Titta

Forskare för framtiden

Forskare för framtiden

Om Forskare för framtiden

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 1.

Till första programmet

Forskare för framtiden: Att se det osynligaDela
  1. Forskningen
    står inför stora uppgifter.

  2. Forskarna måste utveckla
    nya biobränslen-

  3. -och antibiotika
    mot resistenta bakterier.

  4. För att göra det behöver de
    studera materia på molekylnivå.

  5. För att titta på det minsta
    kan man behöva det allra största.

  6. Därför reser sig nu
    denna stora anläggning utanför Lund.

  7. Det är ett supermikroskop.

  8. Man kan säga att den ska fungera
    som en stor röntgenapparat.

  9. Men till skillnad från sjukvårdens-

  10. -har den här ett sånt intensivt ljus
    att den avslöjar det nästan osynliga.

  11. Som molekyler och atomer.

  12. Ljuset kallas synkrotronljus och är
    avgörande för flera forskningsfält.

  13. Vi lever ju i en värld
    som är till stor del osynlig för oss.

  14. Vi förstår mer och mer-

  15. -makten hos den här osynliga världen.

  16. Den styr över våra liv.
    Den definierar vår levnadsstandard.

  17. Den är helt avgörande för vår miljö.

  18. Vi är nyfikna på den här världen och
    vill gärna förstå hur den fungerar-

  19. -och kanske längre fram
    också kunna påverka den.

  20. Det nya laboratoriet, som ska avslöja
    det nästan osynliga, heter Max IV.

  21. Det kommer att bli världens främsta
    synkrotronljuslaboratorium.

  22. Ansvarig för den nyskapande tekniken
    är maskinchefen Mikael Eriksson.

  23. När Max IV står klart
    har vi en världsledande position-

  24. -vad beträffar det vi kallar briljans
    eller ljusintensitet.

  25. Det ger oss en fördel att se saker
    man tidigare haft svårt att betrakta.

  26. Max IV är lika stort som Colosseum-

  27. -men inte skapat för gladiatorer
    utan för elektroner.

  28. I en tunnel accelereras elektronerna
    till nära ljusets hastighet.

  29. Sen leder man ut dem i en stor ring
    och får dem att svänga med magneter.

  30. Då avger elektronerna ett intensivt
    ljus - ett synkrotronljus.

  31. I dag är acceleratorn avstängd-

  32. -och Mikael kan ta oss med in
    bakom de metertjocka betongdörrarna.

  33. Det vi ser här
    är en liten bit av acceleratorn.

  34. Det här är ett intressant rör, som är
    ett och ett halvt finger tjockt.

  35. I det färdas elektroner med ljusets
    hastighet i den här riktningen.

  36. Elektronerna hinner under en dag
    snurra nästan 50 miljarder varv.

  37. För att de inte ska krocka med rörets
    väggar krävs många olika magneter.

  38. Magnetsystemen som vi ser här-

  39. -ska hålla ihop elektronstrålen-

  40. -så att de befinner sig i röret
    under hela den långa vägen-

  41. -och böja av dem till en cirkel.

  42. De 1 440 magneterna är en central del
    av den toppmoderna anläggningen-

  43. -men historien om Max börjar enklare.

  44. För 30 år sedan Mikael med och byggde
    det första Max-laboratoriet...

  45. ...som närmast var ett hemmabygge.

  46. Max I föddes
    under knapphetens karga stjärna.

  47. Vi var ett gäng entusiaster
    som jobbade vidare på den-

  48. -och vi fick bygga mycket själva.

  49. Uppfinningsrikedomen var stor.

  50. Bland annat lånade forskarna
    en mangel för att limma magneterna.

  51. Vi strök epoxilim på valsarna
    och körde det här genom mangeln.

  52. Det gick ju väldigt bra men mangeln
    gick aldrig mer att använda.

  53. Den var en stor epoxiklump, bara.
    Det får man aldrig bort.

  54. Trots låg budget blev Max I en succé-

  55. -och snart kom en Max II och III,
    alla under ledning av Mikael.

  56. Max III fungerade som provanläggning
    där man tog fram ny teknik-

  57. -och ska nu hjälpa Max IV
    att bli världsledande.

  58. Det handlar om smartare magneter.

  59. Förut använde man få, stora magneter.
    Nu är de mindre och effektivare.

  60. Ju fler magneter man får plats med
    desto mer fokuserad-

  61. -och intensivare blir ljusstrålen.

  62. Vi var själva lite tveksamma-

  63. -om det här verkligen skulle fungera.

  64. Våra kära, internationella kollegor
    var milt sagt skeptiska.

  65. "Så här gör man inte." Men vi är
    väldigt nöjda att konceptet fungerar.

  66. Med de nya magneterna kan strålen
    bli 10 000 gånger mer briljant-

  67. -än strålarna vid Max-labb i dag.

  68. Med det tar man ledning i världen-

  69. -och det är viktigt då konkurrensen
    om de främsta forskarna är stenhård.

  70. De är hungriga och går till dem
    som har de bästa förutsättningarna.

  71. I den här världen får man hänga med.

  72. Man måste vara bland de bästa labben,
    helst det bästa i världen.

  73. Än är det öde, men Max IV fylls snart
    av forskare från hela världen.

  74. Man förväntar sig
    2 000 forskarbesök per år.

  75. De ska komma för att forska
    vid de olika arbetsstationerna.

  76. Synkrotronljuset kommer att ledas ut
    från den stora ringen via strålrör-

  77. -till olika arbetsstationer.

  78. Där kan forskarteam använda ljuset
    för att undersöka sina material.

  79. En av stationerna är Biomax.

  80. Här är Thomas Ursby projektledare.

  81. Det här är Biomax. Det orange är ett
    strålskyddsrum där strålen kommer ut.

  82. Röntgenstrålen går genom röret
    och kommer fram till vakuumkammaren-

  83. -där vi har ett spegelsystem.

  84. Med det kan vi fokusera ner ljuset
    till en fläck i experimentkammaren.

  85. Alla vakuumrör är inte på plats ännu.

  86. När de är på plats och Biomax klart-

  87. -är det anpassat för forskare
    i strukturell biologi.

  88. De är bland annat intresserade av
    hur proteiner är uppbyggda-

  89. -vilket kan vara avgörande
    när man tar fram nya mediciner.

  90. Hit kan forskarna ta med de protein-
    prover de vill titta närmare på.

  91. Här kommer röntgenljuset in
    och proverna har vi i provhållare.

  92. Längst ut på tippen har vi provet.

  93. Provhållaren roterar provet medan
    ljuset träffar provet och sprids ut.

  94. När röntgenljuset träffar proteinerna
    sprids det i ett specifikt mönster.

  95. Utifrån mönstret kan man i en dator
    räkna fram en tredimensionell bild.

  96. Man ser då exakt var atomerna sitter.

  97. Med den kunskapen kan man anpassa
    läkemedel och göra dem effektivare.

  98. En av forskarna som väntar är
    Maria Selmer vid Uppsala universitet.

  99. Hon forskar på problemen
    med resistenta bakterier-

  100. -som allt färre mediciner biter på.

  101. Vi kan se hur antibiotikaresistens-
    proteiner känner igen antibiotika...

  102. ...och förstör eller förändrar dem
    så att de inte kan göra det de ska.

  103. För att förstå processerna på atom-
    nivå behövs stark röntgenstrålning.

  104. Med Max IV, som ger världens hittills
    mest intensiva synkrotronröntgenljus-

  105. -hoppas Maria på forskningsframsteg.

  106. Den nya kunskap vi får fram
    kan leda till ökad förståelse-

  107. -för livets processer på atomnivå-

  108. -och förhoppningsvis kan den användas
    i utvecklingen av nya antibiotika.

  109. Max IV är Mikael Eriksson
    sista projekt.

  110. När anläggningen öppnar
    går han i pension.

  111. Han har ägnat livet åt synkrotronljus
    och Max IV har stora möjligheter.

  112. Jag tror att...

  113. ...vi har en jättechans nu.

  114. Jag hoppas att det här medför-

  115. -att vi bidrar till att lösa många av
    de stora problem världen står inför:

  116. Växande befolkning, miljöfaktorerna-

  117. -att bekämpa sjukdomar och farsoter.

  118. Vi ska komma ihåg
    att det vi har åstadkommit här-

  119. -är golvet
    för den vidare utvecklingen.

  120. Bördan läggs på vetenskaperna.

  121. De måste prestera när de har
    världens bästa förutsättningar.

  122. Det ska bli jättekul att se.

  123. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att se det osynliga

Avsnitt 22 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nu byggs världens modernaste synkrotronljusanläggning utanför Lund. Här ska forskare kunna studera naturens allra minsta byggstenar. Maskinchef Mikael Eriksson visar runt i MAX IV-labbet som kan liknas vid ett supermikroskop. Här avger supersnabba elektroner ett intensivt ljus som riktas mot det material man vill undersöka. Det osynliga blir synligt. Hit väntas tvåtusen forskarbesök varje år. Förväntningarna är stora på vad det kommer att betyda för vår framtida miljö och för forskningen kring nya material och nya mediciner.

Ämnen:
Fysik > Strålning
Ämnesord:
Kärnfysik, Naturvetenskap, Partikelacceleratorer, Partikelfysik, Synkrotoner, Synkrotonstrålning
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskare för framtiden

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spindeln i hjärtat

Avsnitt 1 av 22

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Jakten på galoppgenen

Avsnitt 2 av 22

Leif Andersson är professor i husdjursgenetik vid Uppsala universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har han upptäckt en gen som avgör om hästar råkar i galopp eller inte, något som är avgörande inom travsporten där en häst som galopperar inte har en chans att vinna. Men för Leif och hans team är det viktigaste att de har gjort en stor grundvetenskaplig upptäckt av en tidigare helt okänd biologisk mekanism kring hur rörelser styrs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Växterna som ska rädda oss

Avsnitt 3 av 22

Världen blir varmare och människorna blir fler. För att vi ska klara oss på jorden behövs helt nya sätt att odla. Och det är precis vad Ove Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet jobbar med. Han vill att maten ska växa som ogräs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Här stoppas cancern

Avsnitt 4 av 22

Trots stora medicinska framsteg dör fortfarande 35 procent av dem som drabbas av cancer i Sverige. Marene Landström är professor i patologi vid Umeå universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har hon upptäckt varför cancerceller överproducerar sitt eget tillväxtämne, blir aggressiva och sprider sig till intilliggande vävnader. Vi har något riktigt bra på gång. Det är det som är så spännande. Och man blir så otroligt glad när man lyckas och får positiva besked, säger Marene Landström.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Världens största karta - av dig

Avsnitt 5 av 22

Mattias Uhlén är professor i mikrobiologi vid KTH. Han driver Sveriges största vetenskapliga projekt någonsin för att kartlägga människans alla 20 000 proteiner. Med den kartan hoppas vi kunna skapa morgondagens läkemedel och morgondagens diagnostik, men vi vill också kunna hitta markörer som talar om att en patient kommer att få en sjukdom, säger han.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Nässpray mot depression

Avsnitt 6 av 22

Människan är starkt styrd av dofter. Forskare lär sig nu alltmer om hur de påverkar våra liv. Bland annat har de upptäckt att doftmolekyler från spädbarn får oss att bli mer harmoniska. Kanske går det då att konstruera en nässpray med spädbarnsdoft för att motverka depression? Det menar Johan Lundström som är forskare inom området multisensorisk neurovetenskap och luktperception vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Intelligensen i vaggan

Avsnitt 7 av 22

Hur mycket förstår ett litet spädbarn som utforskar sin omgivning? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet. Han driver ett stort projekt för att ta reda på hur spädbarnets tidiga erfarenheter påverkar livsutvecklingen ända upp i vuxen ålder.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Laserljus för ett bättre liv

Avsnitt 8 av 22

För de flesta av oss är det naturligt att kunna hålla saker i huvudet och utföra det vi har planerat. Men för den som lider av en kognitiv avvikelse kan det bli svårt att få vardagen att fungera. Marie Carlén är hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Genom att identifiera de celler och områden i hjärnan som är centrala för kognition hoppas hon kunna hjälpa dem som lider av kognitiva nedsättningar. Metoden kallas optogenetik och innebär att laserljus används för att slå av och på utvalda nervceller som har med kognition att göra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Människokroppen i 3D

Avsnitt 9 av 22

Anders Ynnerman är professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet. Med hjälp av visualisering sätts tusentals snittbilder samman till en bild. Tekniken har bland annat lett till ett virtuellt obduktionsbord som kan användas vid olyckor eller mordutredningar för att säkerställa dödsorsak. - Om man kommer till sjukhuset någon gång i framtiden så kanske man scannar av kroppen och läkaren kan sen undersöka den virtuella kopian av dig. Den kanske rent av kan förutsäga vilka sjukdomar du kan få i framtiden, säger Anders Ynnerman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Hon sätter stjärnorna på plats

Avsnitt 10 av 22

Sofia Feltzing är professor i astronomi vid Lunds universitet. Enligt henne kommer rymdsonden Gaia, som sköts upp i december 2013, att "förändra allting" för astronomerna. Gaia ska inom några år börja leverera exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Tillsammans med spektrografen 4MOST kommer Gaia kunna fånga in fler och noggrannare stjärnspektra än någonsin tidigare. Det kommer att ge Sofia Feltzing och hennes forskarkollegor helt nya möjligheter att förstå Vintergatans födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Den energigivande solen

Avsnitt 11 av 22

I dagens tunna solceller används sällsynta och dyra ämnen som tellurium, indium och gallium. Men Charlotte Platzer Björkman och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla solceller av vanligare ämnen som koppar, zink och tenn. Det gör att deras solceller blir billigare, mer hållbara och miljövänliga. De har redan kommit en bit på vägen, och om de lyckas kan det vara avgörande för jordens framtida energiförsörjning. Hon är övertygad om att solceller kommer att spela en avgörande roll i framtidens energisystem, och att vi ser början på en revolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Resan till Venus

Avsnitt 12 av 22

Venus har ett mycket varmt och ogästvänligt klimat och de rymdsonder som hittills har landat där har smält på grund av den extrema hettan. I projektet Working on Venus ska KTH-forskaren Mikael Östling och före detta astronauten Christer Fuglesang utveckla ny värmetålig teknik som ska klara Venus varma klimat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Hur lär man sig ett språk?

Avsnitt 13 av 22

Många av oss tror att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg vid Lunds universitet menar att det inte stämmer. Med hjälp av en mängd tekniska mätinstrument, bland annat så kallad motion capture, försöker hon och hennes team att kartlägga hur vår omedvetna språkbearbetning går till. De har kommit fram till att språkinlärning har mycket lite att göra med hur vi behärskar olika språkregler. I stället vill hon poängtera hur oerhört viktigt det är med gester. - Språk är tal och gest och flerspråkighet är naturligt. Och om 20 år kommer fler än jag ha förstått det, säger Marianne Gullberg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kroppens egen vaccinationsfabrik

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Diabetes och kroppen

Avsnitt 15 av 22

Bukspottskörteln producerar hormoner som ser till att reglera sockernivåerna i blodet. Hos människor som har diabetes fungerar inte regleringen av blodsockret, vilket i värsta fall kan leda till döden. Men exakt vad det beror på att bukspottkörteln slutar fungera är det fortfarande ingen som vet. Patrik Rorsman är professor i fysiologi och chef för ett världsledande diabeteslabb vid Churchill Hospital i Oxford. Nu bygger han upp ett nytt labb vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Tanken är att svenska och brittiska forskare tillsammans ska få fram ett botemedel mot diabetes.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Einstein i ett datorchip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Näsbakterien som blev livsfarlig

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spermiens dolda genetik

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Vilka arter överlever?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

När magen löper amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kläderna som alstrar elektricitet

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Konsten att minnas två språk

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Att vika dna med papper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Det förlorade solljuset

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Robotarna mitt ibland oss

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Solen i en molekyl

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtidens material

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtiden i en backspegel

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Självstyrande maskiner

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Shuji Nakamura - Nobelpristagare i fysik

Shuji Nakamura, 2014 års Nobelpristagare i fysik, föreläser för gymnasieelever på Norra Latin i Stockholm. Inspelat i december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vatten i rymden

I dag tror forskarna att vatten kom till jorden från kometer och asteroider som kolliderade med vår planet. Astronomen Aage Sandqvist berättar hur man med hjälp av satelliten Odin letar efter vatten i rymden. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Fråga oss