Titta

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Om UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Föreläsningar om vetenskaplig metod. Här ges en introduktion till vetenskapens historia och verktyg och tips till den som ska skriva uppsats på universitetsnivå. Föreläsarna är verksamma vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskaplig metod: Metodologiska valDela
  1. Om man nu
    ska göra metodologiska val...

  2. Det jag antydde är att om man
    ger sig in i designvetenskap-

  3. -eller i samhällsvetenskap
    så är inte teorier och metoder givna.

  4. Man måste fundera på
    vilken metod man kan använda-

  5. -och vilken poängen är med dem.

  6. Man måste inte vara fundamentalist-

  7. -utan kan använda
    olika metoder i olika syften.

  8. Den första är albatrossen, en enkät.

  9. En albatross seglar högt upp
    och tittar.

  10. En mullvad gräver och gräver.

  11. Vad behöver vi en enkät till?

  12. Det man gör är att konstruera
    ett frågeformulär.

  13. Det har ganska få variabler,
    men man når väldigt många människor.

  14. Det är inte lätt. Det krävs ganska
    mycket arbete att ta fram frågor-

  15. -som faktiskt visar svar
    på det man letar efter.

  16. Man måste göra ett frågeformulär
    och testa att det fungerar.

  17. Men det är lätt att bearbeta.
    Man kan göra en digital distribution-

  18. -och svaren kan automatiskt läggas in
    i beräkningsprogram.

  19. Man får
    mycket snygg statistisk bearbetning.

  20. Enkäten ger kanske en översikt-

  21. -och statistiska typvärden
    och medelvärden.

  22. Men om jag går in i intervjun-

  23. -kan jag arbeta med många variabler
    men få intervjupersoner.

  24. Det går fort att sätta ihop frågorna,
    då de oftast utvecklas i samtalet-

  25. -men det tar väldigt lång tid
    att bearbeta.

  26. Jag kan också göra djupintervju med
    ett fåtal personer, låta dem prata-

  27. -lyssna, ställa följdfrågor och
    kanske komma tillbaka en andra gång.

  28. Jag kan också göra
    fokusgruppsintervjuer.

  29. Man tar en grupp på sju-åtta
    personer, ger dem tre frågor-

  30. -och ber dem att diskutera frågorna.

  31. En intressant metod, som utvecklades
    i USA under andra världskriget-

  32. -för att ta reda på vad folk ansåg
    om USA:s krigsinsatser i Europa.

  33. Sen har företagen tagit över det.

  34. Fokusgrupper används
    för produkter och marknadsföring.

  35. Jag har använt det för att titta på
    hur ungdomar tänker om olika saker.

  36. Man sitter där med sina kompisar,
    och det blir ett intressant samtal.

  37. Fokusgruppsintervjun är ett sätt
    att ta reda på hur lärare tänker-

  38. -eller företagsledare,
    underchefer och så vidare.

  39. Man kommer ganska enkelt åt
    vettiga saker.

  40. Men det tar lång tid
    att skriva ut och bearbeta data-

  41. -och klassificera utsagorna.

  42. Man kan använda olika program
    för att sortera sina data-

  43. -men man måste själv göra
    klassificeringen.

  44. Har man väl gjort den är det klart
    att man kan samla ihop dem.

  45. Men det är en första fundering.

  46. Vad behöver jag veta nåt om
    och hur ska jag ta reda på det?

  47. Det intressanta är
    att med en enkät eller intervju-

  48. -får man inte reda på hur nåt är.

  49. Däremot får man information
    om hur intervjupersonerna tänker-

  50. -och hur de har förstått situationen
    som de befinner sig i.

  51. Om jag gör en intervju eller enkät
    måste jag ändå förklara-

  52. -vad de här utsagorna kan betyda.

  53. Jag måste göra ett arbete till.

  54. Det finns ingen "face validity"
    i vad folk säger.

  55. Antropologer har känt till det länge.

  56. Förr åkte man till Trobrianderna
    eller Stilla havet-

  57. -och levde bland människorna där.
    Sen skrev man en bok om det.

  58. Man utgick ifrån att informanterna
    saknade egenintresse-

  59. -av att berätta vissa saker
    och undanhålla andra.

  60. Sen såg antropologerna att olika
    informanter gav olika bilder.

  61. Utöver svaret måste vi se
    på situationen och hur frågan ställs.

  62. Ett tag sågs en antropologi som
    likvärdigt med att skriva en roman.

  63. Sen såg man att det
    ändå fanns stabila system-

  64. -men frågade vilken informantens
    roll var. Likadant är det här.

  65. Vilken är informantens roll när jag
    ställer en enkätfråga eller samtalar?

  66. Vad har de för egenintresse?
    Vad speglar de för situationer?

  67. Så både enkät- och intervjusvar måste
    tolkas. Detta är en möjlig ingång.

  68. Men sen finns andra varianter.
    Vi kan göra textanalys.

  69. I humaniora är det vanligt,
    men även samhällsvetare gör det.

  70. Hur ska jag tolka läroplanen
    i skolan?

  71. Varför ändrar den sig?

  72. Vilka är redskapen
    med vilka jag ska läsa texten?

  73. Även en utskriven intervju
    är ju en text som måste tolkas.

  74. Människor skapar representationer av
    hur de förstår saker i text och bild.

  75. Även bilden måste tolkas, och det
    finns en mängd systematiska metoder-

  76. -som handlar om
    hur man närmar sig en text-

  77. -och vad man kan få ut av den.

  78. Det kanske inte ligger
    allra närmast till hands för er.

  79. Man kan fundera på
    att göra en observation.

  80. Hur ska den då se ut? Jag har
    en grupp som håller på med nåt.

  81. Ska jag sätta mig och titta på vad
    de gör? Ska jag sätta mig här borta?

  82. Det kan man göra.

  83. Så gjorde man i många undersökningar
    av livet i klassrummet.

  84. På 60- och 70-talet
    fanns det tusentals studier-

  85. -där forskaren gick in i klassrummet
    med ett observationschema-

  86. -och prickade av de aktiviteter
    som pågick och angav frekvensen.

  87. Man konstaterade att lärarna pratade
    nittio procent av tiden-

  88. -och eleverna tio procent.

  89. Sen finns en annan idé.

  90. Man tittar på vad eleverna pratar om-

  91. -och konstaterar att de pratar nittio
    procent av tiden och läraren tio.

  92. De talar om helt andra saker,
    men de talar.

  93. Först har vi 7 000-8 000 studier
    som säger att läraren pratar mest-

  94. -och så kommer en ny typ av studier,
    då frågan ställs från ett annat håll.

  95. Etnografiska studier är ganska
    vanligt använda i dag.

  96. Det innebär
    att man gör observationer-

  97. -men också att man följer människor
    utanför den här situationen.

  98. Om vi fortsätter med exemplet elever:

  99. Vad gör de på sin fritid? Hur
    leker de? Vad gör de på rasterna?

  100. På kvällarna? På helgerna?
    Och i skolan?

  101. Man får en fullare bild av vilken
    roll skolan spelar för deras liv-

  102. -och vad som förändrar sig.

  103. Det kan leda till idéer
    om vad skolan måste göra-

  104. -om elever använder datorer utanför
    skolan för att skaffa information-

  105. -lära sig saker och kommunicera.

  106. Vad betyder det för arbetet i skolan?

  107. För tio år sen var en vanlig fråga:

  108. Är datorer mer effektiva för lärandet
    eller ska man inte ha dem i skolan?

  109. Enligt studier var det effektivt
    för att lära sig avgränsade saker-

  110. -men inte för att lära sig
    mer komplexa samband.

  111. Eller så är frågan felställd.

  112. Hur kan ett samhälle utvecklas-

  113. -om datorer används överallt utom i
    skolan? Vad är det för ett samhälle?

  114. Frågan om effektivitet är kanske inte
    den rätta frågan i sammanhanget.

  115. Ur det följer
    att om de ska finnas här-

  116. -hur ska de då användas?

  117. I dag får vi höra
    att ungdomar i skolan-

  118. -skriver mycket sämre
    än vad man gjorde förr.

  119. Det är möjligtvis sant, men på vilka
    grunder och vad pratar vi om?

  120. Man twittrar, skriver på Facebook
    och Linkedin och så vidare.

  121. Man lär sig olika genrer
    och uttrycker sig på olika sätt.

  122. Ungdomar är skickliga på att
    kommunicera med redskapen man har.

  123. Kanske stämmer inte skolans ideal
    inte med den kommunikationspraktik-

  124. -som finns utanför skolan.
    Är det nåt som vi borde fundera på?

  125. Det finns många intressanta frågor
    som handlar om en ny teknik-

  126. -och en social situation
    där den används.

  127. Det har blivit en stor diskussion.

  128. Läser man naturvetenskap utanför
    skolan på ett annat sätt än i skolan?

  129. Då kanske skolan måste förändras
    för väcka intresse för frågorna.

  130. Här finns mycket spännande att göra.
    Det kan man komma åt med etnografi.

  131. Det finns deltagande observationer.
    Man sitter med i ett sammanhang-

  132. -och deltar då och då i det.
    Det kallas deltagande observation.

  133. Det är helt okej,
    om man är tydlig med vad man gör.

  134. Ursäkta.

  135. Vi har också experimentet.

  136. Förebilden är
    det naturvetenskapliga paradigmet.

  137. Man skapar
    en laboratorielik situation-

  138. -tar dit människor
    och gör ett experiment.

  139. Sen ser man om de lär sig mer,
    blir bättre, är mindre stressade-

  140. -eller vad man nu är intresserad av.

  141. Problemet med många experiment
    inom samhällsvetenskap och psykologi-

  142. -är att man inte generalisera
    andra situationer.

  143. Så man försöker göra
    en experimentell situation-

  144. -på platsen, med de grupper man har-

  145. -för att se vad interaktionen innebär
    och hur det utvecklas.

  146. Det som kanske är lite intressant
    om man sysslar med...

  147. ...designorienterad forskning,
    det är att man gör interventioner.

  148. Man inte bara studerar en situation,
    deltar lite och hjälper till-

  149. -utan man gör ett experiment
    i situationen.

  150. Ni brukar använda en sak på ett sätt.

  151. Vad händer om ni använder nåt annat
    i stället? Vad utvecklas då?

  152. Det blir en experimentsituation
    när man intervenerar...

  153. ...och därmed också påverkar
    utfallet.

  154. Utfallet är ju beroende
    av mitt intresse och min ambition.

  155. Hur kan jag då skriva om
    och förstå resultatet av det här-

  156. -utanför min ambition med det?

  157. Hur kan jag distansera mig från min
    egen idé om att det ska bli bättre.

  158. Det är inte lätt, men det går.

  159. Interventionen tycker jag är
    en intressant fråga.

  160. Och...

  161. Är det så att om man är en
    "neutral" utfrågare eller observatör-

  162. -att man får neutrala svar?

  163. En antropolog som hette Davignon,
    tror jag, skrev en bok på 60-talet.

  164. Han åkte till Nordafrika,
    intervjuade boskapsskötare.

  165. -och frågade varför de hade korna där
    och begravde människor där?

  166. Bara av nyfikenhet. Nästa dag
    stod korna på ett annat ställe.

  167. Då hade de funderat och kommit på
    att det var bättre.

  168. En fråga är också en intervention,
    då man får folk att tänka annorlunda.

  169. Interventionen är inget problem.
    Problemet är att hålla kolla på-

  170. -vad som sätter i gång processen
    och påverkar resultatet-

  171. -och hur det kan förstås utanför den
    egna idén om att det ska bli bättre.

  172. Om man nu ska försöka göra
    nån form av sammanfattning...

  173. Det är inte så lätt. Ett historiskt
    perspektiv för att få distans.

  174. Det finns intressanta frågor
    och ställningstaganden i historien-

  175. -om vad som är vetenskap,
    och det har förändrats.

  176. En vetenskapsteoretisk genomgång.

  177. Vi tittade på vilken abstraktionsnivå
    och vilken inriktning-

  178. -ontologi, epistemologi, metodologi -
    olika vetenskapliga anspråk har.

  179. Vi har tittat på
    olika vetenskapliga kulturer-

  180. -som utvecklar ramar
    och metoder på olika sätt.

  181. Vad betyder det för er, då?

  182. Det betyder
    att ni ska läsa metodböckerna.

  183. Ska man vara fräck säger man
    att ni inte ska göra som det står.

  184. Läs metodböckerna för att få syn på
    hur man tänker systematiskt.

  185. Men i varje konkret situation
    har man nåt nytt att ta hänsyn till.

  186. Kanske måste man utveckla metoden
    eller kombinera metoder.

  187. Man ska bara vara
    väldigt systematisk och transparent.

  188. Man ska visa hur man har gjort-

  189. -så att den som läser
    det ni gör kan förstå-

  190. -och kan räkna ut
    hur tillförlitligt det är.

  191. Det viktigaste är inte metoden,
    utan vad man letar efter-

  192. -och vilken ens fråga är.

  193. All forskning startar
    med en gripbar, avgränsad fråga.

  194. Det är väldigt lätt
    att ha en alltför vid fråga i början.

  195. Till exempel:
    "Hur är det i skolan i dag?"

  196. Går den frågan ens att undersöka?

  197. Tänker jag på ett ämne, en grupp
    eller nåt särskilt problem?

  198. Vad vill jag specificera?

  199. Ju mindre frågan blir-

  200. -desto ointressantare
    verkar den vara i början.

  201. Det är en pyttefråga
    jämfört med alla viktiga frågor.

  202. Men om man väljer den
    så blir den ett nyckelhål.

  203. När man väl har valt den, då öppnar
    sig otroligt intressanta saker.

  204. Och så ska man ta reda på
    vad andra har gjort. Läs in er.

  205. Är ni intresserade av det här,
    titta då på vad man har beforskat-

  206. -och på lite olika sätt.

  207. Vad är skrivet?
    Vilka är de centrala verken?

  208. Vilka är de centrala traditionerna,
    riktlinjerna-

  209. -eller förhållningssätten? Det kanske
    finns olika sätt att forska-

  210. -om det som intresserar mig.

  211. Sen bestämmer ni vad ni ska följa.

  212. Här placerar jag mig i fältet.
    Det här vill jag bidra med.

  213. Och det är poängen med forskning.

  214. Inte att komma underfund med
    hur nåt är-

  215. -utan komma underfund med vad man kan
    bidra med som inte är beforskat-

  216. -och ännu inte är diskuterat.

  217. Vad kan jag belysa
    som har varit i skymundan?

  218. Då måste man ha en avgränsad fråga-

  219. -känna till
    och gå i dialog med fältet.

  220. Forskning handlar om kunskapsbidrag.
    Var tydliga med ert kunskapsbidrag.

  221. Om ni ska skriva en artikel och få
    den publicerad, tänk då på det:

  222. De fem första raderna
    ska handla om det:

  223. Varför är det här intressant?
    Vad är gjort och inte gjort-

  224. -och vad bidrar jag med?
    Fånga läsaren och var själva tydliga-

  225. -med vart ni är på väg.
    Det blir riktlinjen i ert projekt-

  226. -när ni skriver ett examensarbete,
    jobbar med en artikel eller nåt.

  227. Så... Tack för er uppmärksamhet.

  228. Tidig morgon.

  229. Glöm inte: Forskning är spännande
    och vår bästa väg till kunskap.

  230. Tack ska ni ha.

  231. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Metodologiska val

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Forskningsmetodik, Kunskapsteori, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur gör jag min undersökning?

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Metodologiska val

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att sammanfatta sin forskning

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Att våga i en hård värld

Brian Palmer, universitetslektor från Uppsala Universitet, talar om vikten av att göra motstånd och våga ta risker för andra. Han utgår från sin bok ”101 historiska hjältar”. Inspelat den 10 maj 2014 på Pedagogen i Göteborg. Arrangör: Göteborg & Co.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Lycka & livskvalité

Vad är egentligen lycka? Och kan man träna sig i att vara lycklig? Vi talar med Stefan Klein, författare till boken Lyckoformeln.

Fråga oss