Titta

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Om UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Föreläsningar om vetenskaplig metod. Här ges en introduktion till vetenskapens historia och verktyg och tips till den som ska skriva uppsats på universitetsnivå. Föreläsarna är verksamma vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskaplig metod: Hur gör jag min undersökning?Dela
  1. Det är två klassrum här på bilden.

  2. Det vänstra och det högra.

  3. Min fråga är:

  4. I vilken av salarna
    skulle man känna sig bra?

  5. I vilken av salarna känner man sig
    välkommen och delaktig?

  6. I vilken av salarna tror man-

  7. -att läraren faktiskt vill
    att man ska lära sig?

  8. Den högra salen, där man pratar med
    varandra och där läraren står mitt i-

  9. -har det positiva klimatet.

  10. Men när man sitter utspridd-

  11. -och kanske svarar på en fråga
    som ställs av läraren-

  12. -"Du där, vad säger du?",
    så kanske han eller hon får ett svar.

  13. Det är en betydligt sämre läromiljö.

  14. En betydligt mindre
    stimulerande miljö.

  15. Men som universitet, som lärare,
    är det här bara saker vi tror.

  16. Kan man veta mer om det här?

  17. Två av mina kollegor i USA har gjort
    en etnografisk studie-

  18. -av ett klassrum i datavetenskap.
    De har följt en hel kurs.

  19. De har suttit i ett hörn
    och antecknat och bandat allt.

  20. De har följt elevernas diskussioner
    i sociala medier.

  21. De har varit med på rasterna. De har
    varit som mikrofoner på väggen.

  22. Med uppgift att försöka förstå
    interaktionen mellan studenterna-

  23. -och mellan studenterna och lärarna-

  24. -och hur det här påverkar
    hela klassrumsmiljön.

  25. Vad såg de, då?
    Jo, i den här kursen-

  26. -var det en väldigt
    avpersonifierad kommunikation.

  27. Alla studenter betedde sig en och en.

  28. Läraren pratade rakt ut.

  29. Möjligtvis ställdes frågor som:
    "Du, i den mörka kavajen".

  30. "Du där, i tröjan, och tjejen i
    hörnet. Vad säger ni om det här?"

  31. Men det var ingen riktig
    kommunikation. Det var opersonligt.

  32. Det blev mer en uppvisning.

  33. Antingen ville studenten inte svara-

  34. -eller så svarade de, ofta briljant.

  35. Läraren valde dem som han eller hon
    trodde kunde svaret-

  36. -för att de skulle bidra
    till undervisningen.

  37. Och det var ju bra tänkt,
    men när läraren frågade en student-

  38. -som han eller hon, i det här fallet
    han, trodde visste svaret-

  39. -tänkte de flesta andra studenter:

  40. "Jaha. Det här visste inte jag.
    Det här fattade inte jag."

  41. Det uppstod en hierarki, för att
    vissa studenter räckte upp handen-

  42. -och ställde en följdfråga. Då sa
    läraren: "Det var en bra fråga."

  43. Och bra frågor var frågor
    som förde ett steg bortom.

  44. De byggde på att man redan hade
    förstått det läraren pratade om.

  45. Kanske visste man det från början
    och ville visa upp sig.

  46. Det uppstod en informell hierarki.

  47. Vissa duktiga studenter
    visade upp sig och fick högre status-

  48. -som även bestod under rasterna.

  49. Det här innebar att en del studenter
    kom att känna sig utanför.

  50. Andra studenter kände sig dumma.

  51. Annan forskning visar att
    om man känner sig utanför-

  52. -är det kanske det starkaste skälet
    till att man hoppar av.

  53. "Jag kan aldrig bli ingenjör. Data är
    för svårt. Jag är inte smart nog."

  54. Så då hoppar man av.

  55. Undervisning på det här sättet,
    som ni vet förekommer-

  56. -blir på det här sättet synligt
    för oss som lärare, och universitet-

  57. -så att vi kan arbeta med det
    och förbättra vår undervisning-

  58. -och göra den mer inkluderande.

  59. Det var tre exempel på
    kvalitativ forskning.

  60. Exempel som jag anser
    visar på olika saker.

  61. Jag ska återkomma till det, men först
    ska jag ställa den här frågan:

  62. Kan man lita på det här?

  63. Det första var den
    fenomenografiska studien-

  64. -med min tolkning av
    vad studenterna förstår.

  65. Det andra var en fallstudie
    av en enda student.

  66. Visserligen med de andra som
    bakgrund, men ändå bara en student.

  67. Det tredje fallet var...

  68. Vi talade om klimatet
    där två forskare satt med-

  69. -som flugor på väggen
    och bara iakttog vad som hände.

  70. Kan vi lita på det här, eller kan
    en berättelse vara lika bra?

  71. Vi kommer ett steg längre
    med sådan här forskning.

  72. All forskning jag pratar om här-

  73. -bygger på olika vedertagna metoder
    och ansatser.

  74. Det innebär att det finns
    en underliggande teori-

  75. -och det går att jämföra med annan
    forskning som följer samma teori.

  76. Jag vet att man i Sydafrika
    har gjort en studie om-

  77. -vad det innebär att lära sig
    ingenjörsvetenskap.

  78. Min handlade om att lära sig
    datavetenskap.

  79. Det finns likheter och skillnader,
    som går att förklara-

  80. -i termer av Sverige och Sydafrika,
    datavetenskap och ingenjörsvetenskap.

  81. Så om man gör en metodologiskt riktig
    forskning kan man jämföra den-

  82. -och där har vi ett starkt argument
    för att tro på det här.

  83. Man kan inte intervjua alla
    studenter, även om behovet finns.

  84. Skulle jag vilja förstå vad
    ni som grupp har lärt er här i dag-

  85. -vilka insikter det finns i gruppen,
    inte vad var och en har lärt sig-

  86. -utan vilka slutsatser ni har dragit-

  87. -kanske det räcker att intervjua
    8-10 personer.

  88. Annars får jag bara varianter
    på samma svar.

  89. Så då gäller det för mig att välja
    8-10 studenter-

  90. -som har en ganska god spridning
    över förkunskaper, bakgrund, kön.

  91. Vad det nu är som kan vara relevant
    i sammanhanget.

  92. Jag måste dokumentera mig väl så att
    andra kan läsa vad jag har gjort.

  93. Inte bara läsa min slutrapport,
    utan ta del av alla steg på vägen-

  94. -och följa i detalj
    vad jag har gjort-

  95. -för att se om det här
    var min tolkning-

  96. -eller om det är någonting som man
    kan ta till sig och förstå.

  97. För om jag har gjort en tolkning som
    någon annan uppfattar som felaktig-

  98. -kan det bli en diskussion om det,
    och då går allt vidare.

  99. Så det finns skäl att lita
    på kvalitativ forskning.

  100. Jag diskuterar gärna vidare om det
    efter föreläsningen.

  101. Det finns kriterier för trovärdighet
    som har relevans i sammanhanget.

  102. Ett brukar kallas kredibilitet.

  103. Tror vi på att den här forskningen-

  104. -faktiskt handlar om det vi vill
    att den ska handla om?

  105. Jag låter en annan forskare
    titta igenom materialet.

  106. Jag intervjuar några studenter extra,
    utifall något tillkommer.

  107. Jag följer en längre tid. Jag jämför
    med någon annans liknande arbete-

  108. -för att få någon form av referensram
    till det hela.

  109. Är saker och ting konsistenta?
    Hänger studenternas svar ihop?

  110. Hänger min studie ihop med
    vad andra studier säger?

  111. Hänga ihop behöver inte betyda
    "säga samma sak".

  112. Det kan lika gärna betyda "Säger
    annorlunda, av skäl man kan förstå".

  113. Den kanske vanligaste invändningen
    mot kvalitativ forskning-

  114. -från studenter i datavetenskap-

  115. -som jag undervisar i det här-

  116. -har att göra med generaliserbarhet.

  117. Går min kvalitativa studie att
    generalisera till andra studenter?

  118. Kan jag säga:
    Det här är giltigt för hela världen?

  119. Elisabeth Borg sa i sin föreläsning-

  120. -att den maximala puls man kan få
    om man anstränger sig-

  121. -minskar med åldern,
    om jag förstod rätt.

  122. Det är något som är repeterat många
    gånger, och alltså generellt sant.

  123. Kan man säga det om
    en kvalitativ studie?

  124. Nej, inte över lag, för den är så
    beroende av forskningsfrågan-

  125. -och miljön
    i vilken forskningen äger rum.

  126. Istället säger man så här:
    Om jag beskriver min forskning väl-

  127. -är den överförbar, eller användbar,
    för någon annan forskare-

  128. -om han kan bygga vidare på den genom
    att jämföra med sina egna resultat-

  129. -eller genom att inspireras av
    intervjufrågorna och ta liknande-

  130. -och använda dem i sin omgivning?

  131. Det är den som använder
    min forskning-

  132. -som avgör i vilken grad
    den är användbar utanför.

  133. Jag som forskare kan inte säga: Detta
    gäller alla datavetenskapstudenter.

  134. Jag vet inte om det är sant-

  135. -för studenter i datavetenskap
    i Bhutan.

  136. Vi har faktiskt en besökare
    från Bhutan på institutionen.

  137. Det finns många forskningsansatser.

  138. Det finns många sätt att forska på,
    både kvantitativt och kvalitativt.

  139. Hur ska man välja?

  140. Det första rimliga svaret är-

  141. -att det måste ge svar på
    min forskningsfråga.

  142. Jag kan inte arbeta med en enskild
    student om jag vill förstå gruppen.

  143. Jag kan inte använda intervjuer-

  144. -om jag vill komma fram till-

  145. -att studenter ofta finner det svårt
    att lära sig programmera.

  146. Det kräver helt enkelt för många.

  147. Det måste vara en metod som fungerar
    i den miljö vi har.

  148. Ni är studenter-

  149. -som snart ska skriva er
    kandidatexamen.

  150. Er kandidatuppsats. Det innebär
    att ni har mycket att göra.

  151. Jag skulle aldrig kunna bjuda in er
    till flera intervjuer.

  152. Ni har inte tid. Jag kunde kanske
    fånga er en gång till en intervju.

  153. Den metod vi använder måste anpassas
    efter miljön.

  154. Det får inte heller vara
    en onödigt svår metod.

  155. Jag kan inte välja någonting
    som kräver att jag jobbar i ett år-

  156. -för att få ett svar
    som är uppenbart.

  157. Man måste ha en begränsning själv,
    se någon rim och reson i det hela.

  158. Det kanske viktigaste argumentet-

  159. -är att metoden passar mig
    som forskare.

  160. Er, som studenter, när ni ska skriva
    era uppsatser.

  161. Ni kommer att leva med det här
    i tio till tolv veckor.

  162. Trivs ni inte går det inte bra.

  163. Om ni inte har någon att diskutera
    med, en kompis, lärare, handledare-

  164. -kommer ni att få jättesvårt.

  165. Hittar ni ingen litteratur kommer det
    att bli problematiskt.

  166. Så var väldigt pragmatiska.
    Välj något som passar er själva.

  167. Känns det bättre att göra
    en kvantitativ studie?

  168. Ger den svar på forskningsfrågan?

  169. Föredrar ni en fallstudie?
    Ger den svar på forskningsfrågan?

  170. Fundera på det med utgångspunkt
    i er själva också-

  171. -och den litteratur och kompetens
    ni har till hands.

  172. Om man har större forskningsfrågor
    säger man ofta:

  173. "Jag ska inte välja en metod
    och bara göra på ett sätt"-

  174. -"utan jag kombinerar."

  175. Till exempel: "Är det svårt
    att lära sig datakommunikation?"

  176. "Varför är det svårt?"

  177. En statistisk studie får visa
    hur studenter uppfattar det.

  178. En annan statistisk studie
    visar resultat.

  179. En kan visa resultat i relation
    till förkunskaper.

  180. Intervjuer med studenter
    visar vilka svårigheterna är.

  181. Till slut gör jag en fallstudie på en
    student som inte hade några problem.

  182. Hur gjorde han eller hon?
    Då får jag en bra bild av helheten.

  183. Vad har vi sett
    i den här föreläsningen?

  184. Vad kan kvalitativ forskning erbjuda?

  185. Den kan beskriva nya insikter.

  186. Saker som man inte ser
    med blotta ögat i datan.

  187. Man behöver en metodik,
    någon sorts lins-

  188. -för att se vissa saker tydligt,
    som hjälper en att hitta rätt fokus.

  189. De här ansatserna ger svar
    på komplexa frågor-

  190. -som hur och varför.

  191. Olika sorters ansats
    ger olika typer av svar.

  192. Kategoriseringar,
    beskrivningar av ett klimat-

  193. -ett enskilt fall
    som lyfter upp något.

  194. Något man inte kan se
    om man bara ser alla.

  195. För om man ser alla,
    ser alla hyfsat likadana ut.

  196. Väl genomförda studier,
    som håller sig till teorin-

  197. -och som redovisar vad man gör,
    blir trovärdiga.

  198. De ger resultat man kan ha glädje av-

  199. -och som kan svara på frågorna
    man ställer.

  200. Det var allt för mig. Tack så mycket.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hur gör jag min undersökning?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Forskningsmetodik, Kunskapsteori, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur gör jag min undersökning?

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Metodologiska val

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att sammanfatta sin forskning

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Projekt perfekt

UR Samtiden - Projekt perfekt

Varför är uppemot en tredjedel av alla unga tjejer och en fjärdedel av alla unga killar missnöjda med hur de ser ut? Carolina Lunde, forskare i psykologi, har tittat närmare på kroppsmissnöje och det hon kallar utseendekultur. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss