Titta

Grym kemi - teckenspråkstolkat

Grym kemi - teckenspråkstolkat

Om Grym kemi - teckenspråkstolkat

Vi bekantar oss med kemins värld bortom ämnesbeteckningar och det periodiska systemet. Kemin spelar en betydande roll och finns överallt i vår vardag. Programledaren Brita Zackari tar med hjälp av kemiprofessorn Ulf Ellervik med oss på en resa genom teman som sex, krig, skönhet, träning, droger, njutning och brott. De testar olika saker och gör experiment för att illustrera hur kemin fungerar.

Till första programmet

Grym kemi - teckenspråkstolkat: DrogerDela
  1. Det här är Ulf Ellervik.

  2. Han är professor i kemi
    och ska lära mig allt jag vill veta.

  3. -Jag tänkte så här...
    -Vad menar du?

  4. -Du vet...
    -Ska vi göra crystal meth?

  5. -Exakt.
    -Glöm det.

  6. Okej, kanske inte allt.
    Men i dag ska det handla om droger.

  7. Jag ville ändå inte så gärna.

  8. Denne Per-Albin,
    han är en genombussig demokrat!

  9. Om du har kissat knark i Söderhamn.

  10. -Har du gjort ecstasy?
    -Ja.

  11. Jag är en sån där försiktig typ som
    har hållit mig till lagliga droger.

  12. Vin, frappuccino
    och nån cigg på ett kalhygge-

  13. -för att ingen skulle se mig hosta.

  14. De mest spännande kemiska ämnena
    tycks finnas bland droger.

  15. Det måste vara ett favoritämne
    för kemister-

  16. -kanske just på grund av
    att de är farliga för oss.

  17. Tyskland 1945.
    En professor forskar på spindlar.

  18. Han är morgontrött, och spindlarna
    spinner bara nät på natten.

  19. För att pigga upp dem ger han dem
    droger. Han börjar med marijuana.

  20. Spindlarna spinner fortfarande på
    natten, men det är oanvändbara nät.

  21. Nästa drog är LSD.

  22. De spinner fortfarande om natten,
    men det är perfekta nät.

  23. Den värsta drogen-

  24. -en som ger förfärliga nät
    som inte kan fånga en enda fluga-

  25. -det är kaffe.

  26. I spindlarnas värld är kaffe
    en farligare drog än LSD.

  27. Vad är gott? Vad är ont?
    Tja, allt är kemi.

  28. Det verkar finnas
    hur mycket droger som helst.

  29. Jag vill först lära mig om en drog
    som jag har personlig koppling till.

  30. Har du nån gång ringt nåt gammalt
    ragg på fyllan när krogen stänger?

  31. Nej, det har jag inte. Har du?

  32. Ja, det kan ha hänt.

  33. Vi har förresten Edward här. - Hej!

  34. -Har du messat nån på fyllan?
    -Ja, väldigt många.

  35. -Dansat på bord?
    -Många gånger.

  36. Irländsk dans i armkrok
    eller bayerska danser.

  37. Bayerska danser på bord.

  38. -Vad ska vi göra för experiment?
    -Vi ska experimentera med alkohol.

  39. Du ska få i dag lite alkohol.
    Sen följer vi dina promillehalter.

  40. Här har jag ritat upp timmar
    och promillehalt.

  41. Tanken är att vi ganska jämnt
    går uppåt-

  42. -och når till 0,6-0,7 promille.

  43. -Och då är man full?
    -Jag är jätteglad då.

  44. Sen stoppar vi. Under loppet
    av ett par timmar går den sen ner.

  45. Fyra-fem timmar senare
    är vi nere på noll.

  46. -Är du redo?
    -Ja. Allt för forskningen.

  47. Här var det sprit. Använd sugrören.

  48. Om du vill komma i extra pepp,
    vad slår du då på för låt?

  49. Ouvertyren till "Barberaren",
    Rossinis.

  50. Det är fantastiskt
    när man stryker frackskjortan.

  51. En vanlig förfestlåt.

  52. -Jag tar ett glas rött.
    -Ett glas rött.

  53. Just nu är vi en fas
    då alkoholen bara fördelar sig.

  54. Vi har många hjärnceller, som alla
    sitter ihop med hundratals andra.

  55. Där de sitter ihop har vi receptorer.

  56. Alkoholen kommer och råkar binda,
    till GABA-receptorn.

  57. Den är till för att lugna.

  58. Alkoholen gör att det binder
    ännu snabbare till den här.

  59. Då lugnar den ner bitar och vi
    slappnar av och tänker andra tankar.

  60. Andra hjärnbanor får fritt spelrum.

  61. Vi låter Edward njuta av sin drink.
    - Vi tittar till dig om en stund.

  62. Skönt att vara i gång med ännu ett
    strikt vetenskapligt experiment.

  63. Medan Edward blir helt scooby-doobie
    börjar jag med desserten.

  64. Är ni redan här?
    Välkomna till "Brita bakar".

  65. Vad kul att ni hittade hit!
    Det har även kvällens gäst gjort!

  66. Ulf Ellervik, välkommen in.

  67. Ska vi sätta igång direkt? Jag ska
    börja med en klassisk efterrätt.

  68. Du kan hjälpa mig att sikta det här.

  69. Nu håller Ulf på att sikta
    ett väldigt fint pulver-

  70. -som jag ska göra
    till amfetamintabletter.

  71. Hjärnan har massor av hjärnceller
    som kommunicerar via synapser.

  72. Synapserna använder
    neurotransmittorer.

  73. Tre stycken är viktigast:
    dopamin, serotonin och noradrenalin.

  74. Det där gör att det kommer en
    förfärlig massa dopamin i hjärnan.

  75. Du måste ha balans
    mellan signalsubstanserna.

  76. Om man använder det här för länge
    blir balansen skev.

  77. Plötsligt måste man ta amfetamin
    för att känna sig lycklig.

  78. Annars får du depression,
    ångest och fobier.

  79. Då blir det ingen amfetamin
    på efterrättsbuffén.

  80. Men av amfetamin och andra mysiga
    grejer kan vi göra ecstasy.

  81. Har du gjort ecstasy i stället?

  82. Det är verkligen ur askan i elden.

  83. Man har lagt till en grupp till
    amfetamin och gjort den lite fetare.

  84. Den går in bra i hjärnan.
    Amfetamin påverkar dopaminreceptorer-

  85. -och det här serotoninreceptorer.
    Först blir du väldigt kramig.

  86. -Det är mysigt! Kramar behöver alla.
    -Ja, det låter mysigt.

  87. Men den har helt andra effekter.

  88. En effekt är att kroppstemperaturen
    ökar med fyra grader.

  89. Då är du uppe i 41. Man dör vid 42.

  90. Om man då dansar
    går man upp den sista graden.

  91. Varje år dör ett 20-tal ungdomar
    i Storbritannien av värmeslag-

  92. -för att de tagit ecstasy.

  93. 2008 fick Matmagasinet dra tillbaka
    alla sina lösnummer.

  94. Man hade skrivit fel i ett recept.

  95. Till världens godaste äppelkaka
    behövs två kryddmått muskot.

  96. Men i tidningen stod
    det tjugo hela muskotnötter.

  97. Då blev det i stället
    en illasmakande knarkkaka.

  98. Muskot påminner i höga doser om
    ecstasy, ge andnöd, ojämn hjärtrytm-

  99. -och panikattacker. Det finns
    till och med dokumenterade dödsfall.

  100. Fyra personer blev sjuka av kakan.
    Hur de kunde äta den förblir en gåta.

  101. Kvällens gäst Ulf Ellervik
    är lite svår att behaga.

  102. Därför tänkte jag
    att vi skulle laga lite LSD.

  103. LSD kopplar in sig
    på samma dopaminreceptorer-

  104. -men i syndelen av hjärnan.

  105. Vad som händer är
    att ljud blir färger.

  106. Extrema psykedeliska effekter.
    Man ska vara väldigt försiktig.

  107. Ingen fara.
    Jag har sparat det bästa till sist.

  108. Det är dags för vad jag brukar kalla
    "livets efterrätt".

  109. Kan du räcka mig vallmoblommorna där?

  110. Så ja! Härliga fina frökapslar.
    Vet du vad jag ska göra med dem?

  111. -Vallmobullar, hoppas jag.
    -Nej.

  112. -Jag tänkte göra lite morfin.
    -Det är riktigt, riktigt dåligt!

  113. Det är en smärtstillare,
    och därför används morfin på sjukhus.

  114. Men det ger också belöningssystemet
    en jättekraftig belöning.

  115. -Och då blir det jättehärligt!
    -Ja.

  116. Och det är en av de mest beroende-
    framkallande substanser som finns.

  117. Nästan inget är så svårt att bli
    av med som ett morfinberoende.

  118. Bara en sak är värre - heroin.

  119. Och det har jag redan förberett.

  120. Hallå? Ursäkta...

  121. Du kan inte vara över tjugo.
    - Ulf, kolla leg på henne.

  122. Du kan inte dricka på allmän plats.
    Vi får beslagta det här.

  123. Ledsen.

  124. Tetravin, vodka, billiga grejer...

  125. Ulf, är det sant att man blir
    mer bakis om man blandar?

  126. Nej, det är det inte. Baksmälla beror
    bara på hur mycket man har druckit.

  127. Alkoholen blir till acetaldehyd,
    och den blir man bakfull av.

  128. Det kvittar var det kom ifrån.

  129. Vissa rödviner kan ge lite huvudvärk,
    för det är andra ämnen i dem.

  130. Men det beror inte på blandningen,
    utan på mängden alkohol.

  131. Vi parkerade väl där borta?
    Vi går dit.

  132. Det är läskigt hur mycket kemin
    i hjärnan ändras av droger.

  133. Vi bör ju inte mixtra med hjärnan!

  134. Nu ska vi titta till
    Edward Bloms promillehalt.

  135. Det har gått en timme.
    Dags att testa.

  136. Så där. Tack så mycket!

  137. Oj, 0,8!

  138. Edward började jonglera
    med nektariner-

  139. -så han är nog lite på pickalurven.

  140. Det var faktiskt limefrukter!
    Jag är oerhört upprymd.

  141. Först försvann bara det obehagliga,
    men nu kom glädjen på.

  142. -Jag vill sjunga Karl Gerhard!
    -Vad stoppar dig?

  143. Denne Per-Albin,
    han är en genombussig demokrat

  144. Han är en vän och en kamrat

  145. Vad du heter gör det samma,
    tack ska du ha!

  146. Mycket starkt!
    Är du sugen på ölkorven?

  147. Jag är oerhört sugen på ölkorven.

  148. Nu är Edward på den absoluta toppen.

  149. Alkoholen har fördelats i kroppen,
    bundit till GABA-receptorerna-

  150. -och gett den avslappnande effekten.

  151. En massa system håller dig tillbaka.

  152. Dem har vi stängt av nu.
    Det öppnar nya möjligheter i hjärnan.

  153. Så det här är den riktige Edward, som
    annars trycks ner av hemska system?

  154. Du har en balans,
    och den kan man tippa på olika sätt.

  155. -Nu har du tippat den på ett sätt.
    -En jäkligt trevlig obalans.

  156. Bara om alkohol räknas.

  157. Cigaretter, snus och alkohol.

  158. Kaffe? Ja, jag har tagit kaffe.

  159. Hm...

  160. Jag tog en hostmedicin
    som kanske är nån drog.

  161. Jag ska inte säga vilken.
    Men inte annars.

  162. Kanske tänker några
    att det inte är så vetenskapligt-

  163. -att låta det negativa stå oemotsagt.

  164. Det vore intressant att träffa nån
    som tycker lite annorlunda.

  165. Amsterdam är känt för sin liberala
    inställning till - braj.

  166. -Hej. Jag heter Brita.
    -Soma.

  167. Mr Soma är en välkänd cannabisodlare-

  168. -och är övertygad om drogens
    absoluta förträfflighet för...

  169. Ja, nästan allt.

  170. Jag blev hjärtopererad
    för tio år sen i Amsterdam.

  171. Den enda medicinen
    som jag använder är cannabis.

  172. Man brukar få andra mediciner.

  173. När jag blev opererad gav de mig
    sex starka läkemedel.

  174. Dem skulle jag ta
    de första tre månaderna.

  175. De ville att jag skulle fortsätta,
    men jag ersatte dem med cannabis.

  176. Vad gör cannabis med din kropp
    som medicinen inte gör?

  177. Det får hjärnceller att växa.

  178. Det är bevisat
    att det får hjärnceller att växa.

  179. Vi faktakollar det här med Ulf sen.

  180. Berätta lite om de här växterna.
    De luktar gott!

  181. Varje år odlar jag några,
    för det är tillåtet.

  182. -Hur många får du odla?
    -Fem.

  183. -Oavsett storlek.
    -Ja. Lagen är rätt så ny.

  184. -Bör en gravid kvinna att röka gräs?
    -Ja.

  185. Det är bättre på många sätt.

  186. Min fru och jag var båda höga
    när hon födde.

  187. Under själva...krystandet?

  188. Före, under och efter.

  189. Jag är rädd att flyga hem
    efter det här, för jag luktar gräs.

  190. För mr Soma tycks det vara
    en livsgärning-

  191. -att missionera om cannabis
    som en mirakelmedicin.

  192. Men jag får ändå dubbelkolla
    påståendena-

  193. -och då kommer min goda kemistvän Ulf
    väl till pass.

  194. -Vad ska vi säga?
    -Ja! Jag är helt tagen.

  195. Får man fler hjärnceller av cannabis?

  196. Nej, helt säkert inte.

  197. Han hade ju hämtat sig jättebra
    efter operationen.

  198. Har cannabis
    några medicinska effekter?

  199. Absolut! Det har onekligen
    en smärtstillande effekt.

  200. På samma sätt som morfin,
    alltså opium.

  201. Den mest aktiva cannabinoiden heter
    tetrahydrocannabinol, eller THC.

  202. Det forskas mycket om den. THC är
    långtifrån den bästa substansen.

  203. Forskarna vill ha
    den smärtstillande effekten-

  204. -utan den hallucinogena effekten.

  205. Drogen påverkar
    endocannabinoidreceptorerna-

  206. -men de är kopplade till vårt
    belöningssystem. Det gör en beroende.

  207. Så fort man triggar belöningssystemet
    finns det en risk att bli beroende.

  208. Kan cannabis vara bra
    när man föder barn?

  209. Det har smärtstillande egenskaper,
    men problemet är-

  210. -att vid en förlossning delar ju
    barnet blodomlopp med mamman.

  211. Och då kommer det cannabinoider in
    i barnet också. Det är inte smart.

  212. -Läskigt att gambla med det.
    -Ja, det är en växande hjärna.

  213. Tv-rutan räcker inte till alla
    disclaimers man vill smälla in-

  214. -men tills "vetenskapshennen" kan ge
    oss de bra effekterna av cannabis-

  215. -utan allt det dåliga-

  216. -så finns det skäl till
    att inte ha braj vid förlossningar.

  217. Efter mr Somas inpyrda lägenhet
    är det hög tid att nyktra till.

  218. Nu har det gått 1,5 timme.

  219. -0,43.
    -Det har alltså halverats.

  220. Jag mår fortfarande utmärkt,
    men känner lite trötthet.

  221. Det är inte längre det euforiska,
    utan mer lite småbra.

  222. Så ser kurvan ut.
    Vi följer teorin rätt bra.

  223. Det känns som att bli utkörd ur Edens
    lustgård. Kan man få ett glas till?

  224. -Absolut.
    -Nej, nej!

  225. Marijuana, kokain, ecstasy
    och alkohol i alla ära-

  226. -men en drog har nästlat sig in
    i nästan alla samhällen.

  227. 90 % av alla amerikaner använder den-

  228. -och din egen mamma
    har kanske fått den till frukost.

  229. Jag har hållit på så länge
    att jag helt har tappat koncepten.

  230. Jag har kört på, liksom,
    och blandat hejvilt.

  231. Hej, jag heter Brita,
    och jag är koffeinist.

  232. Många av oss går runt konstant höga.

  233. Kaffe, te, energidryck
    och koffeintabletter.

  234. Ulf borde vara här och berätta om
    universums favoritknark: koffein.

  235. -Alltid i närheten.
    -Oj, tjena!

  236. Jag såg dig inte!

  237. Så dumt!

  238. -Är du te- eller kaffedrickare?
    -Båda.

  239. Jag med. Tedrickare mediterar och
    kaffedrickare medicinerar, säger man.

  240. Att tedrickare inte är beroende-

  241. -medan kaffedrickare
    skulle injicera det om de kunde.

  242. Både te och kaffe innehåller koffein.

  243. -Innehåller inte te nåt annat?
    -Nej.

  244. Här är lite kaffebönor,
    och i andra fickan har vi te.

  245. Både innehåller koffein.
    Te innehåller mest per vikt.

  246. Men man får ut mer
    när man gör kaffet.

  247. En kopp kaffe innehåller
    runt 100 mg koffein.

  248. En kopp te ligger på hälften.

  249. Jag vill inte tjafsa med en expert,
    men tein, då? Är det samma sak?

  250. Det är ett gammalt namn som är
    ganska dåligt, för det är samma ämne.

  251. -Kan man vara beroende av kaffe?
    -Absolut.

  252. Koffeinet påverkar
    adenosinreceptorer i hjärnan.

  253. De här receptorerna
    slöar ner hjärnan.

  254. När de stängs av blir vi piggare.

  255. Om vi säger
    att Ulf är en adenosinreceptor-

  256. -och jag är koffein,
    då är effekterna så här.

  257. Stäng av... Ja ja, ni kanske fattade.

  258. Det påverkar också hjärtat,
    och dricker vi riktigt mycket-

  259. -kan vi få ventrikelflimmer.
    Det bara fladdrar och kan inte pumpa.

  260. -Och det dör man av.
    -Man kan dö av kaffe.

  261. -Det borde vara en varningstext.
    -Det är svårt att dricka 100 koppar.

  262. -Du börjar därifrån och jag härifrån.
    -Nej! Du har så mycket att leva för.

  263. Värre är det med energidrycker.
    De kan innehålla jättemycket koffein.

  264. I vanliga fall motsvarar det kanske
    en halv kopp kaffe.

  265. Men ibland dyker det upp drycker
    med 400-500 mg i en burk.

  266. De är på gränsen till farliga.

  267. Så jag är alltså bara 98 koppar
    från döden varje dag? Lite olustigt!

  268. Nu har det gått fem timmar sen Edward
    slutade dricka. Är festen över?

  269. -0,00.
    -Är han helt nykter nu?

  270. Nykter och blek,
    av Bacchus övergiven.

  271. Kolla här då! En liten kebabtallrik!

  272. -Hur känns det i humöret?
    -Lite retlig.

  273. Nu blev jag glad för kebaben, men om
    nån tar den blir jag nog irriterad.

  274. Om jag bara testar och drar den...

  275. Aj, han högg mig med gaffeln!

  276. Ny fylls kroppen av läskiga
    kemikalier som får oss att må dåligt.

  277. Etanolen som du fick i dig, det är
    ett ämne som kroppen inte vill ha.

  278. Den vill bryta ner det.

  279. Vi har ett enzym
    som heter alkoholdehydrogenas.

  280. Det omvandlar de här, till...

  281. ...den där molekylen,
    som heter acetaldehyd.

  282. Så när man mår illa beror det
    egentligen inte på alkoholen-

  283. -utan det är städteamet
    som kommer in?

  284. Och om ni nån gång försöker
    ta ifrån Edward en kebab-

  285. -så se till att han
    inte har vapen i händerna.

  286. Så efter en trevlig fylla
    fylls kroppen med otrevliga gifter.

  287. Det är värt att komma ihåg.

  288. Jag står vi en urinoar. Det är inte
    supertydligt, men där kissar folk.

  289. Kissprover
    har väl många lämnat hos läkaren-

  290. -men vi tänkte kolla
    hela Stockholms urinprov.

  291. Vad vi spolar ner i toaletten
    en vanlig helgkväll.

  292. Gick det bra?

  293. Alexandros Christakopoulos
    letar knark i ditt toavatten.

  294. Jag undrar vem som är Alexandros.
    Det kan vara vem som helst.

  295. -Hej! Brita.
    -Välkomna.

  296. -Alexandros?
    -Det stämmer.

  297. Det är väl inte äckligt avloppsvatten
    när det kommer hit?

  298. Det är ju avloppsvatten.

  299. -Är korken på ordentligt?
    -Ja.

  300. Om du har kissat knark i Söderhamn,
    då hittar Alexandros det.

  301. -Eller hur?
    -Ja.

  302. Alexandros undersöker vilka droger
    som används, var och hur mycket.

  303. För att få rätt på knarket i
    avloppsvattnet använder han - kemi!

  304. Så du tar...

  305. ...50 ml vatten
    och kör in det i pelarna.

  306. Vattnet går igenom, men de
    komponenter som intresserar oss-

  307. -fastnar i den här.

  308. -Som ett ciggfilter, ungefär.
    -Ja...

  309. -Kan du knarka det som kommer ut?
    -Ja, det kan man, om man vill.

  310. Det är fortfarande rätt så förorenat.
    Du får i dig en massa skit också.

  311. Men berätta nu: Vilken drog
    ligger på knarktoppen i Stockholm?

  312. Det som det fanns mest av i provet,
    det var cannabis.

  313. Det varierar något
    mellan centrala Stockholm-

  314. -och västra Stockholm. Det var
    högre halter i västra Stockholm.

  315. Stockholmarnas narkotika nummer ett
    är alltså cannabis.

  316. Det går att ta reda på
    sjukt coola saker med kemi!

  317. Ur 50 ml avloppsvatten!

  318. Feta molekyler i knark gör
    att det nästlar sig in hjärnan-

  319. -och påverkar nivåerna
    på våra signalsubstanser.

  320. Alkohol påverkar GABA-receptorerna.
    Man blir först lycksalig, sen grinig.

  321. Det går att dö av kaffe,
    och vallmobullar är bättre än morfin.

  322. Jag bakade inga riktiga droger,
    men det fattade ni väl?

  323. Cederolja.

  324. Claryolja.

  325. -Blir man verkligen kåt av choklad?
    -Stick in ditt lillfinger där.

  326. Finns det sätt
    att öka chansen att få hångla?

  327. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Droger

Avsnitt 5 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Bakrus, Droger, Farmakologi, Kemi, Koffein, Medicin, Medicinsk kemi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Grym kemi - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Njutning

Avsnitt 1 av 7

Vad är njutning och hur fungerar våra belöningssystem, dopamin och oxytocin? Varför njuter vissa av att utsätta sig för risker? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker vad njutning är. De besöker bland annat en chokladfabrik och träffar Martin Agerstig från Rackartygarna som tävlar i så kallat "dödshopp". Vi får också lära oss om varför den första tuggan på en ostmacka alltid är den godaste.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Träning

Avsnitt 2 av 7

Kan man bli beroende av träning? Är det lättare att bygga muskler om man dricker proteinshakes och vad händer i kroppen vid intag av anabola steroider? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker temat träning. De testar höghöjdsträning med OS-simmaren Michelle Coleman och spelar pingis på motsvarande 20 meters djup i världens bäst utrustade högtryckskammare. Vi får veta varför lightprodukter gör oss mer sötsugna och om endorfiner som bildas i kroppen vid träning och fungerar som morfin.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Krig

Avsnitt 3 av 7

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Skönhet

Avsnitt 4 av 7

Hur hänger skönhet och kemi ihop? Programledaren Brita Zackari är stylad som det forna Egyptens it-girl Nefertiti och träffar egyptologen Caroline Johansson. Hon berättar om sminkets funktion i det gamla Egypten och visar femtusen år gammalt smink. Kemiprofessor Ulf Ellervik berättar historien om botox och om vad användande av det kan få för följder. Vi träffar också Nicole Rydén Lagerdahl som anser sig vara utseendefixeringens eget ansikte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Droger

Avsnitt 5 av 7

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Sex

Avsnitt 6 av 7

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Frantzén som berättar om orgasmer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Brott

Avsnitt 7 av 7

Vad finns det för kemi i brott? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker kemin i otäcka brott och dödliga gifter. Vi träffar Arlandas säkerhetschef Anders Lennerman och tar reda på hur svårt det är att frakta farliga substanser i resväskan. Läkaren Gunilla Bolinder berättar om vad som händer med döda kroppar i olika väderförhållanden och temperaturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spindeln i hjärtat

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Nässpray mot depression

Människan är starkt styrd av dofter. Forskare lär sig nu alltmer om hur de påverkar våra liv. Bland annat har de upptäckt att doftmolekyler från spädbarn får oss att bli mer harmoniska. Kanske går det då att konstruera en nässpray med spädbarnsdoft för att motverka depression? Det menar Johan Lundström som är forskare inom området multisensorisk neurovetenskap och luktperception vid Karolinska Institutet.

Fråga oss