Titta

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Om UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Kung Carl XVI Gustafs 70-årsdag uppmärksammas med en föreläsningsserie där forskare, historiker, författare och politiker belyser Östersjön på ett tvärvetenskapligt sätt. Samtalen handlar om allt från historia, miljö och säkerhetspolitik till folkvandring, folkrätt och framtid. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot: Östersjön och säkerhetspolitikDela
  1. Östersjön angränsar till nio stater-

  2. -och har genom åren varit skådeplats
    för mycket.

  3. Handel, samarbete, forskningsprojekt.
    Ett dynamiskt område.

  4. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv
    står Östersjön också i fokus.

  5. Det ska vi diskutera nu.

  6. Och till vår benägna hjälp
    ber vi er att hälsa välkomna:

  7. Carl Bildt, Sverker Göranson,
    Pertti Torstila och Gudrun Persson.

  8. Vi vill börja med dig, Carl Bildt-

  9. -och sätta det
    i ett historiskt perspektiv.

  10. Haven har alltid spelat en huvudroll
    för den historiska utvecklingen.

  11. Det gäller även den nuvarande
    säkerhetspolitiska utvecklingen.

  12. Hur skulle du placera in
    just Östersjön i det sammanhanget?

  13. Ja, vi kan skriva Europas historia
    som historien om och kring dess hav.

  14. Medelhavet, alldeles uppenbart,
    Nordsjön och Svarta havet-

  15. -men för vår del
    rätt mycket Östersjön

  16. Vi är en Östersjönation.

  17. Genom historien har frågan
    om fred och krig för Sverige-

  18. -varit frågan om fred och/eller krig
    i Östersjöområdet.

  19. Så var det från början,
    om vi går långt tillbaka.

  20. Vikingarnas handelsvägar
    över Östersjön-

  21. -ner över Asiens och Europas floder
    till det avlägsna Miklagård.

  22. Rospiggar som vi sjöng om gav namnet
    till Ryssland, hävdas det.

  23. Och därefter århundraden av Hansan-

  24. -detta mäktiga handelsförbund
    som förenade Flanderns marknader-

  25. -med handelsplatsen vid Novgorod-

  26. -och knöt samman öst och väst
    i Europa under en lång tid.

  27. Sen när Tyska ordens östliga
    östersjövälde bröt samman-

  28. -kampen om makten över dessa
    handelsvägar och dess rikedomar-

  29. -mellan de olika väldena - Sverige
    och Danmark, Sverige och Polen.

  30. Så småningom ett Ryssland som började
    tränga sig fram mot Östersjön.

  31. 1703 började tsar Peter
    den store bygga-

  32. -sitt ryska väldes nya huvudstad-

  33. -i träskmarkerna där Neva
    rinner ut i Sankt Petersburg-

  34. -och försökte göra av den ryska
    makten ett Europeiskt rike.

  35. Då förändrades mycket.

  36. Under två sekler byggdes Sankt
    Petersburg upp till en metropol-

  37. -och magneten i vår del av världen-

  38. -inte minst för Finland, som hade
    blivit del av ett storfurstendöme.

  39. Men den ryska makten var
    inte förmågan att reformera sig-

  40. -och föll som bekant samman.
    1917 tog bolsjevikerna makten-

  41. -flyttade den sovjetiska maktens
    centrum till det avlägsna Moskva-

  42. -och retirerade mer eller mindre
    motvilligt från Östersjöns stränder.

  43. Skulle du säga att allt det här-

  44. -gjorde att Östersjöområdet
    minskade i betydelse?

  45. Nej, och det kom tillbaka
    med våldsam kraft.

  46. När Stalin skulle återuppliva
    ett mer kraftfullt Ryssland-

  47. -begärde och fick han av Hitler
    fria händer, i Finland, Estland-

  48. -Lettland och Litauen. Och han gav
    Hitler fria händer i Polen.

  49. Vi fick världskrig. När det var över
    låg Europa i ruiner.

  50. Stalin sköt fram sin säkerhetsgräns
    till långt in i Europas hjärta.

  51. Hans västligaste säkerhetsgräns
    vid Östersjöns strand-

  52. -låg i utkanten av Lübeck.
    Drog man en linje rakt norrut-

  53. -så låg hela Sverige öster om den
    Sovjetunionens västligaste gräns.

  54. Men historien upprepar sig.
    Detta välde kunde inte reformeras.

  55. För tre decennier sen
    började det krackelera-

  56. -och för ett kvarts sekel sen
    föll det sönder och samman.

  57. Ja, plötsligt hände mycket
    som ingen hade kunnat föreställa sig.

  58. Kartan ritades om. Vilka var
    de viktigaste förändringarna-

  59. -som följde på Sovjetunionens fall?

  60. Tyskland återförenades.

  61. Ett demokratiskt Polen återuppstod.
    Det svåraste och märkligaste var-

  62. -att de tre baltiska staterna kunde
    återvinna den självständighet-

  63. -som de hade under mellankrigstiden.

  64. Det var ett nytt säkerhetspolitiskt
    mönster som avtecknade sig.

  65. Och Europa försökte bygga en freds-,
    säkerhets- och samarbetsordning-

  66. -som var mer stabil
    än under den korta mellankrigstiden.

  67. Mycket energi gick åt till detta.

  68. Och hur bidrog Sverige
    till utvecklingen?

  69. Så gott vi kunde, kan man säga.

  70. Det var viktigt att stärka Baltikums
    självständighet och stabilitet.

  71. Utveckla samarbete med Polen
    och stödja dem.

  72. 1995 hade vi, hand i hand
    med Finland, gått in i EU-

  73. -och lämnat den väg Sverige hade haft
    sen 1812, som vi kallade neutralitet.

  74. Vi var angelägna om att
    alla andra länder kring Östersjön-

  75. -skulle vara med i samma samarbete-

  76. -även då de beslutade sig för
    att ta steget in i Nato.

  77. Vi hade inte de offentliga
    trumpeterna på detta-

  78. -men vi stödde det, och det låg
    i Sveriges intresse att så skedde.

  79. Hur beskriver du det man
    lite slängigt kallar nuläget?

  80. Förutsättningarna nu
    ser ju annorlunda ut.

  81. Ja, och låt mig tillägga
    att vad vi också gjorde-

  82. -var att försöka bygga relationer
    till det nya Ryssland vi hoppades på.

  83. Vi byggde reningsverk i
    Sankt Petersburg och Kaliningrad.

  84. Vi såg IKEA-varuhusen växa upp
    som svampar i Ryssland-

  85. -och såg turistbussar från Sankt
    Petersburg vid slottet varje helg.

  86. Men så blev det inte.
    Vi är inne i ett utmanande skede-

  87. -där Ryssland har utmanat Europas
    freds- och säkerhetsordning.

  88. Det leder till att nationer med ett
    mörkare minne av den ryska makten-

  89. -känner ett nytt behov
    av olika säkerhetsgarantier.

  90. Nato har sitt möte
    i Warszawa nu juli-

  91. -där man ska fatta beslut om nya
    säkerhetsåtaganden-

  92. -för Baltikum och Polen,
    militära dispositioner.

  93. Östersjöns södra stränder
    får en amerikansk missilförsvarsbas

  94. Så åtskilligt förändras i detta läge.

  95. Vad säger du då avslutningsvis-

  96. -om våra möjligheter att påverka,
    så att historien inte upprepar sig?

  97. Om vi tittar historiskt
    på Ryssland och Östersjöområdet-

  98. -så har man rykt fram
    när man har kunnat göra det-

  99. -tillsammans med
    ett annat europeiskt land.

  100. Så var det med Alexander och
    Napoleon. Finland kan den historien.

  101. Så var det med Stalin och Hitler,
    och även med Peter den Store.

  102. Vi får inte glömma Danmark,
    även om vi ska vara diplomater.

  103. Vi måste bygga
    en europeisk säkerhetsordning.

  104. Så länge Europeiska unionen
    står enad och samlad-

  105. -har vi hyggliga förutsättningar
    för fred, säkerhet och stabilitet.

  106. Nu bygger vi ett nordiskt
    försvars- och säkerhetssamarbete-

  107. -och försöker stärka
    säkerhetsbanden över Atlanten.

  108. Det tror jag är det viktiga.

  109. Vår egen säkerhetspolitik bygger
    på att vi har kunskaper-

  110. -kontakter och kapaciteter.

  111. I detta läge måste vi nog förstärka
    alla de tre delarna av detta.

  112. Det är helheten - samarbetet i Europa
    och vidare, våra egna kapaciteter-

  113. -som skapar förutsättningar
    för fred, stabilitet och samarbete-

  114. -i denna för oss historiskt och för
    framtiden viktiga Östersjöregionen.

  115. Ja, det säkerhetspolitiska läget
    i vårt närområde är i blickfånget.

  116. Sverker,
    som tidigare överbefälhavare-

  117. -hur beskriver du
    den militära miljön?

  118. Först bör vi förstå att den militära
    miljön, hur stressad den än är-

  119. -i sig inte innebär ett militärt
    angreppshot mot Sverige just nu.

  120. Men vi måste ändå förstå hur miljön
    har förändrats de senaste åren.

  121. Det är mer närvaro, mer agerande-

  122. -och större, komplexa övningar.

  123. Sverige, som övriga Östersjöländer,
    är en del i det-

  124. -men huvudagerandet är Rysslands.

  125. Övningarna som du beskriver,
    större och mindre övningar...

  126. Frågan är kanske dum,
    men de aviseras väl i god tid innan?

  127. Inga frågor är dumma.

  128. Man blir euroforisk av dem,
    eller hur?

  129. Alla större övningar aviseras-

  130. -men de flesta länder,
    i synnerhet Ryssland-

  131. -har lärt sig att agera
    väldigt nära de gränserna.

  132. Man anmäler när det ska anmälas
    men är väldigt nära taket.

  133. Det där är lite fusk,
    skulle jag vilja säga.

  134. Idén var att bygga förtroende.

  135. Om man missbrukar det,
    så raseras det.

  136. Om man ser till övningsverksamheten,
    håller vi på att växa ur Östersjön?

  137. Absolut inte. Men precis
    som Jan-Erik var inne på i förra...

  138. -Heter det "akten"?
    -Absolut.

  139. Flöden och handel. Som exportberoende
    nation vill vi ha fungerande flöden-

  140. -och ett fredligt innanhav.

  141. Då måste Östersjöländerna gemensamt
    se till att den miljön råder.

  142. Som självständiga nationer har vi
    rätten att försvara vårt territorium-

  143. -men det bör göras genom samarbete
    och samtal med gemensamma villkor.

  144. Och det finns försök av Ryssland
    att ändra den ordningen i Europa.

  145. Hur ser du då
    på Rysslands militära förmåga?

  146. Ryssland har under en lång följd
    av år genomfört och genomför-

  147. -en stor reform av sin krigsmakt.

  148. Alla stridskraftsslag - armé, marin
    och flyg - men även kärnvapentrupper-

  149. -som är en viktig dimension
    i den ryska doktrinen.

  150. Man har också tillsett genom övning
    att den kan agera och fungera.

  151. Och man använder det militära
    verktyget i sitt agerande-

  152. -på och över Östersjön hela tiden.
    Det kommer man att fortsätta göra.

  153. Man har också visat prov, i
    östra Ukraina, Krim och nu i Syrien-

  154. -på att man kan binda samman system
    från olika stridskraftsslag.

  155. Då tänker jag speciellt på Syrien.

  156. Sjö- och flygbaserade robotar
    mot gemensamma mål.

  157. Man har också visat att man kan
    flytta resurser över långa distanser.

  158. Dessa kapaciteter måste vi
    också följa och fundera på-

  159. -hur vi måste agera
    för att kunna fungera i den miljön.

  160. Men hur ska man möta det här,
    och vad krävs av Sverige?

  161. Dels de beståndsdelar
    som Carl redan var inne på.

  162. Vi måste ha ett fungerande samtal,
    diplomati, men då krävs det-

  163. -att Sverige och vår försvarsmakt
    har en förmåga att agera.

  164. Vi måste kontinuerligt öva
    och se till att vi har kapacitet.

  165. Vi måste i varje läge se till att
    organisationen har rätt beredskap-

  166. -så att vi kan vara där
    när saker och ting händer.

  167. Om vi visar upp det på det sättet
    har vi en solid och tydlig tröskel-

  168. -som enskild nation, en trovärdighet.
    Det gäller även om fem och tio år.

  169. Vi måste kontinuerligt öva personal
    och byta ut obsolet materiell-

  170. -så att det är en jämn företeelse,
    som står mot omvärlden.

  171. I det kommer också
    samarbetsdimensionen in.

  172. Sen några år tillbaka finns
    den svenska solidaritetsförklaringen-

  173. -som är antagen av riksdagen.

  174. Enligt den utfäster sig Sverige
    att inte stå passivt-

  175. -i fall ett annat EU-land eller
    ett nordiskt land attackeras.

  176. Vi förväntar oss detsamma
    om Sverige skulle angripas.

  177. Samtidigt finns
    inga militära förpliktelser.

  178. Hur är det ställt
    med de militära samarbetena-

  179. -och hur ska vi se
    på betydelsen av dem?

  180. Vi har en lång tradition
    av att hjälpas åt-

  181. -icke minst mellan nordiska länder.

  182. Vi har Nordefco,
    Nordic Defence Cooperation-

  183. -i både materiellanskaffning,
    träning och övningar.

  184. Det är en grund,
    och det kan kopplas till boken där.

  185. Om man inte vet vilket glas man
    ska ta, då tittar man på grannen.

  186. Och om vi inte vet är det bättre
    att vi hjälps åt mellan grannar.

  187. Hängde du med?

  188. Samarbete måste fördjupas.
    Vi har startat ett med Finland.

  189. -där vi tittar på att bygga
    marinförmåga tillsammans-

  190. -och öva förband så att de kan
    användas i komplexa situationer.

  191. Övar vi detta alltmer-

  192. -kan vi också hantera de komplexa
    miljöer som kan komma i framtiden.

  193. Ett gott exempel
    som alla bör känna till:

  194. Vi använder oss av
    "Cross Border Training"-

  195. -mellan våra respektive flygvapen i
    Norge, Finland, Sverige och Danmark.

  196. Inom loppet av 24 timmar
    kör vi gemensamma övningar.

  197. Det har varit fokus på Nordkalotten,
    och nu är det södra Östersjön.

  198. Det är också ett tydligt exempel
    på kraft, gemensamt.

  199. Om vi hjälps åt tillsammans sänder vi
    också en tydlig signal utåt.

  200. Men vi måste fortsätta öva ihop
    och bygga trovärdigheten utåt.

  201. Vi ska fortsätta på den tråden
    och prata med Pertti Torstila-

  202. -som är diplomat och förut var
    Finlands ambassadör i Stockholm.

  203. Det militära samarbetet
    mellan Finland och Sverige.

  204. Då är frågan: Är det lika viktigt
    för Finland som för Sverige?

  205. Ursäkta, men jag märker
    att jag står på luckan.

  206. Det är inte avsiktligt.

  207. -Är den stängd?
    -Nu är den stängd.

  208. -Säkerheten först.
    -Man måste knacka tre gånger.

  209. Det är säkert, men ta ett steg fram,
    så att du verkligen står på luckan.

  210. Javisst, det är
    lika viktigt för Finland.

  211. Jag brukar säga att Sverige är
    Finlands närmaste partner i världen.

  212. Till dem som inte är med på
    min tes brukar jag ställa frågan:

  213. Om det inte är Sverige,
    vilket land är det då?

  214. Hittills har jag inte fått
    några trovärdiga alternativ.

  215. Det är precis så.

  216. Den röda tråden i vår relation
    är säkerheten.

  217. Denna byggs på alla möjliga sätt.

  218. Det binder samman Sverige
    och Finland-

  219. -och "den östra rikshalvan",
    som vi kallades under storhetstiden-

  220. -har alltid varit en viktig del
    av Sveriges försvar.

  221. Om inte ett slagfält,
    så åtminstone en buffert mot öst.

  222. Finlands frihetskamp,
    kriget 1939-1944, var också Sveriges.

  223. Det var nämligen så att om
    det finska försvaret hade fallit-

  224. -på Karelska näset sommaren 1944-

  225. -och om den röda linjen
    eller järnridån hade kommit-

  226. -till det som är Sveriges gräns
    mot Finland längs Torne älv-

  227. -då hade Sveriges framgångsrika
    neutralitetspolitik-

  228. -under kalla kriget
    sett helt annorlunda ut.

  229. Det visar bara
    hur viktiga vi är för varandra.

  230. Min främsta vägvisare i Sveriges syn
    på Finland var Krister Wahlbäck.

  231. Diplomat och historiker.

  232. Krister lanserade begreppet om det
    hotade landet och det skyddade.

  233. Jag behöver inte förklara
    vem som var vem.

  234. Av givna skäl väger Ryssland tyngre-

  235. -för dem av oss som har en lång gräns
    mot grannen i öster.

  236. Men nu har gränsen kommit
    närmare Stockholm och Sverige-

  237. -tack vare Rysslands
    aggressiva politik.

  238. Sveriges riksdags försvarsbeslut
    berättar om frontzon-

  239. -och påverkar
    Sverige militärstrategiska läge.

  240. Allt detta är en påminnelse-

  241. -om att det skulle vara naivt
    önsketänkande-

  242. -att tro att en del
    av vårt gemensamma territorium-

  243. -skulle kunna isoleras.

  244. Vi blir lika väl påverkade
    och lika mycket berörda-

  245. -om nåt händer i Östersjöregionen
    eller i Baltikum.

  246. På den potentiella motståndarsidan
    räknas vi till samma grupp.

  247. Jag pratar om hur viktig den finska
    försvarsförmågan är för Sverige-

  248. -men att er försvarsförmåga är viktig
    för oss fattar man inte alltid-

  249. -i Sverige.

  250. Under kalla kriget var ert starka
    försvar om inte en säkerhetsgaranti-

  251. -så åtminstone ett viktigt stöd
    för Finland.

  252. När jag var här för fjorton år sen
    märkte jag...

  253. Det var mitt budskap.

  254. Det var då de stora svenska
    försvarsbesluten fattades.

  255. Nedläggningarna
    och avskaffandet av lumpen.

  256. Det territoriella försvaret försvann.

  257. Att varje gång ni i Sverige
    tar beslut angående försvaret-

  258. -så tänk på Finland. Det är
    en ömsesidig ödesgemenskap.

  259. Skulle du säga att det här samarbetet
    mellan Sverige och Finland-

  260. -har kommit så långt det kan?

  261. Finns det mer potential, och hur
    kan det då manifesteras ytterligare

  262. Det militära, bilaterala samarbetet
    har ökat markant.

  263. Det kan gå vidare, och det
    kommer det också att göra.

  264. Vi förbereder redan för agerande
    bortom fredsliga aktiviteter.

  265. Det är ett steg framåt.

  266. Men vi behöver också
    tydliga försäkringar i förväg-

  267. -om hur en krissituation ska
    hanteras. Det saknas för tillfället-

  268. -garantier, utfästelser
    och så vidare.

  269. Det är där den höga politiska
    tröskeln finns-

  270. -på både sidor om Ålands hav.
    Där har vi mycket att göra.

  271. Annars är ett försvar
    mellan två länder inte trovärdigt.

  272. Vi måste också ha ett politiskt stöd.

  273. Det här är jätteintressant.
    Med dina års erfarenhet-

  274. -skulle du säga att det finns en
    brist på förståelse mellan länderna?

  275. Mina minnen är ganska färska, även
    om tolv eller fjorton år har gått-

  276. -från min ambassadörstid i Sverige.
    Ett minne speciellt.

  277. Det var på den tiden då den
    stora försvarsomläggningen tog plats.

  278. Jag hade svårt att förklara
    för den finska politiska ledningen-

  279. -varför Sverige gör vad Sverige gör.

  280. Från invasionsförsvaret
    till insatsförsvaret.

  281. Det fick inte stora applåder
    i Finland.

  282. Samtidigt var det svårt att förklara
    för den svenska politiska ledningen-

  283. -varför Finland hade valt
    en motsatt politik.

  284. Då förstod jag att det finns mycket
    att göra-

  285. -inom det som du hänvisar till.

  286. Finland och Sverige borde förstå
    varandra bättre.

  287. I Stockholm sa folk att Finland
    är som ett friluftsmuseum-

  288. -för allmänna värnplikten.

  289. Att värnpliktsarméer inte finns mer.

  290. De behövs inte och har ingen framtid.

  291. Det var på den tiden, fredens Europa.
    Nu är vi här.

  292. Jag hade mitt avsägelsebesök hos
    regeringen Perssons med ministrarna-

  293. -och märkte hur starkt de betonade-

  294. -att i fredens Europa
    är såna arméer som Finland har-

  295. -nämligen den typ av allmänt
    territoriellt försvar-

  296. -som vi hade då
    och har fortfarande-

  297. -skulle gå samma väg som Sverige.

  298. Mitt svar var
    att Finland inte kommer att göra det.

  299. Här är vi nu-

  300. -och jag är väldigt glad att vi också
    hör andra röster nu i Sverige.

  301. Vi ska göra just det.

  302. Att Östersjön är av betydelse
    för Sverige och Finland-

  303. -det har tydligt framgått. Vi ska
    flytta fokus till Gudrun Persson.

  304. Du är docent och forskningsledare vid
    totalförsvarets forskningsinstitut.

  305. Frågan är: Hur är egentligen
    den ryska synen på Östersjön?

  306. Det är en väldigt bra fråga.

  307. Välkomna till den ryska världen.

  308. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv-

  309. -är Östersjön bara en liten
    av ett större geografiskt område-

  310. -nämligen norra Europa,
    och där ingår också Kolahalvön-

  311. -och hela utloppen och så.
    Det är det ena.

  312. Men jag vill lyfta från den ryska
    horisonten några dimensioner-

  313. -av vad vi egentligen talar om här,
    säkerhetspolitiken och Östersjön.

  314. Den första är "möjligheternas hav",
    från den ryska horisonten.

  315. Det är här den ryska flottan börjar
    sin uppbyggnad-

  316. -seglar ut i världen
    och befriar landmakten Ryssland.

  317. Det är i Östersjön.

  318. En annan dimension, som är motsatt-

  319. -är "sårbarhetens hav".

  320. Sårbarheten i så måtto att i mitten
    av 1800-talet under Krimkriget-

  321. -så var det läget i Östersjön
    som till stor del bestämde utgången-

  322. -och gjorde att Ryssland förlorade.

  323. Då handlade om skyddet
    av Sankt Petersburg, huvudstaden-

  324. -vilket band upp mycket
    av den ryska armén i området.

  325. Det var också en sårbarhet under
    delar av Sovjettiden efter kriget-

  326. -när Sovjetunionen var den absolut
    dominerande Östersjömakten.

  327. Sen i och med Sovjetunionens
    upplösning förlorar Ryssland-

  328. -stora delar av sin Östersjökust.

  329. Kvar är exklaven Kaliningrad
    och Sankt Petersburg.

  330. Den tredje mest uppenbara,
    även för oss här i kväll-

  331. -är "konflikternas hav".

  332. Det finns ett talesätt
    bland historiker-

  333. -att alltid när vi tror att det
    är lugnt i europeisk historia-

  334. -då dyker Ålandsfrågan upp.

  335. Det är vårt sätt att benämna det här
    med maktförhållanden i Östersjön.

  336. Det är åter på agendan.

  337. Vi är inne i en spiral med ökade
    spänningar, som vi har hört här.

  338. Och från Ryssland
    hör vi ofta uttalanden om-

  339. -att Sverige och Finland håller på
    att dras in i Natos intressesfär.

  340. I väst, i vissa delar,
    klistras etiketter-

  341. -som "hybridkrigföring" och
    "sjätte generationens krigsföring"-

  342. -på nåt man tror Ryssland
    håller på med.

  343. Det överensstämmer inte i alla delar
    med vad som faktiskt pågår.

  344. Kort sagt:
    Risken för missförstånd ökar.

  345. Då kommer historien igen
    med en lärdom från Östersjöområdet-

  346. -och säkerhetspolitiken:

  347. När den internationella spänningen
    är stor-

  348. -då ökar risken för militära
    incidenter i Östersjön.

  349. Vi såg det i början på 50-talet,
    med DC-3:an, Catalinan.

  350. Vi såg det i början på 80-talet-

  351. -när det var en nedkylning
    det kalla kriget-

  352. -med grundstötningen
    av ubåten i Karlskrona.

  353. Nu talar vi mycket om Ryssland igen.

  354. Har Ryssland alltid stått
    på dagordningen i Sverige-

  355. -vad gäller
    säkerhetspolitiska frågor?

  356. Nej, det har det inte alltid gjort-

  357. -men Ryssland är en väldigt viktig
    faktor i svensk säkerhetspolitik.

  358. Det är en självklarhet.

  359. Det verkar ibland som att vi
    i Sverige har lite kort minne.

  360. Jag var i Karlskrona
    för inte så längesen-

  361. -och befann mig då vandrades
    på Klaipedaplatsen.

  362. Jag blev nyfiken på
    när den fick det namnet.

  363. Ni kan det säkert, men det var
    ytterst få som klarade det.

  364. Det visade sig vara 1991. 25 år sen.
    Det är ingenting, historiskt sett.

  365. Men vi tenderar att ha
    lite kort minne.

  366. Apropå det korta minnet
    och det som ligger framför oss:

  367. Vilka lärdomar tycker du att man bör
    dra av det inför framtiden?

  368. Dels är Östersjön
    säkerhetspolitikens lackmustest.

  369. Där ser man när
    det börjar bli ökade spänningar.

  370. Ryssland minns det här.
    Ryssland vet det.

  371. Om vi kan bättra på vårt dåliga minne
    och läsa på lite bättre-

  372. -så att vi känner länderna omkring,
    inklusive Ryssland.

  373. -och då talar jag om språket och, som
    Kristian Gerner pratade om, kulturen-

  374. -politiken och historien,
    då står vi väl rustade för framtiden.

  375. Det här med lärdomar
    är extremt intressant.

  376. Pertti, vilka lärdomar
    bör vi dra inför framtiden?

  377. Ja, lärdomar och hemläxor.
    Känna till historien.

  378. Förstå vikten
    av det ömsesidiga beroendet-

  379. -som Sverige och Finland har.

  380. Om vi gör det har vi allt att vinna.

  381. Mer samarbete i försvaret på
    den linje som Sverker talade om.

  382. Hand i hand, i armkrok-

  383. -som alla finska och svenska
    regeringar, oberoende färg-

  384. -i flera år har betonat.

  385. Vi går i armkrok, tillsammans. Inga
    ensidiga, överraskande lösningar.

  386. Allt detta kan göras helt oberoende
    av vad vi gör med Nato-beslutet.

  387. Det gynnar alla och skadar ingen.
    Det vore mitt recept.

  388. Tack. Vad säger Sverker?

  389. Det är oerhört viktigt
    att vi som svenskar inser-

  390. -att det finns en värld
    utanför Stockholm och Sverige.

  391. Att vi har respekt för historien
    och att vi har gjort olika val.

  392. När vi nu bygger samarbeten ska vi
    göra det med den utgångspunkten.

  393. Vi behöver samtal i framtiden,
    för våld löser inga problem-

  394. -men det kräver
    en trovärdig försvarsförmåga-

  395. -inte minst i Rysslands fall.

  396. Lär av historien, respekt för
    varandra, men bygg trovärdig förmåga.

  397. -Carl, vad säger du?
    -Jag håller med av lätt insedda skäl.

  398. Pertti refererade till Krister
    Wahlbäcks formulering-

  399. -om det hotade
    och det skyddade landet.

  400. Begreppet är vidare i dag.

  401. I perioder har vi känt en nervositet
    för Finlands ställning.

  402. Så är det inte längre.
    Vi är arm i arm, också i EU.

  403. Nu kan vi kanske känna detta
    för de baltiska staterna.

  404. Vi måste känna armkroksnödvändighet
    även för regionen som helhet.

  405. Alla de seismiska förändringar som
    har lett till hot mot våra länder-

  406. -har kommit från nån annanstans.
    Det är det stora spelet.

  407. Det är nåt som vi måste ha insikt
    i och kunna påverka.

  408. Min tes är att vår enighet
    i det demokratiska Europa-

  409. -och banden över Atlanten
    kan säkra oss-

  410. -och göra det möjligt
    att hantera de utmaningar-

  411. -som måhända historien återigen
    kan komma att kasta över oss.

  412. Då får vi säga tack
    så hemskt mycket till er fyra.

  413. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Östersjön och säkerhetspolitik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om Östersjöns säkerhetspolitiska historia, från vikingatiden till hotet från Sovjet och fram till dagens Ryssland som gör militärövningar på gränsen till svenskt vatten. Medverkande: Carl Bildt, före detta statsminister och utrikesminister, Pertti Torstila, finländsk diplomat och tidigare ambassadör i Sverige, Sverker Göranson, senior advisor och tidigare överbefälhavare, Gudrun Persson, docent vid Slaviska institutionen vid Stockholms universitet och forskningsledare vid FOI. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Geografi > Risker och hot, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Europa, Geografi, Säkerhetspolitik, Östersjön
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön i ett historiskt perspektiv

Östersjöns geologiska historia är full av dramatiska förändringar. Djupt under ytan ligger sedimenten arkiverade, som ett facit på människans miljömässiga inverkan på Östersjön. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ledamot av Kungl Vetenskapsakademien samtalar med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och människan

Ett samtal om Östersjön som infrastruktur, om transporterna och den stora turismen och de miljöproblem som detta medför. Medverkande: Marie Jacobsson, ambassadör och folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet, Jan-Eric Nilsson, styrelseordförande i Rederi AB Gotland, Stefan Nyström, kanslichef för regeringens Miljömålsberedning. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och säkerhetspolitik

Ett samtal om Östersjöns säkerhetspolitiska historia, från vikingatiden till hotet från Sovjet och fram till dagens Ryssland som gör militärövningar på gränsen till svenskt vatten. Medverkande: Carl Bildt, före detta statsminister och utrikesminister, Pertti Torstila, finländsk diplomat och tidigare ambassadör i Sverige, Sverker Göranson, senior advisor och tidigare överbefälhavare, Gudrun Persson, docent vid Slaviska institutionen vid Stockholms universitet och forskningsledare vid FOI. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och framtiden

Hur ser framtiden ut för ett av världens sjukaste innanhav? Tiden är så kort att vi måste ställa om världen i en takt som liknar en revolution, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap, i detta samtal med Gunilla Herolf, forskare inom säkerhetspolitik. Men om vi lyckas kan Östersjön vara ett föredöme för världen, menar Johan Rockström. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Kungen om sitt miljöintresse

Kung Carl XVI Gustaf berättar i detta tacktal vid klimatkonferensen inför hans 70-årsdag om det miljöengagemang som varit en röd tråd genom hela hans liv. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2014

Blicken mot Brasilien

Henrik Brandão Jönsson, DN:s korrespondent i Sydamerika, och ekonomireportern Pia Gripenberg pratar om en korruptionskultur och fotbollsdiktatur som en andra sida av landets charmiga ansikte. Från DN:s utrikesdag på Chinateatern i Stockholm den 25 mars 2014. Arrangör: Dagens nyheter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

På gränsen - del 2

För bara 150 år sen var det en självklarhet att ha passet i fickan så fort man skulle resa inom Sverige, speciellt om man var fattig. Sedan dess har kraven på pass och visum gått i vågor. Från att inte ens ha varit en identitetshandling krävs idag inte bara foto i passet, utan även fingeravtryck - och kanske inom kort även DNA.

Fråga oss