganska solklart.

  25. Mer mjölk ger ökad risk.
    Det går uppåt.

  26. Ovanför ser ni resultatet
    från en annan studie.

  27. Den är inte utförd i Sverige, utan
    den är utförd i England eller USA.

  28. Där hittade man precis motsatsen.

  29. De som drack mer mjölk
    hade lägre risk.

  30. Hur kommer det sig då
    att det ser ut så här?

  31. När det kommer till vetenskapliga
    studier har man en form av hierarki.

  32. När vi pratar om evidens brukar man
    synliggöra det i en sån här pyramid.

  33. Överst har vi översiktsartiklar.

  34. Det är när forskare gör en djup-
    dykning i forskningen på ett område-

  35. -försöker summera allt och säger:
    "Det här är vad vi vet just nu."

  36. "Det pekar mot det här.
    Summerar vi allt, så går det ditåt."

  37. Det är de här studierna
    man egentligen ska bry sig om.

  38. Under det har vi en annan typ av
    studie där man ändrar på folks vanor.

  39. Det klassiska är
    att ge placebopiller och läkemedel-

  40. -och se vem som lever längst.

  41. Det är inte alltid så enkelt när det
    gäller kost, men det går till så.

  42. Under har vi en annan form av studie.

  43. Observationsstudier
    eller kohortstudier.

  44. Det innebär att vi inte ändrar nåt i
    folks vanor, utan vi observerar bara.

  45. I mjölkstudierna har man bett folk
    berätta hur mycket mjölk de dricker.

  46. Sen har man följt dem i 10, 15 eller
    20 år. Det är olika i olika studier.

  47. Då ser man om de som dricker mer
    mjölk lever längre eller kortare tid.

  48. Studierna har stora problem.
    Dels vet folk inte vad de äter.

  49. Det låter absurt, men ni kan nog inte
    säga vad ni åt för en vecka sen.

  50. Man tror sig bara veta vad man äter.
    Ett annat stort problem är...

  51. Uppsalastudien visade
    att risken för frakturer var högre-

  52. -när man drack mycket mjölk.
    Det går emot vad folk tror.

  53. Bilden som många har är ju
    "mjölk ger starka ben".

  54. Men det skulle kunna vara så att folk
    som har benskörhet i släkten-

  55. -känner till "mjölk ger starka ben"-

  56. -och medvetet
    dricker mer mjölk än andra.

  57. När vi sen följer dem i 10-15 år
    får de trots det fler frakturer.

  58. Kanske för att de hade sämre gener.

  59. De fick frakturer TROTS ATT de drack
    mer mjölk, inte PÅ GRUND AV det.

  60. De här studierna är inte
    lika tillförlitliga.

  61. Man ska inte hänga upp sig
    på EN studie.

  62. Det lila och blå skippar vi. Det
    gröna har jag bara tänkt ta upp...

  63. Det är bra att veta att en forskares
    eller en experts uttalande-

  64. -nästan inte är nåt värt
    evidensmässigt.

  65. Forskaren ska berätta vad sakerna
    i toppen har dragit för slutsatser.

  66. I media säger en expert ofta en sak
    och en expert säger en sak.

  67. Den ena "experten" säger egentligen
    inte sakerna i toppen-

  68. -utan han eller hon säger bara
    vad han eller hon tycker.

  69. Det är inte mycket mer värt än när en
    random person säger vad den tycker.

  70. Vilka typer av studier
    når ut till allmänheten?

  71. I den här studien har man tittat på
    vetenskapliga tidskrifter i världen-

  72. -och försökt titta på vilka typer
    av studier som publiceras.

  73. Nästan 40 % är RCT, har jag skrivit.
    Det är studierna med pillren.

  74. Vi säger åt folk att dricka mer eller
    mindre mjölk och ser vad som händer.

  75. 40 % av alla studier som publiceras
    är av den typen - bättre evidens.

  76. Hälften är den typen av studier där
    vi bara följer och observerar folk.

  77. Men när media rapporterar om det här
    är fördelningen en helt annan.

  78. De bättre studierna har fått
    mycket mindre plats: 17 %.

  79. De sämre studierna har fått
    mycket större svängrum.

  80. Fler rubriker kommer
    från sämre studier.

  81. Dessutom...
    Ni ser den lilla extra texten.

  82. Dessutom tar media
    de sämsta av de sämre studierna.

  83. De väljer inte de stora
    observationsstudierna-

  84. -utan de väljer de små studierna som
    är sämre kontrollerade än normalt.

  85. När man har en design
    som har sina brister från början-

  86. -och inte är noga med att mäta saker,
    då börjar resultaten hoppa.

  87. Då får vi rubriker som motsäger
    varandra och stora effekter-

  88. -när det inte är nånting egentligen,
    om man hade gjort studien bättre.

  89. Vi får en snedvridning
    mellan vad vetenskapen säger-

  90. -och vad som rapporteras i media. Det
    ger inte mycket rubriker att skriva:

  91. "Studien visar det
    vi i princip redan visste."

  92. Så ser det ju ut egentligen.
    I vetenskapen bygger man vidare.

  93. Det är sällan
    hundra studier visar samma sak-

  94. -och sen säger en studie
    att det är tvärtom.

  95. Men det är så
    man blir matad oftast i media.

  96. Vi hoppar tillbaka till den här, då.

  97. 39 % av alla studier som hade gjorts
    på de här ingredienserna-

  98. -hade visat på ökad risk för cancer.
    33 % hade visat på minskad risk.

  99. Så ni ser
    att det pekar åt båda hållen.

  100. Det var i princip alltid
    svaga effekter.

  101. Med en svag effekt menas att det
    inte är några större saker som sker-

  102. -även om det skulle vara sant.

  103. Det här är inte bara medias fel,
    även om det lät så.

  104. Det här är den stora studien från
    Uppsala som fick mycket rubriker-

  105. -både i media och i sociala medier.
    Man ska akta sig för mjölk.

  106. Förra året publicerades
    en översiktsartikel.

  107. Det här till vänster var
    i mitten på pyramiden.

  108. Det kom en studie som var i toppen,
    där man summerade all forskning.

  109. I den fann man inget samband mellan
    högt mjölkintag och ökad dödlighet.

  110. Vissa forskare som var med
    i den första studien-

  111. -var också med i sammanställningen.

  112. Men när studien släpptes kom inte ens
    en pressrelease från universitetet.

  113. Om inte universitetet berättar
    om studien-

  114. -är det väldigt mycket begärt
    att journalisterna ska hitta den.

  115. Så vi har en studie med hög evidens-

  116. -som universitetet inte ens berättar
    om och som inte når ut nånstans.

  117. Och så har vi en
    med lite mindre evidens-

  118. -som inte går hand i hand med alla
    tidigare studier, som får rubriker.

  119. Men om nåt verkligen ökar risken för
    sjukdom, hur mycket ska man bry sig?

  120. Absolut risk kontra relativ risk är
    koncept som är bra att känna till.

  121. Det här är påhittade siffror. Jag har
    ljugit ihop dem för föreläsningen.

  122. Vi kan tänka oss att folk som sover
    ganska bra har en enprocentig risk-

  123. -för att råka ut för en hjärt- och
    kärlsjukdom, eller en hjärtattack.

  124. Och folk som sover dåligt
    har 2 % risk.

  125. Då blir rubrikerna att risken
    för hjärtattack är dubbelt så stor-

  126. -om du sover dåligt.

  127. Det är den relativa skillnaden
    mellan de två grupperna av människor.

  128. Fast den absoluta risken att få
    en hjärtinfarkt om du sover dåligt-

  129. -är fortfarande bara 2 %.

  130. Och ökningen i procentenheter är 1 %.

  131. Om du börjar sova bra
    försvinner ju inte risken.

  132. Skillnaden i risk mellan grupperna
    är 1 %.

  133. Påhittade värden, men de visar
    absolut och relativ risk.

  134. I media säger de ofta att nåt
    ökar risken för cancer med 40 %.

  135. Det låter illa, men om cancerrisken
    från början var 1 på miljonen-

  136. -så är 4 på miljonen fortfarande en
    liten risk. Förlåt, 1,4 på miljonen.

  137. Vi tar processat kött,
    som vi fick rubriker om.

  138. Ät inte processat kött bara för
    det här, men bli inte rädd för saker.

  139. Det finns orsaker till att inte äta
    processat kött, men var inte rädda.

  140. Det är mycket siffror.
    Den relativa riskökningen-

  141. -när man äter 50-100 g extra
    processat kött per dag-

  142. -är enligt olika studier
    15-30 % ökning i cancerrisk.

  143. För koloncancer - cancer i tarmarna.
    Det är en vanlig cancersort.

  144. Den absoluta risken för att du ska få
    det här när du är 50 år är 1,8 %.

  145. Nästan två av hundra personer
    får koloncancer-

  146. -om de lever när de är 50 år
    och man följer dem resten av livet.

  147. Vi tänker oss en person som äter
    100 g extra processat kött varje dag.

  148. Den här personen kommer att öka sin
    absoluta risk upp till ungefär 2,5 %.

  149. Risken har ökat från 1,8 % till 2,5 %
    med 100 g processat kött per dag.

  150. Det är en ganska stor mängd
    processat kött.

  151. Den absoluta risken
    har faktiskt inte ens ökat med 1 %.

  152. Du kan få tarmcancer trots att du
    inte äter processat kött-

  153. -och du kan klara dig trots att du
    äter processat kött.

  154. Så man behöver inte bli livrädd
    för bacon.

  155. Man kan vara medveten om att det inte
    är bra mat och välja det lite mindre-

  156. -men man behöver inte
    bli rädd för det.

  157. Jag har förklarat varför nåt
    verkar vara jättebra i media en dag-

  158. -och sen helt plötsligt
    är det jättefarligt.

  159. Det är sällan så det sker.

  160. Vi har mycket kunskap från början,
    och sen bygger en ny studie på det.

  161. Ibland sticker den ute lite på grund
    av dålig design eller försöksgruppen-

  162. -men överlag blir det ungefär samma
    slutsatser som tidigare.

  163. Men i media verkar det skifta
    väldigt mycket.

  164. Men alla larm som kommer,
    ska man läsa allting som trams?

  165. Jag tycker faktiskt det. Påhittad
    siffra igen, jag har ingen statistik.

  166. Det beror på hur man räknar larm
    på Facebook kontra i tidningar.

  167. På Facebook är det ännu värre,
    men nånstans är det faktiskt så här.

  168. Vi behöver inte bry oss så mycket,
    för det är nästan alltid överdrifter-

  169. -eller till och med ofta rena lögner.

  170. Nåt som ofta missas är dosfrågan.
    Det här kom upp innan jul, så klart.

  171. Vi ska akta oss för clementiner, för
    de har spår av ett bekämpningsmedel-

  172. -som man säger ska vara farligt.

  173. Men hur mycket av bekämpningsmedlet
    brukar finnas på clementinerna?

  174. Och hur mycket clementiner äter vi?
    Är det farligt för våra barn?

  175. När det kommer larm
    ska du alltid akta dina barn.

  176. Vi måste ta hand om dem.
    De blir förgiftade.

  177. Det finns ju ingen förälder
    som vill chansa då.

  178. Det är svårt att inte ta det...
    Det börjar gro i baktankarna.

  179. "Jag vill ju inte att mitt...
    Tänk om." Och så bara bygger det på.

  180. När man räknar på det ska barnen äta
    1 kg clementiner varje dag över tid-

  181. -för att nå de här nivåerna,
    om de äter dem med skalet på.

  182. Skalar du clementinen
    så har du tagit bort...

  183. Bekämpningsmedlet är ju på utsidan.

  184. Det finns inga värden på hur mycket
    som kan finnas i clementinen-

  185. -men du ska nog äta ett par kilo till
    varje dag för att behöva oroa dig.

  186. Men det här fick jättestor spridning.

  187. Det var lajkat på Aftonbladet eller
    Expressen för att trycka mer på det.

  188. Varning för kanel
    hade vi också inför julen.

  189. Ingen får ha kul på jul längre.

  190. Det fanns på en Facebookstatus
    och i bloggar.

  191. Ge aldrig barn under fem år
    kanelbullar med falsk kanel.

  192. Det finns ingen falsk kanel,
    bara olika typer.

  193. Räknar man på det handlar det om
    att du ska ge barnen 4-6 kanelbullar-

  194. -regelbundet över tid.

  195. Det är små barn på 20 kg. Större barn
    ska du ge 10 kanelbullar per dag.

  196. Vem gör det? Ingen?

  197. Nej. Det här är ju en dosfråga.

  198. Livsmedelsverket har
    en liten varning kring kanel-

  199. -för kanel säljs ibland
    i tillskottsform.

  200. Det ska reglera blodsocker.
    Studier visar det.

  201. Då får man börja fundera, för då
    kan man få i sig större mängder.

  202. Men från kanelbullarna
    behöver du inte bry dig om det.

  203. Här är en annan varning som barnen
    faktiskt kände till: arsenik i ris.

  204. En av få rimliga varningar
    på senare år.

  205. Det är klurigt. Asiaterna äter jätte-
    mycket ris och lever längre än oss.

  206. Det är motargumentet mot det här.

  207. Som nämndes här innan
    finns risker med det.

  208. Det är inget problem att ersätta ris,
    framför allt riskakor för barn.

  209. Gå in på Livsmedelsverkets hemsida,
    så får ni doser och riskförhållande.

  210. Ni kan räkna på
    hur många riskakor ni kan ge barnet-

  211. -om ni vill balansera på gränsen,
    men annars...

  212. Asiaterna äter ris varje dag
    men lever länge ändå.

  213. Om du äter ris varje dag, dör du nog
    inte av cancer när du är 40 år ändå-

  214. -men du höjer risken lite.

  215. Riskakorna är lätta att byta ut. Det
    här är en officiell varning nånstans.

  216. Pressmeddelandet på Livsmedelsverkets
    hemsida var väldigt lugnt.

  217. Man blir inte rädd när man läser det.
    "Då äter jag inte ris varje dag."

  218. När media skrev upp det här
    var det andra reaktioner här och där.

  219. Vi summerar allting.

  220. Alla larm gör att vi lätt tappar
    fokus från det vi ska fokusera på.

  221. Om vi tar dosen här.
    Väldigt få äter för mycket ris.

  222. Extremt få äter för mycket kanel.

  223. Clementiner äter nog ingen
    för mycket av.

  224. Jag tror inte
    att folk dricker för mycket mjölk-

  225. -men det kan putta ut annan mat,
    särskilt hos barn.

  226. Dricker de en liter mjölk, finns det
    inte mycket plats till annan näring.

  227. Men annars är det inget
    som är bevisat farligt i mjölk.

  228. Man kanske hittar på nån grej sen.

  229. Vad vi däremot vet att folk stoppar i
    sig för mycket av har vi till höger.

  230. Det kommer sällan larm om det,
    på nåt sätt.

  231. Ett larm - ät inte för mycket godis.
    "No shit", hade alla tänkt.

  232. Men vi äter ändå för mycket godis.

  233. Vi tar barn.

  234. Livsmedelsverket gjorde en
    undersökning i mitten på 2000-talet.

  235. 25 % av kalorierna kom från godis,
    läsk, snacks och bakelser.

  236. 25 % av kalorierna.

  237. Har man barn ska man fokusera där,
    för där är dosen för stor.

  238. Det här är inte heller gift, även om
    vissa vill måla upp det som det.

  239. Man kan äta mindre mängder av det,
    men där har vi en för stor dos.

  240. Till skillnad från de andra sakerna
    som vi blir rädda för i stället.

  241. Ja, det var allt. Har ni frågor
    får ni ställa dem på sociala medier.

  242. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Får vi cancer av allt?

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nästan dagligen ljuder matlarmet, men har du anledning att bli så rädd som medierna vill? Fysioterapeuten, författaren och bloggaren Jacob Gudiol menar att nästan alla larm är trams. Här berättar han om undersökningarna som larmar och hur de är genomföra och tolkade. Som exempel tar han en undersökning som pekade på att clementiner innehöll spårämnen av ett bekämpningsmedel som kunde vara farligt - om du åt ett kilo clementiner om dagen i ett år, med skalet på! Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Hushåll och livsstil, Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Dryck, Massmedia, Mat, Matvanor, Medicin, Terapimetoder
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Från klimp till kalaspuffar

Avsnitt 1 av 5

Etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström berättar om barnens perspektiv och roll i den svenska matkulturen. Dagens ganska romantiska syn på barn och måltider står i kontrast till hur verkligheten såg ut på den tiden då barnen skötte elden och kom in tidigt i köksarbetet. Först med vissa innovationer, t.ex. el- och gasspisen, kunde barnens arbetskraft frigöras till förmån för skolgång. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Avsnitt 2 av 5

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Barnmat - hur gör man?

Avsnitt 3 av 5

Journalisten Christian Daun beskriver barn och mat som ett veritabelt minfält. Som förälder begränsas dina matvanor av budget, tid, allergier och intressen, och du påverkas av matlarm, moralister och tyckare som skapar förväntningar. Dessutom är barns eskalerande rädsla för det som är nytt avgörande för hur de vågar smaka på nya saker och utveckla sitt ätande. Christian Daun ger även exempel på frukostar som barn äter på olika platser i världen - från majsgröt i Malawi till grovrivet chokladströssel i Nederländerna. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Får vi cancer av allt?

Avsnitt 4 av 5

Nästan dagligen ljuder matlarmet, men har du anledning att bli så rädd som medierna vill? Fysioterapeuten, författaren och bloggaren Jacob Gudiol menar att nästan alla larm är trams. Här berättar han om undersökningarna som larmar och hur de är genomföra och tolkade. Som exempel tar han en undersökning som pekade på att clementiner innehöll spårämnen av ett bekämpningsmedel som kunde vara farligt - om du åt ett kilo clementiner om dagen i ett år, med skalet på! Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Tjocksnack och träningshets

Avsnitt 5 av 5

Psykologen Carolina Lunde forskar om kroppsuppfattning. Hon berättar om vilka föreställningar som finns om kroppen, och om de bilder vi möts av hela tiden - bilder som utgår från ett snävt och orealistiskt kroppsideal. Hon pratar om "fat talk", eller tjocksnack - ett vanemässigt kommenterande om hur man ser ut som kan få stora konsekvenser för hur man känner inför sig själv. Och ofta är det ångesten istället för lusten som är drivkraften för kostvanor och träning. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stefans stora blå

Stefan Sundström är låtskrivare, trubadur och rockartist. "Stefans stora blå" är inte bara en kokbok. Han berättar om sitt friår på den ensliga norska ön mitt i ett hav som vimlar av fisk, och om att våga bara vara. Intervjuare: Anna Lindman.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss