Titta

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Om UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Föreläsningar om vetenskaplig metod. Här ges en introduktion till vetenskapens historia och verktyg och tips till den som ska skriva uppsats på universitetsnivå. Föreläsarna är verksamma vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskaplig metod : Hur mäter jag mina resultat?Dela
  1. Vad innebär det att mäta någonting?

  2. En definition är den som ni ser här,
    nämligen att:

  3. "Tilldela tal till objekt eller
    händelser enligt någon regel."

  4. Vi mäter ju dagligdags
    på alla möjliga olika sätt.

  5. Vi använder decilitermått
    när vi bakar-

  6. -vi tittar på vår klocka lite nu
    och då, och allt det är mätning.

  7. Vi har mätinstrument i bilen.
    Vi är omgivna av mätningar.

  8. Det är klart att mätningarna och
    de data vi får av våra mätinstrument-

  9. -de kan ju aldrig bli bättre
    än vad mätinstrumentet i sig medger.

  10. Väger ni också alltid två kilo mer
    på vårdcentralen än ni gjorde hemma?

  11. Det här är ju så att...

  12. Även när det gäller vår mätning
    måste vi tillämpa de här begreppen-

  13. -validitet och reliabilitet.

  14. Validitet:
    mäter jag det jag ska mäta?

  15. Reliabilitet: hur väl gör jag det?
    Hur tillförlitlig är min mätning?

  16. Här har jag en hushållsvåg.

  17. En hushållsvåg fungerar utmärkt om
    jag ska mäta bär när jag kokar sylt.

  18. Men om jag ska väga mig själv på den
    här får jag inte en giltig mätning.

  19. Den är inte valid. Det är inte ett
    valitt mätinstrument för kroppsvikt.

  20. Ett måttband kan jag mäta längd med.

  21. Det fungerar utmärkt
    för att mäta längd, hoppas jag.

  22. Så om jag ska mäta
    mitt midjemått med den här...

  23. ...så blev det inte så bra i alla
    fall, men jag gör det en gång till.

  24. Det blev likadant. Om nån av er mäter
    mitt midjemått med det här bandet-

  25. -så skulle det förmodligen bli
    samma sak, på någon millimeter när.

  26. Det har både god validitet
    och god reliabilitet-

  27. -men är kanske inte så uppmuntrande.
    Här är ett som jag har gjort hemma.

  28. Det har den här fina effekten.

  29. Det är ett mycket mer uppmuntrande
    måttband om jag mäter mitt midjemått.

  30. Problemet är ju
    att om jag mäter får jag ett mått-

  31. -men om nån av er kommer hit kommer
    det förmodligen att bli annorlunda.

  32. Även om det här har validitet för att
    mäta längd eller midjemått med...

  33. ...så har det ingen god reliabilitet.
    Mätningen blir inte så tillförlitlig.

  34. Så de olika mätinstrument som vi har
    kan alltså ha-

  35. -både god validitet och god
    reliabilitet och träffa mitt i prick-

  36. -på det vi vill mäta.
    Det är ju det vi önskar.

  37. Sen kan det vara olika kombinationer
    på det här, bättre och sämre.

  38. Ett mätinstrument
    kan ha dålig validitet-

  39. -men mäta detta dåliga ganska bra.
    Då har det ändå god reliabilitet.

  40. Eller också kan det ha både dålig
    validitet och dålig reliabilitet.

  41. Det mäter inte det det ska och
    det gör det inte särskilt noggrant.

  42. Speciellt när man konstruerar enkäter
    måste man se upp med det här.

  43. Det finns mycket man kan behöva göra-

  44. -för att förvissa sig om att man har
    goda mätegenskaper hos en enkät.

  45. Till exempel:
    vad har jag för frågor?

  46. Man behöver lägga ner mycket tid
    på att konstruera bra frågor-

  47. -och formulera dem
    på ett koncist sätt-

  48. -när man gör en enkät.

  49. Man behöver se upp
    så att man inte har känsliga frågor.

  50. "Känner du dig ensam?"
    "Har du problem med alkohol?"

  51. Det är känsliga frågor. Då riskerar
    man att folk hoppar över de frågorna.

  52. Vi vill inte använda tekniska termer,
    som människor inte förstår.

  53. Mångtydighet är inte bra, för då
    uppfattar människor frågan olika-

  54. -och då svarar de på olika sätt.

  55. Alltför långa formuleringar är inte
    bra. Då tappar man bort sig i frågan.

  56. Retrospektiva frågor: "Hur stressad
    kände du dig för ett år sen?"

  57. Det kommer man förmodligen inte ihåg.

  58. Ledande frågor är inte heller bra.
    Som man frågar får man svar.

  59. Det kanske är trevligt,
    men det blir inte riktigt rätt.

  60. Negationer är inte heller bra.
    Om jag säger:

  61. "Det är inte oviktigt att kunna
    kvantitativ metod. Ja eller nej?"

  62. Det är lätt att missa
    den dubbla negationen.

  63. Sen måste man ju
    studera sitt mätinstrument-

  64. -så att man har en bra layout, att
    det har lagom längd och allt det här.

  65. Det bästa är om man sen kan göra
    en pilotstudie på nåt sätt-

  66. -så att man testar den
    på en mindre grupp individer-

  67. -som kanske också får ge feedback
    på det man har sagt eller gjort-

  68. -och ge feedback på själva enkäten.

  69. Det finns olika tekniker.
    En kallas tänka-högt-protokoll.

  70. Jag låter en person fylla i enkäten
    och prata hela tiden.

  71. "Det här förstår jag inte."
    "Vad menas med den här frågan?"

  72. "Jag chansar på att det är så här."
    Då får man höra reaktioner-

  73. -och märker
    vad som inte fungerar i enkäten.

  74. Allt det här är väldigt viktigt
    att gå igenom noggrant-

  75. -så att man får ett bra mätinstrument
    med hög validitet och reliabilitet.

  76. Det är inte bara frågorna
    på mätinstrumentet som är viktiga-

  77. -utan det är också viktigt-

  78. -vad jag har för mätskalor
    i själva instrumentet.

  79. Det finns många olika typer
    av mätskalor. Här är några exempel...

  80. ...som är vanligt förekommande.

  81. Om man ställer frågor i form av
    påståenden i sin enkät har man ofta-

  82. -skalor som går från "instämmer inte
    alls" till "instämmer fullständigt".

  83. Den som fyller i enkäten
    får sätta en markering någonstans.

  84. Om vi skulle mäta en variabel
    som hur stressad man känner sig-

  85. -skulle jag kanske använda
    den till vänster-

  86. -från "ingen alls" till "maximal".

  87. "Jag känner mig starkt stressad"
    eller "måttligt stressad".

  88. Ofta formulerar man också
    skalsteg med text.

  89. Användarvänligheten
    hos en viss produkt:

  90. 0 kanske är "det var omöjligt att
    förstå hur produkten ska användas."

  91. 1 - "Trots manualens hjälp
    var det svårt att förstå."

  92. Det ska vara en gradskillnad här.

  93. Skalsteg 2: "Med manualens hjälp
    gick det bra att förstå."

  94. Den fjärde, det borde stå "3" där.
    Det sista skalsteget:

  95. "Produkten var lätt och intuitiv att
    använda," kan vara ett exempel då.

  96. Frågan är hur stora avstånden är
    mellan de här skalstegen.

  97. Man bör försöka definiera dem så att
    det blir lika stora avstånd.

  98. Det här är en fråga
    som kan vara lite trixig.

  99. Man ska inte
    ta för lättvindigt på det.

  100. Då gör vi en mätning
    av våra variabler-

  101. -och när vi då mäter
    så får vi ju värden på variablerna.

  102. Det vill säga, vi får variabelvärden.

  103. Våra variabler kan i sig vara
    kvalitativa, då är de icke-numeriska-

  104. -eller så kan de vara kvantitativa,
    och då är variablerna numeriska.

  105. En kvalitativ variabel
    skulle kunna vara civilstånd.

  106. Den är kvalitativ därför att de olika
    värdena också är icke-numeriska-

  107. -ogift, mambo, sambo, särbo
    och så vidare. Gift.

  108. Olika möjliga variabelvärden
    på en sån variabel som civilstånd.

  109. Det finns ingen numerisk relation
    mellan de här värdena.

  110. För kvantitativa variabler, däremot,
    finns det möjlighet att mäta.

  111. Mätvärdena blir meningsfulla och
    säger nåt om inbördes relationer-

  112. -mellan det vi mäter,
    kroppslängd, till exempel.

  113. Jag har exempel på variabelvärden:
    172 cm, 163, 159, 194 och så vidare.

  114. Vi mäter på en centimeterskala då,
    den här variabeln.

  115. Då säger det nånting
    om de inbördes relationerna-

  116. -mellan det vi har mätt som har de
    här längderna, individernas längd.

  117. Det här är ju en kvantitativ mätskala
    på en kvantitativ variabel-

  118. -men jag skulle kunna använda
    kvalitativa mätvärden-

  119. -som "rätt så lång", "ganska kort",
    "måttligt lång", "extremt lång"...

  120. De har ju också en inbördes relation.

  121. Det finns en kvantitativ relation
    även mellan de uttrycken.

  122. Det här för oss till nånting
    som man kallar för skaltyp-

  123. -eller datatyp eller datanivå,
    som man får från sina mätskalor.

  124. Om vi har kvalitativa variabler,
    som civilstånd till exempel-

  125. -då kan värdena
    för den här variabeln grupperas.

  126. Gift, ogift, sambo och så vidare.

  127. Jag kan räkna hur många individer
    jag har i respektive variabelvärde.

  128. De definierar grupper.

  129. Det finns ingen inbördes relation
    mellan variabelvärdena.

  130. Det gör det på de andra tre nivåerna.

  131. Ordinaldata,
    intervalldata och kvotdata.

  132. Om jag har ordinaldata
    kan värdena rangordnas.

  133. Till exempel om jag säger att nån är-

  134. -mycket kort, kort, lång, mycket lång
    så finns det en rangordning.

  135. Eller betyg. Ungefär som
    placeringarna i ett tävlingslopp.

  136. Nån kom på första plats,
    andra plats och tredje plats.

  137. Det säger i sig ingenting om hur
    stora avstånden mellan placeringarna-

  138. -mellan de här variabelvärdena är.

  139. Om man har
    intervalldata eller kvotdata-

  140. -så har man även kunskap om hur stora
    avstånden är mellan mätvärdena.

  141. På intervalldata har man
    lika stora intervaller.

  142. Ekvidistans råder. Jag kan räkna
    skillnader och summor-

  143. -men nollpunkten är inte
    det absoluta golvet-

  144. -utan delvis godtyckligt satt,
    som på Celsiusskalan.

  145. Noll grader Celsius
    är inte den absoluta nollpunkten.

  146. Då får man använda Kelvinskalan.

  147. Har jag kunskap om den absoluta
    nollpunkten så har jag kvotdata.

  148. Då kan man prata om
    att nåt är dubbelt så mycket som-

  149. -eller hälften så mycket som.

  150. En person som är två meter är dubbelt
    så lång som en som är en meter.

  151. Till exempel. Två kilometer
    är dubbelt så långt som en kilometer.

  152. 100 kilo är dubbelt så tungt som 50
    kilo, eller väger dubbelt så mycket.

  153. Man försöker eftersträva att ha
    god datakvalitet i sina mätdata.

  154. Det påverkar vad jag kan göra
    för statistiska beräkningar sen.

  155. Om vi har den här skattningsskalan:

  156. "Ingen alls", "mycket svag",
    "svag" och så vidare-

  157. -vad skulle jag ha för skaltyp
    eller datanivå på den?

  158. Vi vet att det finns en rangordning
    mellan de här uttrycken.

  159. "Mycket svag" är svagare än "svag",
    svagare än "måttlig", än "stark".

  160. Om jag sätter till siffror
    på den här skalan...

  161. ...och har 0 på "ingen alls"...

  162. ...betyder det då att jag
    plötsligt har fått kvotdata?

  163. Blev "maximal" nu
    dubbelt så starkt som "måttlig"?

  164. Blev "stark"
    dubbelt så starkt som "svag"?

  165. Nej, inte bara för att jag sätter dit
    siffror. Vi har en uppfattning om-

  166. -hur starkt "stark" är,
    eller "måttlig".

  167. Jag tar en kopp kaffe och säger
    "Det här var ett svagt kaffe".

  168. Då vet ni vad jag menar även om vi
    inte är överens om att det är svagt.

  169. Men hade vi inte en uppfattning om
    vad uttrycken betydde-

  170. -så skulle vi inte kunna kommunicera
    om såna här saker.

  171. Nånstans har vi en känsla av
    vad de här uttrycken betyder-

  172. -och vi vet när kaffet går från
    att vara svagt till att bli starkt.

  173. Så det finns en relation
    mellan uttrycken.

  174. Jag måste ju nämna att förutom
    att prata om kvantitativ metod-

  175. -så forskar jag
    på psykologiska mätmetoder.

  176. Min far, Gunnar Borg, startade upp
    det här arbetet för många år sen-

  177. -med att försöka kvantifiera
    de här språkliga uttrycken-

  178. -och ta reda på var de hör hemma
    nånstans på en kvotskala-

  179. -och placera dem på ett sånt sätt.

  180. Om vi ser på de här skalorna
    ser ni på den tiogradiga skalan-

  181. -att "extremt stark",
    nästan "maximal"-

  182. -är ungefär dubbelt så starkt
    som "stark", upplevelsemässigt.

  183. Det finns mycket forskning bakom. Jag
    kan prata en timme bara om det här.

  184. Sen ser vi att "mycket stark"
    är ungefär dubbelt så starkt-

  185. -som "rätt så stark", om vi
    tittar på den hundragradiga skalan.

  186. Sju, och så kommer vi ner
    på nånstans kring "måttlig"...

  187. Den hundragradiga skalan
    har lite bättre noggrannhet.

  188. Är man intresserad av
    relationer, tillväxt och förändring-

  189. -när det gäller upplevelser
    är det här väldigt bra skalor-

  190. -som ger både hög validitet om man
    undersöker intensitetsförändringar-

  191. -och också god reliabilitet.

  192. Vi har konstaterat att vi behöver
    göra god mätning på våra variabler.

  193. Förutom att ha
    en bra forskningsstrategi...

  194. ...måste vi också ha
    bra mätinstrument...

  195. ...bra enkätfrågor
    och goda mätskalor.

  196. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur mäter jag mina resultat?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Forskningsmetodik, Kunskapsteori, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Metodologiska val

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur gör jag min undersökning?

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att sammanfatta sin forskning

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

Medberoende och relationsberoende

Torbjörn Fjällström är alkohol- och drogbehandlare och berättar om vad det kan innebära att vara medberoende. Han berättar om hur svårt det kan vara att ta sig ur det och tvingas möta sitt eget förträngda inre liv. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Lycka & livskvalité

Vad är egentligen lycka? Och kan man träna sig i att vara lycklig? Vi talar med Stefan Klein, författare till boken Lyckoformeln.

Fråga oss