Titta

Grym kemi - syntolkat

Grym kemi - syntolkat

Om Grym kemi - syntolkat

Vi bekantar oss med kemins värld bortom ämnesbeteckningar och det periodiska systemet. Kemin spelar en betydande roll och finns överallt i vår vardag. Programledaren Brita Zackari tar med hjälp av kemiprofessorn Ulf Ellervik med oss på en resa genom teman som sex, krig, skönhet, träning, droger, njutning och brott. De testar olika saker och gör experiment för att illustrera hur kemin fungerar.

Till första programmet

Grym kemi - syntolkat : SkönhetDela
  1. Jag heter Brita och har tänkt på att
    vi håller på med kemi hela tiden-

  2. -utan att tänka på det.
    Ulf Ellervik är kemiprofessor-

  3. -och ska lära mig
    om båda farliga och roliga grejer.

  4. Varför har vi tandblekningsgel
    i käften? Jo, för att i dag...

  5. Äh, det här går inte.
    I dag ska vi prata om skönhet.

  6. Ser ni skillnad?

  7. Ståtlig hårväxt!
    Den tappar du när du blir gammal.

  8. Här sitter jag som en grå fis i
    50-talets färggranna piff och glam.

  9. Våra ideal ändras hela tiden.
    Då var det hårsprej och läppstift.

  10. Nu är det botox och brun-utan-sol.

  11. Vi blir bara värre. Vad är det
    knäppaste vi gör för att bli snygga?

  12. Jag måste börja från början och resa
    till en tid då inte ens Ulf var född-

  13. -nämligen till det forntida Egypten,
    över tusen år före Kristus.

  14. Fast först måste jag hem och sminka
    upp mig till en riktig it-girl.

  15. Det är fascinerande att vi så länge
    har gjort oss snygga på olika sätt-

  16. -och det har alltid
    med kemi att göra.

  17. Nefertiti.
    Världens vackraste kvinna, sa man.

  18. Det krävs en del smink.

  19. -Kalle, hjälper du mig med kajalen?
    -Ska jag ta mina grejer?

  20. Du kan köra lite tjockt.

  21. Jag har
    en ganska minimalistisk makeup-stil.

  22. Det är inte så konstigt
    att Kalle har egna grejer.

  23. Vi svenskar lägger över
    fyra miljarder på smink varje år.

  24. Nu får...

  25. -Kalle!
    -Jag försöker ju...

  26. Det är svårt att få jämn kant.

  27. Då ska jag ha den här.

  28. -Ditt hår sticker ut där bak.
    -Är det här ens en "kläd"?

  29. Alltså... Om det här hade varit
    1300 f.Kr. hade du bara:

  30. "I'm a-lookin' and I'm a-likin'."

  31. Vi ska till egyptologen.

  32. Vill man vara fin
    får man klä sig i gardin.

  33. På Medelhavsmuseet ska jag träffa
    ett äkta Egypten-proffs-

  34. -som kan hjälpa mig
    med de sista detaljerna.

  35. Välkommen. Caroline heter jag.

  36. -Hur har jag klarat mig hittills?
    -Det saknas en sak.

  37. -Nej...
    -Ureusormen i pannan.

  38. Den beskyddar dig mot dina fiender.

  39. -Är du nöjd med smink och så?
    -Du satsade på ögonen, det är rätt.

  40. Fokus i gamla Egypten var på ögonen.

  41. Museet har en utställning
    som innehåller egyptiskt smink.

  42. -Snygg matta.
    -Vi går genom öknens sand.

  43. Tillbaka till tiden då allt började.

  44. Redan för femtusen år sen
    använde man ögonsmink.

  45. Det fanns grönt och svart.

  46. Det gröna gjordes av malakit,
    ett slags kopparmalm.

  47. -Och du har det här?
    -Ja, i montern.

  48. -Och det är inte fejkat?
    -Nej.

  49. -Äkta smink från 5000 f.Kr?
    -Ja.

  50. Det är fortfarande supergrönt.
    Bra kvalitet!

  51. Det är inte den där billighetskorgen
    med röda lappar på.

  52. Det här är malakit!

  53. Och egyptierna var inte bara
    intresserade av färgen.

  54. För dem var det så mycket mer.

  55. Sminket hade en estetisk funktion,
    en religiös eller magisk funktion-

  56. -och en medicinsk funktion.

  57. Liksom i Egypten idag hade man då
    mycket problem med ögonsjukdomar.

  58. Den starka solen bidrar till
    att utsätta ögonen.

  59. Det svarta ögonsminket, kohl-

  60. -dämpade solens strålar, så att man
    inte fick reflexer rakt in i ögat.

  61. Som solglasögon, fast under ögat.
    Nu tittar vi på kohl-prylar!

  62. -Det liknar en ögonskuggsduttare.
    -Ja, det är det.

  63. I rören förvarade man ögonsminket,
    som vi har mascara i dag.

  64. Kohl är gjort av blyglans.
    Det är en blysulfid.

  65. -Inte helt hälsosamt.
    -Var det farligt att få i ögat?

  66. Så länge man inte åt det... Det
    drabbade nog inte människors hälsa.

  67. Men bakterierna som ville bo i ögat
    fick kanske lite stryk.

  68. Så det var också antibakteriellt?

  69. Ja, och vissa forskare menar
    att det triggade immunförsvaret-

  70. -så att man blev ännu bättre på
    att bota ögonsjukdomarna.

  71. Det låter så loser-aktigt idag,
    att smink bara är smink-

  72. -när det skulle kunna skydda
    mot ögonsjukdomar.

  73. Vi har lite att lära av historien.

  74. Fler måste ju gå igång på det!
    Tänk ett läppstift som botar herpes-

  75. -eller en underlagskräm som
    lindrar psoriasis. Jag kan bli rik!

  76. Men nu kallar det moderna livet.

  77. Finns det nån kemi
    i det vi smetar in i ansiktet idag?

  78. Jag ska träffa en vanlig, modern
    skönhetsintresserad tjej.

  79. Tja, vanlig och vanlig.

  80. Nicole hävdar att hon är
    utseendefixeringens eget ansikte.

  81. -Hej! Brita.
    -Nicole.

  82. Nicole har gett mig äran
    att få titta i hennes badrumsskåp.

  83. Åh, vad mycket produkter!
    Vilken är viktigast?

  84. Den här, som jag har på natten.
    Nattpeelingkräm med lite syre.

  85. -Man vaknar helt slät.
    -Du är väldigt slät och fin.

  86. -Är det bara krämer?
    -Nej, jag gör massa behandlingar.

  87. -Vad gör du för ingrepp?
    -Kemisk peeling. De tar bort död hud.

  88. Sen gör jag nåt
    som kallas vampyrmetoden.

  89. Vampyrmetoden? Vad är det?

  90. En läkare tar blod från armvecket och
    delar på röda och vita blodkroppar.

  91. De vita blir som en sås
    med tillväxthormoner-

  92. -som han injicerar i mitt ansikte.

  93. -Är det klart sen?
    -Gud, nej! Hur lång tid har du?

  94. NTCF är en vitamincocktail
    med extremt mycket fukt.

  95. Och så gör jag botox.
    Jag kan inte rynka min panna.

  96. Ser ni skillnad? Jag ser inte det,
    men det gör säkert ni.

  97. 1793, Württemberg i Tyskland.

  98. Tretton människor får matförgiftning.
    Sex dör.

  99. De har vidgade pupiller
    och paralyserade muskler.

  100. De har ätit "saumagen",
    grismage fylld med blodkorv.

  101. Ett antal år senare
    sker ett nytt utbrott.

  102. En distriktsläkare försöker ren-
    framställa giftet från sura korvar-

  103. -och testa det på djur
    - katter, hundar, sparvar.

  104. Alla får liknande symtom.

  105. De kräks, de får kramper och
    paralyserade muskler och kvävs.

  106. Ett biologiskt gift bildas i sur
    korv under syrefattiga förhållanden.

  107. På 60-talet ville en ögonläkare
    bota ofrivilliga blinkningar-

  108. -utan att sätta kniven i patienten.
    Han ber en kemist om hjälp.

  109. Patienterna får en injektion
    i musklerna runt ögonen-

  110. -av samma ämne som människor tidigare
    blivit matförgiftade av.

  111. Försöken lyckas, och som en bonus
    slätas huden runt ögonen ut-

  112. -och rynkorna försvinner.

  113. Botox, världens giftigaste ämne,
    har blivit en försäljningssuccé.

  114. En enda matsked botox kan ta kål
    på hela Sveriges befolkning.

  115. Fundera på det. Jag funderar på hår.

  116. Om man gått med obekväm peruk
    hela dagen undrar man:

  117. Varför blir en del skalliga?

  118. Hårsäckarna producerar bara hår
    ett visst antal cykler.

  119. Sen kan de sluta producera hår.

  120. Strax innan
    slutar de skicka in färgämnen.

  121. Då blir det vackert grått i stället.

  122. -Så då är de på väg att ge upp?
    -Inte nödvändigtvis, men oftast.

  123. En del tappar håret
    innan det blir grått.

  124. Det beror på enzymet 5 alfa reduktas.

  125. Det omvandlar testosteron
    till dihydrotestosteron.

  126. Detta ger mer hårväxt.

  127. Det finns gott om det i skrevet,
    och där blir det hårväxt-

  128. -och det kan det även bli på bröstet.

  129. Ironiskt nog
    verkar det omvänt på huvudhår.

  130. Samma enzym?

  131. Dehydrotestosteronet
    ger mindre hårväxt på huvudet.

  132. Om man har mycket hår på bröstet
    blir man lätt skallig tidigt.

  133. Vad orättvist!
    Jag slipper eventuellt bli skallig.

  134. Men min kompis Jayden blir det.

  135. Väldigt ståtlig hårväxt.
    Det tappar du när du blir gammal.

  136. Kamma inte över som Donald Trump.
    Det är ovärdigt.

  137. Ingen fara.
    Du kommer att vara lika het ändå.

  138. Det är tråkigt att vara
    den som behöver säga det.

  139. Don't shoot the messenger, Jayden!

  140. Det här kräver ett bad.

  141. -Ulf, vi har väl alltid badat?
    -Nej! Det är ett modernt påfund.

  142. Man började på mitten av 1800-talet.
    Innan dess var det få som badade.

  143. Att vara smutsig och lukta svett
    var inget problem. Det gjorde alla.

  144. Då fattar jag Napoleons brev.

  145. När han vann slaget vid Marengo
    år 1800 var han överlycklig.

  146. Han hade varit länge på slagfältet
    och var rätt kåt.

  147. Han skrev till sin fru Joséphine:

  148. "Jag anländer om tre dagar,
    så tvätta dig absolut inte."

  149. Han ville att hon skulle lukta.

  150. I dag duschar vi 5,5 gånger i veckan.

  151. Det hade inte gjort Napoleon glad.
    Men när började man tvätta sig?

  152. 1850 kom en av mänsklighetens
    största uppfinningar.

  153. Tvål börjar tillverkas industriellt.
    Vet du vad som hände?

  154. När folk höll sig rena minskade
    spädbarnsdödligheten jättemycket.

  155. Det funkar för att smuts
    oftast är fett.

  156. Och lika löser lika.

  157. Den feta delen av tvålen
    löser upp fettet.

  158. Men det finns också en syradel,
    så den kan också lösas i vatten.

  159. Den lossar smutsen
    och gör det ändå vattenlösligt.

  160. -Vad är den gjord av?
    -Tvål är ett kemiskt ämne.

  161. Man tar fett, nästan vilket man vill.

  162. Talg, fiskolja...
    Frityrolja skulle funka.

  163. Det kokar man med lut, kaustiksoda
    - propplösare, i princip.

  164. Är det här lut och frityrolja?

  165. Sen blir det natriumsalter
    av fettsysorna. Det är tvål.

  166. -Är allt tvål lika bra?
    -Parfymerna är den enda skillnaden.

  167. Sen är det märket som kostar.

  168. -Frityrolja känns inte jätterent.
    -Vad som helst.

  169. Det finns inget kvar av det
    man startar från. Tvål är tvål.

  170. Jag önskar att jag hade kommit på
    tvålen. Jag hade varit så himla rik.

  171. Tandblekning!

  172. Självklart!

  173. Tandblekning, om jag måste välja.

  174. -Tandblekning.
    -Tandblekning.

  175. -Tandblekning i så fall.
    -Tänderna.

  176. -Mer folk ser det, förhoppningsvis.
    -Jag skulle inte välja nåt av det.

  177. Analblekning, hur går det ens till?

  178. Jag sov på kemilektionerna, så jag
    vet inte hur analblekning funkar.

  179. Men Ulf bör veta.

  180. -Har du blekt analen nån gång?
    -Nej. Varför skulle man göra det?

  181. För att det ska smälta in
    med det runtomkring.

  182. Att bleka hud är väldigt svårt.

  183. -Varför?
    -Hud består av en massa lager.

  184. -Du har död hud ytterst.
    -Usch, för övrigt.

  185. Längre ner blir det levande hud,
    och färgämnena finns i alla lager.

  186. -Det är svårt att komma åt.
    -Du måste ha kraftiga kemikalier.

  187. Ämnet hydrokinon.
    Det brukar innebära hudskador.

  188. -Man måste in på djupet.
    -Är det som att bleka tänderna?

  189. Nej, det är stor skillnad. Tänder
    är emalj. Färgen sitter ytligt.

  190. Man behöver bara bli av med färgen,
    kanske med peroxid och UV-strålning.

  191. Men vi kan testa det. De yttersta
    hudcellerna är lätta att påverka.

  192. Vi kan prova att färga dem bruna
    med brun-utan-sol.

  193. -Är du redo?
    -Ja, jag sitter här helt avslappnad.

  194. Vet du vad brun-utan-sol heter
    på norska? "Selvbruningskrem".

  195. -Vi gör så här.
    -Ska du ha så där tjockt?

  196. -Det ser väl vetenskapligt ut?
    -Jag vet inte om jag håller med!

  197. En kvadrat är väl vetenskaplig!
    Nu väntar vi.

  198. Så man kan aldrig få en varaktig
    färg, för det är bara död hud.

  199. Det går inte på djupet. Om du solar
    får du en mycket djupare solbränna.

  200. -Hur kom man på brun-utan-sol?
    -Det är en skum historia.

  201. Eva Wittgenstein forskade om barn
    med ämnesomsättningssjukdomar.

  202. Där användes dihydroxiaceton,
    en av de enklaste kolhydraterna.

  203. Det är ett socker, med lite söt smak.
    Försökspersonerna drack det.

  204. Och ibland rann det i mungipan,
    och där blev det brunfärgat.

  205. -Så upptäcktes det.
    -Med hjälp av nåns söl?

  206. -Och en slump.
    -Som alltid, nästan.

  207. Nu har vi väntat.
    Ska vi se om det blev nån färg?

  208. Jag bara rullar upp. Är du beredd?

  209. -Kolla!
    -Åh, vad brun jag blev!

  210. Inte superbrun,
    men vi ser ju kvadraten.

  211. -Vad vill du lära oss med det här?
    -Det var en maillardreaktion.

  212. Dihydroxiaceton reagerar med
    aminosyran arginin i döda hudceller.

  213. Den här reaktionen finns överallt.
    Jag ska visa ett exempel till.

  214. Inte bara på hud?

  215. Håll den här.
    Akta dig, jag sätter i gång den.

  216. Nu ska vis se.

  217. -Mycket roligare sätt att rosta bröd.
    -Ja, det är kemistsättet.

  218. -Perfekt!
    -Jag vill helst ha dem gyllenbruna.

  219. Ja, den blev lite mörk.
    Det är också en maillardreaktion.

  220. Så det som hände här...

  221. Kolhydrater och protein
    i brödet blir brunt.

  222. Dihydroxiaceton och protein blir
    brunt. Armens temperatur räcker.

  223. Allt detta är maillardreaktioner.

  224. Det är ingen större skillnad
    på rostat bröd och brun-utan-sol.

  225. Ulfs experiment ger både
    överraskningar och mat till ankorna-

  226. -som får festa på maillardreaktion.
    Nu bör Ulf få nåt av mig.

  227. Jag ska träffa en parfymexpert
    för att göra en doft till Ulf.

  228. -Välkommen. Thomas.
    -Brita.

  229. Du ska få en rock.

  230. -Jag känner mig som Ulf.
    -Du ska göra en parfym.

  231. -Eau d'Ulf.
    -Har du tankar om vad du vill göra?

  232. Ulf jobbar
    i en väldigt mansdominerad miljö.

  233. Han behöver bejaka sin feminina sida.

  234. Här har du formuläret. Det är
    hela doftbiblioteket som står här.

  235. Det består av femtio ämnen.

  236. Först är det alla toppnoter.

  237. Dem känner du först.
    De avdunstar snabbast.

  238. Sen kommer hjärtnoterna.
    Det är mer blommor och kryddor.

  239. Och sist kommer alla basnoter,
    som trä, kådor och så där.

  240. -Sitter basnoterna kvar längst?
    -Ja.

  241. -Jag har inte pluggat på provet...
    -Jag rekommenderar olika saker.

  242. Ska jag bara börja sniffa?

  243. Otippad lavendeldoft. Älskar.

  244. Överdoserar man svart vinbär
    kan det lukta kattkiss.

  245. Det är det första syntetiska ämnet
    du luktar på.

  246. -Finns det för och nackdelar?
    -Naturliga ämnen är mer komplexa.

  247. Och det är främst det som ger folk
    allergier, att huden börjar klia.

  248. Gud, nej! Morot.

  249. God! Men manlig.

  250. -Du vill alltså ha i valspyan?
    -Är det valspya?!

  251. Jag hittade valspya.
    Den heter ambroxan.

  252. Hur kom man på att det luktar gott?

  253. Jag vet inte, men många animaliska
    dofter används i parfym.

  254. Musk kommer från
    myskhjortens analkörtlar.

  255. Sibet kommer
    från sibetkattens analkörtlar.

  256. -Varför är de där och gräver ens?
    -De görs syntetiskt nu för tiden.

  257. Man vill inte plåga djur.

  258. Nu doppade jag munnen i det!

  259. Vi gör Ulfs parfym.
    Nu börjar det lukta jättegott!

  260. När alkoholen tillsätts startar
    nåt som kallas för maceration.

  261. Doften börjar sätta sig,
    men den måste mogna, som ett vin.

  262. Finns det dofter man blir kåt av?

  263. Enligt undersökningar,
    som man bör ta med en nypa salt-

  264. -är lavendel, sötlakrits och en
    syntetisk jasmin vid namn hedione-

  265. -nåt som triggar igång lusten
    hos oss människor.

  266. -Och hedione har vi i Ulfs parfym?
    -Ja, ganska mycket.

  267. Hedione och valspya. Kan Ulf ens gå
    till jobbet med den här parfymen?

  268. Medan doften mognar
    kan ni titta på det här.

  269. Ta och kör där lite.

  270. Ulf, det där med att håret
    kan vänja sig vid ens schampo-

  271. -så att det slutar fungera,
    är det sant?

  272. Nej. Alla schampo innehåller
    i stort sett samma ingredienser-

  273. -de som tar bort fettet och smutsen.
    Det är ingen skillnad.

  274. -Det var ett snabbt svar.
    -Det behövs inte längre här.

  275. -Hur lång tid har du kvar?
    -Tja...

  276. Ta din tid. Det är viktigare
    att det blir ordentligt gjort.

  277. Njut av solen medan ni kan. Plötsligt
    vill Ulf experimentera inomhus igen.

  278. Det är ett gammalt djungelordspråk.

  279. -Brita? Brita!
    -Förlåt. Det var så vackert.

  280. Vi ska prata om solbränna,
    solkräm och sånt.

  281. Kom ner, så gör vi det.

  282. Här är ett solarium, med lysrör
    som ger ifrån sig UV-strålning.

  283. -Vad är UV-strålning?
    -Strålning har olika mycket energi.

  284. Det ljus som vi ser, det färgade
    ljuset, har en viss energi.

  285. UV-strålning har mer energi.

  286. Det finns ultraviolett strålning
    av olika styrka.

  287. UV A, B och C. UV-C är starkast.

  288. Den hade bränt oss direkt,
    men den sorteras bort av atmosfären.

  289. UV-B strålningen bränner oss
    när vi ligger för länge på stranden.

  290. UV-A också, men den är svagare.

  291. -Varför blir vi solbrända?
    -UV-strålning har massor med energi.

  292. Den skadar cellerna.
    Som försvar bildar cellerna pigment-

  293. -som kan filtrera bort strålningen,
    och huden får en mörkare nyans.

  294. -Ska vi göra ett experiment?
    -Jag vill visa hur solkräm fungerar.

  295. -Hämta dina grejer.
    -Vi häller upp lite solkräm.

  296. Här är ett vanligt papper.
    På hud skulle vi inte se nåt.

  297. Om man lyser med UV-strålning
    skickar papper iväg lite blått ljus.

  298. Din hud absorberar strålningen.
    Det är det som ger skadorna.

  299. Nu drar vi i gång UV-lampan. Du får
    ha solglasögon inomhus. Jättecoolt.

  300. -Nu lyser din labbrock jättemycket.
    -Ja, kolla!

  301. Likadant med det här pappret.
    Det lyser jättemycket.

  302. Jag ser om solkräm blockerar ljuset,
    så att det inte lyser lika start.

  303. Vad svårt det var att rita...

  304. Nu har jag tagit lite solkräm.

  305. Här uppe ser man lite,
    men här nere blir det nästan svart.

  306. Där jag har solkräm blir det mörkt.
    Solkräm filtrerar bort solljus.

  307. -Så man ska ha solkräm?
    -Ja, men det är en komplicerad fråga.

  308. För att den ska fungera måste du
    ha på dig en deciliter solkräm-

  309. -varje gång du smörjer in dig.
    Det gör jättefå människor.

  310. Man ska ha mycket mer
    än vad man tror.

  311. -Är det okej med solkräm nu?
    -Ja, det är solklart!

  312. Fattar du? Alltså, sol... Solklar.

  313. -Kul, Brita.
    -Vi pratar ju om solen.

  314. Det är såna punchlines som summerar
    hela program! Det ska vi göra strax.

  315. Håll nu tummarna för att Ulf inte sov
    på franskalektionerna.

  316. -"Eau de Ulf"?
    -"Eau d'Ulf" uttalas det.

  317. Lukta på den.

  318. -Det tunga artilleriet kommer snart.
    -Nästan lite rökig!

  319. -Det är valspya i den.
    -Oj, ambra? Är det basnoten...?

  320. Så coolt! Vad spännande! Tack!

  321. Det är sjukt vad vi gör
    för att vara snygga och lukta gott.

  322. -Ja, en massa knäppa saker.
    -Som valspya.

  323. Eller världens farligaste gift,
    botox, för att få slät hy.

  324. Jag har lärt mig att egyptiernas
    make-up även botade sjukdomar!

  325. Brun-utan-sol är som att rosta bröd.
    Det är maillardreaktionen.

  326. Mycket brösthår kan ge skallighet-

  327. -men det ska jag aldrig säga
    till nån igen.

  328. -Och du vill inte bleka analen?
    -Nej, jag hoppar den.

  329. Jag tycker att vi slutar nu.

  330. Här var det sprit! Använd sugrören.

  331. Om du har kissat knark i Söderhamn.

  332. -Ska vi göra "crystal meth"?
    -Exakt.

  333. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skönhet

Avsnitt 4 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur hänger skönhet och kemi ihop? Programledaren Brita Zackari är stylad som det forna Egyptens it-girl Nefertiti och träffar egyptologen Caroline Johansson. Hon berättar om sminkets funktion i det gamla Egypten och visar femtusen år gammalt smink. Kemiprofessor Ulf Ellervik berättar historien om botox och om vad användande av det kan få för följder. Vi träffar också Nicole Rydén Lagerdahl som anser sig vara utseendefixeringens eget ansikte.

Ämnen:
Kemi > Kemikalier i hem och samhälle
Ämnesord:
Kemisk industri, Kemisk teknik, Kosmetika, Personlig hygien, Skönhetsvård, Teknik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Grym kemi - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Njutning

Avsnitt 1 av 7

Vad är njutning och hur fungerar våra belöningssystem, dopamin och oxytocin? Varför njuter vissa av att utsätta sig för risker? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker vad njutning är. De besöker bland annat en chokladfabrik och träffar Martin Agerstig från Rackartygarna som tävlar i så kallat "dödshopp". Vi får också lära oss om varför den första tuggan på en ostmacka alltid är den godaste.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Träning

Avsnitt 2 av 7

Kan man bli beroende av träning? Är det lättare att bygga muskler om man dricker proteinshakes och vad händer i kroppen vid intag av anabola steroider? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker temat träning. De testar höghöjdsträning med OS-simmaren Michelle Coleman och spelar pingis på motsvarande 20 meters djup i världens bäst utrustade högtryckskammare. Vi får veta varför lightprodukter gör oss mer sötsugna och om endorfiner som bildas i kroppen vid träning och fungerar som morfin.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Krig

Avsnitt 3 av 7

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Skönhet

Avsnitt 4 av 7

Hur hänger skönhet och kemi ihop? Programledaren Brita Zackari är stylad som det forna Egyptens it-girl Nefertiti och träffar egyptologen Caroline Johansson. Hon berättar om sminkets funktion i det gamla Egypten och visar femtusen år gammalt smink. Kemiprofessor Ulf Ellervik berättar historien om botox och om vad användande av det kan få för följder. Vi träffar också Nicole Rydén Lagerdahl som anser sig vara utseendefixeringens eget ansikte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Droger

Avsnitt 5 av 7

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Sex

Avsnitt 6 av 7

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Frantzén som berättar om orgasmer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Brott

Avsnitt 7 av 7

Vad finns det för kemi i brott? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker kemin i otäcka brott och dödliga gifter. Vi träffar Arlandas säkerhetschef Anders Lennerman och tar reda på hur svårt det är att frakta farliga substanser i resväskan. Läkaren Gunilla Bolinder berättar om vad som händer med döda kroppar i olika väderförhållanden och temperaturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Artificiell fotosyntes

I dag har vi hyfsat effektiva solceller, men solenergin måste också lagras. En lösning kan vara att härma naturens fotosyntes, menar kemisten Björn Åkermark. Här berättar han om försök att återskapa denna komplexa process. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaKemiexperiment

Gasen helium

Gaser. Ett experiment som visar att helium är lättare än luft och att ljudets hastighet förändras när mediets täthet förändras.

Fråga oss