Titta

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Om UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Föreläsningar om vetenskaplig metod. Här ges en introduktion till vetenskapens historia och verktyg och tips till den som ska skriva uppsats på universitetsnivå. Föreläsarna är verksamma vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskaplig metod: Vad är kvalitativa forskningsmetoder?Dela
  1. Jag ska prata
    om kvalitativ forskning.

  2. Det är forskningsmetoder-

  3. -där data inte är i form av siffror.

  4. Data kan vara i form av texter,
    data kan vara i form av intervjuer-

  5. -data kan vara
    i form av observationer-

  6. -data kan vara i form av att man
    som forskare är med studenterna-

  7. -och ser vad studenterna gör. Jag
    ska ge exempel på forskningsfrågor.

  8. Jag tänkte börja med en introduktion
    till kvalitativ forskning.

  9. Därefter ger jag
    tre stycken rejäla exempel-

  10. -som illustrerar
    olika former av resultat-

  11. -som man kan få
    genom kvalitativ forskning.

  12. Till sist gör jag
    en kort sammanfattning.

  13. Kvalitativa forskningsmetoder
    ger svar-

  14. -på frågor
    av typen "Varför?" eller "Hur?"

  15. Jag kan exempelvis fråga: Varför är
    det svårt att lära sig programmera?

  16. Nu kanske ni säger:
    "Det är inte alls svårt."

  17. Ni skrattar. Ni kanske tänker så här:

  18. "Jag lärde mig utan problem,
    men det var självklart för mig."

  19. All forskning visar att studenter
    tycker att programmering är svårt.

  20. Det är många svårigheter i det.
    Det har kvantitativ forskning visat.

  21. Den har visat att många studenter
    börjar kurser utan att avsluta dem.

  22. Den har också visat
    olika samband med förkunskaper.

  23. Till exempel
    finns det en korrelation-

  24. -mellan förkunskaper i matematik-

  25. -och goda resultat
    på programmeringstentor.

  26. Det som intresserar mig är varför
    programmering är svårt att lära sig.

  27. Där kommer följdfrågan:
    Vad kan vi som lärare göra-

  28. -för att göra det lättare
    att lära sig programmera?

  29. Andra frågor som kan dyka upp är:
    Hur tänker studenterna?

  30. Hur går resonemanget för studenterna-

  31. -när de försöker lära sig
    till exempel datakommunikation?

  32. Hur tänker man?
    Hur går man till väga?

  33. För om vi lär oss
    hur ni gör för att lära er-

  34. -så bör vi kunna undervisa bättre.

  35. Vi pratade tidigare
    om kvantitativa forskningsansatser.

  36. Det gjorde Elisabet Borg,
    som sitter där.

  37. Jag ska ta upp kvalitativ forskning
    men börjar med att visa skillnaden.

  38. Kvantitativa forskningsansatser,
    som Elisabet sa, handlar om siffror.

  39. Det behöver inte
    från början vara numeriska värden-

  40. -men det är nåt
    som kan överföras till siffror-

  41. -som man sen
    kan bearbeta och analysera.

  42. Det man gör i kvalitativ forskning-

  43. -är i stället att syssla med
    beskrivningar av olika slag.

  44. Den kvantitativa forskningen
    sysslar med observerbara variabler-

  45. -nånting som man kan mäta-

  46. -nånting som oftast är
    olika typer av hårda fakta-

  47. -medan man som kvalitativ forskare-

  48. -försöker skapa en bild,
    man tolkar vad som händer.

  49. Det innebär att forskaren själv
    är delaktig i processen.

  50. Jag återkommer till hur man ska göra-

  51. -för att resultaten ska vara
    pålitliga och trovärdiga i alla fall.

  52. Som kvantitativ forskare
    kan man göra experiment.

  53. Experimenten kanske inte
    behöver vara kemiska-

  54. -men man kan göra
    olika typer av mätningar.

  55. Som kvalitativ forskare-

  56. -arbetar man
    med studier i realistiska miljöer-

  57. -i verkliga miljöer
    där verksamheten faktiskt äger rum.

  58. Hur lär sig studenterna
    i föreläsningssalen?

  59. Man kan se det
    som att den kvantitativa forskningen-

  60. -kan få en att förstå detaljer
    och skapa ett tydligt fokus-

  61. -medan kvalitativ forskning
    tar fram den stora penseln-

  62. -och beskriver
    övergripande situationer.

  63. Skillnaderna mellan kvantitativ
    och kvalitativ forskning-

  64. -har förstås implikationer
    för vilka frågor man kan studera.

  65. Vad kan man göra och få svar på?

  66. Formen på resultatet:
    ett statistiskt säkerställt samband-

  67. -eller en beskrivning som diskuterar
    olika faktorer som spelar roll.

  68. Forskarens roll, om man ska
    göra tolkningar, är ganska uppenbar-

  69. -men forskaren finns
    i kvantitativ forskning också-

  70. -till exempel när man
    överför en skala till siffror.

  71. Vad anser man
    med att man har visat nåt?

  72. Vad anser man för forskningen framåt?
    Vad anser man värt att presentera?

  73. Det är också saker som är skillnader-

  74. -mellan kvantitativa
    och kvalitativa forskningsansatser.

  75. Det här är sammanfattat
    i en stor bok-

  76. -som handlar om forskningsmetoder
    som säger ungefär så här:

  77. Kvantitativ forskning
    grundas på antagandet att:

  78. "Den sociala miljön
    utgör en objektiv verklighet."

  79. "Man samlar numeriska data
    av observerbara variabler."

  80. Så den sociala miljön,
    miljön i en lärandesituation-

  81. -miljön där människor samspelar
    är en objektiv verklighet.

  82. Det är inte fråga om tolkningar,
    utan om hur det är.

  83. Det kan man observera och analysera
    när man har det i form av siffror.

  84. Men den kvalitativa forskningen
    antar att:

  85. "Individer själva konstruerar
    sin sociala verklighet"-

  86. -"i form av meningar och tolkningar."

  87. "Det är vad en kvalitativ forskare
    studerar i verkliga omgivningar."

  88. Man antar att ni som studenter
    skapar er egen bild-

  89. -och det är den här egna bilden
    som man studerar.

  90. Jag ska ge er ett par exempel
    på kvalitativa forskningsansatser.

  91. De här exemplen fokuserar på vad
    man kan se med de olika ansatserna-

  92. -för olika forskningsansatser-

  93. -fungerar på nåt sätt lite grann
    som en lins, som ett förstoringsglas.

  94. Det man ser genom förstoringsglaset
    ser man tydligt.

  95. Det som är utanför förstoringsglaset
    kan bli ganska otydligt.

  96. Förstoringsglaset eller forsknings-
    ansatsen eller forskningsmetodiken-

  97. -hjälper en att på ett
    systematiskt sätt studera nån aspekt.

  98. Det första jag ska tala om
    är fenomenografi-

  99. -som är en familj av ansatser-

  100. -som studerar
    hur studenter förstår nåt.

  101. Det är hur nånting ser ut
    från studenternas sida.

  102. Det kan till exempel vara
    ett program, ett datorprogram.

  103. Den andra ansatsen jag ska ge ett
    exempel på är etnografisk forskning.

  104. Det är forskning där forskaren
    gör sig till en del av miljön.

  105. Om forskaren skulle sitta med här och
    studera samspelet mellan mig och er-

  106. -och vara med er, lyssna på er och
    se vad ni säger om undervisningen-

  107. -se hur ni beskriver den
    och vad som händer i studentgruppen-

  108. -då har vi etnografisk forskning.

  109. Det exempel jag ska ge här
    handlar om hur studerandemiljön-

  110. -är för studenterna.

  111. Till sist visar jag ett fallstudium -
    när man tittar på en enda individ.

  112. Här kan man invända: "Man
    kan inte säga nåt om en individ."

  113. Det tror jag att man kan.
    Det tror jag att jag kan visa-

  114. -med det här exemplet på slutet.

  115. Vad är då fenomenografi?
    Det är en forskningsansats.

  116. Det är ett sätt att forska -
    en forskningsmetodik-

  117. -som beskriver hur studenter
    förstår och lär nånting.

  118. Det är ett studentperspektiv.

  119. Det handlar inte om individer -
    vad du lär och du lär och du lär-

  120. -utan det handlar om
    vilka olika sätt att förstå nånting-

  121. -som man kan hitta
    i en grupp av studenter.

  122. Nu hände det nånting här. Så!

  123. Resultatet
    av fenomenografisk forskning är-

  124. -en kategorisering av de sätt-

  125. -som en grupp av studenter
    förstår nåt.

  126. Det behöver inte vara ett program,
    det kan vara värme eller kraft-

  127. -eller att programmera
    eller kanske lärarens roll.

  128. Studenter förstår lärarens roll
    på olika sätt. Det vet vi alla.

  129. Vi tittar mer i detalj på det.

  130. Säg nu att vi har studenter
    som lär datakommunikation.

  131. Med ett fenomenografiskt perspektiv-

  132. -så är den teori man har för att
    kunna se djupare in i lärandet-

  133. -att det finns en relation-

  134. -mellan studenterna och det de lär.

  135. Man ser det som att studenterna
    förändras i och med att de lär nåt.

  136. Som student kanske man tittar
    på ett nytt kommunikationsprotokoll-

  137. -och då förstår man nånting mer,
    och då förändras man.

  138. Samtidigt förändras
    studentens bild av datakommunikation.

  139. Det här är en komplex relation,
    och det är den forskare studerar.

  140. En forskare i datakommunikation...

  141. En forskare som studerar hur
    studenter förstår datakommunikation-

  142. -med en fenomenografisk ansats
    studerar den tänkta relationen-

  143. -mellan studenterna
    och datakommunikationen.

  144. Då kan ni säga: "Den ser man inte."
    Det är rätt, man kan inte mäta den-

  145. -så hur går man till väga då?
    Hur går det hela till?

  146. Jag tänkte prata om det.

  147. I fenomenografiska forskningsprojekt,
    som i forskningsprojekt överlag-

  148. -säger man först
    vad det är man vill veta.

  149. Därefter samlar man data,
    som i det fenomenografiska fallet-

  150. -ofta är genom intervjuer.

  151. Man går igenom data
    och försöker förstå dem.

  152. Sen rapporterar man resultaten.

  153. Så i stället för att se-

  154. -hur studenternas uppfattningar
    om datakommunikation förändras-

  155. -så intervjuar man studenter
    om hur de förstår datakommunikation-

  156. -vad de lärde sig på vägen
    och hur lärandet gick till.

  157. Sen säger man att det är de data
    man använder för att analysera.

  158. Jag ska ta ett exempel
    från min egen forskning-

  159. -där vi har
    två eller tre grupper av studenter-

  160. -som arbetar
    i olika delar av världen.

  161. Sist kursen gick var det studenter
    i USA, Sverige, Finland och Kina-

  162. -som skulle utveckla en programvara.

  163. De samarbetar på distans.
    Studenterna träffas aldrig.

  164. Det är en masterskurs,
    d.v.s. det är en avancerad kurs.

  165. Jag intervjuade arton studenter.

  166. Uppgiften studenterna har
    är tekniskt avancerad.

  167. De ska konstruera en programvara-

  168. -som kan styra en robot.

  169. Det är ingenting som nån student,
    hur duktig han eller hon än är-

  170. -får ihop på en kväll.

  171. Det är heller ingenting
    som en del av gruppen kan göra-

  172. -och visa för de andra och säga:
    "Vi har gjort det här åt oss alla."

  173. Så hur går det till? Hur arbetar man?

  174. Jag tänkte titta på data.
    Som intervjuare ställde jag frågan:

  175. "Har du lärt dig nån datavetenskap
    av att arbeta i det här projektet?"

  176. Då svarar Sven,
    som är ett fingerat namn:

  177. "Jag har lärt mig en massa Java."
    Java är ett programmeringsspråk.

  178. Han fortsätter -
    det här är en förkortning av citatet-

  179. -genom att berätta exakt vad,
    detalj för detalj, han lärt sig.

  180. Sen ställde jag samma fråga
    till Alec, som sa:

  181. "Bara grundläggande design.
    Hur andra tänker."

  182. "Hur man tacklar stora mängder kod.
    Det är nog sånt jag gör i framtiden."

  183. Jag ställde samma fråga till Staffan:
    "Har du lärt dig nån datavetenskap?"

  184. "Absolut! Jag förstår mer av Linux."

  185. Linux är ett operativsystem -
    ett sätt att styra datorn.

  186. "Hur man installerar program
    och hur man använder dem."

  187. "Den sortens saker."

  188. Om man då tittar på de här
    och tittar på långa utskrifter-

  189. -av intervju efter intervju
    och läser igenom-

  190. -kan man se att det finns nån form
    av samband som kan kategoriseras.

  191. "Den här grupperingen berättar
    nåt för mig, men inte den här."

  192. Man tar utdrag ur intervjuerna,
    som jag här har på pappersbitar-

  193. -och sorterar dem i högar.
    "Den där är nog samma som den."

  194. "Ja, han säger nog nånting annat"-

  195. -"och hon säger definitivt
    samma sak som vad han gör."

  196. Sen försöker man förstå...
    Sa det nånting? Blev jag klokare?

  197. Fick jag nån förståelse av hur
    studenterna uppfattar sitt lärande?

  198. Förmodligen är svaret först nej,
    så jag börjar om-

  199. -men då vet jag som forskare mer.
    Jag har granskat och försökt förstå.

  200. Då gör jag ett nytt försök.
    Vi kan gå vidare med de här.

  201. Ser vi likheter
    mellan Staffan, Alec och Sven?

  202. Ja, Staffan och Sven
    pratar båda två om en massa detaljer.

  203. Staffan räknar upp vad han lärt sig-

  204. -och Sven pratar om Java
    och sen om detaljer han lärt sig-

  205. -medan Alec relaterar det här
    till sin yrkesroll.

  206. Han ser det i perspektiv
    av vad han ska göra i framtiden-

  207. -medan för de andra är det här nu.
    Då försöker jag sortera det här.

  208. Staffan och Sven
    pratar om nånting liknande-

  209. -och Alec pratar om nånting annat.

  210. Så har jag gjort
    med de arton intervjuerna-

  211. -som kanske var och en blev
    tjugo sidor på det här sättet.

  212. Jag kan sitta med tvåhundra lappar
    och försöka sortera det.

  213. Nu använder man en dator, förstås,
    men det här är för att illustrera.

  214. Så här gjorde man
    när jag skrev min avhandling.

  215. Det är ett sätt att få överblick.
    Man läser på papper. Det är lättast.

  216. När det här var klart
    hade det blivit sju kategorier-

  217. -som var och en säger nånting-

  218. -om vad studenter menar med
    att lära sig datavetenskap.

  219. Så ett sätt...

  220. Nånting som studenterna
    som läser datavetenskap sa-

  221. -var att de
    lärde sig använda färdiga program.

  222. Vi har Staffan och Sven,
    som har lärt sig-

  223. -saker en och en -
    isolerade företeelser.

  224. Ett annat sätt var att säga:
    "Det jag kan har blivit djupare."

  225. "Det är inte bara skolboksfakta.
    Jag har jobbat med det."

  226. Sen handlar det om
    att förstå system som redan finns.

  227. "Det finns ett kommunikationssystem,
    och jag ska göra en detalj"-

  228. -"men jag förstår
    att det finns ett system."

  229. Ett annat sätt att förstå det på
    är att bygga system.

  230. "Jag bygger det hela från början."

  231. Eller att skapa mening -
    vad är det här bra för?

  232. Eller som Alec: "Det här handlar om
    mitt professionella jag."

  233. De här olika sätten
    beskriver en ökad komplexitet-

  234. -där det absolut enklaste
    är att använda befintliga program.

  235. "Jag har blivit duktig på
    att använda Word."

  236. Medan det mest avancerade-

  237. -är att man utvecklas professionellt,
    förstår vad det här är bra för-

  238. -och sätter det i relation
    till sig själv i framtiden.

  239. Det finns mer att säga om det,
    jag ska ta upp en sak till.

  240. Att använda färdiga program och säga
    "Jag har lärt mig att använda Word"-

  241. -är lite oroväckande.
    Så sa faktiskt några studenter.

  242. Det är oroväckande när studenter-

  243. -som läser datavetenskap
    som sitt huvudämne-

  244. -säger i fjärde året av sina studier:

  245. "Jag har lärt mig
    att använda Word och att chatta."

  246. Det känns inte bra, eller hur?
    Ni nickar, ler och skrattar.

  247. Det här är nån form av gräns.
    Genom att titta på kategorierna-

  248. -ser man nåt man inte ser direkt:
    den ökande komplexiteten.

  249. Det finns en annan intressant gräns:
    den blå gränsen.

  250. Det ovanför den blå gränsen handlar
    om att förstå befintliga system.

  251. Under den blå gränsen
    handlar det om att utveckla nytt.

  252. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Forskningsmetodik, Kunskapsteori, Kvalitativ metod, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur gör jag min undersökning?

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Metodologiska val

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att sammanfatta sin forskning

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss