Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016: Textanalys med verbala fingeravtryckDela
  1. Ämnet jag ska prata om
    skulle jag kunna prata om hela dagen.

  2. Det material jag har gått igenom
    är så omfattande och intressant.

  3. Men i dagens föredrag
    ska jag först tala om bakgrunden-

  4. -till den här typen av arbete på
    Institutet för de inhemska språken.

  5. Därefter vad analysen bygger på
    följt av några fallstudier.

  6. Vi ligger ju lite före tidsschemat
    så vi får se om jag kan improvisera-

  7. -och berätta mer om materialet.

  8. Det arbete jag nu ska tala om-

  9. -handlar om att Kotus,
    Institutet för de inhemska språken-

  10. -ger utlåtanden om olika saker.

  11. Många utlåtanden gäller ärenden
    som myndigheterna förbereder.

  12. De kan vilja ha ett utlåtande
    om ett nytt namnregister.

  13. Vi ombeds också kommentera ordlistor
    av olika slag under arbetets gång.

  14. Det är ett normalt förfarande.

  15. Men ibland kan vi få tvisteärenden
    om tolkning av termer och texter.

  16. Det är relativt vanligt
    i vårt utredningsarbete.

  17. Som exempel ser ni tolkningen
    av ett beslut från skatteförvaltningen.

  18. Hur förhåller sig texten i bilagan
    till texten i beslutet?

  19. Hur tolkar man vissa motiveringar?

  20. Under åren har vi också fått
    en begäran om ett utlåtande-

  21. -om en fråga på antagningsprovet
    till juristprogrammet.

  22. Hur ska man förhålla sig?
    Kan den tolkas på två olika sätt?

  23. Vi har också vittnat i domstol.
    Min kollega Matti Räsänen-

  24. -har varit med på rättegång
    ett par gånger.

  25. De här uppdragen
    görs av experter inom olika områden-

  26. -främst inom namnregister, ordlistor
    och myndighetstexter.

  27. Själv handleder jag examensprov
    och deltar i förhandsgranskningarna.

  28. Det här med att undersöka plagiering...
    är väl egentligen inte rättslingvistik-

  29. -men på sätt och vis
    handlar det om liknande saker.

  30. I dag ska det handla om
    att identifiera en texts skribent.

  31. Sett till dess publicitet
    är det ändå sällsynt i vårt jobb.

  32. Men de få fall vi har haft
    har varit tidskrävande-

  33. -och exceptionellt besvärliga såtillvida
    att alla parters rättssäkerhet-

  34. -står på spel. Man måste vara
    extra uppmärksam och noggrann.

  35. Hur identifierar man då en skribent?

  36. Vilken typ av upplägg förekommer?

  37. I samband med exempelvis ett brott
    eller ett misstänkt bedrägeri-

  38. -har man använt en specifik text,
    text A.

  39. Då får jag textprover
    från olika skribenter.

  40. Sedan bedömer jag om någon av dem,
    eller vem av dem-

  41. -kan ha skrivit texten
    som använts i brottet eller bedrägeriet.

  42. Och då jämför man helt enkelt
    textproverna med bedrägeritexten.

  43. Så det är inte alls
    något hemlighetsfullt arbete.

  44. Den andra typen av upplägg liknar
    den första, men är ändå lite annorlunda.

  45. Vi har en mängd texter som använts
    i ett bedrägeri eller i ett brott.

  46. Texterna analyseras för att se om de
    skrivits av en eller flera skribenter.

  47. Den tredje typen av upplägg
    skiljer sig från de andra: profilering.

  48. Det är som taget från en kriminalserie.

  49. Hur är den person vars text använts
    i brott eller bedrägerier...?

  50. Hur är den som... Vad är det för person
    som skrivit texterna?

  51. Det skiljer sig
    från de två första uppläggen.

  52. Det är ofta spekulativt och handlar
    om medeltal och antaganden om-

  53. -hur man borde skriva utifrån
    utbildning, dialekt och stereotypier.

  54. Jag har alltid sagt att den typen
    av arbete enbart handlar om-

  55. -att hjälpa polisen i letandet
    efter den potentiella brottslingen.

  56. Jag anser inte att det håller som bevis
    vid en rättegång.

  57. Det är ett speciellt
    och spekulativt hjälpmedel vid letandet.

  58. Vad har vi då egentligen
    fått för uppdrag?

  59. Vi på Kotus har inte tagit emot-

  60. -uppdrag från
    till exempel privatpersoner.

  61. En vanlig uppdragsgivare är polisen,
    ofta Rikskriminalpolisen.

  62. Först gör jag en textanalys
    och utifrån den ett utlåtande-

  63. -som kan vara långt och detaljerat.

  64. Och det är inte alltid jag ens får
    reda på slutresultatet av processen.

  65. Så jag vet inte hur man löser ärendena
    till slut, men ibland får jag veta det.

  66. Vi har också haft
    ett större och ett mindre-

  67. -uppdrag från medierna,
    och i dem ingår också analysarbete.

  68. Man kan inte bara hastigt
    ögna igenom ett material-

  69. -för att sedan ge ett utlåtande.

  70. Man måste alltid göra en textanalys,
    som kan ta flera dagar.

  71. Annars är det inte rättssäkert.
    Men i medieuppdragen-

  72. -sker utlåtandena genom en intervju.

  73. Och dessa uppdrag har inte handlat
    om brottsmisstankar, utan något annat.

  74. Som språkforskare
    har jag två faser i uppdragen.

  75. Och det är rätt viktigt.
    Första fasen är att analysera texten.

  76. Säkra fakta kan man bara ge om texten:
    språket och dess drag.

  77. Men det finns också
    en andra fas i arbetet.

  78. Utifrån analysen måste man även
    göra en bedömning om skribenten.

  79. Kan det vara samma person
    som har skrivit texterna?

  80. Det bör betonas att det är
    en bedömning, inte nödvändigtvis fakta.

  81. Hundra procent säker
    kan man alltså aldrig vara.

  82. Det ingår i yrkeskunskapen.
    Bara en språkforskare kan säga-

  83. -hur textgenrens variation
    påverkar tolkningen av resultatet.

  84. Ibland kan man med språkforskarens
    kunskaper inte genomföra fas två.

  85. Det kan finnas så många variabler-

  86. -som kräver annan kunskap
    än den vi har.

  87. Man måste kunna bedöma
    språkbrukssituationens variabler.

  88. I mitt bedömningsarbete har jag
    på senare år, inte från början...

  89. Jag lär mig något nytt varje gång.
    Uppläggen är så varierande.

  90. Under årens lopp
    har jag börjat använda-

  91. -en sjugradig skala
    från Rikskriminalpolisens laboratorium.

  92. Det är en slutledningsskala
    som används i grafologi.

  93. Extremvärdena är
    "sannolikt samma skribent"-

  94. -och "sannolikt inte samma skribent".

  95. Men ni märker
    att man talar om sannolikheter-

  96. -inte om absoluta sanningar
    i den här fasen.

  97. Nu ska vi se på vilka grunder...
    eller teorier-

  98. -som ligger bakom.
    Det kallas ju tillämpad språkforskning-

  99. -vilket innebär att forskningen
    används för andra ändamål-

  100. -än de rent språkvetenskapliga.

  101. Materialen är intressanta och skulle
    kunna ligga till grund för avhandlingar.

  102. Men något sådant arbete
    har vi förstås inte tid till.

  103. Inte heller till att analysera
    ifall ett visst drag-

  104. -är i enlighet med en lingvistisk teori.

  105. Man använder alltså språkforskningen
    som ett verktyg.

  106. Det finns en viktig utgångspunkt.
    Det allra viktigaste är-

  107. -att man förutsätter att det finns
    en relation mellan text och kontext.

  108. Kontexten kan vara teknisk,
    till exempel ett datasystem-

  109. -eller någon mer andlig
    eller kulturell kontext eller miljö.

  110. Kontextbegreppet är brett.
    Det kan även inbegripa skribenten.

  111. Tanken är
    att skribenten lämnar efter sig-

  112. -något slags spår i texten...
    som kan analyseras.

  113. Å ena sidan tränger sig kontexten
    in i texten och kan därmed analyseras.

  114. Å andra sidan kan man förutse vilken typ
    av texter föds i en viss kontext-

  115. -eller vilken typ av texter en viss
    person skriver i en viss situation-

  116. -till exempel i tjänsten eller
    som representant för en viss grupp.

  117. Man måste också vara medveten om...
    eller komma ihåg principen...

  118. ...att vi i språk alltid har...

  119. Språket är något gemensamt
    som vi delar, men det finns också-

  120. -ett oändligt antal olika sätt
    att säga samma sak på.

  121. Och nu följer
    lite sociolingvistisk information.

  122. Man måste kunna bedöma i vilken mån
    en viss typ av språk är karakteristiskt-

  123. -för en specifik språkbrukare.

  124. Lärare gör säkert bra bedömningar
    för att de läser så mycket olika texter.

  125. De kan se vad som är individuellt
    och vad som är typiskt för en grupp.

  126. Man talar ju om
    idiolekter och sociolekter.

  127. Inte för att vi använder termerna, men
    det är den principiella utgångspunkten.

  128. Något som jag i det här jobbet...

  129. Ramverket i det
    har jag lärt mig på egen hand.

  130. Jag är utbildad textforskare-

  131. -och därmed använder jag mig
    av dessa färdigheter även i det här.

  132. Jag ser inte språket enbart som språk.

  133. I de fall jag ska berätta om i dag
    kan man tydligt se-

  134. -att man i textanalys
    även måste titta på-

  135. -vilken värld texterna återger,
    vilket innehåll språket uttrycker.

  136. Och även vilka värderingar, attityder
    och interaktioner språket uttrycker.

  137. Samt även språk som språk,
    alltså vilken textgenre det är.

  138. Det finns alltså genretypiska
    skillnader och möjligheter.

  139. En person kan i ett personligt brev
    uttrycka sig på ett sätt-

  140. -och som myndighet på ett annat.

  141. Man måste också vara medveten om hur
    man tekniskt producerar texter.

  142. I eftermiddag
    ska jag tala om förvaltningsspråk-

  143. -som är
    mitt egentliga kompetensområde.

  144. Exempelvis förmånsbeslut är inte
    ett resultat av en kreativ process-

  145. -utan det finns färdiga mallar.

  146. Om någon skulle visa upp en hög
    med likartade förmånsbeslut-

  147. -skulle jag inte kunna säga
    att samma person skrivit dem.

  148. Alla är ju skrivna
    utifrån en och samma mall.

  149. Man ska också vara medveten om...
    eller ta hänsyn till-

  150. -att textmeddelandet,
    sms i mobiltelefoner...

  151. ...kan skickas vidare
    på ett enkelt sätt.

  152. På det hela taget
    är sms-material ganska vanskligt.

  153. Analysfasen handlar verkligen
    om ren textanalys.

  154. Jämförande av texter,
    ett slags intertextualitet.

  155. Jag ser helt enkelt på...

  156. Man måste gå igenom texterna
    och se om de har något gemensamt.

  157. Det kallas kvalitativ textanalys.
    Parallellt görs en kvantitativ analys.

  158. Där bedömer man
    antalet gemensamma drag.

  159. Jag ska återkomma till det senare.

  160. Om alla använder verbet "vara"
    säger det givetvis ingenting-

  161. -utan man måste analysera kvaliteten
    på de gemensamma dragen.

  162. Ibland är det vanskligt,
    ibland uppenbart.

  163. De fall jag ska ta upp nu
    känns ganska uppenbara.

  164. De har också
    varit uppe i offentligheten.

  165. Först lite kort
    om brottsutredningsmaterialet.

  166. Innan jag berättar om dem
    vill bara säga att...

  167. Ni kanske känner igen fallen
    och ni ska få namnen-

  168. -men jag vill inte frossa
    med gärningsmännens identitet.

  169. En av dem har dömts officiellt-

  170. -den andra har dömts av offentligheten
    och lidit tillräckligt. Min uppgift...

  171. Jag vill inte spä på...speciellt inte en
    som inte har begått något brott.

  172. Hon har redan
    fått lida tillräckligt i offentligheten.

  173. Men...jag nämner deras namn i början,
    varefter jag undviker dem.

  174. Brottsutredningsexemplet...

  175. ...gäller en skandalkändis
    vid namn Danhammer.

  176. Han låtsades ta hand om ärendena
    åt en åldring i Rovaniemi.

  177. Känner ni till fallet?

  178. Han är en...

  179. Skandalkändis
    har han kallats för någonstans.

  180. Han var kontaktperson mellan åldringen-

  181. -och ett flertal myndigheter
    i ett byggprojekt.

  182. I samband med det
    lurades åldringen på 300 000 euro.

  183. Som undersökningsmaterial
    fick jag cirka hundra brev-

  184. -som skrivits
    av mannen och "myndigheterna".

  185. Det var utskrifter av e-brev och annat.

  186. Ni förstår vilket pappersarbete det var
    när man inte kunde söka elektroniskt.

  187. Det var färgpenna och klisterlappar
    som gällde i analysarbetet.

  188. Min uppgift var att analysera ifall
    texterna var skrivna av samma person.

  189. Det var en ganska lång process.
    Analysen gjorde jag sommaren 2011.

  190. Men först 2014 var saken uppe i rätten,
    vilken jag vittnade i.

  191. Kändisen dömdes till villkorligt
    i två år för grova bedrägerier.

  192. Åklagaren sa efteråt-

  193. -att bevismaterialet baserat
    på textanalysen var avgörande.

  194. Den misstänkte överklagade till
    hovrätten där jag också skulle vittna-

  195. -men jag fick höra dagen innan
    att han hade erkänt bedrägeri.

  196. Några sammanfattande exempel
    från det här fallet.

  197. När materialet är så omfattande
    är det svårt att göra ett urval.

  198. I det här fallet fanns det alltså texter
    där skribenten-

  199. -låtsades vara en myndighet.
    Det var beslut och meddelanden.

  200. Det fanns mycket svordomar, vulgärt
    språk, bildspråk, färgstarka uttryck-

  201. -uppblåsthet, speciellt ordval,
    specialuttryck, likartad meningsbyggnad-

  202. -särpräglat språkbruk
    och upprepning av samma felstavningar.

  203. Dokumentmallarna hade inte
    myndighetens typiska mönster.

  204. Vissa brev
    hade till exempel sidhuvuden som...

  205. De liknade
    Europakommissionens texter...

  206. ...och det fanns logotyper...

  207. ...men några detaljerade signalement
    fanns nästan aldrig.

  208. Dessutom varierade namnen
    på organisationerna.

  209. En som hette Maire...
    De hade nästan aldrig några efternamn.

  210. Hennes namn förekom i flera...

  211. Som om hon under en kort tid
    varit på flera olika myndigheter.

  212. Men tänk på att motparten
    var en äldre...en gammal person-

  213. -och de såg ju officiella ut
    och hade en äkthetskänsla-

  214. -om man inte ser på dem
    ur ett textanalytiskt perspektiv.

  215. Så det är inte konstigt
    att man tog dem för äkta.

  216. Under analysarbetets gång
    blev det klart-

  217. -att man måste se på materialet
    bortom orden-

  218. -och bortom meningsbyggnaden.

  219. Det finns ju faktiskt en legitim
    språkvetenskaplig syn som säger-

  220. -att språk är multifunktionellt.

  221. Språk återger inte bara innehåll,
    utan språk skapar också interaktion.

  222. I det här materialet
    var det fullt möjligt-

  223. -att lyfta fram väsentliga saker
    genom språkvetenskapliga metoder.

  224. Jag noterade i analysen
    att materialet innehöll-

  225. -en del text
    som var på ett personligt plan.

  226. Tjänstemän kunde gratulera varandra
    på födelsedagar och liknande.

  227. Och de fjäskade för åldringen.

  228. Men det fanns också noggrann styrning.

  229. Jag ska strax visa ett exempel
    som innehåller mycket av det här.

  230. Personerna som förekom i dokumenten
    tog också upp sina ansträngningar.

  231. A berättade att B har ansträngt sig-

  232. -och B berättade
    att hade A gjort detsamma för åldringen.

  233. Men man sa till åldringen
    att inte föra det här vidare.

  234. Min slutsats blev att interaktionen
    var starkt manipulativ...

  235. ...vilket man såg i materialet.

  236. Och så den tredje aspekten.
    Den första var språk som språk-

  237. -den andra handlade om interaktion.
    Den värld som skapades här...

  238. Jag nämnde redan att personerna
    och organisationerna var fiktiva.

  239. När man började titta
    på myndigheternas underlag-

  240. -och om organisationerna fanns i
    Finland eller EU, så fanns de inte alls.

  241. Förmodligen inte heller
    de fiktiva personerna.

  242. Motsättningarna var starka.
    Antingen var man vän eller fiende.

  243. Det här har givetvis
    med manipulation att göra.

  244. I texterna utmålades åldringens
    släktingar som avundsjuka-

  245. -och som om de bara väntade på arvet.

  246. Kommunen utmålades som ond,
    så här till exempel:

  247. "Det är verkligen skamligt att
    tjänstemännen i Rovaniemi kommun"-

  248. -"varit sig så nedvärderande mot Er,
    herr Broder."

  249. "Ni är ju ändå en av de viktigaste
    entreprenörerna i Rovaniemi."

  250. Kommunen blev alltså den elaka parten.
    Det var väldigt korrupt.

  251. Det hade att göra med framhävandet
    av sina och andras ansträngningar.

  252. Man bad hela tiden
    om pengar eller renkött.

  253. Här står det: "Tack för tofflorna och
    renköttet." De har kostat en del pengar.

  254. Jag har ett exempel här. Det finns...

  255. Det finns massor
    av gemensamma språkliga drag.

  256. Mitt utlåtande var på över tio sidor
    med radavstånd ett.

  257. En mening som börjar med "kuten"
    (som).

  258. A är den misstänktes kod.
    Hans texter har kod A i hela arbetet.

  259. "Som jag sa kommer det i dag
    information från Topi och en vän."

  260. "Som jag sa i telefon
    fixar jag det per fax."

  261. A är skandalkändisens text-

  262. -och den efterföljande texten
    är från en "myndighet".

  263. "Som jag sa i telefon
    fixar jag det per fax."

  264. "Som Ni förstår kan jag inte stötta
    endast ett företag"-

  265. -"men i Ert fall
    har vi gjort ett hemligt undantag"-

  266. -"och vi kommer att stödja Er
    på alla sätt."

  267. "Som jag redan sa..." Ni ser på koderna
    att det är olika skribenter.

  268. Det var några snabba exempel
    ur det materialet.

  269. Kan man dricka...samtidigt?

  270. Känner ni till fallet Enkeli-Elisa
    (Ängeln Elisa)?

  271. Jag ska berätta lite om det.

  272. Det var inget brottsfall.

  273. Det handlade mer om
    att lura en stor publik.

  274. Enkeli-Elisa är huvudpersonen
    i en berättelse av Minttu Vettenterä.

  275. Och som jag sa
    har hon säkert lidit nog av det här.

  276. Det kanske gick lite ur styr för henne-

  277. -men det är intressant hur medierna
    har reagerat på historien-

  278. -vars sanningshalt var tvivelaktig.

  279. Berättelsen handlar 15-åriga Elisa
    som mobbats och begått självmord.

  280. En oerhört tragisk berättelse
    som först fick spridning på internet-

  281. -och därefter som egenutgiven bok,
    där det stod att den var fiktiv.

  282. Sedan spred den sig i massmedierna
    som tog den för sann.

  283. På nätet...
    "MV" är inte det man syftar på i dag.

  284. På nätet fanns författarens blogg
    och en minnessajt för Enkeli-Elisa-

  285. -samt verklighetsbaserade dagböcker
    som författaren hade redigerat.

  286. Enkeli-Elisa
    hade också en Facebooksida.

  287. Det intressanta ur bedrägeriperspektiv
    var föräldrarnas blogg-

  288. -som utgavs för att vara sann.

  289. Utifrån berättelsen bildades
    en förening mot mobbning-

  290. -vars Facebookgrupp gillades av 40 000.

  291. På den påstådda dagen för Elisas död
    tände folk digitala ljus på nätet.

  292. De som upplevt det här på riktigt,
    något så tragiskt-

  293. -de kände förstås starkt för det här.

  294. Historien utgavs för att vara sann
    i flera medier-

  295. -trots att man inte fick tag
    på någon annan än författaren.

  296. I juli 2012...
    Det är alltså ett tag sedan.

  297. Då ifrågasatte Helsingin Sanomat
    sanningshalten i historien.

  298. Min analys var en del av tidningens
    uppdrag. Men reportrarna...

  299. ...på Helsingin Sanomat var inte först.
    Misstanken började redan på nätet.

  300. Ni kanske känner till sajten vauva.fi.
    På den fanns det självlärda analytiker-

  301. -som reagerade på att många meningar
    började med "vaan".

  302. Redan där observerade man
    det tvivelaktiga och upptäckte-

  303. -att den påstådda dödsdagen... Eller
    om det var reportrarna som upptäckte...

  304. ...att ingen 15-årig flicka hade dött
    den påstådda dödsdagen.

  305. Senare blev det en polisutredning, men
    textanalysen hade inte med den att göra.

  306. Polisutredningen och textanalysen
    hörde inte ihop.

  307. På Wikipedia finns en bra beskrivning.
    Men nu vi ska se på vad för slags...

  308. Jag hade till mitt förfogande...

  309. Min analys fokuserade specifikt
    på föräldrarnas blogg-

  310. -eftersom dagboksanteckningarna
    visste man ju var redigerade.

  311. Men föräldrarnas blogginlägg utgavs-

  312. -för att vara sanna, alltså skrivna
    av föräldrarna. Och jag hade-

  313. -tillgång till föräldrarnas bloggtexter
    och författarens egna texter-

  314. -samt några anonymt skrivna texter
    från nätet.

  315. Och jag hittade
    vissa gemensamma språkliga drag:

  316. Upprepning som effektmedel, en rytmisk
    blandning av långa och korta meningar.

  317. Dislokation vet jag inte
    om det håller rent språkvetenskapligt-

  318. -men en upptäckt benämnde jag så.

  319. Rättstavningen var likartad.
    Om jag minns rätt...

  320. Jag har för mig
    att kommateringen var rätt i övrigt-

  321. -men en typ av felaktig kommatering var
    återkommande. Och ordvalet var likartat.

  322. Och tankemönster!
    Lite som i kändisfallet.

  323. De metaforiska symbolerna
    verkade komma från samma värld-

  324. -och även vissa tankemönster.

  325. I pappans blogg
    fanns en viss språklig inkonsekvens.

  326. Jag började känna att den inte var äkta.

  327. Kotus är en bra plats
    för den här typen av efterforskning-

  328. -för det kommer fram
    så många olika språkliga drag...

  329. Jag vet inte om det finns någon som kan
    allt man möts av. Jag gör inte det.

  330. Normalt konsulterar jag
    våra dialektexperter.

  331. Vi har också experter på talspråk,
    dock inte så många som tidigare.

  332. Och vi har experter på ungdomsspråk.
    Ensam kan man inte göra analyserna.

  333. Vi brukar vara flera som tittar på dem.

  334. Här har vi ett exempel på upprepning
    som effektmedel.

  335. "MV" är alltså författaren,
    hon som har gett ut boken.

  336. I hennes texter fanns det här:

  337. "Genom att skriva
    kan man glömma oro och problem."

  338. "Genom att skriva
    kan man glömma att..."

  339. Mammans texter: "Jag trodde på riktigt
    att vi pratar om allt."

  340. "Jag trodde
    att vi hade en bra relation."

  341. "Jag trodde
    att jag var en ganska bra mamma."

  342. Pappans texter...
    Han skulle föreställa en ovan skribent:

  343. "Vi ville prata. Vi ville väcka.
    Vi ville att en ängel kunde räddas."

  344. Sedan har vi en rytm som uppstår vid
    blandning av korta och långa meningar.

  345. Skribenten själv
    har skrivit följande text:

  346. "Ett eget liv har jag sökt sen psykets
    socialarbetare sa de här orden."

  347. "Ja. Socialarbetaren var den enda tröst
    en deprimerad kunde få."

  348. Pappan: "Jag vill inte anklaga dem,
    ingen planerade det här."

  349. "Ja. Jag tror ändå
    att alla på något sätt är..."

  350. Mamman skriver:

  351. "Före årsdagen måste vi ta oss igenom
    en av de värsta dagarna. Julen."

  352. Den här typen av retoriska...
    men inte så sällsynta metoder.

  353. Så enbart utifrån detta
    kan man inte dra några slutsatser.

  354. Om vi ser på ordvalet.
    Tänk på att det här är ett urval.

  355. Det finns mycket bevismaterial,
    men jag hinner inte gå igenom allt.

  356. "Hitto" och "hitonmoinen"
    ("helvete" och "helvetes").

  357. Pappan: "Visst är det helvetes kallt."
    "Helvetes svårt att komma på..."

  358. Även Elisas text innehöll dessa ord:
    "Är det så helvetes kul, då?"

  359. Jag funderade på hur vanligt det är-

  360. -att säga "helvetes" för en ungdom
    som är född kring 1997.

  361. Mitt barn
    använder åtminstone inte det uttrycket.

  362. Visst hade det sagts att
    dagboksanteckningarna var redigerade-

  363. -men det låter som Elisas ord:
    "Jag är så helvetes trött."

  364. Författaren själv: "helvetes jobbigt",
    "helvetes långsamt", "helvetes fint".

  365. Det pågick en anonym diskussion
    om Elisa på nätet och där stod det:

  366. "Det ligger ett helvetes projekt bakom,
    men det är inte som ni tror."

  367. Ett ord som jag aldrig missar
    är "sinällään" eftersom jag hatar det.

  368. Men...

  369. Och det var faktiskt bra,
    för jag har märkt att i tal...

  370. Det borde stå "sinänsä"
    eller "sellaisenaan".

  371. I tal har ordet ett visst stilvärde.
    De som använder det, gör det mycket.

  372. Det är ett intressant stildrag.
    Författaren själv skrev "sinällään"-

  373. -mamman skrev "sinällään",
    likaså pappan. Det var allt om det.

  374. Men ett riktigt fynd var
    "eteenkin" och "eteenkään".

  375. När jag hittade ordparet ville jag
    jubla i korridoren. Men det var ju...

  376. Man fick ju inte berätta något. Det var
    hemligt. Bara de samarbetspartner...

  377. ...som jag konsulterade
    visste något om det här.

  378. De flesta visste bara att uppdraget
    gällde språk, men inte om fallet.

  379. Jag hittade texter av författaren
    på nätet.

  380. Hon gillar gerbiler och skrev i samband
    med det "eteenkin", inte "etenkin".

  381. Mamman skrev också "eteenkin".
    Pappan skrev "eteenkin".

  382. Och Elisa skrev "eteenkin".
    Ordet är rätt ovanligt.

  383. Våra dialektexperter hade inte hört det.
    Det var alltså en ovanlig felstavning.

  384. Jag vet inte var det kommer ifrån.

  385. Dessutom hade en anonym på nätet
    skrivit "eteenkään".

  386. Om vi ser på innehållet.
    – Ja, jag ser klockan.

  387. Jag ska visa några exempel.
    Bilden av Elisa var lite glättig.

  388. Men hon kändes mer som ett projekt
    än en människa.

  389. Bilden av Elisa
    är också lite motstridig.

  390. Jag ska visa några exempel.
    Bilden av Elisas pappa var intressant.

  391. Likaså bilden av "Minttis",
    alltså författaren själv.

  392. Några exempel på den glättiga Elisa:
    "Dessa sommardagar lärde vi känna"-

  393. -"fjärilar och fåglar.
    Med mormors recept bakade vi"-

  394. -"pannkakor, bullar
    och karelska piroger."

  395. Mamman minns "en liten flicka vars hår
    var flätat och som hoppade omkring"-

  396. -"i sina nya gympaskor med en ny
    ryggsäck, otålig då pappa var sen igen".

  397. Och "när hon sprang på mormors gård,
    gömde sig bland stenarna"-

  398. -"klättrade upp i ett äppelträd
    och åt smultron vid skogsbrynet".

  399. Bilden här var från Junibacken, men den
    hade kanske brutit mot upphovsrätten.

  400. Man får genast bilden av en sagovärld,
    lite som "Emil i Lönneberga".

  401. Det fanns en hel del
    inre motstridigheter-

  402. -där man kunde undra
    om flickan var en våghals eller inte.

  403. Människan har ju flera sidor,
    så enbart utifrån motstridigheterna-

  404. -kan man inte heller bevisa något,
    men sammantaget.

  405. Det var också speciellt
    att mamman skriver så här.

  406. Miksu är pappan
    och "Minttis" författaren.

  407. "Miksu tröttnade
    och 'Minttis' var upptagen med annat"-

  408. -"så Elisa
    fick vänta på ett bättre tillfälle."

  409. Och här syftar "Elisa" på projektet,
    alltså på Elisa som...

  410. Vad ska skrivas, vilka bloggar ska
    skapas, vilka grupper ska bildas?

  411. Föräldrarna, som alltså skulle ha
    förlorat en dotter i ett självmord-

  412. -skulle nu se dottern som ett projekt
    som får vänta på ett bättre tillfälle.

  413. "Senast i mars gör vi det vi planerat.
    I bloggen kommer också de till tals"-

  414. -"som Elisa betydde något för."
    Så lät projektet Elisa.

  415. En liten sammanfattning.
    Jag är klar strax.

  416. Texterna i fallet Enkeli-Elisa
    hade många gemensamma drag-

  417. -precis som i brottsutredningen.

  418. Pappans texter skilde sig,
    men de var inkoherenta och kändes-

  419. -som om de var manipulerade.
    De skrevs inte på ett äkta sätt-

  420. -utan någon försökte låtsas
    vara en karaktär.

  421. Pappans språk och karaktär
    var inte trovärdiga.

  422. Elisa var dels en underbar karaktär
    från en sagobok, dels ett projekt.

  423. Det var lite pinsamt att författaren
    själv spelade hjälte och välgörare.

  424. Hon fick mycket beröm.

  425. Det fanns också en intrig
    som gick ut på-

  426. -att Elisas pappa
    en gång hade mobbat "Minttis".

  427. Och nu hade "Minttis"
    blivit en sorts hjälte.

  428. Författaren själv
    var den enda man fick kontakt med.

  429. Precis som i Danhammer-fallet.

  430. Han uppträdde med namn
    och var den enda man fick tag på.

  431. Men det som...
    Jag har några ord kvar och en overhead.

  432. I den här typen av analys
    ökar beviskraften med kvantiteten.

  433. Att hitta enstaka gemensamma
    dialektala ord räcker inte-

  434. -för att dra några slutsatser.

  435. Alla typer av kvantitet
    ökar inte beviskraften.

  436. Utifrån en massa allmänspråkliga texter
    kan man inte dra några slutsatser alls.

  437. Man måste kunna hitta något personligt.

  438. Individuella drag kan ha betydelse
    om de är avvikande, men inte ensam.

  439. Slutsatser är svåra att dra
    om materialet är ensidigt.

  440. Exempelvis sms-hot är svåra
    att dra slutsatser utifrån.

  441. Alltså just textgenrer som...
    textmeddelanden.

  442. Det verkade vara från analysen.

  443. Men jag vill gärna avsluta
    med att knyta an-

  444. -till Jarmo Lainios föredrag-

  445. -om nationalism, världsläget
    och medierna i dag.

  446. De här fallen handlar också om
    desinformation, spridning av lögner-

  447. -att tro på lögner
    och att identifiera lögner.

  448. Speciellt oroliga...

  449. Anu Silfverberg och Hanna Nikkanen
    fick journalistpriset för sin artikel.

  450. De har varit speciellt oroliga
    för att medierna-

  451. -lät sig luras av en berättelse vars
    sanningshalt man inte kunde bekräfta.

  452. På så sätt finns det en stark koppling
    till det som händer i finska medier.

  453. Det finns rena propagandamedier.
    Folk tror på aprilskämt och annat.

  454. Så jag efterlyser läskunnighet
    av medierna. Tack.

  455. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Textanalys med verbala fingeravtryck

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När vi använder ett språk lämnar vi verbala fingeravtryck. Ulla Tiililä, docent vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, berättar om det språkliga detektivarbete hon har gjort i samband med brottsutredningar. Med hjälp av forensisk textanalys kan man till exempel urskilja textförfattarens kontext, stil, attityd eller bakgrund. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska, Svenska > Språkbruk > Språkhistoria och allmän språkvetenskap
Ämnesord:
Finska språket, Kriminalteknik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Minoritetsspråk ur europeisk synvinkel

De europeiska länderna har olika utgångspunkter för att skydda sina minoritetsspråk. Jarmo Lainio, professor i finska, ger en historisk tillbakablick för ratifikationen av de europeiska minoritetsspråken. För Sveriges fem nationella minoritetsspråk är satsningar i utbildningssektorn av största vikt, berättar han. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Det finska språket i Eskilstuna

Nästan en femtedel av Eskilstunas invånare är finländare eller har finska rötter. Kommunens utvecklare Sirpa Lindelöf berättar här att finska är ett så naturligt inslag att den politiska viljan att ordna tjänster på språket alltid har funnits. Lindelöf ger exempel på kommunens finska tjänster. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Textanalys med verbala fingeravtryck

När vi använder ett språk lämnar vi verbala fingeravtryck. Ulla Tiililä, docent vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, berättar om det språkliga detektivarbete hon har gjort i samband med brottsutredningar. Med hjälp av forensisk textanalys kan man till exempel urskilja textförfattarens kontext, stil, attityd eller bakgrund. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Förvaltning på klarspråk

Kanslispråk, byråkratspråk, förvaltningsspråk - språket som används på och av olika myndigheter har många namn och är inte alltid lätt att förstå. Ulla Tiililä, docent från Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, går igenom grundpelarna för ett mottagarvänligt myndighetsspråk. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Nyord i finskan

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2013

Samisk båtkunskap förr

Arkeologen Christer Westerdahl följer samiskt båtbyggande genom århundradena från en säljägarkultur i Bottniska viken för 500 år sedan och till vår egen tid.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Loellas resa

Nioåriga Loella är inte riktigt säker på om hon kan kalla sig same. Hon bor i Västerås och har ingen annan än sin mamma att prata samiska med. Men på höstlovet ska hon åka till sin samiska släkt i Karesuando.

Fråga oss