Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016: Nyord i finskanDela
  1. I mitt föredrag ska jag framför allt-

  2. -gå igenom finska nyord
    som Kotus i Finland sammanställt-

  3. -men först ett axplock nyord
    från Språkrådet i Sverige-

  4. -lite för jämförelsens skull.

  5. Både i Sverige och Finland publicerar
    man en nyordslista med årets nya ord.

  6. Och båda finns att läsa på nätet.
    Jag ska ge er länkarna senare.

  7. När föredraget kommer ut på nätet
    kan ni enkelt klicka er till listorna.

  8. Sverige är ofta först ut
    med att publicera nyordslistan.

  9. Redan i mellandagarna brukar någon
    från Språkrådet prata om nyorden i tv.

  10. Men i fjol spurtade Kotus och hann
    komma ut med sin lista redan före jul.

  11. I Sverige är det Språkrådet och
    Språktidningen som ger ut nyordslistan.

  12. Nyorden samlas in
    av speciella ordletare-

  13. -Språkrådets och Språktidningens
    medarbetare samt allmänheten.

  14. Bland annat på Språktidningens
    webbplats kan man tipsa om nyord.

  15. I Finland ges listan ut av Kotus,
    Institutet för de inhemska språken.

  16. Nyorden hämtas från en orddatabas
    som Kotus fyller på-

  17. -med ord och fraser
    från främst tidningar.

  18. Även på Kotus webbplats
    finns det ett formulär-

  19. -där allmänheten
    kan tipsa redaktionen om nyord.

  20. Nyordslistorna speglar
    det aktuella årets händelser rätt bra.

  21. Tiden visar vilka ord
    som blir kvar i bruk-

  22. -och vilka som förknippas med det året
    och därefter försvinner ur bruk.

  23. Gamla nyordslistor
    kan också vara intressanta.

  24. Kotus har en sammanställning
    från 2010–2015-

  25. -där man kan minnas
    händelserna från ett visst år.

  26. Nyordslistorna innehåller
    dels helt nya ord-

  27. -dels ord som funnits tidigare,
    men som åter blivit aktuella det året.

  28. Båda ländernas listor
    innehåller såna ord.

  29. På fjolårets lista finns det många ord
    som handlar om politik, ekonomi-

  30. -flyktingkrisen, nya tekniska
    företeelser och lifestyle-modet.

  31. Undrar om det finns något bättre ord
    för "lifestyle". "Livsstil", kanske.

  32. När jag jämförde listorna
    hittade jag inga identiska ord.

  33. Några var besläktade sinsemellan,
    som "kännykkäniska" och "ögonkramp"-

  34. -som båda orsakas av överdrivet bruk av
    sociala medier, mobiler och surfplattor.

  35. Ja... Det är motsvarigheten
    till "kännykkäniska".

  36. Men det fanns inte på nyordslistan.

  37. Jag har gjort ett urval av urvalet-

  38. -genom att välja centrala ämnesområden
    från båda listorna.

  39. Jag går igenom dem en och en.

  40. Politik: "olohuonetentti."
    Vid riksdagsvalet i fjol kunde man-

  41. -bjuda hem en riksdagsledamot
    för en privat utfrågning.

  42. Det kallades "olohuonetentti".
    I Sverige har vi "självradikalisering".

  43. Det betyder "politisk radikalisering
    utan direktkontakt med likasinnade".

  44. Ekonomi och flyktingar
    har varit nyhetsårets stora teman.

  45. Det här kanske är en lite gladare
    ekonomiterm: "halpuuttaa".

  46. Den ena stora finska butikskedjan
    S-gruppen...

  47. Jag tror att det var i januari 2015
    som de sänkte priserna.

  48. Kampanjen lanserades med
    det nya verbet för att få uppmärksamhet.

  49. Och det lyckades. Folket störde sig på
    verbet, trots att det är korrekt bildat.

  50. Efter samma mönster bildades verbet
    "reiluuttaa", även det från i fjol.

  51. Så mönstret har spridit sig i någon mån.

  52. Från svenskan
    har jag valt "delningsekonomi"-

  53. -"ett system där man använder
    varor och tjänster mer effektivt".

  54. Till exempel ett nätverk där man
    byter bostad under en kortare period-

  55. -och därmed effektiviserar det hela.

  56. Flyktingar är ju
    ett aktuellt ämne i hela EU.

  57. I Finland infördes "järjestelykeskus"
    där asylansökarna först hamnar-

  58. -innan de slussas vidare.

  59. Från svenskan: "EU-migrant".

  60. Det är en EU-medborgare som tillfälligt
    vistas i ett annat EU-land-

  61. -för att skapa sig en bättre tillvaro.

  62. Teknik, och speciellt datateknik:

  63. Med alla nya uppfinningar
    får språket många nya ord.

  64. Från finskan valde jag "näppäilytaidot".

  65. I skolorna ska man minska eller
    helt sluta med att skriva för hand-

  66. -och fokusera mer på att eleverna ska
    kunna använda datorns tangenter.

  67. Från svenskan: "plattfilm",
    en traditionell film, alltså inte 3D.

  68. Och så lite om mode och stil.
    Från finskan: "iskävartalo".

  69. Det har säkert att göra med
    hälsotrenden som pågått i några år.

  70. Ordet speglar en motreaktion som
    menar att det är trendigt med lite hull.

  71. Man kan vara snällare mot sig själv.

  72. "Matcha-tee"
    tillhör också hälsokategorin.

  73. Det är ett finmalt grönt te...
    som är en ny trend.

  74. Från svenskan valde jag "ståpaddling".
    I Finland kallas det "suppailu".

  75. Jag tror
    att det är vanligare i Finland än här.

  76. Man står och paddlar
    på en typ av surfbräda.

  77. I Helsingfors ser man mycket sånt.

  78. Det är ett lån från engelskans
    "stand up paddling" eller "SUP".

  79. "Naturvin" är ett vin som tillverkas
    på så naturlig väg som möjligt.

  80. Man använder obesprutade druvor
    och vildjäst, och inga tillsatser.

  81. Listorna innehåller alltså
    både seriösa och lättsamma ämnen...

  82. ...precis som livet.

  83. När jag jämförde
    den finska och svenska nyordslistan-

  84. -märkte jag att den svenska
    har fler ställningstagande ord.

  85. Exempelvis "mansplaining", det när
    en man förklarar något för en kvinna-

  86. -som han antar vet mindre.

  87. "Vithetsnormen" innebär
    att den vita människan är normen.

  88. I finskan var det mer social-
    och hälsotermer samt skoltermer.

  89. Det kanske har med social-
    och hälsovårdsreformen att göra.

  90. Till exempel "nalleneuvola". För barn
    som ska få en spruta på vårdcentralen-

  91. -blir det mer lek och mindre nervöst
    om nallen får en spruta först.

  92. Jag har också tagit med några lånord
    från båda ländernas listor.

  93. Det är ord från franska,
    japanska och engelska.

  94. De förekommer
    på båda ländernas listor.

  95. Lånord från engelska är vanligare
    på den svenska nyordslistan.

  96. Känner ni till dem
    eller vill ni att jag går igenom dem?

  97. "Culotte" är byxor
    med vid passform och ankellängd.

  98. Trendiga byxor, alltså.

  99. En "douche" är en otrevlig typ.
    Lite av en kukskalle...så att säga.

  100. "Emoji" känner alla till.
    Det är en mer avancerad smiley.

  101. "Hotspot" på den finska listan är
    ungefär samma som "järjestelykeskus".

  102. "Youtuber"
    är ungefär samma som "vloggare"-

  103. -alltså någon som lägger upp
    många videor eller vloggar på Youtube.

  104. Nu ska jag gå närmare in på
    de finska nyorden, inga mer svenska.

  105. Jag har valt några
    från Kotus senaste ordlista.

  106. "Aikuispakkaus" är ett nyord
    bildat i analogi med "äitiyspakkaus".

  107. Och ni kan själva se vad det betyder.

  108. "Jäähyväisvero." Undrar om det berör
    mig eftersom jag flyttade hit i fjol.

  109. Men jag hade inte så mycket egendom.

  110. "Kylmäkahvi" är inte iskaffe,
    som redan funnits länge-

  111. -utan syftar på tillverkningsmetoden,
    kallextraktion.

  112. "Liikenneraivo"
    är kanske inte något roligt ord.

  113. "Haamupyörä" har egentligen
    en koppling till det.

  114. I augusti
    hände något tragiskt i Helsingfors.

  115. En bilist prejade av okänd anledning en
    cyklist av vägen så att cyklisten dog.

  116. På olycksplatsen
    ställde man en vit cykel.

  117. Cyklisten var föremål
    för "liikenneraivo" (trafikraseri).

  118. Den vita cykeln
    ställdes upp som minnesmärke.

  119. "Muttura" är en hårknut för män
    i analogi med det gängse "nuttura".

  120. Det verkar inte vara någon som har
    en sån här, men den är normalt hög.

  121. Jag vet inte varför en manlig hårknut
    ska ha ett eget ord.

  122. "Nakukakku" är en tårta
    som man inte dekorerar sidorna på-

  123. -för att man ska kunna se fyllningen.

  124. Det är en ny trend
    som är populär just nu.

  125. "Unimuna, unikapseli,
    unikupla, uniputki"-

  126. -hittar man på flygplatsen i Helsingfors
    och kanske även på Arlanda.

  127. Det är en kapsel man kan vila sig i
    om man har lång väntetid mellan flygen.

  128. "Vatuloida"
    tillhör den politiska vokabulären.

  129. Åtminstone i Finland
    har politikerna varit flitiga-

  130. -att använda sig av
    dialektala och udda ord.

  131. Det är Finlands statsminister
    som använt verbet "vatuloida".

  132. Han har också använt "jappasta",
    men nu har jag glömt vad det betyder.

  133. Kommer du ihåg, Ulla?

  134. Sipilä kommer ju från norra Österbotten,
    likaså Timo Soini som...

  135. Jag minns inte. Vi tar reda på det.

  136. Visst, jag ska gå vidare.
    Vi tar det senare.

  137. Vi fortsätter med nyordslistan
    och ordet "kuha".

  138. I höstas var ordet populärt
    på sociala medier i Finland.

  139. Själv la jag också upp den på Facebook.
    Så det har varit...

  140. "Kuha" är alltså talspråk
    för "kunhan" (bara).

  141. Återstående studietid spelar ingen roll,
    bara man blir klar.

  142. "Kuha" betyder också "gös". Här ser vi
    gösen i ugnen med studentmössan på.

  143. Det var som sagt
    en populär ordlek på sociala medier.

  144. "Jappasta" betyder förresten "tjata".

  145. Det är dialekt och skrivs utan "i",
    alltså inte "jappaista".

  146. Jag läste nyligen att det var felstavat.
    Det är ju en dialektal form.

  147. Men hur som helst är det positivt-

  148. -med några dialektala ord och ordlekar
    på listan. De engagerar folk.

  149. Såsom "kuha" har gjort.

  150. De här fick jag nyligen
    från Riitta Eronen på Kotus-

  151. -så de är ännu färskare
    än fjolårslistans ord.

  152. "Multitaskaus"
    är jag personligen bekant med.

  153. De finska motsvarigheterna är mindre
    kända: "moniajo, monisuorittaminen".

  154. "Monisuorittaminen" rekommenderas
    istället för lånordet "multitaskaus"-

  155. -medan "moniajo" låter lite tekniskt.

  156. Men Riitta berättade att det används
    till och med i damtidningar.

  157. Vi får se hur det blir i framtiden.

  158. "Nyhtökaura" följer det populära
    "nyhtöpossu" som betyder "pulled pork".

  159. Ett finskt företag
    har tagit fram "nyhtökaura".

  160. Jag vet inte om det finns
    i butikerna än, men det är på gång.

  161. "Paksupyörä, läskipyörä"
    kommer från engelskans "fat bike".

  162. Det är en cykel med riktigt tjocka däck.
    En ganska robust cykel.

  163. Somliga gillar "läskipyörä", andra inte.
    Ordvalet handlar om stilnivå och genre.

  164. De samhällsrelaterade orden
    är rätt många.

  165. "Rajakki" och "suvakki".
    "Suvakki" är ganska vanligt-

  166. -medan "rajakki" är något nyare
    och bildat efter samma mönster.

  167. "Suvakki" betyder "tolerant", speciellt
    gentemot invandrare och minoriteter-

  168. -och det används ofta lite nedsättande.

  169. "Rajakki" är motsatsen till "suvakki"
    och kommer från orden "rajat kiinni".

  170. Det är en som vill stänga gränserna
    så att de asylsökande stoppas.

  171. "Valemedia",
    som Ulla i nämnde förmiddags.

  172. Det är ett helt nytt ord.
    I tisdags, alltså första mars-

  173. -skrev flera finska tidningar en appell
    för pålitlig informationsförmedling.

  174. I publiceringen
    användes ordet "valemedia".

  175. Enligt Kotus är den svenska
    motsvarigheten "falska nyhetssajter"-

  176. -som är genomskinligare
    än "valemedia"...

  177. ...som i sin tur är bildat
    efter mönstret i "valelääkäri".

  178. Och så några ord om rättstavning.

  179. "Grexit" stavades i december fortfarande
    med stort "G" på Kotus nyordslista.

  180. Men man har ändrat sig.

  181. I Sverige stavas det också med liten
    begynnelsebokstav. Likaså "brexit".

  182. Storbritannien ska ju i år rösta
    om landet ska utträda ur EU.

  183. De här orden berör det temat.

  184. On rättstavning handlar också
    "zikavirus" och "ebola, ebolakuume".

  185. Båda utgår från egennamn:
    Zika-skogen och Ebola-floden.

  186. De stavas med stor begynnelsebokstav
    och bindestreck-

  187. -men virusen har namngetts efter
    avlägsna platser ur finskt perspektiv-

  188. -och uppfattas inte som egennamn.

  189. Rekommendationen är därför
    liten begynnelsebokstav.

  190. Man ändrade rekommendationen för
    "ebola" när febern härjade som värst.

  191. Ordet ska alltså skrivas
    med liten begynnelsebokstav.

  192. Lite reklam för
    "Kielitoimiston sanakirja":

  193. Den gavs ut i en uppdaterad version
    på skottdagen.

  194. Den har fått 700 nya ord, och 1 400 ord
    eller artiklar har redigerats.

  195. Här ser ni några exempel på
    vad den har utökats med.

  196. Ska vi gå igenom dem
    eller känner ni till dem?

  197. "Erikoiskahvi" känner alla säkert till:
    latte, cappuccino och liknande.

  198. "Erityisherkkä".
    Jag vet inte vad det är på svenska-

  199. -men på engelska är det
    "highly sensitive person", "HSP".

  200. "Lemmenlukko".

  201. Är det bekant?

  202. Man fäster ett hänglås på en bro
    när man typ gifter eller förlovar sig.

  203. Man ristar in sina namn,
    låser och kastar bort nyckeln.

  204. Det är en typ av...symbol.

  205. Det är sant. Varför inte?

  206. "Nigiri" är säkert bekant för dem
    som gillar sushi. Det är en sorts sushi.

  207. Det är en riskudde
    med till exempel lax på.

  208. "Trollata" har med internet att göra...
    Kanske har det även andra betydelser.

  209. I en nätchatt till exempel,
    när någon går in på chatten-

  210. -och skapar en falsk profil eller
    provocerar andra, då är man "trolli".

  211. Ordet kan även ha andra betydelser.
    Kolla gärna i ordboken.

  212. "Vlogi" nämnde jag tidigare.
    Det betyder "videoblogg".

  213. På Kotus tar man även hänsyn
    till feedback från allmänheten.

  214. Ordboken uppdateras med ord
    som många sökt på-

  215. -men som inte funnits med tidigare.

  216. "Chillata" betyder "ta det lugnt".
    "Jargon" är en typ av fackspråk.

  217. "Sutina" kan jag inte riktigt förklara,
    men kolla gärna i ordboken

  218. Den uppdaterades i måndags.
    Och den finns gratis på internet.

  219. Några normförändringar har gjorts
    när det gäller böjning av lånord.

  220. Numera går det bra att skriva
    både "barometria" och "barometriä".

  221. Böjningarna
    finns också med i ordboken.

  222. På många sveticismer har man tagit bort
    hellre-rekommendationen.

  223. Numera går det bra att skriva
    "vetää johtopäätös", "dra slutsatser"-

  224. -som man tidigare har avrått ifrån,
    men det är nu ändrat.

  225. Nätversionen finns nu på finska,
    svenska, engelska och tyska.

  226. Funktionerna finns på dessa språk.

  227. Nej, det är bara ett exempel.

  228. "Hulabaloo" är ett nytt ord.

  229. Det kanske inte syns så bra,
    men det står att stilnivån är vardaglig.

  230. Många uppslagsord
    är försedda med exempel.

  231. "Siellä oli aikamoinen hulabaloo."
    "Asiasta nousi hirveä hulabaloo."

  232. Böjningen syns också tydligt
    ifall ordet skulle vara problematiskt.

  233. Då kan man kontrollera det.

  234. Jag har en stund kvar, så jag kan visa
    upp ett verk om medicinska termer-

  235. -ifall någon här jobbar inom vården.

  236. Finska läkarföreningen Duodecims
    klassiker har getts ut i ny utgåva-

  237. -som innehåller många nya sökord.

  238. Verket innehåller
    förutom finska sökord och definitioner-

  239. -även svenska motsvarigheter.

  240. Tidigare var det en bok;
    den nya utgåvan består av två böcker.

  241. Till sist vill jag bara påminna
    om några länkar.

  242. Språkrådet listar svenska nyord.
    Kotus nyordslista innehåller finska ord.

  243. En länk till äldre nyordslistor.
    En länk till "Kielitoimiston sanakirja".

  244. Sisuradios "Kielipuoli" sänds på
    söndagar och kan lyssnas på nätet.

  245. Jag och Riina
    är med som språkexperter.

  246. Vi tar ofta upp nyord
    och mycket annat om språk.

  247. Det var allt för mig. Tack.

  248. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Nyord i finskan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska, Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Finska språket, Nyord, Språkbruk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Minoritetsspråk ur europeisk synvinkel

De europeiska länderna har olika utgångspunkter för att skydda sina minoritetsspråk. Jarmo Lainio, professor i finska, ger en historisk tillbakablick för ratifikationen av de europeiska minoritetsspråken. För Sveriges fem nationella minoritetsspråk är satsningar i utbildningssektorn av största vikt, berättar han. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Det finska språket i Eskilstuna

Nästan en femtedel av Eskilstunas invånare är finländare eller har finska rötter. Kommunens utvecklare Sirpa Lindelöf berättar här att finska är ett så naturligt inslag att den politiska viljan att ordna tjänster på språket alltid har funnits. Lindelöf ger exempel på kommunens finska tjänster. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Textanalys med verbala fingeravtryck

När vi använder ett språk lämnar vi verbala fingeravtryck. Ulla Tiililä, docent vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, berättar om det språkliga detektivarbete hon har gjort i samband med brottsutredningar. Med hjälp av forensisk textanalys kan man till exempel urskilja textförfattarens kontext, stil, attityd eller bakgrund. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Förvaltning på klarspråk

Kanslispråk, byråkratspråk, förvaltningsspråk - språket som används på och av olika myndigheter har många namn och är inte alltid lätt att förstå. Ulla Tiililä, docent från Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, går igenom grundpelarna för ett mottagarvänligt myndighetsspråk. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Nyord i finskan

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Loellas resa

Nioåriga Loella är inte riktigt säker på om hon kan kalla sig same. Hon bor i Västerås och har ingen annan än sin mamma att prata samiska med. Men på höstlovet ska hon åka till sin samiska släkt i Karesuando.

Fråga oss