Titta

UR Samtiden - Språkforum 2016

UR Samtiden - Språkforum 2016

Om UR Samtiden - Språkforum 2016

Föreläsningar och samtal om språkbruk och språkregler i olika former. Möt språkvetare och författare som diskuterar ämnen som skiljetecken, smeknamn, språklig mångfald, Bellman och nyord. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkforum 2016 : Språklig mångfald i SverigeDela
  1. Jag är mest här för
    att leverera veckans boktips.

  2. Det här är den som nämndes nyss.
    Veckans boktips.

  3. "Sveriges språk i siffror."

  4. Den är utgiven av Språkrådet
    och Morfem förlag.

  5. Den finns till försäljning där ute.

  6. Jag har försökt att kartlägga
    språksituationen i Sverige.

  7. Vad det finns för språk
    och vilka som talar dem.

  8. Nu ser man att den kartan inte
    föreställer just det längre.

  9. Jag inledde med
    nån sorts historisk tillbakablick.

  10. Är jag tillbaka?

  11. Jag inledde
    med en historisk tillbakablick-

  12. -men så blev jag osäker på
    om det var relevant.

  13. Men andra tyckte
    att det skulle vara kvar.

  14. Den första bilden visar Sverige
    som det såg ut under stormaktstiden.

  15. Den är tänkt att visa
    att det fanns flera språk även då.

  16. Germanska språk är gult
    och uraliska språk i blått.

  17. Det är inte två språk utan två
    färger. Det finns fler språk än så.

  18. Under stormaktstiden
    var det ungefär...

  19. ...hälften av befolkningen
    som pratade svenska.

  20. Eller det som vi idag skulle kalla
    svenska, d.v.s. diverse dialekter.

  21. Ni vet ju att Sverige
    blir av med det mesta av det där.

  22. På 1800-talet nån gång
    efter Napoleonkrigen-

  23. -så uppkom nationalismen
    i sin moderna form.

  24. På stormaktstiden fanns ingen vilja
    och gjordes inga ansträngningar-

  25. -att försöka försvenska språket.

  26. Man sket i hur folk pratade bara de
    var lutheraner, skattebetalare-

  27. -och kanonmat
    sen fick de väl prata hur de ville.

  28. Kyrkan skötte sina ärenden ute
    i provinserna på de här språken.

  29. På 1800-talet uppstår nationalismen
    i sin nuvarande form.

  30. Då blir idealet för Sverige och andra
    - ett folk, en nation, ett språk.

  31. Vid det laget har vi i princip bara
    kvar två minoriteter:

  32. Samer och tornedalsfinnar.

  33. Det går lite i vågor,
    men de försöker vi ju försvenska.

  34. Nästan hela Sveriges befolkning
    blir då svensktalande.

  35. Kring andra världskriget övergår
    Sverige från att vara utvandrarland-

  36. -till att vara ett invandrarland.
    Poängen med det här är...

  37. ...ett nästan helt enspråkigt land
    där mer än 95 % pratar svenska.

  38. Det är en historisk parentes under
    den tid som Sverige har existerat.

  39. Man kanske tänker sig
    att det är normaltillståndet-

  40. -men så är det icke.

  41. Här har jag gjort en bild över
    hur invandringen har sett ut.

  42. En del blir alldeles sjösjuka
    av det där.

  43. Är det bara jag som är nöjd med dem?

  44. Det visar att det inte börjar
    och slutar vid ett visst datum.

  45. Några exempelspråk-

  46. -med ungefärliga tidpunkter som
    olika talare har kommit till Sverige.

  47. Om man är som jag och tycker om
    statistiska tabeller och sånt...

  48. Jag gick tillbaka till 1930 års
    upplaga av Statistisk årsbok.

  49. Där listas fyra isländska medborgare-

  50. -fyra brasilianare, sju spanjorer,
    en indier och tre sydafrikaner.

  51. Det fanns 19 personer
    från dessa invandrarländer då.

  52. Nu finns det över 40 000
    från de länderna.

  53. Då bokförde man även religion
    i Sverige.

  54. Det fanns 15 muslimer eller
    "muhammedaner med flera".

  55. Idag är det flera hundratusen
    med kulturell muslimsk bakgrund.

  56. Ungefär 15 % av Sveriges befolkning
    är födda utomlands.

  57. Man kan räkna som man vill,
    t.ex. folk med utländska föräldrar.

  58. Ett kuriosum som inte har
    med det här att göra är-

  59. -att den siffran faktiskt är
    något högre-

  60. -än vad den var som mest i USA
    på Karl-Oskars och Kristinas tid.

  61. Det hade inte jag gissat
    om jag inte hade råkat veta om det.

  62. Jag hade en känsla av att var
    och varann då var utlandsfödd.

  63. Om man tycker att det är
    ett invandrarland par excellence-

  64. -så är väl dagens Sverige det också.

  65. Ett så gott som enspråkigt Sverige är
    en historisk parentes.

  66. Vi ska också komma ihåg
    att Sverige är likväl...

  67. ...mer språkligt homogent
    än genomsnittslandet i världen.

  68. Bästa sättet att mäta, enligt mig, är
    med Greenburgs diversitetsindex.

  69. Om vi plockar upp på måfå val gubbe
    ur ett lands befolkning-

  70. -hur stor är då chansen att nästa
    valda gubbe ska ha annat modersmål?

  71. Papua Nya Guinea
    har högsta diversitetsindexet.

  72. Då är chansen 99 %
    att de har olika modersmål.

  73. I Sverige har jag räknat fram det
    till 0,28 alltså 28 % chans.

  74. Om första gubben vi plockar upp
    är svensk-

  75. -så är chansen stor
    att nästa person också är svenne.

  76. Men om första gubben är kurd är
    chansen mindre.

  77. Det här väger då ihop det.
    0,28 är diversiteten i Sverige.

  78. Den ökande språkliga mångfalden
    kan också illustreras så där.

  79. Det här är den enda språkstatistik
    som finns i Sverige.

  80. Det är modersmål
    bland grundskolebarnen.

  81. Det är det enda som finns.

  82. Man har samlat in uppgifter sen -78.

  83. Min årskull måste ha varit den
    första att kartläggas på det sättet.

  84. Som ni ser var det ungefär 8 %
    och det är nu över 20 %.

  85. Det är förstås
    en regional snedfördelning-

  86. -så i min gamla hemort Södertälje-

  87. -är det en bra bit över 50 %.
    Även i några andra kommuner.

  88. Det är alla språk andra än svenska-

  89. -som grundskolebarnen pratar
    i sin hemmiljö.

  90. Trenden är då i Sverige
    och i princip hela världen den-

  91. -att inhemska minoriteter minskar
    och assimileras.

  92. Istället kommer nya minoriteter som
    framtiden får utvisa vad de blir av.

  93. Ett lite roligt exempel på det är...

  94. I Australien är svenska dubbelt så
    stort som största aboriginspråket.

  95. Det är en illustration till
    hur just...

  96. ...traditionella minoriteter dukar
    under och ersätts av nya-

  97. -genom migration.

  98. Man kan ju tycka
    att den här mångfalden-

  99. -är nåt som folk
    borde intressera sig för.

  100. I synnerhet med tanke på-

  101. -vilka proportioner
    allt invandringsrelaterat har-

  102. -i den offentliga debatten.

  103. Många är i och för sig intresserade.
    Jag har fått många frågor.

  104. Men en som definitivt inte är
    intresserad är svenska staten.

  105. Definitivt inte från statligt håll.

  106. Det är intressant
    för i den svenska självbilden-

  107. -ingår att vi uppfattar oss
    som genomkartlagda.

  108. Storebror vet allt om oss.

  109. En majoritet av världens länder har
    en språkfråga i sin folkräkning.

  110. Sverige har inte det.

  111. Nu har vi haft
    vår sista folkräkning, 1990.

  112. Vi kommer aldrig ha nån mer, men
    det finns andra kartläggningssätt.

  113. Staten har inte velat.

  114. Företrädare för staten har fått det
    påpekat för sig många gånger-

  115. -att det här kanske vore en idé.
    Men de har avvisat varje gång.

  116. FN och EU
    har varit på svenska staten-

  117. -och klagat
    att vi inte har nån koll på det här.

  118. Företrädare för EU har sagt
    att vi har...

  119. ...undertecknat EU:s
    minoritetsspråkskonvention.

  120. Hur ska det gå till när vi vägrar ta
    reda på vad vi har för minoriteter-

  121. -och hur stora de är
    och hur det går för dem?

  122. Men oavsett vem som sitter vid makten
    har ingen varit intresserad av detta.

  123. Som sagt,
    de flesta stater har koll på det här.

  124. Det gäller även demokratier som
    Finland, USA, Schweiz och så vidare.

  125. Det är inte bara diktaturer.

  126. Argumentet är att det inkräktar
    på den personliga integriteten.

  127. Det är farligt att föra register över
    vilka språk folk pratar.

  128. Det kan man tycka,
    men det jag tycker är intressant är-

  129. -att vi för register över
    var folk är födda.

  130. Det ger ju uppfattning
    om etnicitet i många fall.

  131. Vi kartlägger...

  132. Vi har statistik
    på folks partisympatier.

  133. Vi har statistik över könssjukdomar,
    konsumtion av cannabis-

  134. -övervikt och besvär
    av ängslan, oro eller ångest.

  135. Sånt finns det statistik över.

  136. Är det mindre integritetskänsligt
    att få veta-

  137. -hur mycket brass folk röker
    eller vilka könssjukdomar de har?

  138. Inte nödvändigtvis mer känsligt
    än språk, kan jag tycka.

  139. Det finns ett visst intresse för det
    här hos ganska många.

  140. Det leder ju till att folk blir
    desperata och kan säga vad som helst.

  141. Ett exempel i litteraturen är-

  142. -att antalet romanitalande
    har angetts vara 5 000-100 000.

  143. En bra indikator på att man behöver
    nåt bättre att gå på.

  144. Integrationsverket hade förut
    en lista-

  145. -där de listade Sveriges språk
    i storleksordning.

  146. Bland dem fanns noll talare
    av kurdiska.

  147. Och exakt 12 553 talare
    av hindi och engelska.

  148. En sån exakt siffra
    gör en misstänksam.

  149. 12 553 var antalet Indienfödda
    människor som bodde i Sverige.

  150. De flesta indier har inte hindi
    eller engelska som modersmål.

  151. De flesta indier
    kan inte ens engelska.

  152. Många Indienfödda är ju uppvuxna
    som adoptivbarn här.

  153. De kan förmodligen inte hindi eller
    engelska på annat sätt än vi andra.

  154. Inga kurdiska talare beror på att det
    inte är officiellt språk i nåt land.

  155. Ett sista exempel
    som är min absoluta favorit.

  156. När riksdagen skulle klubba igenom
    minoritetsspråkslagen 1999-

  157. -hade de fått ett utredningsmaterial-

  158. -så de kunde läsa på om
    vad de skulle rösta om.

  159. Där kunde man inte undvika frågan
    om antal.

  160. Det stod svepande formuleringar om
    hur många språk man trodde det fanns.

  161. Det som jag tycker är
    lite intressant är...

  162. ...uppgiften om tornedalsfinska
    eller meänkieli.

  163. Det stod antalet i Tornedalen,
    exklusive de i Stockholm o.s.v.

  164. Antalet var högre än antalet
    människor som bor i Tornedalen.

  165. Det här är ändå underlag som Sveriges
    riskdag ska fatta beslut på.

  166. Jag tycker det är lite sorgligt.

  167. Just det att det var högre
    än antalet människor...

  168. Det är en aspekt som jag har upptäckt
    när jag jobbar med det här.

  169. Det har utbildats en kultur,
    orsaken är inte helt klar.

  170. Det finns en kultur där höga
    siffror över antalet talare avslöjar-

  171. -att du är en god människa, låga
    siffror avslöjar att du är en dålig.

  172. Om du anger ett antal som en del
    kan uppfatta som misstänkt lågt-

  173. -får du en massa ilskna personer
    på dig.

  174. Både från berörd minoritetsgrupp
    och annat håll.

  175. Men anger du ett absurt högt antal
    kommer ingen att klaga.

  176. Som i det här fallet där det skulle
    finnas fler talare än människor.

  177. Det kanske ha blivit
    nåt slags önsketänkande-

  178. -att vi faktiskt var så här många.

  179. Frågan är om det faktiskt
    kan vara kontraproduktivt.

  180. Risken är att myndigheter säger:

  181. "Om ni nu är 14 miljoner talare
    av samiska bara i Karesuando"-

  182. -"behöver ni väl inget stöd
    från oss?"

  183. Så har det kommit att bli.

  184. Det här har ju lett till att...

  185. Hur ska man
    uttrycka det diplomatiskt?

  186. Folk har haft synpunkter
    på vad jag har gjort.

  187. Jag har aldrig blivit så unisont
    idiotförklarad som under detta.

  188. Men folk är ju intresserade
    i alla fall.

  189. Snart kommer vi fram till vad jag
    har gjort och kommit fram till.

  190. Mitt resultat är inte oproblematiskt.
    Det är inte bara mina ord som gäller.

  191. Det här är mitt förslag.

  192. Om ingen annan har nåt förslag är
    ju mitt förslag per definition bäst.

  193. Men jag ser gärna att nån annan
    åstadkommer nåt bättre.

  194. Ett problem är vad man ska räkna.
    Vad är en talare?

  195. Jag försöker räkna modersmålstalare.

  196. Det är vad man normalt anger.

  197. Slår ni upp ett språk i uppslagsbok
    är det antal modersmålstalare-

  198. -snarare än hur många
    som kan säga "hej" på det språket.

  199. Sen har jag gjort en eftergift
    åt bekvämlighet.

  200. Jag har räknat som om folk bara
    hade ett enda modersmål.

  201. Men det finns ju många
    som har flera modersmål.

  202. Men eftersom det finns så många
    knepigheter med dessa beräkningar-

  203. -resonerar jag att vi måste
    kompromissa med verkligheten-

  204. -för att få nåt sagt över huvudtaget.

  205. Då tänker jag mig att det är
    dessa språk som vi rimligen kan ha-

  206. -i Sverige.

  207. Svenska är det överlägset
    största modersmålet-

  208. -och numera med juridisk status.

  209. Vi har en del
    erkända minoritetsspråk.

  210. Vad många spännande bindestreck
    det har dykt upp där.

  211. En del inhemska språk
    som har officiellt erkännande.

  212. Vi har några inhemska språk
    utan officiellt erkännande.

  213. Svenskt teckenspråk är inte
    officiellt minoritetsspråk.

  214. Älvdalska måste man säga är
    ett språk och inte en dialekt.

  215. Hur avvikande ska det vara för
    att anses vara ett eget språk?

  216. Lite godtyckligt tog jag med
    älvdalska och överkalixmål.

  217. Det näst märkligaste målet i Sverige.

  218. Man skulle kunna ta med fler
    eller färre.

  219. Sen har vi invandrarspråk
    varav några har officiell status.

  220. Det spelar ingen större roll
    i sammanhanget-

  221. -men jag betraktar invandrarspråk när
    majoriteten av talarna är invandrade.

  222. Till skillnad från samiska
    och meänkieli-

  223. -där de flesta talarna är födda
    i Sverige.

  224. Vi har invandrarspråk som inte har
    officiellt erkännande - nästan alla.

  225. På sista raden står det "skolspråk",
    som jag inte tänkte ta upp.

  226. När det gäller traditionell mångfald
    är det nästan bara i Norrbotten-

  227. -som vi har haft nån mångfald
    att tala om.

  228. Olika nyanser av lila
    är olika samiska språk.

  229. De blå nyanserna är olika varianter
    av tornedalska, eller meänkieli.

  230. Guld är svenska
    och orange är överkalixmål.

  231. Hur har jag gjort med de inhemska?

  232. Jag har letat i litteraturen
    efter alla uppgifter som finns.

  233. Folk har gjort lite enkäter.

  234. På 30- och 40-talet fanns
    en språkfråga i folkräkningen.

  235. Vi lär oss ju nånting om vi stryker
    de som dött och lägger till nyfödda.

  236. Så där blir det ungefär
    för de inhemska.

  237. Nu ser jag att jag nyss betraktade
    finska som icke inhemskt-

  238. -men det kom med
    på den här listan iallafall.

  239. Det här kom jag fram till
    när det gäller inhemska språk.

  240. Jag har resonerat på liknande sätt
    när det gäller invandrarspråken.

  241. Det finns folk som är födda i Sverige
    och de som är födda utomlands.

  242. De kan sen delas in i mindre grupper.

  243. Integrationsverket bara tog antalet
    människor från ett visst land-

  244. -och kombinerade det med
    det officiella språket i varje land.

  245. Det kan man ju inte göra
    med gruppen utlandsfödda.

  246. Vi har adoptivbarn
    som är uppvuxna i Sverige.

  247. Vi har finlandssvenskar.

  248. Svenska är tredje största
    invandrarspråket i Sverige.

  249. Vi har förstås barn
    till svenska föräldrar-

  250. -som råkar vara födda utomlands.

  251. Vi kan inte bara ta folk rakt av.

  252. Vi får gallra bort alla dessa
    och sen kombinera det-

  253. -med vad folk pratar i dessa länder.

  254. Här är mina privata anteckningar.

  255. Om man utgår ifrån vad folk pratar
    i respektive land-

  256. -har jag skruvat upp eller ner
    olika grupper beroende på-

  257. -hur jag tror
    att invandringen ser ut.

  258. Finland, till exempel.
    Finlandssvenska är nere i 5 %.

  259. Men av finländare i Sverige
    tros de vara 25-30 %.

  260. Det är därför de minskar.
    De flyttar hit allihop.

  261. Man får räkna med snedfördelning.

  262. Så har jag räknat för varje land.
    G1 betyder första generationen.

  263. Ett fiktivt land för att dra fokus
    från om det är sant eller falskt.

  264. Sen räknar vi bort adoptivbarn
    och alla de andra grupperna.

  265. Men sen har vi ju G2 också.

  266. De är indelade i G2-prim och G2-bis.

  267. Om man är född i Sverige med
    två föräldrar från det här landet-

  268. -eller om man har blandade föräldrar,
    en svensk och en utrikisk.

  269. Jag har även kollat i andra länder
    hur stor chansen är-

  270. -att man växer upp
    med det ena eller andra språket.

  271. De var faktiskt uppseendeväckande
    samstämmiga.

  272. Med två utrikiska föräldrar är
    chansen 78 %.

  273. Med en svensk förälder är det 14 %.

  274. Det måste man ta
    med en lastbilslass salt.

  275. Jag har kört med det
    som en generell schablon.

  276. Jag har i några fall försökt
    göra utsagor om geografi.

  277. Här är min gamla hemstad igen.

  278. En illustration över
    hur segregerad världen är.

  279. Det här är skolstatistiken igen.

  280. Andelen barn i olika skolområden
    med modersmål annat än svenska.

  281. Södertälje är
    ur språkgeografisk synpunkt-

  282. -den kanske mest intressanta
    kommunen i Sverige.

  283. Ingen annanstans...

  284. ...har vi så kraftig koncentration
    av ett språk.

  285. Det är den inofficiella assyriska/
    syrianska huvudstaden i världen.

  286. Där finns fler talare av arameiska
    än vad som finns kvar-

  287. -i ursprungsområdet i Turkiet
    där de flesta kommer ifrån.

  288. Nåväl.

  289. Här ser vi utvecklingen över tid.

  290. Jag tog bara med några språk
    för att visa typiska trender-

  291. -för t.ex. serbokroatiska.

  292. -eller som det nu heter serbiska/
    kroatiska/bosniska/montenegrinska.

  293. De som kom som industriarbetare
    börjar bli färre-

  294. -och de börjar assimileras.
    En ny topp kom under Balkankrigen.

  295. Finnarna kom hit
    under 60- och 70-talet.

  296. De håller på att trilla av pinn nu.

  297. Framför allt går deras barn inte
    i grundskolan längre.

  298. Finska håller nog på att ersättas
    som näst största språk i Sverige-

  299. -av arabiska.

  300. Det är det näst största,
    men inte länge till.

  301. Här är näst sista bilden.
    Där är mina uppskattningar.

  302. Finskan är störst.
    Nu lät jag som en sportreporter:

  303. "Finska fortfarande i ledningen,
    men arabiska knappar in."

  304. Pilarna är tänkta
    att ange förändringsriktningen.

  305. De flesta ökar i antal
    utom just finskan-

  306. -då finskans talare är så gamla.

  307. De lever också kortare än vad både
    svenskar och finlandsfinnar gör.

  308. Här är topplistan slutligen.
    Det där är topp 50-

  309. -av mina uppskattningar.

  310. De här siffrorna återspeglar ju läget
    för ett par år sen.

  311. De är ju därmed nästan inaktuella.

  312. Köp boken ändå.

  313. Det har ju som ni vet hänt
    en hel del-

  314. -på det senaste halvåret
    med demografin.

  315. Sist jag kollade satt det
    160 000 personer-

  316. -i Migrationsverkets läger
    och väntar på besked.

  317. Det är ett stort antal människor
    som ska läggas till om de får stanna.

  318. Så där tänkte jag mig att det såg ut.

  319. Textning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språklig mångfald i Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, står bakom en unik kartläggning av språk som talas i Sverige. Här skildrar han dagens språksituation i Sverige. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Språk, Språkstatistik, Språkvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Konsten att kommatera

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet. Här berättar hon om hur skiljetecken hjälper till att göra texter överskådliga och begripliga. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Smeknamnens hemlighet

Hur kommer smeknamn till? Finns det en logik? Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvirtuosen Bellman

Vad har Carl Michael Bellman haft för betydelse för det svenska språket? Catharina Grünbaum, språkvårdare och styrelsemedlem i Bellmanssällskapet, talar om Bellmans liv och sånger. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Så blir det rätt i spalterna

Vitryssland eller Belarus? IS eller Daish? Språkvårdaren Ingrid Fredriksson och Anders Svensson, som är redaktör för Språktidningen, diskuterar språkfrågor som är aktuella i svenska medier. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språklig mångfald i Sverige

Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, står bakom en unik kartläggning av språk som talas i Sverige. Här skildrar han dagens språksituation i Sverige. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Hantverket bakom en succé

David Lagercrantz är författaren bakom böcker som "Jag är Zlatan" och "Det som inte dödar oss". Här samtalar han med Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, om hur hantverket går till och författarknepen som ligger bakom en bästsäljare. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Svenska nyord i tiden

Språkvårdare Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa och presenterar nyord genom tiderna och några av svenskans färskaste tillskott. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvård i praktiken

En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Medverkande: Henrik Nilsson från TNC, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. Moderator är Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Next chapter

Nya marknader för e-boken

De digitala böckerna måste spridas utanför bokförlagens värld menar Irina Sheveleva, produktchef på ryska Bookmate. Till exempel menar hon att företag i bokbranschen kan nå miljoner av tänkbara litteraturälskare via elektroniktillverkarna, nätoperatörerna och mobilföretagen. Inspelat den 23 maj 2014. Arrangörer: Publit och Bok & Bibliotek.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.

Fråga oss