Titta

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Om UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Föreläsningar om vetenskaplig metod. Här ges en introduktion till vetenskapens historia och verktyg och tips till den som ska skriva uppsats på universitetsnivå. Föreläsarna är verksamma vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskaplig metod: Kvantitativ metodDela
  1. Hej på er allihopa!
    Det är jag som är Elisabet Borg.

  2. Jag är på psykologiska institutionen,
    så det är trevligt att prata med er-

  3. -på data- och systemvetenskapliga
    institutionen.

  4. Vad är kvantitativ metod?
    Hur gör man på ett bra sätt-

  5. -när man ska få tillförlitliga,
    pålitliga resultat?

  6. Jag tänkte börja med att berätta
    en liten historia.

  7. Som utspelade sig
    på 1800-talets mitt.

  8. Då var en fråga hur man bäst
    ska bota lunginflammation.

  9. En grupp lärda läkare hävdade
    att det gör man med åderlåtning.

  10. Sen fanns det en annan lika stor
    grupp lika lärda läkare-

  11. -som sa att lunginflammation
    botar man bäst med kräkterapi.

  12. Hur skulle man kunna avgöra det här?
    Ett experiment skulle väl vara bra.

  13. Den österrikiske läkaren Joseph Dietl
    fick i uppdrag att göra det här.

  14. Han kom på nånting som var
    fantastiskt smart.

  15. Han inkluderade nämligen
    en kontrollgrupp.

  16. En grupp med lunginflammation
    som bara fick allmän omvårdnad.

  17. Hur gick det med de tre grupperna?

  18. I gruppen som fick åderlåtning
    var dödligheten 20,4 procent.

  19. I gruppen som fick kräkterapi
    var dödligheten 20,7 procent.

  20. Hur gick det för kontrollgruppen?
    Där var dödligheten 7,4 procent.

  21. På det här sättet var
    den här experimentella designen-

  22. -eller forskningsstrategin född
    där man inkluderar en kontrollgrupp.

  23. Kvantitativ metod. Ni har hört i dag
    om den filosofiska bakgrunden.

  24. För att göra den typen av mätningar
    måste man ha nån uppfattning om-

  25. -att världen existerar och att vi
    kan förstå den genom mätningar.

  26. Sen har vi en forskningsfråga som
    grundar sig på de här antagandena-

  27. -där man vill studera samband
    i verkligheten. Orsak och verkan.

  28. De data vi använder oss av
    när vi gör mätningar är siffror.

  29. Vi mäter nånting
    som vi kallar för variabler.

  30. Variabler är de egenskaper
    i populationen-

  31. -populationen människor i de flesta
    fall, men andra saker också-

  32. -och är oftast oändlig.

  33. D.v.s. vi vill kunna generalisera
    utanför specifika personer.

  34. I den här populationen
    finns det olika egenskaper.

  35. Och hur ska vi nu komma åt
    de här olika egenskaperna?

  36. Vissa av egenskaperna
    är lätta att definiera.

  37. Ålder, t.ex. Vi räknar antal år.

  38. Men om vi tar en variabel
    som användarvänlighet.

  39. Eller stress.
    Hur ska jag mäta stress?

  40. Vad är stress för nånting? Hur känner
    jag mig när jag känner mig stressad?

  41. Uppjagad, uppvarvad, i gång,
    aktiv, kanske.

  42. När vi tänker på det sättet är det
    kvalitativa mätningar vi gör.

  43. Men hur ska jag göra stress mätbart?

  44. Att göra ett svårfångat begrepp
    mätbart kallas operationalisering.

  45. Operationalisering är att göra
    ett svårgripbart begrepp mätbart.

  46. Stress skulle jag kunna mäta
    som stresshormoner-

  47. -men också som hur stark känslan av
    stress är när jag står här.

  48. "Ja, det är ganska mycket."

  49. När vi gjort den här definitionen
    vill vi kunna göra en bra mätning.

  50. Vi måste ha goda mätinstrument.

  51. När vi samlat in data vill vi också
    kunna räkna på de här.

  52. Men vi räknar bara på ett stickprov.

  53. Vi räknar inte på hela populationen,
    utan det är en undergrupp.

  54. Hur kan jag få tag på undersöknings-
    deltagarna i den här undergruppen-

  55. -på ett representativt sätt?

  56. När vi gjort våra mätningar
    på stickprovet-

  57. -räknar vi på det med statistik.

  58. Sen ska vi kunna generalisera
    tillbaka till populationen-

  59. -och svara på vår forskningsfråga
    med hjälp av de här mätningarna-

  60. -och de statistiska analyserna
    som vi har gjort.

  61. Då vill vi att det här ska vara
    så pålitligt som möjligt.

  62. Det ska vara tillförlitligt, giltigt.
    Ett nyckelbegrepp är validitet.

  63. Validiteten i undersökningen.
    Nånting som äger giltighet.

  64. Mäter jag det jag har tänkt att jag
    ska mäta och inte nånting annat?

  65. Det här kan påverkas av flera saker.
    Det är viktigt med god kontroll.

  66. Hur har jag lagt upp undersökningen?
    Hur bra mätinstrument har jag?

  67. Man funderar ofta kring
    vad som kan hota giltigheten-

  68. -och försvåra för mig
    när jag vill generalisera.

  69. Det som skulle kunna vara
    det som hotar validiteten...

  70. Man pratar om riktningsproblemet
    och bakomliggande variabel-problemet.

  71. Det här handlar om nånting
    som vi kallar för intern validitet.

  72. I vilken utsträckning kan jag lita på
    mina slutsatser om orsak och verkan?

  73. Vad är riktningsproblemet?
    Tänk er att ni är på ett gym.

  74. Ni sitter på en motionscykel
    och trampar.

  75. Eller går på ett löpband
    och springer i en viss hastighet.

  76. Jag reglerar hastigheten.

  77. Ju snabbare bandet går,
    desto snabbare måste ni springa.

  78. Era hjärtan kommer att slå snabbare,
    hjärtfrekvensen går upp.

  79. Löphastigheten påverkar alltså
    hur snabbt hjärtat slår.

  80. I det sammanhanget är det ganska
    självklart vad riktningen är.

  81. Löphastigheten påverkar
    hjärtfrekvensen och inte tvärtom.

  82. Men sambandet mellan arbetstrivsel
    och stress...

  83. Om man trivs bra på sin arbetsplats,
    känner man sig mindre stressad.

  84. Men påverkar trivseln stressen eller
    påverkar stressen hur man trivs?

  85. Där är det svårare att prata
    om nånting kommer före eller efter.

  86. De kanske påverkar varandra.

  87. När det gäller
    bakomliggande variabler är det så-

  88. -att när elförbrukningen går upp
    ökar försäljningen av varma jackor.

  89. Men är det så att elförbrukningen
    påverkar försäljningen av jackorna?

  90. Nej, det kan det inte vara.

  91. Utan även om vi får ett samband
    mellan de här två variablerna-

  92. -finns det en bakomliggande variabel:
    temperaturen.

  93. Som påverkar båda de här variablerna
    och skapar det här sambandet.

  94. Så hur ska man skydda sig mot
    den här typen av problem-

  95. -och ha kontroll på de här sakerna?

  96. Det som Joseph Dietl gjorde var
    att lägga upp ett äkta experiment.

  97. Han hade kontroll över
    försökssituationen-

  98. -han hade doserat kräkterapi,
    åderlåtning och allmän omvårdnad-

  99. -och så kunde han observera
    en reaktion i de här grupperna.

  100. Han hade förhoppningsvis
    också randomiserat-

  101. -vilka individer som hamnade
    i vilka grupper.

  102. Då har man goda möjligheter
    att uttala sig om orsak och verkan.

  103. Ett annat exempel skulle kunna vara
    påverkar omega-3 kolesterolvärdet?

  104. Då skulle en grupp få omega-3-kapslar
    och en grupp få sockerpiller-

  105. -och så skulle vi kunna jämföra
    resultatet i kolesterol efter en tid.

  106. Men ibland kan man inte randomisera
    människor.

  107. Man kan t.ex. inte randomisera
    människor till olika hälsa.

  108. Om vi har forskningsfrågan-

  109. -"finns det ett samband mellan hälsa
    och fysisk arbetsförmåga"...

  110. ...kan jag inte randomisera
    olika hälsa till folk.

  111. Jag måste använda de människor som
    finns med god eller dålig hälsa.

  112. Då finns möjligheten
    att bakomliggande variabler påverkar.

  113. T.ex. ålder skulle kunna påverka.

  114. Då kan jag inte vara lika säker på
    slutsatserna om orsak och verkan.

  115. Då kallar man det här för
    ett kvasiexperiment.

  116. Ibland har jag inte kontroll över
    försökssituationen. Det är vanligt.

  117. De flesta enkätstudier är-

  118. -av den här karaktären. Jag doserar
    inget och kan inte randomisera.

  119. Jag undersöker befintliga gruppers
    uppfattningar om företeelser.

  120. Då är det svårare att veta att det
    inte finns bakomliggande variabler.

  121. Riktningsproblemet
    kan också bli större.

  122. Jag kan inte randomisera människor
    till att röka eller inte.

  123. Det skulle vara oetiskt, om jag
    studerar om rökning ger cancer.

  124. Men det finns mycket viktig forskning
    som har bedrivits på det här sättet.

  125. Det är inte så att det nödvändigtvis
    blir sämre kvalitet.

  126. Men om man inte kan randomisera-

  127. -vad man gör då för att generalisera
    är att vara noggrann med sitt urval.

  128. Olika s.k. urvalstekniker.

  129. Så om vi tar ett exempel till...

  130. Förlåt. Det här var ju...
    Nu får vi bryta, tror jag.

  131. Jag har två powerpoints
    som jag ska hålla reda på.

  132. Jag backar lite grann.
    Här har vi ett äkta experiment-

  133. -liknande det Dietl gjorde. Han hade
    god kontroll över försökssituationen.

  134. De fick kräkterapi, åderlåtning
    eller ingick i en kontrollgrupp.

  135. Han randomiserade sina deltagare.
    Det hoppas vi i alla fall-

  136. -så att han inte valde ut de allra
    friskaste till kontrollgruppen.

  137. Här har vi ett annat exempel:
    Påverkar omega-3 kolesterolvärdet?

  138. Då skulle en grupp få kapslarna,
    en annan få sockerpiller.

  139. Men kan man inte randomisera, får man
    ta de grupper som naturen bjuder.

  140. Vill jag studera sambandet mellan
    hälsa och fysisk arbetsförmåga-

  141. -kan jag inte randomisera människor
    till att vara friska eller sjuka.

  142. Om jag studerar det här sambandet-

  143. -skulle det kunna finnas
    bakomliggande variabler-

  144. -som faktiskt påverkar,
    i värsta fall orsakar, sambandet.

  145. Ålder skulle kunna vara en bakom-
    liggande variabel i det här exemplet.

  146. Och kan jag inte...dosera heller...
    Har jag inte möjlighet-

  147. -att kontrollera försökssituationen
    kallar man det ett icke-experiment.

  148. Det är en vanlig undersökningsdesign.

  149. De flesta enkätstudier utgår ifrån
    den här typen av forskningsstrategi.

  150. Sambandet mellan arbetstrivsel och
    stress skulle jag undersöka så.

  151. Jag kan inte randomisera människor
    till att röka eller inte röka.

  152. Det skulle vara oetiskt. Då får man
    studera det här på andra sätt.

  153. Vad säger ni om det här?

  154. Vilken forskningsstrategi skulle vi
    ha här? Finns det nåt samband-

  155. -mellan användande av sociala nätverk
    och prokrastination?

  156. Hur skulle jag kunna undersöka det?

  157. Kanske jag skulle randomisera folk
    till användande av sociala nätverk.

  158. Det skulle förmodligen inte vara lätt
    och inte bli stor efterlevnad.

  159. Det mest troliga är att man skulle
    använda enkätmätningar.

  160. Man skulle använda sig av
    ett icke-experiment.

  161. Man pratar också om den externa
    validiteten i en undersökning.

  162. Extern validitet handlar om-

  163. -huruvida jag kan generalisera
    från min undersökning-

  164. -till andra miljöer
    än den jag har undersökt.

  165. Vi tänker oss: Finns det ett samband
    mellan koncentration-

  166. -och förmåga att lösa problem?

  167. Hur ska jag manipulera koncentration?

  168. Ena gruppen får sitta i ett tyst rum.

  169. För den andra gruppen är det buller
    i bakgrunden.

  170. Vi mäter problemlösningsförmågan
    kanske med några matematikuppgifter.

  171. Och så finner vi ett samband.

  172. Extern validitet handlar dels om-

  173. -kan jag generalisera det här till
    andra sätt att mäta eller manipulera?

  174. T.ex. att jag stressar dem
    på nåt annat sätt-

  175. -eller att de får
    andra typer av problem att lösa.

  176. Kan jag generalisera till andra
    miljöer än de undersökta?

  177. Det fungerar jättebra att sitta
    i ett labb och lösa uppgifterna-

  178. -men i en stressig vardagsmiljö,
    fungerar jag på samma sätt då?

  179. Slutligen: kan jag generalisera till
    andra individer än dem jag undersökt?

  180. Det här var frågan med urval, t.ex.
    Hur jag har gjort mitt urval.

  181. Men kan jag det och kan jag
    argumentera för att det här fungerar-

  182. -helst med data och helst empiriskt,
    då har jag god extern validitet-

  183. -och kan generalisera vidare
    från min undersökning.

  184. Hur långt har vi kommit? Nu har vi
    en frågeställning klar för oss.

  185. Vi har funderat över-

  186. -på vilket sätt frågeställningen är
    bäst lämpad att studera.

  187. Med ett äkta experiment där vi har
    kontroll på vår försökssituation-

  188. -kanske att vi doserar
    det vi vill undersöka-

  189. -och har en experimentgrupp
    och en kontrollgrupp.

  190. Eller ett kvasiexperiment där vi får
    använda oss av befintliga grupper.

  191. Vi har fortfarande kontroll på
    undersökningssituationen.

  192. Sen har vi icke-experimentet.
    Enkätstudier t.ex.

  193. Där använder vi urvalstekniker för
    att kunna ha en god generalisering.

  194. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kvantitativ metod

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Kunskapsteori, Kvantitativ metod, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur gör jag min undersökning?

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Metodologiska val

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att sammanfatta sin forskning

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Projekt perfekt

UR Samtiden - Projekt perfekt

Varför är uppemot en tredjedel av alla unga tjejer och en fjärdedel av alla unga killar missnöjda med hur de ser ut? Carolina Lunde, forskare i psykologi, har tittat närmare på kroppsmissnöje och det hon kallar utseendekultur. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss