Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016: Förvaltning på klarspråkDela
  1. Min rubrik är:
    "Bra förvaltning handlar om språk."

  2. Och jag tror att ni håller med
    om det mesta jag ska tala om.

  3. Så ni behöver säkert inte omvändas
    i den här saken.

  4. Jag hoppas kunna
    ge er några nya perspektiv-

  5. -eller ny information
    och även lite tips för ert arbete.

  6. Om ni måste kämpa för ett bra
    myndighetsspråk så får ni argument nu.

  7. Oavsett om språket är svenska,
    finska eller något annat-

  8. -så får ni här bra argument
    för ett klart och begripligt språk.

  9. Som inledning på det här temat
    vill jag börja med-

  10. -en forskningsrapport
    från Vasa universitet.

  11. Det kommer många trevliga
    finska forskningsrapporter från Vasa-

  12. -om etik och annat intressant.

  13. Jag har valt ut delar
    av en rapport från 2009:

  14. "Etisk förvaltning utvärderad
    av medborgarna".

  15. En del av rapporten bestod av
    en medborgarenkät med påståenden.

  16. På den här listan kan ni se
    hur medborgarna har svarat.

  17. Exempelvis ansåg 48 procent
    att påståendet-

  18. -"Myndigheterna beter sig sakligt"
    stämmer bra eller mycket bra.

  19. Den här listan handlar alltså
    om bra förvaltningspolitik:

  20. "Myndigheterna beter sig sakligt."

  21. Det påståendet fick flest poäng.
    Cirka hälften av de svarande höll med.

  22. "Blanketterna är lättillgängliga."

  23. "Rådgivning och handledning
    sköts sakenligt." Här är poängen lägre.

  24. "De fattade besluten motiveras."
    "Ansökningsblanketterna är tydliga."

  25. 20 procent anser att myndighetsspråk
    är sakligt, tydligt och lättförståeligt.

  26. "Det går smidigt att uträtta ärenden
    inom förvaltningen" anser 15 procent.

  27. "Besluten är lätta att förstå."
    "Man lyssnar på medborgarna."

  28. "Förvaltningen fungerar enkelt."
    "Ärendena handläggs utan dröjsmål."

  29. Enkäten och listan
    är intressant på flera sätt.

  30. Som mest höll 50 procent med.
    Det gällde inte myndighetsspråk.

  31. Men visst är det intressant att
    myndighetsspråk behandlas separat.

  32. Ändå handlar hela listan
    om språk och kommunikation-

  33. -och om hur man ger information.
    Allt handlar egentligen om språkbruk.

  34. Och det ska jag inleda mitt tema med:
    "Bra förvaltning handlar om språk."

  35. När man utvärderar förvaltning-

  36. -handlar det nästan alltid om språk
    och kommunikation...rent allmänt.

  37. Jag ser språket som mycket mer
    än ord och satser på ett papper:

  38. Vilken kommunikationskanal
    väljer man? Vilken roll har talaren?

  39. Det finns så mycket mer i språk
    än bara ord och satser.

  40. Men vi backar bandet lite.

  41. Vad är egentligen myndighets-
    och förvaltningsspråk?

  42. Myndighetsspråk
    har ofta en negativ klang-

  43. -och kallas inte sällan
    fikonspråk eller byråkratiska.

  44. Då tänker man antagligen
    på en viss språkstil.

  45. Lite krånglig och avståndstagande
    samt mycket formell språkstil.

  46. Men myndighetsspråk bör inte
    definieras på stilistiska grunder-

  47. -för då träffar man inte rätt mål.
    Tänk på reklamare.

  48. Smarta reklamare gömmer sitt budskap
    i utskick som liknar myndigheternas-

  49. -för att mottagaren ska öppna kuvertet.

  50. För inte så länge sedan
    fick jag ett brunt kuvert-

  51. -som såg ut som om avsändaren
    var en myndighet, men det var reklam.

  52. Det var inte myndighetsspråk
    fast det såg ut som det.

  53. Man kan tänka sig...
    Det här är den bättre definitionen:

  54. "Myndighetsspråk är språket för statliga
    och kommunala myndigheter."

  55. Myndighetsspråk bör hellre
    definieras efter aktören-

  56. -och då kan man uppleva
    ett slags befrielse.

  57. Myndighetsspråk är inte alltid dåligt.
    Det finns många sorter.

  58. Det kan finnas i kollektivtrafiken
    i form av broschyrer och klistermärken-

  59. -likaväl som på kommunstyrelsens
    dagordning eller liknande.

  60. Spektrumet är mycket stort.

  61. Myndighetsspråk
    används i myndighetsärenden.

  62. Myndighetsspråk
    är den offentliga maktens språk.

  63. Det är vår käcka utgångspunkt.
    Vi börjar där.

  64. Härnäst ska vi se på språkets
    och textens roll i myndighetens arbete-

  65. -och i förlängningen
    gentemot kunderna – medborgarna.

  66. Professor i förvaltningsvetenskap vid
    Helsingfors universitet Olli Mäenpää...

  67. ...skriver i en av sina böcker...
    lite krångligt, men vi tar det långsamt:

  68. "Det explicita i förvaltningsuppdragets
    offentliga maktutövande"-

  69. -"är normalt ett skriftligt beslut
    som innehåller lösningen i ärendet."

  70. Kort sagt: Det explicita i offentlig
    makt är ofta ett förvaltningsbeslut.

  71. Det här beskriver språkets
    och myndighetsverksamhetens-

  72. -djupa samhörighet,
    och viktiga samhörighet.

  73. Den offentliga makten konkretiseras
    alltså med hjälp av text och språk.

  74. Och jag vill betona det, för ibland
    tycker man att språk bara är...

  75. ...finslipning av en text eller
    ett festtal, särskilt på Kalevala-dagen.

  76. Ni har säkert hört tals
    om klarspråkskampanjen.

  77. Klarspråkskampanjen
    fick inga extra penningbidrag.

  78. Man ger alltså inga bidrag
    till att främja ett bra språk...

  79. ...trots att det är en väsentlig del
    av god förvaltning.

  80. Jag talade ju tidigare
    om förvaltningsbeslut.

  81. Men i offentlig förvaltning gör man
    mycket mer än bara fattar beslut.

  82. Det här är säkert bekant.

  83. Man producerar oerhört
    många olika texter:

  84. "Beslut, utredning, avtal, utlåtande,
    utkast, program, vision, strategi"-

  85. -"villkor, direktiv, kommuniké,
    prospekt, referat, resumé, översikt"-

  86. -"berättelse, rapport, förslag,
    promemoria, protokoll."

  87. Det kan vara rätt svårt
    att översätta de här termerna.

  88. Ta ett ord som "beslut".
    Jag forskar i förmånsbeslut-

  89. -och när jag ska tala på andra språk
    kan det bli lite svårt ibland.

  90. Men det räcker inte.
    Det finns flera sorters texter.

  91. Numera talar man om "vägkartor",
    roadmaps, istället för planer.

  92. "Servicesedlar", är det bekant?
    De är också...

  93. Det låter konkret,
    som om det handlade om sedlar-

  94. -men ofta gäller det myndighetsbeslut.

  95. "Kundprofil" är också en text, likaså
    "värdering" och "kvalitetskriterier".

  96. Många substantiv som inte ser ut
    som namn på texter är faktiskt det.

  97. Det här förstår beslutsfattare sällan
    när de beslutar om att något ska göras.

  98. Att beslutet innebär textarbete
    för myndigheten.

  99. De problem som uppstår vid besluten
    har att göra med till exempel:

  100. Behovsprövning, initial bedömning,
    granskning, motivering-

  101. -beskrivning eller uppföljning.
    Allt handlar om texter.

  102. I Finlands nya socialvårdslag
    talar man om-

  103. -uppföljning av plangenomförandet
    och uppskattning av servicebehovet.

  104. Det innebär mycket textarbete:
    planering, uppföljning...

  105. Och uppföljning innebär inte att man
    går omkring och följer myndigheten-

  106. -utan det finns en rapport
    med vars hjälp uppföljningen görs.

  107. I Finland har man ju diskuterat
    begränsning av subjektiv dagvård.

  108. Och alltid när man begränsar något
    görs en behovsprövning.

  109. Beslutsfattarna tar knappast hänsyn till
    att behovsprövningen-

  110. -innebär arbete som görs med hjälp
    av handlingar, inte genom funderingar.

  111. Man gör expertutlåtanden,
    ändamålsenliga blanketter...

  112. Det är en byråkratisk process
    med flera faser och många texter.

  113. När man vill spara pengar med beslut
    tar man ingen hänsyn till-

  114. -vad pappersarbetet kostar.

  115. Ett annat textperspektiv:
    Hur mycket texter producerar man?

  116. I Finland år 2014
    beviljade man socialbidrag-

  117. -till cirka 250 000 hushåll.
    De fick eventuellt flera beslut per år.

  118. Men alla fick ett beslut – en text.

  119. Handikappservice beviljades-

  120. -i Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Vanda,
    Esbo och Uleåborg till 36 000 invånare.

  121. De som fick avslag fick förstås också
    ett beslut. Den siffran har jag inte.

  122. Folkpensionsanstalten (FPA)
    producerar givetvis mest texter.

  123. Därifrån skickas det 19,3 miljoner brev
    per år, varav 10 miljoner förmånsbeslut.

  124. Då förstår man att dessa texter
    inte skapas vid skrivbordet-

  125. -med block och penna
    och börja skissa på en mindmap.

  126. Inte alls. Det finns 125 000 rader
    standardtext för förmånsbeslut.

  127. Med hjälp av kortkoder kan man plocka
    utvalda delar av standardtexterna-

  128. -som sedan hamnar på papperet.

  129. Ett beslut kan innehålla hundratals
    korta, färdiga textstycken.

  130. Det finns också 1 400 färdiga
    textunderlag.

  131. Så här stora textmassor kan man inte
    hantera utan automatisk textproduktion.

  132. FPA hade år 2014 nästan
    40 000 beslutsöverklaganden.

  133. Så mycket text kan det vara...

  134. Ni som jobbar på kommunen eller
    liknande vet att det skrivs mycket text.

  135. Och så över till arbetstid. Vi på Kotus
    har gjort en del undersökningar.

  136. Av de statliga myndigheterna i Finland
    är det 70 procent-

  137. -som arbetar mer än halva tiden med
    texter, alltså någon typ av skrivande.

  138. På 25 procent av myndigheterna-

  139. -går över 75 procent av arbetstiden
    till att skriva texter.

  140. Det här gäller inte bara förvaltning-

  141. -utan även den offentliga sektorn
    använder myndighetsspråk.

  142. Vi genomförde en landsomfattande
    enkät år 2010 på förskolorna.

  143. Och vi fick... Nu minns jag inte hur
    många svar vi fick, kanske 1 400.

  144. Resultatet var att 25 procent
    av de anställda på förskolorna-

  145. -skriver mer än en dag i veckan.
    Och det är anmärkningsvärt-

  146. -med tanke på
    att de inte har råd till vikarier.

  147. Så vem är med barnen
    när personalen skriver kvalitetsplaner?

  148. Eller ansökningar om kvalitetspris?

  149. Som ett slags sammandrag
    skulle jag kunna...

  150. ...säga att myndigheterna
    egentligen är textfabriker.

  151. Om ni vill gynna klarspråk på era
    arbetsplatser, kan ni påminna om det.

  152. Texter är ingen småsak, det är en
    central del av myndigheters verksamhet-

  153. -och processer,
    även på organisationsnivå.

  154. Till och med yrkestitlarna i Finland
    syftar ofta på-

  155. -vilken del av textbearbetningen
    man är delaktig i.

  156. Vi måste också komma ihåg att texterna
    består, trots att personalen byts ut.

  157. Texterna bidrar till kontinuiteten.
    De skrivs inte om när personal byts ut.

  158. Det är också skälet till att skrivna
    texter är mer konservativa än talspråk.

  159. I branscher där personalomsättningen
    är stor kan det också bero på-

  160. -att det endast är experter
    som får ändra texter.

  161. Om personalen består
    av noviser och nyanställda-

  162. -då är texterna antagligen
    riktigt gamla och långlivade.

  163. Texterna fungerar också
    som en introduktion.

  164. De föds kollektivt och hierarkiskt
    ur något gammalt.

  165. Myndighetsspråkets nyanser
    präglas sällan av en enskild person.

  166. Socialt sett är språket mycket bundet.
    Det är inlärt fackspråk.

  167. Det kan vara jobbigt att lära sig ett
    språk som man sedan blir utskälld för.

  168. Den som skriver myndighetsspråk
    sitter i en svår sits.

  169. Men myndighetsspråk är ju
    en konsekvens av de tekniska ramarna-

  170. -såsom funktioner och begränsningar
    i datasystemen.

  171. Nu ska det handla om
    bra myndighetsspråk.

  172. Jag har mycket att säga, så jag skyndar
    på, men hoppas det inte går för fort.

  173. Myndighetsspråk i Finland
    regleras av förvaltningslagen.

  174. Paragraf 9 formulerar kraven för ett bra
    språkbruk. Ni kanske känner till den.

  175. Enligt den ska myndigheter använda
    ett sakligt, klart och begripligt språk.

  176. Rätt ofta...

  177. ...när man talar om bra myndighetsspråk
    menar man klarspråk.

  178. Det är bra såtillvida
    att det ger ett textperspektiv-

  179. -som är mer relevant
    i myndighetsspråk än...

  180. Åtminstone i finskan
    är sveticismer inget problem.

  181. Problemet är inte språkriktighet,
    utan läsbarhet och begriplighet.

  182. Lägg märke till att det finns tre
    begrepp, inte bara begriplighet.

  183. Det är värt att fundera på
    vad de betyder. Jag har själv...

  184. Saklighet är ganska entydigt. Det har
    med ton och interaktion att göra.

  185. Jag talade tidigare om språkets
    tredelning och den ser vi även här.

  186. Sakligt språk ska ta hänsyn till
    samtalspartnern. Det ska inte såra-

  187. -inte hota, inte nedvärdera, inte
    avfärda. Så kan man sammanfatta det.

  188. Klarhet och begriplighet jämställs ofta.

  189. Men eftersom det är två olika begrepp
    finns det en betydelseskillnad.

  190. Klarhet i språket
    skulle kunna ha att göra med-

  191. -framför allt det vi ser,
    det visuella i språket.

  192. Klarhet innebär då ett språk-

  193. -som består av lättöverskådliga ord,
    satser och meningar.

  194. Ett klart språk hjälper läsaren
    att hitta det väsentliga i texten.

  195. I ett bredare perspektiv, i ett samtal,
    kan överskådligheten även inbegripa-

  196. -att man beaktar situationen
    och inte talar förbi varandra.

  197. Begriplighet
    kan ha med kognition att göra-

  198. -att få insikt, att tänka.

  199. Och på något sätt kan man
    skilja begriplighet från klarhet.

  200. Ett begripligt språk berättar
    om en värld läsaren känner till.

  201. Även till en ny värld kan man få
    vägledning, exempelvis genom ordföljd.

  202. Ordföljd kan vara ett område
    för begriplighet, likaså textbindning.

  203. Begriplighet visar skribentens tankar,
    orsaker, följder, slutsatser.

  204. Läsaren får då en möjlighet
    att identifiera sig med skribenten.

  205. Begreppen är inte vetenskapliga,
    men de ger ett praktiskt verktyg-

  206. -som kan framhäva olika delar
    av en text.

  207. En text kan nämligen ibland vara
    lätt att läsa men svår att förstå.

  208. Ett exempel:

  209. "Handikappservice är ett serviceområde
    inom social- och familjearbete."

  210. Meningen är kort och egentligen inte
    krånglig, men den är oerhört abstrakt.

  211. Trist nog har den förekommit på sidor
    som utgav sig för att vara klarspråk.

  212. Den är skriven för en speciell målgrupp,
    och abstraktionsnivån är enorm.

  213. "Handikappservice är ett serviceområde"
    är allt annat än konkret.

  214. Lätt att läsa, svår att förstå.

  215. Ett annat perspektiv ges i följande:
    "Hemsjukhuset har en ledig plats."

  216. Perspektivet är då någon annans
    än den tilltänkta patientens.

  217. I det här fallet var det en patient
    som låg på sjukhus-

  218. -och väntade på att få komma till...

  219. I Finland har vi ett hemsjukhussystem
    där man skapar ett sjukhus i hemmet-

  220. -med olika resurser. Det kan vara en
    sjukhussäng eller någon som kommer-

  221. -och ger en spruta eller antibiotika.
    Det är alltså ett hemsjukhus.

  222. Patienten skulle få komma hem, då det
    fanns en ledig plats på hemsjukhuset.

  223. Det betydde att det fanns personal
    tillgänglig för ett hemsjukhus.

  224. Men ni förstår hur tokigt det låter.
    Perspektivet var märkligt-

  225. -och jag undrar om den unga patienten
    förstod vad det handlade om-

  226. -och vart han egentligen skulle flyttas.

  227. Och så lite om tonen.
    Språket kan vara klart och begripligt-

  228. -men ha fel ton.

  229. Nästa exempel är en standardtext
    från en social myndighet.

  230. Och versalerna i exemplet är äkta.
    Systemet kan inte skriva gemener-

  231. -varpå myndigheten alltid rasar.

  232. "Betalningsåtagandet omfattar
    begravningsbyråns kostnader"-

  233. -"transport av den döde, kista och urna
    samt nödvändiga församlingstjänster."

  234. Jag tycker tonen är ganska bedrövlig.

  235. Eller den här: "Ersättning för
    införskaffad medicin beviljas ej."

  236. "Medicinen är inte relaterad
    till behandling av hjärnskada."

  237. Det här talade jag om förra gången.

  238. Myndigheter kan ibland tala om
    bedömningar som absoluta sanningar.

  239. Och sånt gör folk upprörda.

  240. Man kan skriva: "Enligt vår bedömning
    är medicinen inte relaterad"-

  241. -"till behandling av hjärnskada."
    Det är klartext, men med fel ton.

  242. God ton handlar inte bara
    om artighetsfraser.

  243. Det handlar inte bara om ifall man ska
    dua eller nia, utan om mycket mer.

  244. Aleksi Koski forskar på myndigheters
    inställning till begäran om information.

  245. På nätet finns både uppsats
    och artikel om det.

  246. Enligt hans lista
    är osaklighet följande:

  247. "Fientlighet och kallsinnighet."
    Bra ord.

  248. "Kunden känner sig dum,
    enfaldig eller okunnig."

  249. "Omotiverade svar."
    "Ett passivt och likgiltigt intryck."

  250. "Långsamhet och fåordighet."
    "Maktlöshet och byråkrati."

  251. Det handlar om kommunikation,
    språk, informationstillgång.

  252. Antingen förverkligas de i språkbruket
    eller inte.

  253. Låt oss se på några exempel.

  254. Influenserna från lagtexter
    är stor i vissa textgenrer.

  255. Överklagandedelen i finska beslut
    är ofta kopierad direkt från en lagtext.

  256. Följande är typisk text
    i finska förmånsbeslut:

  257. "Om den sökande är missnöjd
    med beslutet, har han rätt att genom"-

  258. -"socialenheten få beslutet omprövat
    om han kräver det inom 14 dagar."

  259. "Delgivningen anses ha skett,
    om inte annat påvisas, sju dagar efter"-

  260. -"att beslutet,
    med vederbörandes adress"-

  261. -"har lämnats till posten
    för befordran."

  262. "Delgivningsdagen
    räknas inte till fatalietiden."

  263. Det finns en myndighet
    som redan för flera år sedan-

  264. -utvecklade en alternativ text
    till den föregående:

  265. "Om du är missnöjd med detta beslut,
    har du rätt att överklaga det."

  266. "Skicka ditt överklagande
    till socialenheten i din kommun."

  267. "Bifoga en kopia av detta beslut
    och skicka överklagan senast Y.Y"-

  268. -"till adressen XXX.

  269. Den är så bra
    att jag nästan gråter när jag ser den.

  270. Men nu gråter jag av andra skäl.

  271. Jag trodde nämligen att den här
    textändringen redan ägt rum.

  272. Jag tycker att texten är så bra.
    Den har...

  273. Den har blivit klarare, mycket klarare.

  274. Dessutom är tilltalet effektivt.

  275. Men den visar också att ett bra språk
    går hand i hand med bra service.

  276. Kunden behöver inte läsa reglerna,
    utan får direkt reda på datumet.

  277. Ett bra språk påverkar servicen.
    Nyligen fick jag höra...

  278. ...att den här myndighetens förslag
    aldrig gick igenom.

  279. Juristerna hade opponerat sig.

  280. Kanske för att det hade inneburit
    för stora omvälvningar för kommunen.

  281. Resultatet var tråkigt,
    men bra som exempel.

  282. Om ni har liknande förslag,
    försök att få igenom dem.

  283. Men jag skulle vilja säga
    att ett krav på bra språkbruk överlag-

  284. -innebär att man inte bara ser över-

  285. -texten, orden och meningarna
    på papperet eller på skärmen.

  286. Man måste se på helheten,
    på interaktionen.

  287. Texten kan upplevas obegriplig
    om den inte svarar på ställd fråga-

  288. -trots att texten i sig är klar
    och tonen saklig.

  289. Förutom ord och meningar
    måste man se på texten som helhet.

  290. Begriplighet och saklighet.
    Innehåll och ton.

  291. Och även på individens ställning
    och roll i interaktionen.

  292. Får individen sin röst hörd?
    Det skulle man kunna säga mycket om.

  293. Jag har undersökt
    handikappservicebeslut-

  294. -och tillhörande ansökningar,
    läkar- och andra expertutlåtanden.

  295. Jag jämförde dem med besluten.
    Lite som i rättslingvistik.

  296. Då kom det fram
    att kunden refereras som...

  297. Kunden borde vara primär uppgiftskälla,
    men ofta är det läkaren.

  298. Även saker som kunden själv har sagt
    uttrycks genom läkaren.

  299. Kundens utsagor
    står ofta längst ner i hierarkin.

  300. På grund av alla skriftliga regelverk...
    eller trots dem.

  301. På sätt och vis kan man förstå
    att myndigheten vill ha ryggen fri.

  302. Men vi ska inte stirra oss blinda
    på individuella prestationer-

  303. -för myndighetsspråk
    uppstår i en viss typ av verksamhet.

  304. Jag vill betona att bra myndighetsspråk
    beror på sammanhanget.

  305. Det finns inte bara
    ett bra myndighetsspråk.

  306. Visst har jag femton minuter kvar?

  307. Hur kan man förändra ett språk
    eller hur förändras det?

  308. Vi har under de gångna åren
    talat om klarspråkskampanjen-

  309. -som avslutades vid årsskiftet.
    Många känner säkert till den.

  310. Kampanjen pågick i Finland
    från slutet av 2014.

  311. Flera aktörer medverkade i kampanjen-

  312. -där man tog fram ett handlingsprogram
    för bra myndighetsspråk.

  313. På avslutningsseminariet hade vi
    en tävling om framgångshistorier.

  314. På Kotus webbplats
    finns de under "Myndighetsspråk".

  315. De är rätt kul för er som jobbar
    med förvaltning. Det tävlades...

  316. Jag ska återge listan så här...
    lite kort och koncist-

  317. -för den bekräftar på sätt och vis
    temat för dagens föredrag:

  318. "Bra förvaltning handlar om språk."

  319. Och språket är en viktig del
    av all förvaltningsverksamhet.

  320. Så här många olika detaljer eller sätt,
    så här många små steg-

  321. -kan man se över på en myndighet.

  322. Det finns så många små saker
    man kan göra.

  323. Arbetarskyddsförvaltningen gjorde
    processbeskrivningar och mallar.

  324. Migrationsverket
    såg över informationen-

  325. -till studenter som ansöker
    om uppehållstillstånd.

  326. Tävlingen vanns av Byggnadskontoret
    som gick ut på Twitter.

  327. En poäng sämre var Satakunta
    sjukvårdsdistrikt med klarspråksinfo.

  328. I "Klart myndighetsspråk
    – ett handlingsprogram"-

  329. -betonas att paragrafer och individuella
    prestationer inte räcker.

  330. Man måste också sträva efter ett bra
    myndighetsspråk i det dagliga arbetet-

  331. -och kvalitetsuppföljningen
    ska ingå i den totala översikten.

  332. Poängen är att språket
    är en viktig del av hela verksamheten.

  333. Förutsättningarna för skrivandet måste
    ordnas. Datasystem kan ställa till det.

  334. Arbetet med klarspråk bör inledas
    redan vid anskaffningen av datasystem.

  335. Om skattemyndigheten
    har ett kommatecken på fel ställe-

  336. -måste de betala för att få det ändrat.
    Varje ändring kostar pengar.

  337. Avtalen borde skrivas så
    att datasystemen lätt kan uppdateras.

  338. Samarbete är något som betonas.

  339. Support från språkexperter
    endast vid behov.

  340. Här får ni ytterligare några argument
    för varför man ska använda klarspråk.

  341. Klarspråk påverkar verkligen
    hela förvaltningen.

  342. När texten är begriplig
    och tonen inte är stötande-

  343. -får man färre frågor,
    tvister, överklaganden.

  344. Det här visar att...

  345. Jag hörde talas om en kommun där
    överklagandena vid en typ av ärenden-

  346. -mestadels berodde på att kunderna
    inte hade förstått det första beslutet.

  347. Om vi skrev begripligt direkt
    skulle vi kanske inte belasta-

  348. -överklagandenämnder
    och domstolar lika mycket.

  349. Det är ett argument
    som man kan använda-

  350. -för mer omfattande språkvårdsprojekt
    på sin arbetsplats.

  351. Man får mer tid över för annat.
    Jag ska strax visa exempel.

  352. Mottagaren kan agera på önskat sätt.

  353. Även det här berör rättssäkerheten.

  354. Jarmo Lainio talade om
    mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.

  355. Språk har ofta med dem att göra.
    Myndigheters språk blir effektivare-

  356. -och den offentliga förvaltningens
    rykte förbättras, vilket är viktigt.

  357. Bara det att säga att man jobbar
    med myndigheters klarspråk-

  358. -gör folk till välvilligare läsare,
    även om inget ännu skulle vara gjort.

  359. Ännu ett exempel. Bra språk kan till
    och med ha socialpolitiska effekter.

  360. Några utdrag ur Helsingfors
    socialombuds utredningar från 2012.

  361. Man skriver om attityd. Och det
    är ju något man uttrycker med språk.

  362. Man kan ju förstås vända ryggen till
    kunden, men ofta handlar det om språk.

  363. Attityden gentemot kunden
    är avgörande och påverkar-

  364. -smidigheten i arbetet
    och kundens upplevelse.

  365. Om kunden får tillräckligt med begriplig
    information om tjänster och rättigheter-

  366. -förebygger man många problem.
    Här kan man se det socialpolitiska...

  367. Fullgod motivering av beslut
    säkrar en likvärdig behandling.

  368. Dels handlar det om rättssäkerhet,
    dels om att förhindra marginalisering.

  369. Från socialpolitik
    till ekonomisk politik-

  370. -som ofta är lättare
    för beslutsfattare att förstå.

  371. Två overheadblad kvar, sen är det slut.

  372. Vi på Kotus har samlat in
    lite erfarenheter och uppgifter om-

  373. -hur ett bättre myndighetsspråk
    har effektiviserat förvaltningen.

  374. Migrationsverket
    är ett fantastiskt exempel.

  375. På eget initiativ,
    redan före klarspråkskampanjen-

  376. -gjorde de om all information till dem
    som ansöker om uppehållstillstånd.

  377. Man förnyade sin webbplats
    och såg över samarbetet-

  378. -med andra berörda myndigheter.

  379. Före förnyelsen fick verket årligen
    cirka 5 000 frågor via telefon-

  380. -och efter förnyelsen
    får de drygt 1 000 samtal.

  381. Här ser vi alltså
    en tydlig effektivisering.

  382. I Norge förnyade vägförvaltningen
    sina standardbrev.

  383. Efter det
    fick de 40 procent färre frågor.

  384. Man sparade 1,2 miljoner kronor
    i post- och papperskostnader.

  385. I USA skrev Arizonas skattemyndighet
    om sina standardbrev med klarspråk.

  386. Resultaten kan ni se på skärmen
    – en enorm skillnad.

  387. Samtalen minskade
    från 23 000 till 5 000.

  388. Handläggningstiden blev kortare.
    Och kunderna gjorde som de skulle.

  389. 85 procent svarade på frågor,
    jämfört med 15 procent före förnyelsen.

  390. Och min sista...
    Jag känner mig lite som en predikant.

  391. I inledningen nämnde jag att den finska
    förvaltningslagen innehöll paragraf 9-

  392. -som handlar om språk. Men temat är ju
    "Bra förvaltning handlar om språk"-

  393. -och finsk förvaltningslag är full av
    språk- och kommunikationsparagrafer.

  394. Förutom paragraf 9 har vi den om bra
    service, som förverkligas genom språk.

  395. Rådgivningsskyldighet
    handlar om språk.

  396. Om språk och kommunikation-

  397. -handlar även handläggning
    av förvaltningsärenden.

  398. Beslut och motivering i ärenden.
    Det är språk.

  399. Även utfrågningar och delaktighet
    handlar om språkbruk.

  400. Och det här jag har försökt att bevisa.
    Tack igen.

  401. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Förvaltning på klarspråk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kanslispråk, byråkratspråk, förvaltningsspråk - språket som används på och av olika myndigheter har många namn och är inte alltid lätt att förstå. Ulla Tiililä, docent från Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, går igenom grundpelarna för ett mottagarvänligt myndighetsspråk. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska, Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Finska språket, Myndighetsspråk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Minoritetsspråk ur europeisk synvinkel

De europeiska länderna har olika utgångspunkter för att skydda sina minoritetsspråk. Jarmo Lainio, professor i finska, ger en historisk tillbakablick för ratifikationen av de europeiska minoritetsspråken. För Sveriges fem nationella minoritetsspråk är satsningar i utbildningssektorn av största vikt, berättar han. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Det finska språket i Eskilstuna

Nästan en femtedel av Eskilstunas invånare är finländare eller har finska rötter. Kommunens utvecklare Sirpa Lindelöf berättar här att finska är ett så naturligt inslag att den politiska viljan att ordna tjänster på språket alltid har funnits. Lindelöf ger exempel på kommunens finska tjänster. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Textanalys med verbala fingeravtryck

När vi använder ett språk lämnar vi verbala fingeravtryck. Ulla Tiililä, docent vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, berättar om det språkliga detektivarbete hon har gjort i samband med brottsutredningar. Med hjälp av forensisk textanalys kan man till exempel urskilja textförfattarens kontext, stil, attityd eller bakgrund. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Förvaltning på klarspråk

Kanslispråk, byråkratspråk, förvaltningsspråk - språket som används på och av olika myndigheter har många namn och är inte alltid lätt att förstå. Ulla Tiililä, docent från Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, går igenom grundpelarna för ett mottagarvänligt myndighetsspråk. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Nyord i finskan

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finska som modersmål

Det råder stor brist på finska modersmålslärare i Sverige. Sari Pesonen, studierektor vid Stockholms universitet, menar att en möjlighet för att få fler behöriga till utbildningen är att eleverna får genomgå ett språktest. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss