Titta

Datakod blir poesi

Datakod blir poesiDela
  1. Nu ska vi träffa
    en fantastisk kvinna: Linda Liukas.

  2. Hon är barnboksförfattare
    och illustratör och programmerare-

  3. -och hon ser kodning som poesi.

  4. Hon menar att till och med små barn
    kan lära sig att koda.

  5. Visst vill vi veta mer om detta?

  6. Ja! En varm applåd: Linda Liukas!

  7. Kod är nästa universella språk.

  8. På 70-talet var det punken
    som talade till en generation.

  9. På 80-talet var det förmodligen pengar.

  10. För min generation är gränssnittet
    till våra drömmar programvaran.

  11. Därför måste fler människor-

  12. -sluta se programmering
    som tråkigt, mekaniskt eller magiskt-

  13. -utan som nåt som man kan
    pilla och experimentera med.

  14. Min resa in i programvarans värld
    började redan vid fjorton års ålder.

  15. Den hade sitt ursprung i
    en häftig förälskelse i en äldre man.

  16. Mannen i fråga
    var USA:s vicepresident Al Gore-

  17. -och precis som alla tonårstjejer
    ville jag uttrycka min kärlek.

  18. Så jag skapade
    den här webbsajten åt honom.

  19. Det här var den enda finska sajten
    tillägnad Al Gore-

  20. -och eftersom det inte fanns
    några sociala nätverk än-

  21. -blev jag tvungen
    att lära mig programmera.

  22. Min resa in i programmerandets värld
    berodde på att jag ville uttrycka mig-

  23. -precis som jag gjort med
    kritor, Lego eller gitarrer.

  24. Kodandet blev ett sätt att uttrycka sig.

  25. Men senare kom andra pojkar.

  26. Och jag började sticka,
    hitta på fantasivärldar-

  27. -böja oregelbundna franska verb
    och läsa Bertrand Russell.

  28. Och jag började bli en av dem som ser
    datorer som tråkiga och mekaniska.

  29. I dag tycker jag så här: Flickor inser
    inte att de inte borde gilla datorer.

  30. Flickor är bra på att koncentrera sig
    och på att ställa frågor-

  31. -som "Hur?" och "Varför?". De vet inte
    att de inte borde gilla datorer.

  32. Det är det bara vi vuxna som gör.

  33. Vi ser datorer
    som nån svårtillgänglig vetenskap.

  34. Det ses som nästan lika komplicerat
    som kärnfysik.

  35. Och till viss del är det så. Det finns
    så mycket syntax, kontrollflöden-

  36. -algoritmer, datastrukturer,
    paradigm och protokoll-

  37. -som vi måste lära oss om
    innan vi skriver vår första rad kod.

  38. Vi har gjort datorerna allt mindre.

  39. Vi har skapat allt fler abstraktions-
    lager mellan människa och maskin-

  40. -och har därför numera
    ingen aning om hur datorer fungerar.

  41. Vi ser dem därför som trolleri.

  42. I skolan lär vi barnen
    hur kroppen fungerar-

  43. -hur en förbränningsmotor fungerar
    och hur man blir astronaut.

  44. Men när barnen kommer och frågar-

  45. -hur datorn vet vad som ska ske
    när man trycker play på Youtube-

  46. -eller om Internet är en plats
    blir vi vuxna väldigt tysta.

  47. Vissa av oss muttrar
    att det är väldigt komplicerat-

  48. -eller så säger vi att det är magi.

  49. Men det är varken eller, det är bara
    utvecklingen som gått riktigt fort.

  50. Man byggde vackra maskiner
    som man kan ha i fickan-

  51. -men gjorde dem
    väldigt främmande för oss.

  52. Och språket som vi använder med
    datorerna blev också främmande.

  53. Så varken
    mina lärare eller föräldrar insåg-

  54. -att flickan som böjde franska verb-

  55. -övade sig på att känna igen mönster,
    vilket är viktigt för programmerare.

  56. När jag stickade strumpor följde jag-

  57. -en sekvens av kommandon.
    "Följ linjen ner till armbågen."

  58. Och Russells jakt på en översättning
    mellan engelska och matematik-

  59. -uppstod inuti datorn, och det är
    vad vi i dag klarar programmering.

  60. Dagens flickor och pojkar swipar
    och trycker sig fram genom världen-

  61. -men om de inte får
    verktyg att skapa nåt med-

  62. -utbildar vi en generation
    konsumenter snarare än uppfinnare.

  63. Och om vi verkligen tror
    att Javascript är nästa världsspråk-

  64. -tycker jag att vi bör lära barnen poesi
    och inte bara grammatik.

  65. Det fick mig att bestämma mig för
    att skriva en barnbok.

  66. För vi har alla hört berättelser
    i barndomen som dröjt sig kvar-

  67. -och förändrat vår syn på världen.

  68. Och jag ansåg att programvaran
    också behövde en berättelse.

  69. Det enda problemet var... Det fanns
    fyra. Jag var ingen illustratör.

  70. Jag hade aldrig skrivit en bok. Jag var
    medioker som programmerare än.

  71. Och slutligen visste jag inget
    om pedagogik för små barn.

  72. Men programmerandet
    hade gjort mig anpassningsbar-

  73. -och jag tänkte
    att det handlade om repetition.

  74. Om jag ritar tusen cirklar
    blir de bättre.

  75. Och jag började öva,
    och först var de inte särskilt snygga.

  76. Men jag fortsatte, och sakta börja
    programmeringen göra sig påmind.

  77. Så när jag skulle förklara vad
    objektorienterad programmering var-

  78. -försökte jag förklara
    så att en sexåring skulle förstå.

  79. Det finns människor
    som ser siffror som färger-

  80. -och jag började se
    teknik som berättelser.

  81. I januari 2013 gjorde jag nåt-

  82. -som var fantastiskt men hemskt:
    Jag lade upp projektet på Kickstarter.

  83. På 30 dagar fick jag
    förbeställningar på 380 000 dollar.

  84. Och jag fick panik och insåg att jag
    skulle bli tvungen att skriva boken.

  85. Under de senaste 18 månaderna har
    jag försökt bli programvaruberättare.

  86. Jag har lärt känna
    den sexåriga flickan Ruby.

  87. Hon är orädd, påhittig och lite bossig,
    och hon har presenterat sina vänner:

  88. Snöleoparden är lite snobbig
    och vill inte leka med de andra.

  89. Kanske påminner det er om Apple...

  90. Sen har vi robotarna
    som vill krama hela världen-

  91. -men som är röriga
    och växer lite för fort.

  92. Pingvinen Linux är otroligt effektiv
    men svår att förstå-

  93. -och så har vi den idealistiska räven,
    och så vidare.

  94. Ruby vet att även de största problemen
    är små problem som klumpats ihop.

  95. Och man ska inte vara rädd
    för buggar under sängen.

  96. Och om Ruby får höra att hon är sen
    och måste klä på sig fort-

  97. -kommer hon att glömma pyjamasen
    under eftersom man inte nämnt den.

  98. När man ber Ruby att städa rummet
    eftersom det är leksaker överallt-

  99. -lämnar hon
    papper och pennor på golvet-

  100. -eftersom de inte är leksaker.

  101. Jag må undervisa
    den bråkigaste gruppen ungar nånsin-

  102. -men de lär sig även
    att tala med datorer-

  103. -och att man måste vara väldigt exakt
    med sina kommandon-

  104. -och att man måste vara försiktig
    när man namnger saker.

  105. För att lära Ruby om kodning-

  106. -behövde jag börja
    med annorlunda byggklossar.

  107. När jag skulle lära henne om loopar
    blev det till en dans.

  108. Favoriten är: klappa, klappa, stampa,
    stampa, klappa, klappa, hoppa.

  109. Man lär sig en for-loop genom att
    upprepa sekvensen fem gånger-

  110. -en while-loop genom att upprepa
    sekvensen medan man står på ett ben-

  111. -och en until-loop genom att
    upprepa den tills mamma blir irriterad.

  112. Man lär sig sönderdelning,
    att dela upp ett stort problem-

  113. -genom att felsöka flödesscheman
    för Rubys vänners problem.

  114. Och algoritmer är som muffinsrecept.

  115. Man behöver olika kommandon
    för olika sorters muffins-

  116. -och man lär sig att det finns
    väldigt få färdiga lösningar.

  117. Jag visste vad jag ville lära ut-

  118. -men hade inte bestämt mig för
    hur det skulle gå till.

  119. Programmeringen ger två olika saker.

  120. Dels är det den intellektuella
    njutningen med en vacker algoritm-

  121. -eller ett program som räknar ut
    kvadratroten ur primtal.

  122. Men sen är det den direkta glädjen
    när man har satt ihop nåt på datorn-

  123. -och man är säkert på att det går åt
    skogen, men datorn gör som man vill.

  124. Och det var det här lekfulla
    jag ville komma åt.

  125. Jag frågade Lego om det här med lek.

  126. Lego har listat
    anledningar till att man leker.

  127. De delar in dem i
    målinriktade, sociala och fördjupande.

  128. Men när vi lär barn genom lek
    använder vi alltid bara den första.

  129. Vi pratar om siffror, optimering,
    framsteg, makt och dominans-

  130. Men när vi programmerar
    förekommer allt det här.

  131. Man ger och får hjälp,
    och man utforskar.

  132. Och åtminstone jag programmerar
    för att glömma andra problem.

  133. Så här insåg jag hur jag ville lära ut.

  134. Vad och hur visste jag. Så nu
    återstod bara varför jag ville lära ut.

  135. Jag bjöd in barn för lektester.
    Och då kommer man ner på jorden.

  136. Att ha trettio barn framför sig
    som ställer frågor-

  137. -kan vara jobbigt,
    så vi börjar alltid med bilden här.

  138. Jag frågar vilken av bilen, mataffären,
    hunden och toan som är en dator.

  139. Barnen är först väldigt konservativa
    och tycker att ingen är det.

  140. Datorn är en skärm som deras
    föräldrar sitter alldeles för ofta vid.

  141. Men sen pratar vi om
    hur bilar har navigationssystem-

  142. -och om att hundars halsband
    kan innehålla datorer.

  143. Vi pratar om
    glassmaskiner i mataffären-

  144. -och om att inbrottslarm är datorer.

  145. Jag nämner att japanska toaletter
    är datorer som går att hacka-

  146. -vilket alltid
    gör mig omåttligt populär.

  147. Sen får de en startknapp
    i form av ett klistermärke-

  148. -och så säger jag att de kan
    förvandla allt i rummet till en dator.

  149. Och det tycker barnen verkar svårt,
    för de känner att de saknar rätt svar.

  150. Men jag påpekar att deras föräldrar
    inte heller har svaret.

  151. De har precis hört talas om sakernas
    Internet och vet inte vad de ska tro-

  152. -medan barnen får växa upp
    i en värld där allt är en dator.

  153. Tvättmaskinen, tandborsten och till
    och med cykeln kommer vara en dator.

  154. De här barnen är de sista som minns
    datorn bara som en skärm.

  155. En flicka i gruppen kom
    med en cykellampa och sa:

  156. "Om den här lampan vore en dator
    hade den kunnat byta färg när jag vill."

  157. Jag frågade vad som kunde hända sen.

  158. Hon tänkte och tänkte och sa:

  159. "Om lampan vore en dator hade jag
    och min pappa cyklat och campat..."

  160. "...och kunnat använda lampan
    som en filmprojektor."

  161. Det viktigaste är inte
    att barnen lär sig skriva matriser-

  162. -utan att de inser
    att världen inte är färdig.

  163. Att man med hjälp av tekniken
    kan förbättra världen-

  164. -och att de själva
    kan vara en del av förändringen.

  165. Vi bygger även datorer, och först får
    de spekulera i vad som sker inuti dem.

  166. Men snart
    börjar vi bygga datorer av papper.

  167. Vi lär oss om den bossiga processorn
    och det hjälpfulla RAM-minnet.

  168. Och sen får barnen
    skapa sitt eget program.

  169. Jag har en kille som är sex
    som är helt inne i sin pappersdator.

  170. Han har stora hörlurar på sig
    och har byggt-

  171. -ett intergalaktiskt
    planetnavigationsprogram.

  172. Hans uppgift är att föra sin pappa
    - som är astronaut på Mars-

  173. -tillbaka till jorden.

  174. De här barnen kommer att uppleva
    datorer på ett helt nytt sätt.

  175. Ju lättillgängligare och färggladare vi
    gör tekniken, desto bättre blir den-

  176. -och den här generationen barn
    vet redan det.

  177. Jag frågade vad teknik är
    och vad det är till för-

  178. -och det här barnet skrev
    att "teknik är el som kan älska".

  179. "Teknik är el som kan älska."
    Och hon har helt rätt.

  180. Innovation startar inte med tekniken
    utan med att nån får en idé.

  181. Teknik handlar om människan, och
    även kärlek om man får tro tjejen här.

  182. Världens första datorer var människor
    som var bra på att räkna.

  183. Ordet "teknik" kommer från grekiskan
    och inkluderar kompetens-

  184. -utöver de verktyg som behövs
    för att utföra en uppgift.

  185. Innovation uppstår inte
    ur tekniken utan ur människor.

  186. Tänk er en värld där nya uppfinningar-

  187. -inte bara kommer från
    unga killar i Silicon Valley-

  188. -utan även från skolflickor i Kenya
    och bibliotekarier i Norge.

  189. Tänk er en framtid av ettor och nollor
    där nästa Ada Lovelace-

  190. -har modet att utforska en värld
    där allt är datorer.

  191. Tänk er en värld full av teknik
    som är underbar, excentrisk-

  192. -och lite underlig.

  193. När jag var liten älskade jag
    berättelser och att fantisera.

  194. På morgnarna
    vaknade jag i Mumindalen-

  195. -på eftermiddagarna
    utforskade jag Tatooine-

  196. -och på kvällarna
    somnade jag i Narnia.

  197. Och programmering är
    det perfekta yrket för nån som jag.

  198. I stället för berättelser
    skapar jag nya universum med ord.

  199. Programmeringen gör så
    att jag kan skapa ett eget universum-

  200. -med egna regler, ord,
    paradigm, metoder och protokoll-

  201. -med hjälp av logik och inget annat.

  202. Och det är väl det
    som gör mig till poet. Tack!

  203. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Datakod blir poesi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med hjälp av programmering skapar författaren och programmeraren Linda Liukas sitt eget universum. Hon menar att kod är vår tids språk och att det är viktigt att kvinnor lär sig avancerad datateknik. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Barn och teknik, Databehandling, Datorer, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Programmering, Teknik, Undervisning, Undervisning i samhällsvetenskapliga ämnen
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolfotografen

Vi slår följe med en återkommande gäst i skolan, skolfotografen. Flera kommuner och skolor säger numera nej till skolfotografering. Obetalda skolfotoräkningar är en växande kategori hos Kronofogden och klagomålen till Konsumentverket ökar för varje år. Är skolfotot en hotad tradition?

Fråga oss