Titta

UR Samtiden - Gräv 2016

UR Samtiden - Gräv 2016

Om UR Samtiden - Gräv 2016

Journalister och sakkunniga talar om grävande journalistik, om berättande och om nya medieplattformar som förändrar framtidens medier. Inspelat den 8 och 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2016 : Så tar du fajten om insynDela
  1. Jag är reporter på Sydsvenskan
    i vanliga fall-

  2. -men har hållit kurser och före-
    läsningar för Fojo i ett tiotal år-

  3. -och har nu också uppdraget
    att jobba med Offentlighetsjouren.

  4. Den här föreläsningen är i tre delar.

  5. Jag ska presentera jouren, prata
    lite kort om offentlighetsprincipen-

  6. -och sen ska vi gå vidare
    till ett antal konkreta fall-

  7. -som jag har varit inblandad i, och
    som vi kanske kan lära oss nåt av.

  8. De visar även
    att det lönar sig att bråka.

  9. Man får ofta antingen helt rätt
    eller delvis rätt.

  10. Ni ska få med er några redskap
    eller verktyg på vägen för detta.

  11. Offentlighetsjouren är en
    upplysningstjänst för journalister-

  12. -som finns sen två år tillbaka.
    Den drivs av Fojo-

  13. -som är en del av Linnéuniversitetet,
    som fortbildar journalister.

  14. Som rådgivare hjälper jag till
    med allt, från att svara på frågor-

  15. -och ge tips om hur man
    kan argumentera mot myndigheter-

  16. -till att hjälpa till med
    överklaganden till kammarrätten-

  17. -om man måste
    driva sin sak i domstol.

  18. Det är lätt att komma i kontakt
    med mig. Googla Offentlighetsjouren-

  19. -eller gå in på Fojos hemsida,
    så hittar ni det här.

  20. Var har jag pilen?
    Där står det mejla.

  21. Klicka där och skicka ett mejl till
    mig och tala om vilka problem ni har.

  22. Målet är återkoppling inom 24 timmar.

  23. Väldigt ofta
    hör jag av mig mycket snabbare.

  24. Det här året är jag extra snabb,
    för jag är studieledig på halvtid-

  25. -så jag sitter och pluggar med datorn
    bredvid mig, och kommer det ett mejl-

  26. -så svarar jag på studs.
    Folk blir jätteimponerade.

  27. Sen har vi också en skriftlig del
    på Fojos hemsida-

  28. -med frågor och svar. De vanligaste
    frågorna om Offentlighetsjouren.

  29. Till exempel den översta. "Gäller
    offentlighetsprincipen för alla?"

  30. Om man klickar där
    får man en skriftlig förklaring.

  31. Längst ned
    finns det en länk till lagparagrafen-

  32. -om man vill läsa på ytterligare
    om vilken lag det är som gäller.

  33. Det var om offentlighetsprincipen.
    Behöver ni hjälp, hör av er till mig.

  34. Bara för att vi ska veta
    vad vi pratar om i de här exemplen-

  35. -så tänkte jag gå igenom
    vad offentlighetsprincipen är.

  36. För att en handling som finns
    hos en myndighet ska vara offentlig-

  37. -så måste den först vara allmän.

  38. Det blir den
    om den förvaras hos en myndighet-

  39. -om den är inkommen, alltså om nån
    har skickat den eller lämnat in den.

  40. Om den har kommit en behörig
    befattningshavare tillhanda.

  41. Mycket byråkratspråk, men det betyder
    att om en tjänsteman går ut på gatan-

  42. -och så lämnar nån över
    en handling till denne-

  43. -så är den också inkommen,
    även om den inte befinner sig-

  44. -i själva kommunhuset
    eller myndighetsbyggnaden.

  45. Den är också allmän om den
    är upprättad, alltså producerad-

  46. -av myndighetens personal-

  47. -och avslutad genom att man fattat
    ett beslut och arkiverat handlingen.

  48. Eller så är handlingen expedierad
    eller utskickad från myndigheten.

  49. Allt detta
    gör att handlingen är allmän.

  50. Om den är allmän
    kan den delas in i tre grupperingar.

  51. Offentliga handlingar
    är den största gruppen.

  52. Blandade handlingar är handlingar
    som delvis kan offentliggöras.

  53. I en handling
    som omfattas av sekretess-

  54. -kanske det räcker att man stryker
    namnen på inblandade personer-

  55. -så kan man ändå få ut
    resten av sammanhanget.

  56. Sen finns det handlingar
    som är helt sekretessbelagda.

  57. Offentlighetsprincipen
    gäller hos statliga myndigheter-

  58. -kommuner och landsting och bolag,
    stiftelser och ekonomiska föreningar-

  59. -där kommun och landsting äger mer än
    50 % av aktierna eller kan tillsätta-

  60. -mer än 50 % av styrelseledamöterna.

  61. Då har vi klarat av bakgrundsbiten.

  62. Nu ska vi ge oss in i verkligheten
    och ett antal verkliga fall.

  63. Jag börjar med mig själv. Det här
    hände för fyra eller fem år sen-

  64. -när jag skulle göra ett jobb
    som handlade om att...

  65. Anställningsförmåner för höga
    tjänstemän i kommunala bostadsbolag-

  66. -i några skånska kommuner. Jag
    mejlade bolagen en massa frågor-

  67. -och bad dem om ett antal uppgifter.

  68. Det var elva bolag, och från tio av
    dem fick jag informationen jag ville-

  69. -men från ett av bolagen,
    Lunds Kommuns Fastighets AB-

  70. -så sa man att det inte gick.
    Jag hade frågat om VD:ns lön.

  71. De hade en ny VD från Skanska,
    alltså det privata näringslivet-

  72. -så han kanske inte tyckte att
    offentlighetsprincipen behövdes.

  73. Det hade ju alltid gått bra
    i Skanska utan, så varför inte här?

  74. Jag fick ett svarsbrev som går ut på
    att de avslår min begäran.

  75. Jag kunde inte få reda på det,
    för det här kommunala bolaget-

  76. -verkar på en konkurrensutsatt
    marknad, med andra liknande aktörer-

  77. -och om man lämnar ut tjänstemännens
    löner så skulle andra bolag-

  78. -komma springande och försöka
    köpa över de här tjänstemännen.

  79. De hänvisar till sjätte kapitlet,
    första paragrafen i Sekretesslagen.

  80. Lagen heter nu
    Lagen om offentlighet och sekretess-

  81. -men innehållet är detsamma.

  82. Om man har fått ett sånt här
    avslagsbeslut så blir man nyfiken-

  83. -så man kollar ju upp
    den här paragrafen.

  84. Och då står det att sekretess
    gäller i myndighets affärsverksamhet-

  85. -om det kan antas att någon
    som driver likartad rörelse-

  86. -kan gynnas på myndighetens bekostnad
    om uppgiften röjs.

  87. Det var precis så
    han formulerade sig-

  88. -den här VD:n,
    längst ned på den här...

  89. I den sista understrukna meningen.

  90. "Löneuppgifter är till sin natur såna
    att de kan antas skada bolaget"-

  91. -"till nytta för dess konkurrenter,
    om uppgifterna lämnas ut."

  92. Jaha... Om man inte är så insatt
    i de här frågorna och läser det här-

  93. -så låter det ju som att
    den här juristen har rätt.

  94. Då får man väl låta bli
    att få det här.

  95. Men om man till exempel
    har gått på den här föreläsningen-

  96. -så vet man
    att det inte behöver vara så.

  97. Det är två saker som jag önskar att
    ni kommer ihåg efter föreläsningen.

  98. Det viktigaste är att om ni får
    problem så kan ni kontakta mig.

  99. Jag blir er torped
    i såna här ärenden. Jag hjälper er.

  100. Det andra är nånting som kallas
    för stark eller svag sekretess.

  101. Juristerna pratar på sitt fackspråk
    om raka eller omvända skaderekvisit.

  102. Svag sekretess
    är ett rakt skaderekvisit-

  103. -och det betyder att offentlighet
    är huvudregel och sekretess undantag.

  104. Då finns det vissa formuleringar i
    Lagen om offentlighet och sekretess-

  105. -som är återkommande och som
    signalerar om en paragraf innehåller-

  106. -stark eller svag sekretess.

  107. Om det står "om det kan antas"
    att någon lider skada"-

  108. -så är det svag sekretess.
    Men om det står-

  109. -att "om det inte står klart"
    att någon lider skada-

  110. -så är det stark sekretess,
    och det är svårt att komma undan.

  111. Men inte omöjligt -
    jag ska visa exempel på det.

  112. Ibland saknas skaderekvisit-

  113. -och då är det absolut sekretess.
    Det är inget att snacka om.

  114. Det går inte att förhandla om.

  115. Men väldigt många av paragraferna
    i lagen innehåller svag sekretess.

  116. Om man då tittar på...
    Vi kan titta på det här innan.

  117. Ibland pratar man på det här
    juristspråket om men, skada-

  118. -och allvarligt men.

  119. Skada är ekonomisk skada,
    att man förlorar pengar på nåt sätt.

  120. Men betyder
    alla andra typer av skada.

  121. Obehag eller... Allvarligt men
    är hot, våld och förföljelse.

  122. Jag ser att en del fotograferar.
    Det här finns på Fojos hemsida också.

  123. Man behöver inte ha de här
    formuleringarna i huvudet-

  124. -utan man kan printa ut det
    och ha vid datorn, så vet man.

  125. Då är vi tillbaka
    i den här paragrafen igen.

  126. Då ser man att det står
    "...om det kan antas"-

  127. -"att någon driver
    likartad rörelse..."

  128. Var det stark eller svag sekretess?
    Vad säger ni?

  129. Svag sekretess, ja.
    Då har man ett argument.

  130. Offentlighet är huvudregel,
    sekretess är undantag.

  131. Ska man hemlighålla lönen så måste
    man ha särskilda argument för det.

  132. Jag överklagade det här,
    och då tänkte jag...

  133. Jag har bara punktat upp
    olika typer av argument man kan ha-

  134. -när man överklagar nånting.

  135. När journalister överklagar saker
    brukar det bli högstämda brandtal-

  136. -för demokratin och mänskliga
    rättigheter, insyn och så vidare.

  137. Jag håller med,
    men juristerna strutar i det.

  138. De tittar på lagtexten,
    så man måste ha mer att komma med.

  139. Det är inte fel att påminna om
    att det är viktigt med demokrati.

  140. Jag har tagit upp några exempel
    på argument-

  141. -som biter på jurister, eller som
    de i alla fall tar hänsyn till.

  142. Jag börjar med att säga att det
    innehåller ett rakt skaderekvisit-

  143. -och att offentlighet är huvudregeln.

  144. Sen är det bra om man kan hitta
    några tidigare domar eller rättsfall-

  145. -där domen har gett liknande fall
    som det som man själv sysslar med-

  146. -där domen har gått
    åt det hållet som man själv vill.

  147. Domarna är inte så lätta att hitta,
    men jag kan hjälpa er-

  148. -för Fojo är utrustat med en jättebra
    databas som jurister använder.

  149. Om man klickar på lagparagraferna
    så får man upp en hel lagkommentar.

  150. Det är ett slags uppsats, där de går
    igenom hur varje paragraf ska tolkas.

  151. Det finns länkar till
    tidigare rättsfall, och så vidare.

  152. Såna går att få fram. Man kan även
    använda förnuftsmässiga argument.

  153. Jag talade om att jag hade begärt
    uppgifterna från tio andra bolag-

  154. -och de tyckte inte
    att det kunde skada deras bolag.

  155. Det finns inget som säger att Lunds
    bolag är nåt särfall på det här.

  156. Det sista var att lönen
    stod i årsredovisningen-

  157. -som en klumpsumma till VD och
    styrelse, men VD:n får nästan allt.

  158. Jag skickade in det här till
    kammarrätten och överklagade.

  159. Hur gick det, tror ni?

  160. Det gick bra, för annars
    hade jag aldrig berättat om det.

  161. Men jag har överklagat
    och förlorat också.

  162. Det här är ett exempel
    på hur man kan argumentera.

  163. Nu till det vanligaste scenariot
    när folk hör av sig till mig.

  164. Det är också en självupplevd sak,
    och det handlade om-

  165. -att jag mejlade VD:n på det
    kommunala hamnbolaget i Trelleborg-

  166. -och frågade hur mycket de sponsrade
    det lokala fotbollslaget TFF med.

  167. De spelar i superettan i år,
    om nån undrar.

  168. Jag fick ett svar: "Vi vill inte
    gå ut med några belopp på sponsring."

  169. "Vi ger TFF ekonomiskt stöd, annonser
    och annan hjälp om de frågar."

  170. "Best regards", och den här VD:n.

  171. Det är jättevanligt att man får
    såna här diffusa avslag.

  172. "Vi vill inte lämna ut det,
    för det har vi bestämt internt."

  173. "Ledningsgruppen har bestämt att det
    här är sekretessbelagt material."

  174. De har inte kollat i lagboken,
    utan de bara tycker nånting.

  175. Då säger jag: "Begär ett skriftligt
    beslut som kan överklagas-"

  176. -"och beslutet ska innehålla en
    hänvisning till aktuell lagparagraf."

  177. Då blir det väldigt ofta... Då får de
    problem, för då måste de tänka till.

  178. Då duger inte "Ledningsgruppen
    bestämde det" eller "Jag vill inte".

  179. Och då går det ofta
    som i det här fallet.

  180. Jag får ett svar. "Jag bedömer..."
    Det är jag som skriver till VD:n.

  181. "Jag bedömer att uppgifterna
    faller under offentlighetsprincipen."

  182. "Om de ändå inte kan lämnas ut
    vill jag ha ett skriftligt beslut-

  183. -"med hänvisning till den lagparagraf
    som beslutet grundar sig på."

  184. Och svaret: "Jag tänker inte ägna tid
    åt att sekretessbelägga frågan."

  185. "Att uppge ett belopp
    skadar inte vår verksamhet."

  186. "Problemet är att andra företag vill
    att vi ska sponsra deras förening"-

  187. -"och det medför merarbete för oss."

  188. Ni ser vad det är som ligger bakom.

  189. Får ni problem nån gång, så begär
    ett sånt här skriftligt beslut-

  190. -med en hänvisning till lagparagrafen
    som beslutet grundar sig på.

  191. Det löser minst hälften
    av de här knutarna i min erfarenhet.

  192. Och får ni ett beslut
    som ni inte vet hur ni ska hantera-

  193. -så kan ni komma till mig i stället.

  194. Polisen ska vi ta strax, men det här
    är en annan fråga som har dykt upp.

  195. Det handlar om Lex Sara-anmälningar,
    och det är anmälningar-

  196. -om missförhållanden i äldreomsorgen,
    vanligtvis.

  197. I vårdverksamhet.

  198. Jag hade en journalist från
    Hälsingetidningar i en kommun-

  199. -som visste att nåt hade hänt,
    och begärde ut Lex Sara-anmälningen-

  200. -för att få reda på vad,
    men socialtjänsten nekade.

  201. De hänvisade till en paragraf.

  202. 26 kapitlet, första paragrafen,
    där det står:

  203. "Sekretess inom socialtjänsten
    gäller om det inte står klart"-

  204. -"att uppgiften kan röjas utan att
    enskild eller närstående lider men."

  205. Om ni kommer ihåg det här
    med stark eller svag sekretess-

  206. -så ser man
    att det här är stark sekretess.

  207. "Om det inte står klart att..."

  208. Vad gör man då? Det finns
    vägar in här också, faktiskt.

  209. Man kan begära
    att anmälan avidentifieras.

  210. Man kanske
    kan stryka namnet på vårdtagaren-

  211. -och andra uppgifter som gör
    att det går att identifiera personen.

  212. Sen bör handlingen gå att lämna ut,
    och man kan som journalist se-

  213. -vad det är som har hänt,
    och kanske var.

  214. Jag bad journalisten
    framföra det till kommunen-

  215. -men de brydde sig inte. Jag skickade
    även med henne ett rättsfall.

  216. Hon överklagade och fick rätt.

  217. Det brukar ta
    två till tre månader i kammarrätten.

  218. Då fick hon ut handlingen,
    avidentifierad.

  219. En sak som kommunen
    hade velat argumentera för-

  220. -var att inte ville lämna ut
    namnen på personalen-

  221. -som hade varit med om händelsen,
    och som hade anmält, och så vidare.

  222. Det är bra att veta att...
    Det står i paragrafen-

  223. -att sekretessen
    gäller enskild eller närstående.

  224. Personal är inte enskild,
    utan enskild är vårdtagare-

  225. -eller personer som den känner,
    alltså utomstående.

  226. Inte verksamhetens egen personal.

  227. Jag nämnde polisen. Jag får en del
    frågor om nedlagda förundersökningar-

  228. -i olika brott,
    och möjligheten att få del av dem.

  229. Där är det rätt mycket sekretess.

  230. Dels kan polisen hävda
    att man ska skydda uppgifter-

  231. -för enskilda personer som förekommer
    i de här förundersökningarna.

  232. Men även att man vill skydda polisens
    möjligheter att utreda brott.

  233. Även här kan man begära att få
    förundersökningarna avidentifierade.

  234. Att man stryker vissa känsliga delar.

  235. Polisen säger ofta slentrianmässigt
    att allt är sekretess-

  236. -i den här förundersökningen-

  237. -men kammarrätten kommer ofta fram
    till att vissa delar kan lämnas ut.

  238. Det är ju bättre än ingenting.

  239. Det här har faktiskt aktualiserats
    de senaste dagarna.

  240. "Uppdrag granskning" begärde ut
    handlingar från Skatteverket-

  241. -och nån av de högsta cheferna
    ringde sin kompis-

  242. -och varnade: "Nu tänker
    några journalister granska dig."

  243. Det här är ett liknande fall-

  244. -som jag har hjälpt
    en journalist att hantera.

  245. Han begärde ut hos
    landstingets ekonomiavdelning-

  246. -uppgifter om hur mycket som betalats
    ut till en privat vårdcentral.

  247. Han fick ut uppgifterna, och sen
    ringde chefen för vårdcentralen-

  248. -som hade blivit informerad om
    att journalister hade hört av sig-

  249. -och vad de hade begärt ut
    för uppgifter.

  250. Han ringde och sa: "Jag hörde
    att du hade begärt ut uppgifter."

  251. "Vad vill du?
    Kan jag hjälpa dig på nåt sätt?"

  252. Har myndigheten gjort fel
    i det här fallet?

  253. Jag tror
    att det här inte är så ovanligt.

  254. Vi märker det kanske inte,
    men det är nog rätt så vanligt.

  255. När de har lämnat ut nåt
    så ringer de och berättar-

  256. -att nu är journalisterna på gång,
    eller så varnar de inom myndigheten.

  257. Jag tror inte att ärendet är avgjort
    ännu. Vi gjorde en JO-anmälan-

  258. -och då gick vi på två spår.

  259. Dels har man rätt att vara anonym
    när man begär ut allmänna handlingar.

  260. Inte bara gentemot myndigheten
    som lämnar ut det här-

  261. -utan det måste också gälla
    att vara anonym gentemot allmänheten.

  262. Myndigheten ska inte springa och
    berätta att Mats har hämtat papper-

  263. -och vilka papper det var.

  264. Sen står det också nånstans i en lag,
    jag har glömt vilken-

  265. -att myndigheter
    ska ha en opartisk handläggning.

  266. Vi argumenterade att de inte hade
    varit opartiska i det här fallet.

  267. Deras agerande har inneburit
    en fördel för vårdcentralen-

  268. -och en nackdel för journalisten.

  269. Jag vet inte om det är avgjort,
    men landstinget har erkänt-

  270. -att de gjorde fel
    när de röjde anonymitetsskyddet.

  271. Jag hoppas att ekonomichefen
    får ganska mycket kritik-

  272. -och att det här sprider sig,
    för det är ett ofog.

  273. De ska vara opartiska och inte
    skvallra när vi granskar nånting.

  274. Det här är ett lite pikant fall
    ur verkligheten.

  275. Det här handlade om en
    mellanstor svensk stad och kommun.

  276. Där fanns det en orkester-

  277. -som drevs i landstingets regi,
    i deras kulturverksamhets regi-

  278. -med en mycket känd orkesterledare.

  279. Han fick sparken väldigt plötsligt,
    och ingen ville berätta varför.

  280. Det gick rykten om att chefen
    för landstingets kulturförvaltning-

  281. -hade blivit kär i dirigenten, och
    när han nobbade henne fick han foten.

  282. En journalist i staden ville ta
    reda på om det fanns nån grund i det-

  283. -så hon begärde ut mejlväxling
    mellan ledande tjänstemän-

  284. -på landstingets kulturförvaltning.

  285. Och så fick hon
    det här avslagsbeslutet-

  286. -där man hänvisade till 25 kapitlet,
    första paragrafen, där det står:

  287. "Sekretess gäller inom hälso-
    och sjukvården för uppgift"-

  288. "-om enskilds hälsotillstånd
    eller andra personliga förhållanden"-

  289. -"om det inte står klart
    att uppgiften kan röjas..."

  290. "Om det inte står klart" -
    då är det stark sekretess.

  291. Är det nån
    som ser nåt konstigt med det här?

  292. Är det här ett korrekt avslag?

  293. Ingen vågar gissa.

  294. Gäller hälso- och sjukvårdssekretess
    tjänstemän på en kulturförvaltning?

  295. Nej, det kan det ju inte göra.

  296. Jag hjälpte journalisten att skriva
    ett överklagande med det argumentet-

  297. -och efter ett par dagar så hade de
    ändrat sig och lämnade ut alla mejl.

  298. Ni ser vilka konstiga beslut
    de fattade i första skedet-

  299. -och hur ofta de ändrar sig.

  300. Det här är en annan.
    Jag får mycket frågor om epost-

  301. -och här hade en av
    de högsta cheferna fått sparken-

  302. -och ingen ville berätta varför,
    så journalisten tänkte göra-

  303. -på samma sätt
    som när det gällde orkesterledaren.

  304. Han ville ta del av mejlväxlingar-

  305. -och så kanske de hade sagt nånting
    om vad det handlade om.

  306. Kommunen sa nej till det.

  307. Mejl mellan chefer inom en myndighet
    är inte allmän handling.

  308. Jag hjälpte journalisten
    att överklaga.

  309. Jag tänkte berätta
    vad som gäller med epost-

  310. -för det är lite snårigt, och inte
    alltid till journalistikens fördel.

  311. Epost som har skickats
    in eller ut från en myndighet-

  312. -är allmänna handlingar,
    precis som vanligt.

  313. Mejl som skickas
    mellan tjänstemän inom en myndighet-

  314. -blir bara allmän handling om de
    arkiveras eller tas till vara-

  315. -eller sprids allmänt i myndigheten
    som nåt slags allmän information.

  316. Kommunen menade då-

  317. -att det var mejl inom kommunen,
    så de var inte allmänna handlingar.

  318. Då är det bra att veta att en kommun
    består av flera olika myndigheter-

  319. -och det här var chefer
    på olika förvaltningar-

  320. -som också är myndigheter,
    för de kan agera självständigt.

  321. Det var mejlväxlingar
    över förvaltningsgränserna-

  322. -och det slutade med att journalisten
    fick rätt i kammarrätten.

  323. Han fick ut mejlen.

  324. Jag får inte ut post mellan
    två chefer för olika förvaltningar.

  325. Kommunen anser inte
    att det är olika förvaltningar-

  326. -för cheferna
    är anställda av kommunledningen.

  327. Då har de fel. Så sa de här med.
    Hör av dig till mig sen-

  328. -så får du kammarrättsdomen, så kan
    du sätta den framför näsan på dem.

  329. Arbetsmaterial är också en sån där
    grej som de ofta drar fram.

  330. Tyvärr har de ganska ofta rätt.
    De här är ett vanligt scenario.

  331. Du begär att få ut handlingar
    samtidigt som de skickas ut-

  332. -till ledamöterna i kommunstyrelsen.

  333. Kommunen menar att handlingarna
    utgör ett arbetsmaterial-

  334. -och blir allmänna och offentliga
    först efter sammanträdet.

  335. Ganska ofta så är handlingarna
    som vi är intresserade av-

  336. -de här beslutsunderlagen
    eller förslagen till beslut-

  337. -och det är handlingar som är
    producerade inom myndigheten.

  338. De blir inte offentliga
    förrän man har fattat ett beslut.

  339. Det finns exempel på ordföranden
    som är riktigt aviga.

  340. De ska vänta i en vecka till
    för att de ska justera protokollet.

  341. Bara på rent jäkelskap.

  342. I praktiken är de här handlingarna
    förmodligen ett blandat material.

  343. De innehåller nog ofta material
    som har skickats in till myndigheten-

  344. -eller skickats ut därifrån.

  345. Jag pratade med en journalist som
    hade bett kommunen om att få ut en...

  346. Det var ett förslag på hur man skulle
    bygga upp ett nytt bostadsområde.

  347. Han fick nej, för det var arbets-
    material. "De har nog rätt", sa jag.

  348. Men han var kreativ, för han
    gick tillbaka till kommunen och sa:

  349. "Arkitektritningarna är i alla fall
    inskickade hit, så lämna ut dem."

  350. När de hade skruvat på sig och
    slingrat sig i ett par, tre dagar-

  351. -så fick han ut arkitektritningarna,
    och då kunde han ändå visa en del.

  352. Det kanske är mest spännande också,
    hur det ska se ut.

  353. Det här är också
    en historia ur verkligheten.

  354. En journalist på Hem & Hyra
    ville ta del av en enkät-

  355. -bland hyresgästerna
    hos ett kommunalt bostadsbolag.

  356. Bolagets VD hävdade
    att det var sekretessmaterial.

  357. "Det är vårt interna material.
    Det är affärssekretess."

  358. Jag hjälpte henne
    att skriva ett överklagande-

  359. -och när man överklagar
    så lämnar man in överklagandet-

  360. -till myndigheten eller bolaget
    som har fattat avslagsbeslutet.

  361. Då är tanken att myndigheten
    ska skriva ihop ett yttrande-

  362. -och ganska omgående skicka det till
    kammarrätten, där det ska avgöras.

  363. Men det struntade den här VD:n i.
    "Du ska skicka det vidare", sa hon.

  364. "Nej, det ska jag inte", sa han. "Du
    ska skicka det till kammarrätten."

  365. Det fanns en besvärshänvisning
    i avslagsbeslutet-

  366. -där det stod att man skulle
    lämna det till bolaget-

  367. -som sen skulle skicka in det,
    men han vägrade tro på det.

  368. Till slut hotade hon med
    att JO-anmäla honom-

  369. -och då skickade han det äntligen
    till kammarrätten.

  370. Hon vann där,
    och sen JO-anmälde hon honom ändå-

  371. -och då blev han prickad av JO,
    vilket var bra.

  372. Det här är också ett sånt där
    bökigt exempel ur verkligheten-

  373. -och det handlar
    om Barometern i Kalmar-

  374. -som bevakar Mörbylånga kommun,
    som ligger lite söderöver på Öland.

  375. Journalisterna sitter i Borgholm-

  376. -som ligger
    45 minuters bilväg därifrån-

  377. -längs smala
    och inte så snabba vägar.

  378. När Mörbylånga fick en ny kommunchef
    så ändrade man på saker och ting-

  379. -och man vägrade skicka
    elektroniska handlingar.

  380. De mejlade inte ut
    postlistor eller diarielistor.

  381. De vägrade mejla ut
    handlingar inför sammanträden.

  382. De sa att de kunde skicka det
    med posten. Antagligen B-post.

  383. Eller så fick de köra dit
    och hämta det i receptionen.

  384. De har haft jättemycket diskussioner
    med den här kommunen.

  385. Jag vet ingen annan som gör så här-

  386. -men de vill inte lämna ut
    elektroniska handlingar.

  387. Folk frågar mig då och då
    om myndigheter är skyldiga-

  388. -att lämna ut
    elektroniska handlingar. Vad tror ni?

  389. Nej. Lagstiftningen säger att de
    själva får välja hur de vill göra.

  390. Om det är lämpligt kan de göra det.
    En del gör det-

  391. -medan andra säger konsekvent nej.

  392. De skickar på post, en del faxar.

  393. Tyvärr så är lagen
    på Mörbylångas sida.

  394. De har fortfarande
    en jättejobbig arbetssituation.

  395. Hinner vi en till?
    Vi ska hinna ha frågestund också.

  396. Vi tar en sista grej också,
    som jag brukar testa.

  397. Det är ett påhittat exempel.
    Majoritetspartiets politiska grupp-

  398. -har lagt upp riktlinjerna
    för sin kommande politik.

  399. Du råkar få se handlingsprogrammet
    på kommunalrådets skrivbord-

  400. -och begär att få ta del av det.
    Hon säger att handlingen är privat-

  401. -och därför inte allmän. Har
    kommunalrådet rätt eller fel?

  402. Rätt? Tycker nån annorlunda?

  403. Fel? En fel och en rätt.

  404. Kommunalrådet hade rätt
    den här gången. En privat handling-

  405. -är handlingar som man tar emot som
    inte rör tjänsten eller verksamheten-

  406. -och som man inte tar emot i egenskap
    av företrädare för myndigheten.

  407. Det här var förmodligen
    partihandlingar som hon tagit emot-

  408. -som partiföreträdare.

  409. Tyvärr, för det
    hade ju varit väldigt intressant.

  410. På samma sätt är det om
    kommunalrådets hemliga älskare-

  411. -skickar kärleksbrev till henne på
    jobbet. Han vill inte skicka det hem-

  412. -för då kanske
    frun eller mannen hittar det.

  413. Det är inte en allmän handling,
    för den rör inte tjänsten-

  414. -även om den
    har skickats in i kommunhuset.

  415. Jag kan ta
    ett sista, självupplevt exempel.

  416. Du begär att få se en handling
    som du vet skickats in, men nekas.

  417. Handlingen är inte diarieförd
    och därför inte offentlig.

  418. Har tjänstemannen
    rätt att neka på de grunderna?

  419. Nej, det är rätt. Jag har
    varit med om det själv en gång.

  420. Jag var inne
    hos fritidschefen på en kommun-

  421. -och så tjuvtittade jag
    på hans skrivbord-

  422. -och såg en skrivelse
    som såg ut att vara inskickad av nån.

  423. Jag frågade vad det var.
    "Det är mina interna papper."

  424. "De får inte du titta på."

  425. "Det är en inkommen handling.
    Den är offentlig."

  426. "Nej, för den är inte diarieförd."

  427. Han gillar inte journalister-

  428. -så han var inte
    så positivt inställd sen tidigare.

  429. Till slut tröttnade han på mig
    och sa:

  430. "Nu går vi bort till Anita,
    som är registrator."

  431. "Hon vet allt om det här,
    så ska du få höra hur fel du har."

  432. Vi gick bort till Anita,
    och han viftade med pappret i handen.

  433. När hon fick se handlingen-

  434. -tog hon den från honom, tog fram
    en stämpel och stämplade på den.

  435. Så att den var inkommen.

  436. "Var det nåt du ville?", frågade hon.

  437. Han stod där tyst i tre sekunder,
    och sen vände han om och gick.

  438. Så slutade det den gången.
    Det var en ganska rolig historia.

  439. Nu ska jag avrunda här,
    så kan vi ta lite frågor sen.

  440. Jag ska sammanfatta det här
    med tre tunga tips.

  441. Begär alltid skriftligt beslut med
    hänvisning till aktuell lagparagraf.

  442. Det löser
    mer än hälften av problemen.

  443. Tänk på skaderekvisiten.
    Väldigt ofta är det svag sekretess-

  444. -och då krävs en bra motivering-

  445. -till varför man ska få
    göra undantag från det här.

  446. En sak har jag inte nämnt:
    Läs hela paragrafen.

  447. Paragrafer kan vara långa
    och jobbiga och att ta sig igenom-

  448. -men även
    om den inleds med stark sekretess-

  449. -så ju längre ner man kommer...

  450. Sen kommer det kanske en bit med
    svag sekretess, och sen ingen alls.

  451. Så man kanske lägger ribban
    på stark sekretess-

  452. -men sen kanske man räknar upp ett
    antal undantag från de här reglerna.

  453. Lite tips om fler ställen
    än Offentlighetsjourens sajt.

  454. Lagen.nu.
    De har inte samma databas som jag-

  455. -men den är bra för att vara
    gratis och tillgänglig för alla.

  456. Där finns alla lagtexter och en del
    lagkommentarer och rättsfall.

  457. Det är bättre än ingenting.

  458. Och sen finns allmanhandling.se.

  459. Det ges ut av Utgivarna.

  460. En kille som heter Per Hagström-

  461. -som också svarar på frågor om
    offentlighet och allmänna handlingar.

  462. Han har
    en lite annorlunda inriktning-

  463. -för han svarar
    på mycket frågor på allmänheten.

  464. Han har bra koll på rättsfall
    och lägger upp nya hela tiden-

  465. -så jag tycker att våra sajter
    kompletterar varandra väldigt bra.

  466. Jag brukar faktiskt läsa där
    själv ibland, och ta hjälp av det.

  467. Sen tänkte jag säga en sak till
    innan vi ger plats för frågor.

  468. Om ni tyckte
    att den här föreläsningen var bra-

  469. -vilket jag hoppas,
    så kan jag tipsa om-

  470. -att Fojo tycker att det är
    så viktig att sprida kunskapen-

  471. -om det här ämnesområdet och om
    att Offentlighetsjouren finns-

  472. -så jag åker ut
    och föreläser om det här.

  473. Det kostar ingenting,
    utan Fojo bjuder på det.

  474. Man får betala min resa,
    och om jag måste övernatta.

  475. Jag försöker åka över dagen.
    Men i övrigt så kostar det ingenting.

  476. Jag åker ut och pratar
    när folk har redaktionsdagar-

  477. -eller att man har ett förlängt
    morgonmöte om det här.

  478. Det är den här föreläsningen,
    eller lite längre eller kortare-

  479. -om det finns önskemål om det.

  480. Okej, därmed har jag pratat färdigt.

  481. Finns det nån som vill fråga nånting?
    Yes?

  482. Som många säkert vet
    så är det inte offentligt-

  483. -vilka företag
    som har haft fas 3-placeringar-

  484. -eller vilka företag som har olika
    typer av arbetsmarknadsåtgärder.

  485. Med hänvisning till att det kan skada
    företagens affärsförhållanden.

  486. Däremot så får man... Av
    Försäkringskassan har jag begärt ut-

  487. -hur mycket pengar
    ett enskilt assistansföretag får.

  488. Det har jag också fått nej på. Men
    kommunen lämnar ut såna uppgifter.

  489. Kommunen berättar hur mycket pengar
    ett visst hemtjänstföretag får.

  490. Varför är det olika?
    Jag förstår inte det.

  491. Det är olika sekretesskrav
    på olika typer av verksamheter-

  492. -och Arbetsförmedlingen kringgärdas
    av väldigt mycket stark sekretess.

  493. Jag kan visa lite snabbt,
    för jag hade ett exempel som...

  494. Nu ska vi se.

  495. Där jag pekar med pilen.

  496. Om man försöker få ut uppgifter
    om placeringar och lönebidrag-

  497. -så får man nej med hänvisning till
    28 kapitlet, paragraferna 11 och 12.

  498. Den ena ska skydda de arbetslösas
    personliga förhållanden-

  499. -och den andra
    ska skydda arbetsgivaren-

  500. -som tar emot såna här placeringar.

  501. Den här sekretessen är rätt så stark,
    men det finns ett undantag-

  502. -och det är...
    Försvann pilen nu? Här.

  503. Sekretess gäller inte beslut i
    ärende, det som många undrar över.

  504. Så man kan begära ut alla beslut
    vid en viss arbetsförmedling-

  505. -under en viss period. Förmodligen
    styrker Arbetsförmedlingen namnet-

  506. -på företaget som har tagit emot de
    placerade - det får de hålla hemligt.

  507. Men däremot bör man få namn och
    kontaktuppgifter på de placerade-

  508. -och då kan man kontakta dem
    och fråga var de har varit.

  509. Det är i alla fall en väg in.

  510. Har ni fler frågor så får ni
    höra av er. Ni vet var ni hittar mig.

  511. Tack så hemskt mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så tar du fajten om insyn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur hanterar man beskedet att en konsultrapport är "internt arbetsmaterial" eller vetskapen om att en myndighet varnar sina entreprenörer för "snokande journalister" som begär ut handlingar? Mats Amnell är rådgivare hos Offentlighetsjouren vid Fojo och berättar och ger tips om hur man får motsträviga myndigheter att leva upp till offentlighetsprincipen. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Massmedia, Offentlighetsprincipen, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Att gräva fram Panamadokumenten

Mar Cabra är chef för Data & Research vid International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) som utvecklar hjälpmedel för grävande journalistik. Här visar hon de tekniska verktyg och applikationer som användes i grävandet av den största läckan i vår tid, Panamadokumenten. Mar Cabra berättar om utmaningarna som undersökningen stod inför, som exempelvis att bearbeta 11 miljoner dokument. Avslöjandet var en journalistisk undersökning i största hemlighet. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gå inte i nyhetsfällan

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Om stjärnkirurgen

Samtal om SVT:s granskning av kirurgen Paolo Macchiarini mellan Bosse Lindquist, producent, och Anna Nordbeck, researcher på Dokument inifrån vid SVT. En av grundförutsättningarna för att lyckas med granskningen var att Bosse Lindquist och Anna Nordbeck lyckades bygga upp ett förtroende hos Paolo Macchiarini. Men hur gör man för att komma nära den man granskar och hur långt kan man gå för att få fram sanningen? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så tar du fajten om insyn

Hur hanterar man beskedet att en konsultrapport är "internt arbetsmaterial" eller vetskapen om att en myndighet varnar sina entreprenörer för "snokande journalister" som begär ut handlingar? Mats Amnell är rådgivare hos Offentlighetsjouren vid Fojo och berättar och ger tips om hur man får motsträviga myndigheter att leva upp till offentlighetsprincipen. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Sju år med dödade kvinnor

Kerstin Weigl är journalist på Aftonbladet. Här berättar hon om arbetet med att kartlägga de kvinnor i Sverige som under 2000-talet dödats av en man de haft en kärleksrelation med, och vad som hände med de dödade kvinnornas barn. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Avslöja missförhållanden med datajournalistik

Kristoffer Örstadius, datajournalist på Dagens Nyheter, ger konkreta exempel på hur man kan få fram information med hjälp av algoritmer och sökrobotar. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så lägger du upp ett grävprojekt

Under år 2015 gjorde Kaliber i Sveriges Radio 40 granskningar. Annika H Eriksson, producent, och Andreas Lindahl, exekutiv producent, för Kaliber berättar om sina metoder för att gräva effektivt och noggrant, från idé till publicering. De ger handfasta tips om hur arbetsledare kan lägga upp ett grävprojekt. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gräv bland fakturorna

All offentlig verksamhet går att följa och granska och där hittar du fakturorna som gör att du kan ställa makthavare till svars för hur verksamheten sköts och hur skattebetalarnas pengar används. Journalisten Malin Crona berättar hur du konkret går till väga och ger praktiska tips på hur man ställer de rätta frågorna utan att vara expert i ekonomi. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så granskar du politikern, brottslingen, företagaren

Linda Larsson Kakuli är researcher på SVT och ger tips på hur du snabbt kan hitta information om en person. Det kan handla om ett nytt kommunalråd, en misstänkt för ett uppmärksammat brott eller någon som etablerar ett företag. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur granskar vi utsatta grupper?

Att lyfta fram problem bland tiggare och flyktingar resulterar ofta i kommentarer som att man flirtar med främlingsfientliga krafter. Hur hanterar man som grävare det faktum att ens reportage riskerar att spä på fördomar och hat? Diskussion med Sara Recabarren, Kalla fakta och Lina Makboul, Uppdrag granskning. Moderator: Terje Carlsson. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Livsstilsrådgivning på nätet

Livsstilsrådgivning på nätet

Hur kan människor förändra sina levnadsvanor med hjälp av internet? Professor Preben Bendtsen berättar om vilken roll sms, e-post och appar kan ha vid behandling av ohälsa. Från föreläsningsserien Forskning i framkant. Inspelat 20 februari 2014. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss