Titta

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Om UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Föreläsningar om vetenskaplig metod. Här ges en introduktion till vetenskapens historia och verktyg och tips till den som ska skriva uppsats på universitetsnivå. Föreläsarna är verksamma vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskaplig metod: Olika vetenskapliga kulturerDela
  1. Vi ska gå lite längre in frågan om-

  2. -vad som kännetecknar
    olika vetenskapliga kulturer.

  3. Jag tar min utgångspunkt
    i Charles Snows föreläsning 1959.

  4. Den var delvis ett svar
    på den logiska positivismen.

  5. Han säger
    att det som kännetecknar vetenskap-

  6. -är att det finns
    åtminstone två olika kulturer:

  7. Naturvetenskapen och humanioran.

  8. Han skrev en bok där han
    ganska systematiskt gick igenom-

  9. -vad som kännetecknar
    de här två kulturerna.

  10. Varför de är olika.

  11. Femtio år senare skriver
    en kille som heter Kagan-

  12. -en bok om de tre kulturerna.

  13. För honom är dessa naturvetenskap,
    samhällsvetenskap och humaniora.

  14. Han menar att det går att iaktta
    ganska systematiska skillnader-

  15. -mellan de här kulturerna.

  16. Det första
    som han intresserar sig för är-

  17. -vilka dessa kulturers
    primära intressen är.

  18. Vad är det för typ av frågor
    som man vill besvara?

  19. Naturvetenskapen ger sig i kast med
    naturliga fenomen.

  20. Samhällsvetenskapen intresserar sig
    för mänskligt beteende-

  21. -handlingar
    och psykologiska tillstånd.

  22. Humaniora studerar
    mänsklig erfarenhet, meningsskapande-

  23. -kultur och livshistoria.

  24. Nu har vi tre stycken, alla
    accepterade vetenskapliga kulturer-

  25. -men de fungerar på olika sätt.
    Man opererar med olika procedurer.

  26. Naturvetenskapen har fasta sätt
    att genomföra undersökningar på.

  27. Testa och hypotespröva.

  28. Samhällsvetenskapen kännetecknas
    av olika teoretiska utgångspunkter-

  29. -och olika metoder som är kopplade
    till de teoretiska perspektiven.

  30. Som naturvetare behöver man inte
    diskutera hur världen ser ut.

  31. Man tar de teorier som finns
    och förfinar dem genom experiment-

  32. -och mer precisa undersökningar.

  33. I samhällsvetenskapen
    måste man orientera sig.

  34. Vad är
    ett sociokulturellt perspektiv?

  35. Vad betyder olika perspektiv?
    Man måste läsa in sig-

  36. -och bestämma sig för var man står
    när man betraktar världen.

  37. Men man vill fortfarande tydliggöra
    sina teoretiska utgångspunkter.

  38. Humaniora gör inte det.

  39. De väver in teori och beskrivningar-

  40. -och bearbetar sin analys
    på ett helt annat sätt.

  41. Naturvetenskapen har en metodarsenal
    som är accepterad och måste följas.

  42. I samhällsvetenskapen måste
    forskarna bestämma-

  43. -var de står
    och varför de använder sina metoder.

  44. Humaniora gör inte på det sättet.

  45. Hur kontrollerar man då iakttagelser?

  46. För naturvetenskapen
    är det matematiska beräkningar-

  47. -och kontrollerade experiment.
    Väldigt tydligt.

  48. Samhällsvetenskapen intar
    många olika positioner.

  49. En gång i tiden
    försökte man göra experiment.

  50. Nu tittar man på handlingar,
    utsagor och samspel i sin kontext.

  51. Man måste beskriva sammanhanget
    där man gör sina studier.

  52. Clifford Geertz, som var
    en betydelsefull antropolog-

  53. -kallade det "tjocka beskrivningar".
    Man måste beskriva situationen-

  54. -för att förstå varför människor
    säger och handlar som de gör.

  55. Humanioran tittar på skrivna texter,
    konst, film, teater-

  56. -och andra utryck
    för mänskliga handlingar-

  57. -för att förstå vad det säger
    om att vara människa i en kultur.

  58. Vad betyder det att vara flykting
    och så vidare-

  59. -och hur kan jag förstå detta?

  60. Vad är då vacker forskning? Det finns
    alltid en estetisk dimension.

  61. Naturvetenskapen
    har matematiska beräkningar-

  62. -och snygga, enkla
    och tydliga experiment.

  63. För samhällsvetare är det snyggt
    när iakttagelser kan förklaras-

  64. -inom ramen
    för en teoretisk beskrivning.

  65. Och för en humanist är det viktigt-

  66. -att skriva sammanhängande,
    koherent, elegant prosa-

  67. -när man framför sina argument.

  68. Det är tre olika estetiska uttryck.

  69. Nå...

  70. Många av er som kommer in
    i samhällsvetenskap-

  71. -antingen
    man sysslar med sociologi...

  72. Eller snarare pedagogik, didaktik,
    data- och systemvetenskap-

  73. -och hur människor kommunicerar
    och lär sig.

  74. Ni kan kanske fundera över
    om vi kan tala om fyra kulturer.

  75. Det är ett argument
    som är värt att pröva.

  76. Kan vi tala om fyra kulturer i dag,
    och vad skulle det innebära?

  77. Jag tänker på designvetenskap,
    "design-based research".

  78. Det finns ett familjelikt sätt att
    prata om det, med olika inriktningar.

  79. Men det som kännetecknar det är att
    man utgår från en komplex situation-

  80. -och frågar
    vad som skapar mening här-

  81. -varför folk handlar som de gör
    och hur de samspelar.

  82. Själva idén i designvetenskap
    går ut på att gå in-

  83. -och med de här människorna utveckla
    antingen nån form av process-

  84. -som handlar om kommunikation-

  85. -eller en produkt som underlättar
    samspel och gör livet lättare.

  86. Designvetenskap är ifrågasatt
    men framväxande.

  87. Det finns mycket praktiskt kunnande-

  88. -och det börjar komma
    mycket teoretisk bearbetning också.

  89. Min idé är att designvetenskap
    växer fram-

  90. -som en intressant ny typ
    av vetenskaplig kultur.

  91. Vad är det för procedurer?

  92. Designvetenskap kännetecknas av
    att det är flexibelt och iterativt.

  93. Man har en utgångspunkt,
    men situationen ändrar sig-

  94. -och då kan man ändra
    inriktning i forskningen.

  95. Den är iterativ i meningen att man
    försöker se vad som upprepar sig-

  96. -och hur vi kan utveckla nåt.
    Vi kan återkommande revidera-

  97. -och det relaterar sig också till
    om det fungerar i praktiken.

  98. Och hur kontrollerar man
    sin vetenskapliga verksamhet?

  99. Man bygger på handlingar och utsagor-

  100. -och ser vilka representationer folk
    gör av det de vill samverka kring.

  101. Muntligt, i bild
    och genom olika typer av handlingar.

  102. Hur används dessa produkter?
    Hur redesignar människor detta?

  103. Hur kan vi hjälpa dem
    att utveckla nån produkt-

  104. -till exempel för att ett företag
    ska kommunicera bättre internt.

  105. Hur utvecklar man appar som ger
    studenter bättre koll på studierna?

  106. Det finns mängder
    med väldigt intressanta exempel.

  107. Men det betyder
    att man går in och interagerar.

  108. Det som gör det till vacker forskning
    är att nåt i forskningens verksamhet-

  109. -kommer människor till godo-

  110. -och gör att de kan utveckla
    sin förståelse och praktik-

  111. -samtidigt som jag kan göra
    en förklaring och teoretisering-

  112. -över varför detta fungerar
    och koppla till annan forskning.

  113. Om man börjar studera
    data- och systemvetenskap-

  114. -så finns det
    en matematisk, logisk grund-

  115. -men man gör saker för att de
    ska fungera i ett samhälle-

  116. -på en institution som skolan
    eller nån annan institution-

  117. -för att få kommunikation och flöden
    att utvecklas och förändras.

  118. Då kanske inte naturvetenskapen-

  119. -med sina kontrollerade experiment
    i ett laboratorium är rätt metod.

  120. Samhällsvetenskapen ställer kanske
    för stora och vida frågor.

  121. Humanioran är också en viktig insikt
    i vad som skapar mening-

  122. -men det är inte det man sysslar med.
    Man går in, intervenerar-

  123. -och gör nåt tillsammans
    med dem som man studerar.

  124. I bästa fall
    kan de utveckla sin praktik-

  125. -och inte bara vara ett studieobjekt
    för forskningen.

  126. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Olika vetenskapliga kulturer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Kunskapsteori, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur gör jag min undersökning?

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Metodologiska val

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att sammanfatta sin forskning

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningen är inte vad den varit

Björn Larsson, professor i franska och litteratur, säger att föreställningen om att det egentligen inte finns några sanningar bygger på ett ideologiskt missförstånd. Skiljelinjen mellan sanning och lögn eller mellan verklighet och fiktion är livsviktig. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i april 2014.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Lycka & livskvalité

Vad är egentligen lycka? Och kan man träna sig i att vara lycklig? Vi talar med Stefan Klein, författare till boken Lyckoformeln.

Fråga oss