Titta

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Om UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Föreläsningar om vetenskaplig metod. Här ges en introduktion till vetenskapens historia och verktyg och tips till den som ska skriva uppsats på universitetsnivå. Föreläsarna är verksamma vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskaplig metod : Vad är vetenskap?Dela
  1. Vad är vetenskapliga frågor,
    metoder och svar?

  2. Det är en gigantisk sak att prata om.
    Det har skrivits kilometervis om det.

  3. Vad jag ska göra nu
    är egentligen fyra saker.

  4. Fyra korta avsnitt. Jag ska prata
    om ett historiskt perspektiv.

  5. Ta upp frågan om
    ett vetenskapsteoretiskt perspektiv.

  6. Prata lite grann
    om olika vetenskapliga kulturer-

  7. -för att avsluta med olika typer
    av metodologiska val man ska göra.

  8. Tycker ni att det går snabbt,
    simma runt i det bara. Ta det lugnt.

  9. Poängen är att ni ska få ett slags
    perspektiv på vad det här är.

  10. Jag tänkte att man kunde börja
    med det grekiska arvet.

  11. Herodotos, som är
    en historieskrivningens fader.

  12. Pythagoras med matematiken.
    Platon och sofisterna är intressanta.

  13. Varför översätter vi ännu Platon?
    Platon är nyöversatt av Jan Stolpe.

  14. Han har tagit bort det arkaiska
    språket från början av 1900-talet-

  15. -och uppdaterat det
    till vårt språkbruk.

  16. Platon hade en strid med sofisterna.

  17. Sofisterna företrädde den
    retoriska approachen till vetenskap-

  18. -att det handlar om att kommunicera.

  19. Platon menade att det handlade om
    att bygga kunskapssystem.

  20. Och vi har Aristoteles.

  21. Så i Grekland sätts nånting i gång.

  22. Vad är filosofi? Hur ser världen ut?
    Hur kan vi veta nåt om världen?

  23. Rör sig allt? Är allt stilla?
    Väldigt grundläggande frågor.

  24. Men...

  25. ...vi har ju också ett arabiskt arv
    som vi kanske inte oftast tänker på.

  26. Många astronomer och matematiker.

  27. Jag har markerat Ibn Khaldun,
    den förste moderne historieskrivaren-

  28. -som inte bara skriver krönikor-

  29. -utan funderar på:
    Vad kännetecknar ett samhälle?

  30. Vad skapar stabilitet i ett samhälle?
    Vad gör att ett samhälle förändras?

  31. Det finns fler rötter,
    men de här två är väldigt centrala-

  32. -för den västerländska
    kulturens och vetenskapens framväxt.

  33. Nåt intressant
    händer under medeltiden i Europa.

  34. Man upptäcker en bok som finns kvar
    av dem som Aristoteles har skrivit.

  35. Den boken kommer till Spanien
    och Europa via Nordafrika.

  36. Tunis är ett intellektuellt centrum.
    Tack vare den arabiska kulturen-

  37. -får vi syn på Aristoteles igen
    i Europa.

  38. Då uppstår en ny kontrovers...

  39. ...som är väldigt intressant.

  40. Å ena sidan har vi
    en religiös doktrin som säger:

  41. "I begynnelsen skapade Gud allt."

  42. Och så börjar man läsa Aristoteles,
    som skriver:

  43. "Ur intet kommer intet."

  44. Hur ska det tolkas? Har kyrkan rätt
    eller har Aristoteles rätt?

  45. Detta är en intressant kontrovers.

  46. Den kontroversen
    ger sig Thomas av Aquino i kast med.

  47. Efter att ha funderat säger han:
    "Vi bör skilja på tro och vetande."

  48. "Vi kan tro
    att Gud skapade världen..."

  49. "...men vi måste ha ett vetenskapligt
    förhållningssätt till..."

  50. "...detta
    som är i linje med Aristoteles."

  51. Hur gick det för Thomas av Aquino,
    då?

  52. Det var ju ganska starkt
    att hävda detta.

  53. Han fördömdes av kyrkan 1277.

  54. Han helgonförklarades 1323.

  55. Han blev en ledstjärna
    i 1600-talets katolska tänkande-

  56. -och påven skrev 1879
    att han är en förebild-

  57. -för den nya tidens
    religiösa och filosofiska krav.

  58. Det här är en gammal kontrovers,
    men vi flyttar över till i dag.

  59. Vad har vi för kontroverser i dag?
    Och hur löser vi kontroverser nu?

  60. En annan person
    som är väldigt viktig-

  61. -för framväxten av ett vetenskapligt
    tänkande är Galileo Galilei.

  62. Inte bara för hans konflikt
    med kyrkan, som ju också var stor-

  63. -utan för några speciella saker.
    Det ena Galilei gör är att han säger:

  64. "Om vi studerar
    naturvetenskapliga fenomen"-

  65. -"så finns det alltid
    en mängd omständigheter."

  66. Om vi har en rullande kula på
    ett sluttande plan och ska räkna ut-

  67. -vinkel, hastighet och höjd
    och allt detta-

  68. -så måste vi för att få fram
    en rimlig matematisk förklaring-

  69. -i viss mån abstrahera.

  70. Ta bort friktionen mellan
    kulan och planet för att skapa...

  71. Idén är att i nån mening abstrahera
    från den konkreta iakttagelsen.

  72. Nåt som är väldigt intressant...

  73. Kan man bevisa att jorden står still?
    Det var en fråga som var aktuell då-

  74. -och det fanns ett bevis.

  75. Man tar en sten.
    Vi tänker att detta är en sten.

  76. Man klättrar upp i ett torn
    och håller stenen en meter ut.

  77. Sen släpper man den
    och går ner och mäter.

  78. En meter. Fantastiskt!
    Jorden står still.

  79. Hade jorden rört sig hade det varit
    lite längre i basen än där uppe.

  80. Experimentet kan förstås av alla.
    Man kan iaktta det.

  81. Man kan upprepa det
    och få samma information.

  82. Det Galileo Galilei säger är:

  83. "Ta ett steg tillbaka.
    Allting rör sig samtidigt."

  84. Det som framstod som ett bevis för
    att jorden stod still-

  85. -blev i Galileis perspektiv
    inget bevis längre.

  86. Här har vi
    en av de centrala frågorna:

  87. Hur ska vi förstå relationen
    mellan en idé-

  88. -en systematiserad idé
    i form av en teori eller en hypotes-

  89. -och en empirisk iakttagelse?

  90. Detta är
    en central fråga i att förstå...

  91. ...hur vetenskaper utvecklas
    och vad de...

  92. ...ger för svar på det här.

  93. Vetenskapliga kontroverser
    finns det många av i historien.

  94. Den ena uppfattningen
    kan vinna på grund av makt.

  95. Kyrkan kan bestämma
    att solen är i världens centrum-

  96. -och inte som astronomerna påstod då.

  97. Man kan säga
    att det goda argumentet vinner-

  98. -och en ny generation forskare
    omfattar den nya idén.

  99. En gång i tiden
    fanns det en teori om flogiston-

  100. -som de flesta kemister omfattade.

  101. Flogistonteorin gick ut på att ämnen
    innehöll flogiston och därför brann.

  102. Sen var det tre forskare,
    Lavoisier, Berzelius och nån till-

  103. -som konstaterade
    att det nog var nåt som hette syre.

  104. Då kom den nya syreteorin,
    och det tog en generation-

  105. -innan syreteorin
    slog ut flogistonteorin.

  106. Detta har Thomas Kuhn skrivit om.

  107. Sen kan ju vissa frågor
    upphöra att vara kontroverser.

  108. En gång i tider stred geologerna om
    existensen av en kontinentalsockel-

  109. -mellan Europa och Amerika.

  110. Man hade konferenser,
    och det fanns starka läger.

  111. Så småningom kunde man mäta det.
    Då upphörde det att vara ett problem.

  112. För tjugo år sen
    hade vi i Sverige en stor språkstrid-

  113. -om invandrare och flerspråkighet.

  114. Vissa menade att invandrare var bra
    eftersom man lärde sig fler språk-

  115. -medan andra
    talade om halvspråkighet.

  116. Riktigt stark kontrovers.
    Fullständigt ointressant i dag.

  117. Med lite perspektiv ser man
    att kontroverser bygger på-

  118. -en blandning av idéer, teorier
    och empiriska iakttagelser.

  119. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är vetenskap?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Historia, Kunskapsteori, Vetenskap, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Metodologiska val

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur gör jag min undersökning?

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att sammanfatta sin forskning

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Varför gör inte slaven uppror?

Är människan en lat egoist som inte gör uppror mot förtryck? Niklas Olsson Yaouzis, forskare i filosofi, förklarar varför en liten elit kan kontrollera stora folkmassor. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Lycka & livskvalité

Vad är egentligen lycka? Och kan man träna sig i att vara lycklig? Vi talar med Stefan Klein, författare till boken Lyckoformeln.

Fråga oss