Titta

Scientists for the future

Scientists for the future

Om Scientists for the future

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till.

Till första programmet

Scientists for the future: To see the invisibleDela
  1. Science today has some monumental
    challenges to tackle.

  2. Scientists have to develop new biofuels
    for our environment, for example-

  3. -and new antibiotics to combat
    increasingly resistant bacteria.

  4. Achieving this requires more studies of
    our material world on a molecular level.

  5. But to see the smallest things,
    we sometimes need the help-

  6. -of very big things.

  7. Things like the massive structure
    emerging just outside of Lund today.

  8. It is a super microscope.

  9. You could say it works
    like a big X-ray machine.

  10. But unlike the one used in your local
    hospital, this one utilizes a light-

  11. -which is so intense that it can
    show things which are almost invisible.

  12. Small, material components,
    such as molecules and atoms.

  13. This light is called synchrotron light.

  14. It plays an indispensable role
    for many major fields of research.

  15. What we are doing here,
    is to try to look a bit deeper-

  16. -into the invisible world-

  17. -because we understand more
    and more how powerful this world is.

  18. It has a very strong impact
    on our lives, on our health-

  19. -our living standard, the economy
    and, of course, the environment.

  20. We are, of course, very interested
    in trying to understand how it acts-

  21. -and hopefully, in the future,
    we can have an impact on it as well.

  22. The new laboratory, foreseeing
    the almost invisible, is called MAX IV.

  23. It is going to be the world's most
    brilliant synchrotron light laboratory.

  24. The man responsible for the
    laboratory's new innovative technology-

  25. -is its machine director,
    Mikael Eriksson.

  26. What will happen is
    that MAX IV will be-

  27. -the first very high-brilliant source.

  28. That will give us a possibility to see
    things which haven't been seen before.

  29. MAX IV is as large
    as the Colosseum in Rome.

  30. But it isn't built for gladiators.
    It was built for electrons.

  31. Electrons are accelerated
    to near-light speed in a tunnel.

  32. Then they are let into a large ring,
    where they swirl around-

  33. -with the help of magnets...

  34. ...causing these electrons to emit a
    very intense light. A synchrotron light.

  35. The radiation from the accelerator can
    be dangerous, but today it's turned off-

  36. -and Mikael can take us to the other
    side of the meter-thick concrete doors.

  37. So, what we're seeing here is the tube-

  38. -in which the electrons are traveling
    at the speed of light.

  39. This tube is very tiny
    compared to what we have today.

  40. This is, in fact,
    only some two centimeters in diameter.

  41. In just one day, each of the electrons
    in the narrow tube-

  42. -spin around nearly 50 billion times.
    Holding them in the right place-

  43. -and keeping them from crashing
    into the walls of the tube-

  44. -is achieved by using many magnets
    with different characteristics.

  45. Most important are the dipoles here,
    which bend the beam slightly.

  46. We have 140 of those dipole magnets,
    and together they form a closed orbit.

  47. So, the electrons can go round
    and round and round and round.

  48. These different magnets play a central
    role in this state-of-the-art facility.

  49. But the history of MAX
    began quite simply.

  50. Over 30 years ago,
    Mikael was there for the building-

  51. -of the very first MAX laboratory, which
    was more or less a homemade project.

  52. The first machine, which was
    simply called MAX, was completely....

  53. ...was almost completely homebuilt.

  54. So, we had to find
    cheap solutions all the time.

  55. There was a great amount of ingenuity,
    e.g. when the scientists even borrowed-

  56. -a clothing press or wringer from
    the mother of one of their colleagues-

  57. -to glue the magnets together.

  58. Put the epoxy glue on the rolls,
    put in the plates-

  59. -and had a serial production
    of magnets.

  60. And that worked beautifully,
    except for one sad thing.

  61. The wringer
    was completely destroyed afterwards.

  62. I never dared to visit him after that.

  63. In spite of the low budget,
    MAX I was a success-

  64. -and paved the way
    for MAX II and MAX III.

  65. All under Mikael's supervision.

  66. MAX III served as a testing facility
    to bring forth new technology-

  67. -which now will help the full-scale
    MAX IV to be a world leader.

  68. One part of this involves
    using smarter magnets.

  69. Whereas previously,
    a few large magnets were used-

  70. -they have successfully developed
    several different kinds-

  71. -of smaller, more effective magnets.

  72. The greater the number of magnets
    that will fit into the available space-

  73. -the more focused the electron beam
    will be, and the more intense the light.

  74. In the very start, I mean, I must say
    that we were afraid of that technology-

  75. -our colleagues were skeptical,
    to say the least.

  76. But that turned out to work quite well.

  77. With the help of those new magnets,
    the light beam from MAX IV-

  78. -will be 10,000 times more brilliant
    than that of the MAX lab today.

  79. And in doing so, it will lead the world.
    This is important, as the competition-

  80. -for attracting the leading
    scientific minds of today is fierce.

  81. The best researchers
    are often very demanding-

  82. -so you've got to have
    an equipment which is first class.

  83. Preferably best in the world, of course.

  84. It's not only the accelerator,
    it's beamlines, it's the end stations-

  85. -it's the computer facilities,
    it's the detectors. You name it!

  86. You've got to have strong links
    throughout the chain.

  87. It still looks a little desolate-

  88. -but MAX IV will soon be filled
    with scientists from all over the world.

  89. It is expected that there will be
    2,000 researchers visiting per year-

  90. -coming to work
    at the various experiment stations.

  91. The synchrotron light will be channeled
    from the big ring via beamlines-

  92. -and sent to different specialized
    experiment stations.

  93. There, teams of researchers
    from diverse fields-

  94. -will use the light
    to investigate their materials.

  95. One of these stations is BioMAX.

  96. Thomas Ursby
    is the project manager here.

  97. Now we're arriving at BioMAX, and
    the orange radiation protection area.

  98. We have the beam, the X-ray beam,
    coming out from this wall-

  99. -going through this vacuum pipe.

  100. It comes to a vacuum chamber,
    which is the mirror chamber.

  101. So there are two mirrors,
    and the purpose of those are-

  102. -to focus down this X-ray
    to a very small beam-

  103. -which is about the same size
    as the sample, which is in there.

  104. We're still lacking some vacuum pipes
    to come into the experiment hutch.

  105. When all the parts of the beamlines
    are in place, and BioMAX is ready-

  106. -it will be used
    as a specialized experiment station-

  107. -for studies in structural biology.

  108. Among other things, this includes
    the study of how proteins are built-

  109. -which can play a crucial part
    in the production of new medicines.

  110. The scientists will come here with the
    samples they will have a closer look at.

  111. So, the X-ray beam
    comes into the experiment room.

  112. Then we have a sample that sits in
    one of these standard sample holders.

  113. So, on the tip of this needle here
    is the actual sample.

  114. It is then rotated, so we have
    the X-ray beam hitting this sample-

  115. -and it's scattered out.

  116. When the X-ray beam hits the protein,
    it is refracted into a specific pattern.

  117. From this pattern,
    a computer can calculate-

  118. -and render a three-dimensional image
    of the protein.

  119. This can show the exact locations
    of the atoms in the protein:

  120. Knowledge that can help in developing
    drugs that work more effectively.

  121. One of the researchers waiting
    for the completion of the installation-

  122. -is Maria Selmer
    from Uppsala University.

  123. She is researching proteins
    and antibiotics, and the problem-

  124. -of increasing resistance of bacteria
    to our current medicines.

  125. We want to understand
    antibiotic-resistance enzymes-

  126. -and how they can modify
    or degrade antibiotics-

  127. -so that they no longer
    have the desired effect.

  128. To understand all these processes
    at an atomic level-

  129. -we need very intense X-rays.

  130. With MAX IV providing the world's
    most intense synchrotron X-ray light-

  131. -Maria is hoping to make
    new advances in her research.

  132. It will lead to a better understanding
    of the detailed processes of life-

  133. -and, ultimately, to the development
    of new and better antibiotics.

  134. For Mikael Eriksson,
    MAX IV will be his last big project.

  135. Once the facility is up and running,
    he will retire.

  136. Mikael has devoted his entire
    professional life to synchrotron light.

  137. And he sees great potential
    for MAX IV in the future.

  138. It's no secret that we have
    quite large challenges ahead of us.

  139. It's a growing population. This planet
    is getting more and more dirty.

  140. This has an effect on the climate,
    and one can at least dream of-

  141. -that we can contribute
    to a more positive development.

  142. We have always seen
    how technology is driving science-

  143. -as science is driving technology.

  144. But this is an interaction,
    which is most exciting-

  145. -and it will be quite exciting
    to see what will come.

  146. Subtitles: Cathrine Comber
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

To see the invisible

Avsnitt 22 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nu byggs världens modernaste synkrotronljusanläggning utanför Lund. Här ska forskare kunna studera naturens allra minsta byggstenar. Maskinchef Mikael Eriksson visar runt i MAX IV-labbet som kan liknas vid ett supermikroskop. Här avger supersnabba elektroner ett intensivt ljus som riktas mot det material man vill undersöka. Det osynliga blir synligt. Hit väntas tvåtusen forskarbesök varje år. Förväntningarna är stora på vad det kommer att betyda för vår framtida miljö och för forskningen kring nya material och nya mediciner.

Ämnen:
Fysik > Strålning
Ämnesord:
Kärnfysik, Naturvetenskap, Partikelacceleratorer, Partikelfysik, Synkrotoner, Synkrotonstrålning
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Scientists for the future

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The spider in our hearts

Avsnitt 1 av 22

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trotting gene

Avsnitt 2 av 22

Leif Andersson är professor i husdjursgenetik vid Uppsala universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har han upptäckt en gen som avgör om hästar råkar i galopp eller inte, något som är avgörande inom travsporten där en häst som galopperar inte har en chans att vinna. Men för Leif och hans team är det viktigaste att de har gjort en stor grundvetenskaplig upptäckt av en tidigare helt okänd biologisk mekanism kring hur rörelser styrs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Plants to save us

Avsnitt 3 av 22

Världen blir varmare och människorna blir fler. För att vi ska klara oss på jorden behövs helt nya sätt att odla. Och det är precis vad Ove Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet jobbar med. Han vill att maten ska växa som ogräs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

A stop to cancer

Avsnitt 4 av 22

Trots stora medicinska framsteg dör fortfarande 35 procent av dem som drabbas av cancer i Sverige. Marene Landström är professor i patologi vid Umeå universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har hon upptäckt varför cancerceller överproducerar sitt eget tillväxtämne, blir aggressiva och sprider sig till intilliggande vävnader. Vi har något riktigt bra på gång och man blir så otroligt glad när man lyckas och får positiva besked, säger Marene Landström.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The world´s largest map - of you

Avsnitt 5 av 22

Mattias Uhlén är professor i mikrobiologi vid KTH. Han driver Sveriges största vetenskapliga projekt någonsin för att kartlägga människans alla 20 000 proteiner. Med den kartan hoppas vi kunna skapa morgondagens läkemedel och morgondagens diagnostik, men vi vill också kunna hitta markörer som talar om att en patient kommer att få en sjukdom, säger han.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Nasal spray against depression

Avsnitt 6 av 22

Människan är starkt styrd av dofter. Forskare lär sig nu alltmer om hur de påverkar våra liv. Bland annat har de upptäckt att doftmolekyler från spädbarn får oss att bli mer harmoniska. Kanske går det då att konstruera en nässpray med spädbarnsdoft för att motverka depression? Det menar Johan Lundström som är forskare inom området multisensorisk neurovetenskap och luktperception vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Cradle intelligence

Avsnitt 7 av 22

Hur mycket förstår ett litet spädbarn som utforskar sin omgivning? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet. Han driver ett stort projekt för att ta reda på hur spädbarnets tidiga erfarenheter påverkar livsutvecklingen ända upp i vuxen ålder.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Laser beams for a better life

Avsnitt 8 av 22

För de flesta av oss är det naturligt att kunna hålla saker i huvudet och utföra det vi har planerat. Men för den som lider av en kognitiv avvikelse kan det bli svårt att få vardagen att fungera. Marie Carlén är hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Genom att identifiera de celler och områden i hjärnan som är centrala för kognition hoppas hon kunna hjälpa dem som lider av kognitiva nedsättningar. Metoden kallas optogenetik och innebär att laserljus används för att slå av och på utvalda nervceller som har med kognition att göra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Inside our bodies - in 3D

Avsnitt 9 av 22

Anders Ynnerman är professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet. Med hjälp av visualisering sätts tusentals snittbilder samman till en bild. Tekniken har bland annat lett till ett virtuellt obduktionsbord som kan användas vid olyckor eller mordutredningar för att säkerställa dödsorsak. Om man kommer till sjukhuset någon gång i framtiden så kanske man scannar av kroppen och läkaren kan sen undersöka den virtuella kopian av dig. Den kanske rent av kan förutsäga vilka sjukdomar du kan få i framtiden, säger Anders Ynnerman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

She pins the stars

Avsnitt 10 av 22

Sofia Feltzing är professor i astronomi vid Lunds universitet. Enligt henne kommer rymdsonden Gaia, som sköts upp i december 2013, att "förändra allting" för astronomerna. Gaia ska inom några år börja leverera exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Tillsammans med spektrografen 4MOST kommer Gaia kunna fånga in fler och noggrannare stjärnspektra än någonsin tidigare. Det kommer att ge Sofia Feltzing och hennes forskarkollegor helt nya möjligheter att förstå Vintergatans födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The energizing sun

Avsnitt 11 av 22

I dagens tunna solceller används sällsynta och dyra ämnen som tellurium, indium och gallium. Men Charlotte Platzer Björkman och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla solceller av vanligare ämnen som koppar, zink och tenn. Det gör att deras solceller blir billigare, mer hållbara och miljövänliga. De har redan kommit en bit på vägen, och om de lyckas kan det vara avgörande för jordens framtida energiförsörjning. Hon är övertygad om att solceller kommer att spela en avgörande roll i framtidens energisystem, och att vi ser början på en revolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Mission to Venus

Avsnitt 12 av 22

Venus har ett mycket varmt och ogästvänligt klimat och de rymdsonder som hittills har landat där har smält på grund av den extrema hettan. I projektet Working on Venus ska KTH-forskaren Mikael Östling och före detta astronauten Christer Fuglesang utveckla ny värmetålig teknik som ska klara Venus varma klimat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to learn a language

Avsnitt 13 av 22

Många av oss tror att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg vid Lunds universitet menar att det inte stämmer. Med hjälp av en mängd tekniska mätinstrument, bland annat så kallad motion capture, försöker hon och hennes team att kartlägga hur vår omedvetna språkbearbetning går till. De har kommit fram till att språkinlärning har mycket lite att göra med hur vi behärskar olika språkregler. I stället vill hon poängtera hur oerhört viktigt det är med gester. Språk är tal och gest och flerspråkighet är naturligt, om 20 år kommer fler än jag ha förstått det, säger Marianne Gullberg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Your self-made vaccine

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

To battle diabetes

Avsnitt 15 av 22

Bukspottskörteln producerar hormoner som ser till att reglera sockernivåerna i blodet. Hos människor som har diabetes fungerar inte regleringen av blodsockret, vilket i värsta fall kan leda till döden. Men exakt vad det beror på att bukspottkörteln slutar fungera är det fortfarande ingen som vet. Patrik Rorsman är professor i fysiologi och chef för ett världsledande diabeteslabb vid Churchill Hospital i Oxford. Nu bygger han upp ett nytt labb vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Tanken är att svenska och brittiska forskare tillsammans ska få fram ett botemedel mot diabetes.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Einstein in a chip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The nose bacteria that became deadly

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Which species survive?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to remember two languages

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Folding dna with paper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The lost sunlight

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The robots among us

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sun in a molecule

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Materials of the future

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Autonomous machines

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Naturvetenskap i Lund

Från nebulosor till svarta hål

Astronomen Ingemar Lundström berättar om de senaste rönen kring en stjärnas liv, från födelse till svart hål. En populärvetenskaplig föreläsning arrangerad av Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Hon sätter stjärnorna på plats

Sofia Feltzing är professor i astronomi vid Lunds universitet. Enligt henne kommer rymdsonden Gaia, som sköts upp i december 2013, att "förändra allting" för astronomerna. Gaia ska inom några år börja leverera exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Tillsammans med spektrografen 4MOST kommer Gaia kunna fånga in fler och noggrannare stjärnspektra än någonsin tidigare. Det kommer att ge Sofia Feltzing och hennes forskarkollegor helt nya möjligheter att förstå Vintergatans födelse.

Fråga oss